Text och fotografier av Sven Rosborn - Pilemedia
Text och fotografier av Sven Rosborn - Pilemedia
Text och fotografier av Sven Rosborn - Pilemedia
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Det är på Stehags kyrkogård<br />
i mitten <strong>av</strong> Skåne som du kan<br />
finna äldre gr<strong>av</strong>monument<br />
som dessa. De runda fot- <strong>och</strong><br />
huvudstenarna är typiska<br />
<strong>och</strong> återfinnes också på den<br />
närbelägna kyrkogården till<br />
Bosjökloster.<br />
tarens ben blandade med den kungliga fogdens, den rika änkans<br />
<strong>och</strong> den rike handelsmannens. Under sin livstid hade de kanske<br />
föraktfullt kastat glåpord till varandra; nu låg de omrörda i en<br />
enda salig blandning!<br />
Att markera en <strong>av</strong>lidens gr<strong>av</strong>plats har lång tradition. De enkla<br />
gr<strong>av</strong>korsen i förgängligt trä har snabbt gått sin undergång till mötes<br />
<strong>och</strong> endast de <strong>av</strong> sten har haft en chans att bevaras. Avlånga, smala<br />
stenhällar med resta stenar i fot- <strong>och</strong> huvudände som ännu överlever<br />
tidens föränderlighet finns t.ex. på Stehags kyrkogård i Skåne<br />
<strong>och</strong> utanför Husabys kyrka i Västergötland. Från perioden efter<br />
mitten <strong>av</strong> 1000-talet finnes speciella typer <strong>av</strong> gr<strong>av</strong>kistor bevarad,<br />
de s.k. Eskilstunakistorna i sand- eller kalksten. Själva stenkistan<br />
står ovan mark <strong>och</strong> vid g<strong>av</strong>larna finns karakteristiska höga <strong>och</strong><br />
spetsiga fot- <strong>och</strong> huvudstenar. Ett flertal sådana här kistor finns<br />
bevarade, de flesta tyvärr i mycket söndrigt tillstånd. Dessa kistor<br />
finns i huvudsak i Västergötland <strong>och</strong> på Östergötlands slättbygder<br />
men kan också uppträda i enstaka fall i t.ex. Småland. I Vreta kloster<br />
i Östergötland finns i ett vid sidan om klosterkyrkan liggande<br />
medeltida stenhus sådana kistor till allmänt beskådande. Dvs. om<br />
dörren inte är låst. Bättre tillgänglig är då stenkistan i Lannaskede<br />
kyrka i Småland. Här har man ställt in hela gr<strong>av</strong>vården i det trånga<br />
vapenhuset <strong>av</strong> trä väster om tornet.<br />
Under 1100-talet levde denna typ <strong>av</strong> gr<strong>av</strong>kista kvar men täckhällen<br />
mellan g<strong>av</strong>elstenarna fick alltmera en utformning som ett tak<br />
<strong>och</strong> g<strong>av</strong>elhällarna blev lägre. De <strong>av</strong>slutades upptill <strong>av</strong> kors eller<br />
i rundlar inskrivna kors. En mängd olika typer finns, inte minst i<br />
Västergötland. Inskriptioner på gr<strong>av</strong>kistorna är dels <strong>av</strong>fattade på<br />
latin, dels på fornsvenska i runskrift. En romansk sarkofag från<br />
Botkyrka i Södermanland i form <strong>av</strong> en kyrka uppvisar en unik form<br />
på gr<strong>av</strong>kista. <strong>Text</strong>en är de äldsta bevarade latinska versraderna i<br />
svensk litteratur. I översättning står det:<br />
”Den som läser <strong>och</strong> intet vet,<br />
en ädel man vilar här,<br />
158 159
Change language