Om syn på kön och sexualitet i tre nutida sällskapsspel - KTH

Stockholms Universitet
Centrum för kvinnoforskning
Fortsättningkurs i genusvetenskap
Norm eller nöje?
Om syn på kön och sexualitet i tre nutida sällskapsspel
Uppsatsförfattare: Håkan Elvers
Handledare: Annika Olsson
Seminariebehandlad juni 2003

Innehåll
1 Inledning 3
1.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
1.2 Syfte och frågeställning . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
1.3 Material och avgränsning . . . . . . . . . . . . . . . . 4
1.4 Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
2 Tidigare forskning 7
3 Genussystemet och heteronormen 8
4 Undersökning 10
4.1 Trivial Pursuit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
4.2 Tjejsnack . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
4.3 Ombytta roller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
5 Diskussion 18
6 Källor 20
6.1 Primärmaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
6.2 Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
6.3 Databassökningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
2

1 Inledning
1.1 Bakgrund
Sällskapsspel är en integrerad del i mångas sociala umgänge. Spe-
len kan vara ett tidsfördriv, något oskyldigt att samlas runt i goda
vänners lag, men kan också vara av mera pedagogiskt eller pekpin-
neartat slag och rikta sig till en yngre målgrupp. Innehållet kan
variera från abstrakta matematiska spel som tränar kombinatoriskt
tänkande (Kalaha, Othello, schack och liknande) till sådana som be-
skriver eller äger rum i en tänkt social miljö, liknande vår omvärld
(Trivial Pursuit, Min pojkvän). Det är denna senare grupp av spel
som denna uppsats handlar om.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet är att utifrån ett genusperspektiv undersöka vilka underlig-
gande värderingar som förmedlas via spel som beskriver vår omvärld.
Vems verklighet är det som beskrivs, vilka erfarenheter är det som
premieras? Vad kan man hitta för öppna eller underförstådda idéer
om kön och sexualitet i spelen? I många av dem framkommer en
norm som säger att ska finnas två tydligt åtskilda, identifierbara
kön. Detta komplementära synsätt tas upp i queerteori som under-
söker heterosexualitet. Yvonne Hirdmans teorier om isärhållande av
könen som en av logikerna i genussystemet går också att använda i
studien.
3

Uppsatsens frågeställning är: Vilken syn på kön och sexualitet
uttrycker sällskapsspel?
1.3 Material och avgränsning
Undersökningen innehåller en beskrivande redogörelse för två spel:
“Tjejsnack”, som specifikt riktar sig till unga flickor (åtta år och
uppåt) och “Ombytta roller”, som är tänkt för vuxna, heterosexuella
par. Till detta följer en statistisk analys över “Trivial Pursuit”, som
faller under genren “kunskapsspel”.
Tanken med valet av just dessa tre är att de täcker in varsitt
område: Ett barnspel där man kan studera hur syn på kön och sex-
ualitet formas, ett vuxenspel där synen befästs och upprätthålls,
och slutligen ett “neutralt” spel som får visa vad synen på kunskap
innebär: vems erfarenheter räknas, vems räknas inte.
Att studera ett större material vore svårt inom ramen för en b-
uppsats, men det vore naturligtvis intressant med en kvantitativ stu-
die över de speltitlar som finns ute på marknaden. Min förhoppning
är att jag valt spel som är representativa för sin respektive genre,
och att dessa tillsammans speglar vad som erbjuds i spelväg när
denna uppsats skrivs. Utgivningsår för de tre är 1999 (Tjejsnack),
2002 (Ombytta roller) och 2000 (Trivial Pursuit).
4

