Ungdomars, ledares och föräldrars upplevelser av - Kometprogrammet

23
Först nu introduceras beteendekontrakt som alternativ gränssättningsmetod. Tanken är att ett
förtroende först måste byggas upp nerifrån basen med samvaro och kommunikation. Kontrakt
är liksom ”Uppdraget” ett belöningssystem men har lite starkare ”power” när det gäller att
påverka beteenden. Områden som kan vara aktuella för ett kontrakt är tidpunkt för att vara
hemma på kvällarna, tid framför datorn och närvaro på lektioner i skolan. Konsekvenser, i
form av förmåner och sanktioner, formuleras i kontraktet som upprättas tillsammans med
tonåringen. Vid behov kan poängsystem användas. Belöningarna är saker som tonåringen
skulle få ändå men med ett kontrakt kan man kontrollera dem. Man betonar att dessa
belöningssystem inte kommer att behövas livet ut eftersom belöningar inte kommer att
behövas lika ofta då beteendet har blivit en vana. I manualen finns tips för hur man formulerar
förmåner och uppdrag, hur uppdrag följs upp och vad man kan göra om kontraktet bryts.
Ta eget ansvar handlar om att tonåringen själv får stå för konsekvenserna av sitt handlande.
Föräldrarna ska t ex inte gå in och ”täcka upp” för saker som tonåringen har förstört utan göra
så lite som möjligt om tonåringen har betett sig illa.
Träff 7: Kommunikation 3 – lyssna och bekräfta, hantera ilska
Lyssna och bekräfta är att spegla tonåringens positiva och negativa känslor och att inte fråga
för mycket eller fråga fel frågor. Med spegla menas att upprepa vad tonåringen säger men
med sina egna ord, nicka och humma och att säga att man förstår att hon/han är t ex arg eller
ledsen. Föräldrarna lär sig använda öppna frågor, våga vara tysta och vänta och att undvika
ifrågasättande.
Momentet ”hantera ilska” går ut på att försöka agera sunt även när man är arg, inte att ta bort
känslan. Mycket är gemensamt med tankarna inom ART (www.oasen.com). Tips ges om
motion, sömn, avslappningsövningar och återhämtning som är effektiva sätt att rå på stress
och spänning med. Kartläggning av ilsketillfällen och att lära sig känna igen tidiga tecken på
ilska ges som uppgift till föräldrarna. Två tekniker lärs ut när man håller på att tappa
kontrollen över sin ilska: distraktion (fokusera på något annat) och egen time out (dra sig
undan en stund fysiskt eller mentalt). Om man ändå tappar kontrollen ges förslag på vad man
kan göra t ex be om ursäkt, starta om eller använda sig av problemlösning.
Träff 8: Repetition, framtidsplan & utvärdering
En framtidsplan görs genom att i förväg individuellt välja ut lämpliga övningar/moment och
använda dem som checklista när problem dyker upp. Denna checklista tillsammans med namn
på stödpersoner i nätverket samt eventuella säkerhetsplaner utgör den individuella plan som
utformas för varje familj. Bakslag normaliseras och man upplyser om att de verktyg och
strategier som de har fått fungerar bäst på sikt. Att vara medveten om att det är ett bakslag är
också ett framsteg, att det inte betyda att man jobbar med fel metoder. Ledaren påminner om
att människor är som mest kriminella i 15-17-årsåldern men att detta problembeteende brukar
försvinna i 18-20-årsåldern. Föräldrarna uppmuntras att reagera men även att ha i bakhuvudet
att detta är typiskt beteende för tonåringar. Ibland kan föräldrarna reagera med skuld när de
märker att deras beteende faktiskt påverkat tonåringen. Då kan det vara bra att påminna om att
de inte ska vara för hårda med sig själva, att inse problemet är också en steg mot att göra
något åt det. Ibland kan ledaren erbjuda en uppföljningsträff om 1-3 månader.
Syfte och frågeställning
Utagerande normbrytande beteende hos barn och ungdomar skapar stort lidande både för
enskilda individer och på samhällsnivå. Det är av stort intresse att hitta fungerande metoder
för prevention och behandling för denna grupp där tidiga interventioner kan förebygga och
hindra att livsöden blir problematiska och kostsamma. Syftet med denna studie är att bidra till
utvecklingen föräldraträningsprogrammet Komet för tonårsföräldrar.