Om syn på kön och sexualitet i tre nutida sällskapsspel - KTH

samhället skriver hon följande i Maktutredningen från 1990:
Relationen välfärdsstat - genussystem bör således förstås
utifrån ett dialektiskt synsätt där det av samhället orga-
niserade, normativa genuskontraktet har skapat samhäl-
leligt organiserade lösningar, av avgörande betydelse för
mäns och kvinnors intima samhandlande, vilket innebär
att samhället institutionaliserat vissa val och att dessa val
i sin tur institutionaliserat samhället. 10
Samma tankar, om spel som både skapande och upprätthållande av
genussystemet vill jag tillämpa på de sällskapsspel jag studerat.
Tiina Rosenberg tar upp dragningen mellan de två åtskilda kön
som samhället skapat och den heterosexuella diskursen i sin bok
Queerfeministisk agenda 11 . Hon skriver:
Dessa praktiker och kunskapsrelationer återfinns i sin mest
vardagliga form i normer vilka i sin tur producerar bå-
de “normalitet” och heteronormalitet - den heterokultu-
rella dominansens bärande bjälkar. Den drivande kraften
bakom denna aktivitet är den så kallade heterosexuella
matris som aktivt (tvångs)heterosexualiserar kulturen i
stort. Den heterosexuella matrisen kräver två tydligt iden-
tifierbara kön: ett kvinnligt och ett manligt. 12
10 Yvonne Hirdman, Genussystemet i Demokrati och Makt, SOU 1990:44, s 111, 1990
11 Tiina Rosenberg, Queerfeministisk agenda (Stockholm, 2002)
12 Ibid, s 21
9