1.4 Metod
I undersökningen analyseras vad de olika spelen förmedlar för syn
på kön och sexualitet. Den metod som ligger närmast till hands är
en form av diskursanalys. Om man ser sällskapsspelen som ett sätt
att förstå och gestalta världen runt omkring oss, kan man både se
detta som ett speglande och ett skapande. Analysen av speglandet
visar också hur rollerna som byggs upp kan förändras, att de inte är
något på förhand givet. Målet är att sätta fingret på moment och
företeelser i spelen som tas upp och ges en naturlig betydelse, och
därigenom visa hur konstruerade de är.
Den definition på diskurs som jag använder är samma som Barbro
Johansson presenterar i sin avhandling, Kom och ät! Jag ska bara dö
först... 1 . Hon definierar Sara Mills begreppsinnehåll i ordet diskurs
till “grupper av yttranden eller meningar, påståenden som utövas
inom en social kontext, vilka bestäms av den sociala kontexten och
vilka bidrar till det sätt på vilket denna sociala kontext fortsätter
att existera” 2 . Det överensstämmer mycket bra med min syn.
Den kompletterande undersökningen av Trivial Pursuit (TP) är
kvantitativ. Spelet innehåller 400 frågor vardera inom ämnena Geo-
grafi, Underhållning, Historia, Konst och Litteratur, Natur och Ve-
tenskap och slutligen Sport och Fritid, alltså sammanlagt 2400 frå-
gor. Jag har gått igenom dessa och inom varje genre noterat vem de
1 Barbro Johansson, Kom och ät! Jag ska bara dö först (Göteborg, 2000)
2 Ibid, s 46, övers. ur Sara Mills, Discourse, s 11 (London/New York, 1997)
5

handlar om: Är det mäns eller kvinnors erfarenheter som anses vär-
da att tas upp? Även om det inte ligger någon direkt konspiratorisk
tanke bakom från speltillverkarens sida, speglas och reproduceras de
normer som råder i samhället i stort.
Den operationalisering 3 (att som forskare bestämma vilka egen-
skaper eller fenomen som kan besvara ursprungliga hypoteser) jag
gör innebär att jag samlar in data om vem som figurerar i frågekor-
ten, för att kunna få svar på min frågeställning om vilken syn på kön
som finns i spelen. Operationalisering handlar ofta om en balansgång
mellan vad forskaren vill mäta och vilken typ av källmaterial hon
eller han har tillgång till 4 . I mitt fall överensstämmer dessa katego-
rier relativt väl. Frågorna i TP är uppdelade inom strikta områden,
vilket gör att syn på kön inom olika discipliner kommer till tydligt
uttryck. När materialet är insamlat är det lätt att analysera det och
ställa det i relation till min ursprungliga frågeställning.
I statistiska sammanhang dyker begrepp som representativitet,
slumpmässigt/ systematiskt urval och bortfall ofta upp. Vad har
jag att säga om detta i min undersökning? Representativitet är här
den stora stötestenen. Hur vet jag att just den bild TP förmedlar är
likvärdig med den som finns i andra spel? Min grundtanke har här
varit att välja det största “kunskapsspel” som finns ute på markna-
den. Att jag också valt en färsk version (utgivningsår 2000) gör det
3 Johan Söderberg och Eva Eggeby, Kvantitativa metoder, s 41 (Lund, 1999)
4 Ibid, s 42
6

i mina ögon representativt för sin genre.
Slumpmässigt/ systematiskt urval och bortfall är lättare att ta
ställning till. Inom det område jag valt har jag tittat på samtliga
2400 frågor. Giltigheten här är alltså fullständig.
Medan TP inte alls tagit ställning till värdeladdningen i begrepp
som manligt och kvinnligt, har Ombytta Roller definitivt tagit fasta
på just detta. Blir mitt val därmed ickerepresentativt? Jag tycker
snarare tvärtom: TP visar vilka underliggande värderingar som råder
i samhället, medan Ombytta Roller visar vilka öppna åsikter som
finns om könsroller i dag. Att spelet riktar in sig på just detta område
betyder att spelmakarna haft alla möjligheter att välja precis vilken
bild som skall förmedlas. Därmed blir det intressant att studera
synen på kön och sexualitet även där.
2 Tidigare forskning
En sökning i databasen GENA (GENusAvhandlingar) 5 , som produ-
ceras av Kvinnohistoriska samlingarna 6 med sökordet “spel” ger en
enda träff: Barbro Johanssons avhandling Kom och ät! Jag ska bara
dö först... 7 som tar upp datorn i barns vardag och hur datorspel hjäl-
per till att konstruera och bygga upp barns identitet. I Kvinnsam 8
ger samma sökning ett femtiotal träffar på allt från spelberoende
5 http://www.databasengena.nu/
6 http://www.ub.gu.se/samlingar/kvinn/
7 Barbro Johansson, Kom och ät! Jag ska bara dö först... (Göteborg, 2000)
8 http://www.libris.kb.se/kvinnsam.html
7

