PRÄSTGÅRDAR
PRÄSTGÅRDAR
PRÄSTGÅRDAR
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Området - historiska funktioner<br />
• Vägknut (förkristen tid)<br />
• Kyrkplats (1000-tal)<br />
• Gästgiveri (1600-tal)<br />
• Tingsplats (1600-tal)<br />
• Prästgård (1920-tal)
Lantmätare Duukers karta 1690-tal
Storskifteskarta 1798<br />
Skolan<br />
E Mebius kartskiss 1886<br />
1847 – skolrum, sockenstuga, rum för prästerskapet, lärarbostad<br />
1883 – tillbyggnad allmän samlingssal
Målning efter dåtida fotografi i slutet av 1880-talet
Vetlanda får Köpingrättigheter för municipalsamhälle 1903 – under förutsättning att man löste<br />
markfrågorna. Gästgivergården med byggnader, mark och skog inköptes 1908. 1909 hade<br />
villkoren uppfyllts och Vetlanda fick sina köpingsrättigheter.
<strong>PRÄSTGÅRDAR</strong> – allmän historik<br />
Tidig lagstiftning (Landskapslagar, 1300-talets landslag, 1734 års svenska lag)<br />
• Föreskrifter om skyldighet att avsätta jord för sockenprästens underhåll<br />
• Prästgårdens storlek regleras<br />
• Prästgården befrias från skatt till kungen<br />
• Prästen skulle bebo och bruka prästgården<br />
• Sockenbönderna skyldiga att uppföra sju s k laga hus (stuga, stekarhus, lada, sädeslada, visthus, sovstuga, fähus)<br />
Pastoratsystem<br />
• Under tidigkristen tid hade sockenmännen rätt att tillsätta präst.<br />
• Denna rättighet drogs senare in i vissa pastorat och med tiden kom pastoraten att indelas i fyra olika typer<br />
Konsistoriella –sockenborna behöll rätten att tillsätta kyrkoherde<br />
Regala – kunglig utnämningsrätt<br />
Patronella –utnämningsrätten tillhörde en storgods- eller bruksägare (patronus)<br />
Prebende –kyrkoherdetjänsten löneförmån för ärkebiskopen eller teologilärare vid universitet<br />
1343 – Herr Eskil, kanik från domkapitlet i Linköping
<strong>PRÄSTGÅRDAR</strong> – allmän historik<br />
Tidig lagstiftning (Landskapslagar, 1300-talets landslag, 1734 års svenska lag)<br />
• Föreskrifter om skyldighet att avsätta jord för sockenprästens underhåll<br />
• Prästgårdens storlek regleras<br />
• Prästgården befrias från skatt till kungen<br />
• Prästen skulle bebo och bruka prästgården<br />
• Sockenbönderna skyldiga att uppföra sju s k laga hus (stuga, stekarhus, lada, sädeslada, visthus, sovstuga, fähus)<br />
1862 års kungörelse om utarrendering av prästerskapets jord<br />
• Jordbruket utarrenderas<br />
• Leder till en uppdelning i två enheter:<br />
- en jordbruksenhet som sköts av en arrendator<br />
- en renodlad bostadsgård för prästen<br />
1910 års lag om prästerskapets avlöning<br />
• Eckliesiastisk boställeordning (sätebyggning, visthus, källare, brygghus, vedbod, hemlighus)<br />
• Systemet med prästen som jordbrukare avskaffas - prästlön i natura ersätts med kontantlön<br />
• Prästgårdsmiljöerna klyvs - prästgården blir två fastigheter<br />
• I en del församlingar uppförs ett nytt bostadshus för prästen på en helt annan plats<br />
• 1922 års avskaffande av prebendepastoratsystemet
Prästgårdens arkitektoniska utformning<br />
1700-talets herrgårdsarkitektur och militärboställen<br />
• Strikt symmetri<br />
• Valmat mansardtak<br />
•Rumshöjden<br />
• Sexdelad plan<br />
1727 års resolution<br />
• Huvudbyggnadens mått anges ( ca 15 x 7 meter, invändig höjd 2,3 m)<br />
• Krav på särskild planlösning ( i princip den s k sexdelade planen)<br />
Jmf 1730-talets sexdelade normalplaner för militärboställen för överstelöjtnant- och majorboställen
Prästgårdens arkitektoniska utformning<br />
1700-talets herrgårdsarkitektur och militärboställen<br />
• Strikt symmetri<br />
• Valmat mansardtak<br />
•Rumshöjden<br />
• Sexdelad plan (1727 års resolution)<br />
1700/1800s trädgårdsideal<br />
• Medveten arkitektonisk trädgårdsplanering<br />
• Orientering utifrån huvudbyggnadens mittaxel<br />
• Alléer vid tillfartsvägen<br />
• Lustträdgård snarare än nyttoträdgård<br />
1800-talsinfluenser<br />
• Särskilda utrymmen för skafferi, servering och garderober<br />
• Frontespis (vindarna inreds i sin helhet med bostadsrum)<br />
• Panelarkitekturen utvecklas<br />
1900-taletsinfluenser<br />
• Ljusa oljefärger<br />
• 20-talsklassicism
Gamla prästgården<br />
Nya prästgården
”Prästgården” Myresjöhus<br />
Villa Prästgården är ett 1,5-planshus i klassisk svensk stil som passar<br />
miljön i både stad och land. Möjlighet finns att komplettera med<br />
frontespis med 27 graders tak som förser huset med veranda eller<br />
balkong.<br />
Prästgårdens tak ger karaktär åt husets exteriör och bidrar till gott om<br />
utrymme.. Husets övervåning har tre stora sovrum med charmiga<br />
snedtak, och ett allrum på ca 20 m². Allrumet har en trevlig liten<br />
arbetsvrå, och rummet går dela av vid behov. Vardagsrum och<br />
arbets/gästrum i fil ger god genomsikt och fin ljusföring mellan rummen.<br />
Husets fönster är symmetriskt placerade.<br />
Arkitektens tänk:<br />
Villa Prästgården är ett vackert hus i traditionell svensk still. Huset<br />
passar utmärkt både på landet och i ett villaområde i stadsmiljö. Ett<br />
mansardtak ger fina utrymmen på övervåning och ger karaktär åt villans<br />
exteriör.
