Ungdomars, ledares och föräldrars upplevelser av - Kometprogrammet

42
Frågan om fördelar och nackdelar med manualer debatteras fortfarande, trots att de flesta
föräldraträningsprogram är manualbaserade på grund av att forskning visar att det är det mest
effektiva tillvägagångssättet (Andershed & Andershed, 2005). Fördelar med manualer är t ex
att man lättare kan utvärdera och att både klienter och behandlare kan uppleva en trygghet i
dem. Nackdelar är att det kan vara svårt att individanpassa behandlingen och att vissa
upplever dem som rigida. I Komet betonas att manualen styr processen men att det finns
utrymme för individuella lösningar där ledarna har möjlighet att använda sin kunskap.
Personligen tycker jag att man ska fortsätta diskutera manualens utformning (vilket
kontinuerligt görs inom Komet 12-18 år) men att manualer är ett funktionellt verktyg borde
vid det här laget vara klart.
Etniska, socioekonomiska, religiösa och kulturella skillnader är viktigt att väga in när det
gäller föräldraträningsprogram inte minst då modellerna som används i Sverige mestadels är
utarbetade utifrån nordamerikanska program. Det behövs mer forskning även om de
utvärderingar som finns i USA har visat att PMT är effektivt både bland europeiska
amerikaner, afrikanska amerikaner och multietniska grupper (Gross et al., 2003). Olika sätt att
behandla barn i olika kulturer kan spela roll för hur man tar åt sig tankarna med
föräldraträning. Exempelvis finns många kulturer som inte tycker att det är bra att låta barnen
vara med och bestämma hemma vilket är grundläggande för de flesta svenskar. Sverige är
också tämligen ensamt om att ha förbud mot aga och det är en allmän uppfattning att det leder
till aggressivt beteende. Vissa studier pekar mot att aga inte har samma effekt i alla kulturer. T
ex leder högre grad av fysisk disciplin till högre grad av aggressivt beteende hos europeiska
amerikanska 5-åringar men till lägre grad hos afroamerikanska barn (Kazdin, 2005). Kan
olikheter i synsätt mellan kulturer vara en ingrediens i den intensiva debatten om Time out? I
USA är ju t ex aga tillåtet och det är därifrån programmen kommer.
Är det etiskt att påverka beteende som Kometprogrammet uppmanar till? Det är viktigt att
komma ihåg att beteendeförändring med hjälp av inlärningspsykologiska metoder är ett
verksamt verktyg som inte får missbrukas. Men, det är också viktigt att betona att metoden i
sig varken är etisk eller oetisk, det måste vara behandlarens etik som ska upp på agendan
genom att ständigt vara uppdaterad på forskningen inom området och ha syftet klart för sig
(Wadström, 2007). Syftet med Komet 12-18 år är att familjen ska klara sin vardag bättre och
att ingen ska komma till skada på grund av förälderns eller tonåringens beteende. Arbetet sker
i samarbete med föräldrarna och bygger på frivillighet och programmet uppdateras
kontinuerligt. Gruppledarna har kontinuerlig handledning. Detta borgar för att den etiska
aspekten av beteendeförändring inom ramen för Komet 12-18 år är beaktad.
Förslag till framtida studier
• En större ungdomsintervju-/enkätundersökning skulle göra det möjligt att dela in
ungdomarna i grupper och utifrån uppföljningsintervjuer kunna avgöra vilka/vilken
grupp som får ut minst/mest av Komet. Utifrån detta kunde programmet skräddarsys
utifrån de olika gruppernas behov. För att undvika lågt deltagande bör ledare och
föräldrar informeras i god tid om vikten av deltagande i en eventuell utvärdering.
Någon form av ersättning bör utgå till deltagarna.
• Stämmer det att Komet mest tilltalar mammorna och i så fall varför? Utforska vad
som skiljer mammors och pappors inställning till föräldrastöd. Utarbeta ett program
som fungerar för papporna så även de kan bidra till sina tonåringars välmående.
• För att öka effekten av Komet bör ungdomarnas synpunkter tas tillvara rutinmässigt
under t ex introduktionsträffen för att inte riskera att missa någon aspekt av