till Lara Croft, dock verkar ingen av dem direkt tillämpbar på mitt
område.
Barbro Johansson har under 2 1
2
år följt dryga hundratalet barn i
åldern sju till tolv år i deras användande av datorer. Barnen berät-
tar och resonerar om sitt och andras datorbruk. Utifrån deras och
lärares berättelser beskriver hon hur datorspel reflekterar och ska-
par hierarkiska förhållanden mellan pojkar och flickor, mellan barn
och vuxna. Hon tar upp ämnen som situationell konstruktion, hege-
monisk maskulinitet och enkönade gemenskaper. Mycket av det hon
skriver går att tillämpa även på mitt material, och jag kommer åter-
vända till henne när jag diskuterar vad man kan dra för slutsatser
av spelen.
3 Genussystemet och heteronormen
Begreppen genus och genussystem myntades i Sverige 1988 9 av Yvon-
ne Hirdman, professor i historia vid Stockholms Universitet. Hon
menar att indelningen av mänskligheten efter genus givit upphov till
ett genussystem som styr de sociala, ekonomiska och politiska ord-
ningarna. Systemet vilar på två grunder: dikotomin, isärhållningen
där manligt och kvinnligt inte får blandas, och hierarkin, den man-
liga normen, där mannen får stå för det mänskliga.
Om hur samhället skapar genussystem och genussystem skapar
9 Yvonne Hirdman, “Genussystemet - Reflexioner kring kvinnors sociala underordning”.
Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1988/3
8

samhället skriver hon följande i Maktutredningen från 1990:
Relationen välfärdsstat - genussystem bör således förstås
utifrån ett dialektiskt synsätt där det av samhället orga-
niserade, normativa genuskontraktet har skapat samhäl-
leligt organiserade lösningar, av avgörande betydelse för
mäns och kvinnors intima samhandlande, vilket innebär
att samhället institutionaliserat vissa val och att dessa val
i sin tur institutionaliserat samhället. 10
Samma tankar, om spel som både skapande och upprätthållande av
genussystemet vill jag tillämpa på de sällskapsspel jag studerat.
Tiina Rosenberg tar upp dragningen mellan de två åtskilda kön
som samhället skapat och den heterosexuella diskursen i sin bok
Queerfeministisk agenda 11 . Hon skriver:
Dessa praktiker och kunskapsrelationer återfinns i sin mest
vardagliga form i normer vilka i sin tur producerar bå-
de “normalitet” och heteronormalitet - den heterokultu-
rella dominansens bärande bjälkar. Den drivande kraften
bakom denna aktivitet är den så kallade heterosexuella
matris som aktivt (tvångs)heterosexualiserar kulturen i
stort. Den heterosexuella matrisen kräver två tydligt iden-
tifierbara kön: ett kvinnligt och ett manligt. 12
10 Yvonne Hirdman, Genussystemet i Demokrati och Makt, SOU 1990:44, s 111, 1990
11 Tiina Rosenberg, Queerfeministisk agenda (Stockholm, 2002)
12 Ibid, s 21
9

