Ungdomars, ledares och föräldrars upplevelser av - Kometprogrammet

18
Av en enkätundersökning i Statens folkhälsoinstituts (Sfhi) genomgång av olika former av
föräldrastöd i Sverige (Bremberg, 2004) framkom att den största delen föräldrar föredrog
strukturerade föräldragrupper framför andra former av föräldrastöd. Två krav på en
föräldrastödjande insats bör enligt Sfhi vara att det finns enighet om att insatsen främjar barns
hälsa och välfärd och att insatsen är frivillig. Sfhi rekommenderar Komet tillsammans med
två andra föräldraträningsprogram.
Föräldrar rekryteras till Komet genom annonser och artiklar i lokalpress, tips från
förskola/skola, vän eller släkting, via uppsatta anslag, BVC/BUP eller via Internet (Kling et
al., 2006). En fråga när det gäller behandling är vilka som ska inkluderas. Det finns i Sverige
två sätt när det handlar om barn och ungdomar; diagnos av psykiatrin utifrån DSM-IV eller
själv- eller föräldra-/lärarskattningar. Utomlands kan polisens register användas men det
förekommer inte i Sverige för unga (Andershed & Andershed, 2005). I Komet inkluderas alla
föräldrar som tycker sig ha problem med sina bråkiga ungdomar.
Ledarna är barn- eller ungdomschefer, personal inom stadsdelar, familjebehandlare,
socialsekreterare, familjebehandlare, psykologer, kuratorer, skolsköterskor och
lärare/förskollärare. De flesta av gruppledarna har socionomutbildning, lärarutbildning eller
vårdutbildning, flera har dessutom någon familjeterapeutisk eller pedagogisk
vidareutbildning. Samtliga av dessa gruppledare har erfarenhet av att arbeta med grupper,
föräldrar och barn utöver Komet. Stockholms stads enhet för drog- och brottsprevention
Preventionscentrum Stockholm (Precens) ansvarar för rekrytering, utbildning, handledning
och licensiering av gruppledare i Kometgrupperna.
Under senare år har forskning identifierat betydelsen av att såväl utbildare i olika
preventionsprogram som föräldrar följer metoden så exakt som möjligt (Kling et al., 2006).
För att kvalitetssäkra Kometprogrammet genomgår alla ledare en utbildning med teori
(introduktion i grundläggande inlärningspsykologi och beteendeprinciper), praktik (två
genomförda föräldragrupper) och handledning innan de certifieras. I handledningen får
gruppledarna stöd att verka inom programmets ramar, lösa problem som kan ha uppstått i
grupperna samt öva på att förklara och genomföra momenten i programmet. Även om Komet
är ett strukturerat manualbaserat föräldraträningsprogram som vägleds av vissa principer finns
det ett spelrum för att individanpassa innehållet till de enskilda familjernas problematik
(Kling et al., 2006).
Komet 12-18 år
Komet för föräldrar till ungdomar 12-18 år bygger på samma grundprinciper som PMT och
Komet 3-11 år men har omarbetats (delvis andra teman och ett nytt belöningsspel) för att
passa denna åldersgrupp som har hunnit utveckla en större självständighet. Komet 12-18 år
riktar sig till föräldrar med utagerande tonåringar med eller utan psykiatrisk diagnos. Mycket
handlar om att öka självförtroendet hos föräldrarna och hjälpa dem att välja sina strider. Det
betonas att en förutsättning för goda relationer är tid. Man utgår ifrån att ungdomar behöver
frihet men också stöd och vägledning, både ”ramar och kramar” (Forster & Livheim, 2006).
Tanken är att det är bra om ramarna är tydliga och hyfsat stabila när tonåringarna börjar testa
ramarna, vilket är deras uppgift i frigörelseprocessen. Inom Komet 12-18 år används inte
Time out och synen på bestraffning är restriktiv.
Ledare och föräldrar får varsin manual där detaljerade instruktioner och tips om varje
delmoment finns (Forster & Livheim, 2006). Inlärningsprinciper som är förankrade i
forskningen presenteras praktiskt och konkret med många exempel ur vardagen. Under
genomläsning av föräldra- och ledarmanualen framgår att både träffar och teman genomsyras
av principerna för inlärning och prevention. Den pedagogiska ambitionen är hög och man