Ungdomars, ledares och föräldrars upplevelser av - Kometprogrammet

27
Databearbetning och analys
Ledarnas och föräldrarnas utvärderingsenkäter kodades och infördes i Excel där medelvärden
räknades ut på gruppnivå. Även föräldrarnas problemlistor behandlades på liknande sätt. De
vanligaste problemen innan och efter kursen kunde då identifieras utifrån deras skattningar.
Ungdomarnas fria kommentarer i enkäten (bilaga 3) analyserades kvalitativt medan
skattningarna analyserades kvantitativt (medelvärden räknades ut i Excel). Enkäten var
sammansatt av mig och är varken validerad eller reliabilitetstestad utan var tänkt att fungera
som ett komplement till intervjuerna. Enkäten är granskad av Fredrik Livheim och Martin
Forster och ligger till grund för intervjuguiden.
Intervjuerna spelades in och transkriberades varefter de analyserades kvalitativt med en
fenomenografisk ansats (”att beskriva det som visar sig”) där man alltså vill lyfta fram hur
människor uppfattar olika företeelser (Starrin & Svensson, 1994). Intresset ligger inte i att
skatta hur stor del av populationen som har en viss uppfattning utan att identifiera kvalitativt
olika uppfattningar om Komet hos den aktuella gruppen ungdomar. Om gruppen är alltför
homogen riskerar man att viktiga variationer och nyanser inte upptäcks. Möjligen kan denna
grupp anses vara alltför homogen (mest pojkar och åldern är 12-17 år) men de kommer från
olika delar av landet och bara vissa har diagnos och de har antingen pappor, mammor,
föräldrapar eller fosterföräldrar som har gått kursen.
Fenomenografin har sina rötter i inlärningspsykologi och fenomenologi och användes till en
början endast inom pedagogisk forskning. Till skillnad från fenomenologi, där forskaren gör
sina egna tolkningar, utgår en äkta fenomenografisk forskare endast från vad någon annan
uppfattar (Starrin & Svensson, 1994). Komet 12-18 är i de flesta avseenden en pedagogisk
intervention vilket talar för att denna ansats borde vara lämplig när man vill studera dess
verkan. Ett problem är att det kan kännas abstrakt för tonåringen att tala om hur föräldern har
uppfattat Komet och hur den i sin tur omsätter det i ändrat beteende. Programmet syftar till att
förändra hela familjens vardag vilket dock talar för att ungdomarna borde ha haft chans att
uppfatta någon förändring.
Huvudintresset var att hitta ungdomarnas upplevelse av eventuell förändring hos
föräldern/föräldrarna när de gått Kometutbildningen. Det framgick snabbt i enkäterna att
ungdomar och föräldrar har olika syn på vad som är problemet i familjen och då antog jag att
även en eventuell förändring kunde uppfattas olika. Jag ville undvika att tolka ungdomarnas
annorlunda svar som bristande insikt och utgick ifrån att deras åsikter var minst lika viktiga
som ledares och föräldrars.
Direkt efter en intervju skrev jag kortfattat ned minnesanteckningar om den just genomförda
intervjun. Efter transkription fick materialet vila i några månader. En genomläsning av
utskrifterna upprepades under påföljande veckor för att skapa ett helhetsintryck. Ur materialet
framträdde så småningom teman; problembild, förändrad samvaro/kommunikation, kontrakt,
kontroll, hantera ilska (förälderns), idealföräldern, omdömen om Komet, förslag på
förbättringar och idéer och uppnått mål i stort. Fokus låg på upplevd förändring efter avslutat
Kometprogram.