Prästgårdens funktion som källa till kunskap och upplevelse<br />
• Det tidiga 1900-talets avskaffande av systemet med prästen som jordbrukare<br />
och uppförandet av nya friliggande prästgårdar<br />
- Friliggande huvudbyggnad (villa)<br />
- Den nya placeringen<br />
• Det under 1700-talet utbildade herrgårdsidealet som norm för prästboställen<br />
- Herrgårdskaraktären<br />
Symmetri, betonad mittaxel, mansardtak<br />
- Byggandens placering med stor framförliggande tomt/uppfart<br />
• Det under sent 1700-tal /tidigt 1800-tal framväxande trädgårdsidealet<br />
– från nyttoträdgård till lustträdgård<br />
- Orientering utifrån byggnadens mittaxel<br />
- Allékantad entré<br />
- Rundel (Löwenskilds mönsterritningar för utflyttade bondgårdar 1840/50-tal)<br />
•1800/1900 talets panelarkitektur<br />
- 20-talsklassicism (avskalad klassicism med dekorativa element i form av kolonner,<br />
pilastrar, frontoner)<br />
- Färgsättningen med ljus stående locklistpanel och dekorativa element i vitt
RIKSANTIKVARIEÄMBETETS MODELL<br />
DOKUMENTVÄRDEN<br />
(historiska innebörder)<br />
Byggnadshistoriskt värde<br />
Byggnadsteknikhistoriskt värde<br />
Patina<br />
Arkitekturhistoriskt värde<br />
Samhällshistoriskt värde<br />
Socialhistoriskt värde<br />
Personhistoriskt värde<br />
Teknikhistoriskt värde<br />
(Axel Unnerbäck)<br />
UPPLEVELSEVÄRDEN<br />
(estetiska innebörder)<br />
Arkitektoniskt värde<br />
Konstnärligt värde<br />
Patina<br />
Miljöskapande värde<br />
Identitetsvärde<br />
Kontinuitetsvärde<br />
Traditionsvärde<br />
Symbolvärde
Arkitektoniskt formspråk<br />
Värdebärande karaktärsdrag<br />
Friliggande byggnad<br />
Upplevelsen av byggnadens herrgårdskaraktär kräver respektutrymme<br />
- Exploatering, parkering, uthus etc på tomten framför byggnaden ej lämpligt<br />
Upplevelsen av arkitekturen kräver respekt för ursprunglig utformning<br />
- Befintlig byggnads utformning bevaras<br />
Rundel<br />
Mittaxel<br />
Avsaknad av parkering, uthus<br />
m.m. fram byggnaden<br />
Stor framförliggande trädgård<br />
Allékantad infart<br />
Siktlinje
Tomten bakom prästgården avstyckas<br />
Förslag till bevarande och exploatering<br />
Befintlig väg samnyttjas<br />
Uthuset rivs<br />
• Avstyckning till två fastigheter<br />
Gemensam parkering<br />
• Samutnyttjande av infart och parkering för löses med gemensamhetsanläggning eller servitut<br />
• Lämplig exploateringsgrad prövas i det fortsatta arbete<br />
Prästgården med framförliggande tomt bildar egen fastighet och bevaras
Förslag till bevarande och exploatering<br />
Utgångspunkter för prövning av exploateringsgrad:<br />
Ny bebyggelse bör ej dominera upplevelsen av prästgårdens som huvudbyggnad<br />
VIKTIG SIKTLINJE
Miljöskapande funktion
Change language