Även dessa praktiker kommer till uttryck i spelen, främst i “Tjej-
snack” och “Ombytta roller”. Skapandet av två olika kön är ett led i
att skapa heterosexuella människor.
4 Undersökning
4.1 Trivial Pursuit
Det första spelet jag studerat, Trivial Pursuit, anses vara ett kun-
skapsspel. Spelarna ska gå runt en spelplan och svara på frågor inom
olika kategorier som till exempel Geografi, Litteratur och Historia.
Lätt förenklat vinner den spelare som först svarat rätt på frågor ur
alla olika kategorier.
Vad är det då för kunskapssyn som kommer till uttryck i spe-
let? Det primära är den strikta hållningen till vad som är sant och
vad som är falskt. I TPs värld finns det alltid ett svar på alla frå-
gor, gärna med många decimaler. Här kommer jag osökt att tänka
på Elizabeth K Minnich som i sin bok Transforming Knowledge 13
tar upp fyra grundproblem i traditionell vetenskap: Felaktig gene-
ralisering, Mystifierade begrepp, Cirkelresonemang och Ofullständig
kunskap.
Mystifierade begrepp är en samlingsterm över ord som under
årens lopp getts eller fått en dunkel mening, och som man sedan
använder utan att närmre gå in på hur denna mening egentligen
13 Elizabeth K Minnich, Transforming Knowledge (Philadephia, 1991)
10

uppstått och vad den står för. Just att de ingår så intimt i vår kul-
tur, och att vi använt dem sedan barnsben utan närmre reflektion
gör dem förrädiska. Bra exempel är ord som “man/kvinna”, “intelli-
gens” och “kunskap”.
En sammanställning över vem som figurerar i TP:s frågekort ser
ut som följer:
Kategori Män Kvinnor Andel män(%)
Geografi 35 10 78
Underhållning 279 120 70
Historia 216 101 68
Konst / Litteratur 315 152 67
Natur / Vetenskap 96 10 91
Sport / Fritid 156 30 84
Summa 1097 423 72
Den faktiska kunskap som TP mäter beskriver inte på ett objek-
tivt sätt alla människors erfarenheter och arbete. Istället handlar
frågorna om vissa grupper av människor, om deras göranden och
låtanden. Därmed ges dessa grupper en högre status än de som inte
nämns - spelmakarna har på något sätt valt vad som är värt att
känna till i vårt samhälle. Med Barbro Johanssons diskursdefinition
mäts “meningar, påståenden som utövas inom en social kontext och
som bidrar till att denna sociala kontext fortsätter att existera” 14 .
Den grupp som lyfts fram får sitt arbete associerat med “kunskap”,
14 Barbro Johansson, Kom och ät! Jag ska bara dö först..., s 46 (Göteborg, 2000)
11

de grupper som inte nämns får tydligt klart för sig att deras arbete
är mindre värt.
Varje kategori innehåller som sagt 400 frågor. Att siffrorna skiljer
sig åt så mycket inom olika kategorier förklaras med vad de mäter.
Geografi, till exempel, har på sin höjd frågor som “Vilken stad för-
knippas med Gustav II Adolf?” vilket egentligen borde falla under
historia. Konst och Litteratur däremot handlar överlag om männi-
skor, eller snarare, män.
Att alla kategorier inte ger samma radsumma beror på frågornas
utformning och min tolkning av dem. En fråga som “Vad är den
kemiska beteckningen för guld?” passerar obemärkt förbi i min un-
dersökning. För till exempel “Vad hette Gustaf Vasas andra fru?” har
jag satt kryss i både man- och kvinnospalten (oavsett vem som ges
subjektställning) medan “Vem uppfann glödlampan?” bara handlar
om en man.
Den enda slutsats som går att dra är att den manliga normen
lyser igenom inom samtliga områden. Frågorna handlar om mäns
verklighet, om mäns arbetsliv och tekniska landvinningar. Sportfrå-
gorna ställer “fotbollsspelare” mot “kvinnliga fotbollsspelare”. En av
de tio vetenskapsfrågorna som handlar om kvinnor är: “Efter vilken
bystig sångerska fick det första klonade fåret sitt namn?”. Det är
ganska symptomatiskt att kvinnor bedöms utifrån utseende när de,
för en gångs skull och lite på nåders, blir insläppta i den manliga
vetenskapsvärlden.
12

Ironiskt nog kallas den upplaga av Trivial Pursuit som jag stu-
derat för “Genus-upplaga”. Den officiella förklaringen till detta är
att begreppet “genus” inom logiken och biologin står för en art med
ett antal underarter med vissa gemensamma egenskaper, vilket kan
kopplas till frågekorten med sina olika kategorier. 15 Personligen kan
jag inte annat än cyniskt konstatera att spelet mest lär ut hur köns-
roller i vårt samhälle ser (och ska?) se ut.
4.2 Tjejsnack
Tjejsnack är enligt förpackningen ett spel “för 2-4 tjejer från 8 år”.
Omslaget pryds av rosa hjärtan, bilder på skrattande flickor och
tillrop som “Avslöja hemlisarna som bara tjejer får veta och fnissa
åt!” och “OBS! Förbjudet för killar!”.
Målet med spelet är att svara på frågor och anta utmaningar.
Den som på så sätt först samlat ihop ett visst antal poäng får sin
framtid spådd. Reglerna är tryckta i cerist: Längst ner på första
sidan noteras lakoniskt att “den som har längst hår börjar”.
Sammanlagt finns det 120 frågor/utmaningar att välja bland.
Tjugo av dessa handlar om relationer, enbart riktade mot killar:
“Vilka killar i din klass har du pussat”, “Vilken kille har du varit kär
i längst”, “Vilken kille skulle du vilja ha en träff med”, och så vidare.
Inga motsvarande frågor om andra tjejer existerar. Arton handlar
om utseende: “Låtsas att du är med i en skönhetstävling”, “Nämn
15 Karin Ask, “En FAQ till dina vardagsfunderingar”. Osqledaren, 2003/8
13

en sak som du inte tycker om hos dig själv”, “Vem av er spelare har
snyggast frisyr just nu”.
Övriga frågor kan handla om att berätta pinsamma minnen, dan-
sa en dans, frågor om idoler och förebilder, saker man skulle önska
sig om man vann pengar och frågor som “vad är bäst, en storebror
eller en storasyster?”.
Den spelare som får det tvivelaktiga nöjet att vinna får svar på
ett antal spådomar om framtiden. Av trettio kategorier handlar elva
om den framtida killen man kommer möta, bli kär i och kanske gifta
sig med. Fyra handlar om hur många barn man kommer få och
vad de kommer göra. Talande är frågan “När du flyttar hemifrån,
kommer du att...” med alternativen
• flytta direkt ihop med en kille
• dela lägenhet med en tjejkompis
• dela lägenhet med en killkompis
• flytta till en egen lägenhet
Det känns nästan fånigt att tillämpa någon djupare diskursana-
lys på materialet. Föreställningarna om vad som är kvinnligt, vad
unga tjejer förväntas gilla och göra ligger så öppet att de går att
ta på. Frågor och svarsalternativ är grovt normerande: Det ifråga-
sätts aldrig att åttaåriga tjejer förväntas gilla en kille, frågan är
vem de gillar. Flickorna stängs in i den heterosexuella matrisen och
14

tvångs(hetero)sexualiseras, och det görs tydligt klart vad som för-
väntas vara en gemensam nämnare: Killar, utseendefixering, per-
sonliga accessoarer, missnöje med den egna kroppen och pinsamma
erfarenheter från att ha yttrat sig i det offentliga rummet.
Underförstådda faktum genomsyrar hela spelet. Det som hade
kunnat formuleras som “Är du kär i någon?” presenteras som “Vilken
kille är du kär i?”. Dikotomin hade nästan varit rörande, om det inte
vore för att det här spelet gavs ut 1999 och på fullt allvar riktar sig
till åttaåriga tjejer som förmodligen inte är särskilt medvetna om den
heterosexuella matrisen. Det är svårt att förhålla sig känslomässigt
neutral efter genomläsningen av frågor och framtidsdrömmar.
4.3 Ombytta roller
Ombytta roller är ett spel som tagit fasta på att könsroller existe-
rar. Omslaget pryds av två -vid en första anblick- ganska queera
personer, en man i kvinnokläder och en kvinna i manskläder. Men
det gränsöverskridande intrycket byts snabbt ut mot ett unket. Spe-
let verkar inte ha som mål att rubba dagens situation det minsta:
Det ger intryck av att rida på samma våg som John Grays bestsel-
ler Män är från Mars, kvinnor är från Venus 16 . I denna formuleras
bland annat djupa insikter som: “Egentligen är det lika bra att inse
det - vi är från olika planeter. Vi män och kvinnor.” 17 .
16 John Gray, Män är från Mars, kvinnor är från Venus (Mill Valley, 1992)
17 Ibid, omslagstryck
15

Samma inställning återfinns i Ombytta Roller. Spelet riktar sig
till heterosexuella par, som för en kväll ska byta könsroller med
varandra och svara på frågor inom områden där det andra könet
förväntas ha större kunskaper. Isärhållandet går igen och igen: Lag
ska gärna bildas av två män eller två kvinnor. En manlig spelare ska
läsa upp frågor för en kvinnlig spelare och tvärtom. Kvinnor ska med
särskilda “upplevelsekort” uppleva männens värld och vice versa. I
den inledande texten dyker det upp en brasklapp:
OBS! Om spelet inte skulle spegla verkligheten, utan bara
bygga på fördomar, då skulle ni inte känna igen er i några
upplevelser... eller hur?
Jag kan inte tolka detta på något annat vis än att Ombytta Roller
vill göra sig själva mer rumsrena. “Det här spelet handlar inte om
fördomar, det handlar om hur vi är.” Därmed vill de ge sig själva
något slags kvasiakademisk legitimitet för det som sedan följer.
I frågorna som ska besvaras går mönstret från Trivial Pursuit
tydligt igen, det blir till och med värre. Av de 220 frågor där män
anses kunniga handlar 174 om andra män, 12 om kända kvinnor.
94% män, med andra ord. Av de tolv kvinnorna som män förväntas
känna till är fyra kända under beteckningen “bystdrottning”. Där-
till kommer en Bondbrud och Lara Croft. Övriga sex är idrottare,
skådespelare eller kungligheter.
I frågorna som kvinnor förväntas vara insatta i finns inga 94%
16

kvinnor. Siffran letar sig upp till 67% (118 frågor om kvinnor, 59
om män).
Spelet har genomgående en syn på icketraditionella grupper som
borde ligga årtionden bak i tiden. Ett exempel på upplevelsekort
som frågar vad en kvinna skulle göra i följande situation:
Du träffar en trevlig man på krogen och följer med honom
hem för att dricka te. Hemma har han väggarna tapetsera-
de med affischer på Barbados-Magnus och Richard Wolff.
Går du därifrån, eller gläds du åt att ni har ett gemensamt
intresse - män?
Det svar som premieras här är Gläds, och satsar på att försöka “om-
vända” honom.
Ett annat upplevelsekort för män:
Du bjuder upp en kvinna och inser för sent att det är en
transvestit. Dansar du vidare och låtsas som ingenting,
eller säger du att du plötsligt behöver gå på toa?
Här är rätt svar Toa. Oj, vad kissnödig man kan bli helt plötsligt!
Precis som i Tjejsnack ligger den den tvångsmässiga heterosexu-
aliteten väldigt öppet. En av frågorna, “Vad heter Tintins flickvän?”,
har som rätt svar “Han har ingen”. Det behöver knappt ens nämnas
att någon fråga om obefintliga pojk- eller flickvänner av samma kön
inte dyker upp.
17

5 Diskussion
Syftet med uppsatsen var att undersöka underliggande idéer om kön
och sexualitet i olika spel. Jag formulerade frågeställningen Vilken
syn på kön och sexualitet uttrycker sällskapsspel?
Det visade sig att i de spel jag studerade - Trivial Pursuit, Tjej-
snack och Ombytta Roller - var dessa idéer generellt väldigt öppna.
Ingenstans i TP förklaras det varför frågor om människor i 72% av
fallen handlar om män. Spelet skriver in sig i en tradition där man-
ligt värderas högre än kvinnligt, där objektiva begrepp som “kun-
skap” knyts till mäns erfarenheter och arbete. Hierarkin är befäst.
Parallellt finns i Ombytta Roller ett avståndstagande och sjuk-
domsförklarande av transvestiter och homosexuella praktiker. Till-
sammans med den underförstådda heterosexualitet som även dyker
upp i Tjejsnack producerar de, som Tiina Rosenberg skriver, både
normalitet och heteronormalitet.
Intressant är att homosexualitet inte ens nämns i Tjejsnack - vill
man kanske inte att flickor i den åldern ska veta att något annat
än att vara kär i pojkar är möjligt? Att inte nämna vilka alternativ
som finns är också normerande.
Precis som Barbro Johansson gör i sin avhandling 18 måste jag
fråga mig: Är då de slutsatser jag dragit hittills allmängiltiga? Kan
jag ens säga att de objektivt beskriver det material jag har valt?
18 Barbro Johansson, Kom och ät! Jag ska bara dö först..., s 88 (Göteborg, 2000)
18

Att svara ja på dessa frågor vore inte helt sanningsenligt. I den
operationalisering jag gör i min studie av TP väljer jag till exempel
att mäta hur många frågor som handlar om män och hur många
som handlar om kvinnor, och använder detta för att ge svar på hur
synen på kön i sällskapsspel ser ut. I denna indelning av materialet
finns alltså vissa premisser, som att det finns två tydligt särskiljbara
kön. Att jag sedan når ett resultat där jag hittar skillnader mellan
dessa två gruppers statistiska förekomster beror på att mitt synfält
varit inställt på att finna just detta: Andra, parallella fakta som jag
mött kan ha gått mig spårlöst förbi eftersom jag inte räknat med
att finna dem. Läsaren får själv bedöma om materialet, trots detta
kontextberoende, är trovärdigt eller inte.
Som genusvetare ser jag personligen dessa spel som en kvarleva
från en epok som borde vara svunnen. Världen befolkas inte av 72%
män, ej heller enkom av heterosexuella. Att förmedla en sådan bild
och samtidigt göra anspråk på att spegla verkligheten eller vara ett
“kunskapsspel” går inte ihop.
Jag kan inte annat än hoppas att jag av en väldigt, väldigt osan-
nolik slump kommit över de tre mest orepresentativa spel som finns
ute på marknaden. Men hoppet är svagt.
19

6 Källor
6.1 Primärmaterial
Trivial Pursuit, c○ 2000 Horn Abbot International Ltd.
Tjejsnack, c○ 1999 Brio AB / Alga
Ombytta Roller, c○ 2002 ALF AB
6.2 Litteratur
Ask, Karin, “En FAQ till dina vardagsfunderingar”. Osqledaren, 2003/8
Gray, John, Män är från Mars, kvinnor är från Venus (Mill Valley,
1992)
Hirdman, Yvonne, “Genussystemet - Reflexioner kring kvinnors so-
ciala underordning”. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1988/3
Hirdman, Yvonne, “Genussystemet” i Demokrati och Makt, SOU
1990:44, 1990
Johansson, Barbro, Kom och ät! Jag ska bara dö först (Göteborg,
2000)
Minnich, Elizabeth K, Transforming Knowledge (Philadephia, 1991)
Rosenberg, Tiina, Queerfeministisk agenda (Stockholm, 2002)
Söderberg, Johan och Eggeby, Eva, Kvantitativa metoder (Lund,
1999)
20

6.3 Databassökningar
GENA: http://www.databasengena.nu/
Kvinnohistoriska samlingarna: http://www.ub.gu.se/samlingar/kvinn/
Kvinnsam: http://www.libris.kb.se/kvinnsam.html
21