Ungdomars, ledares och föräldrars upplevelser av - Kometprogrammet

12
Förstärkning som ges ofta men som inte är så stor/värdefull ger alltså responser med större
styrka (Wadström, 2007). Ett exempel på detta i Komet är att föräldrarna uppmanas att ge
beröm ofta och inte ge för stora belöningar åt gången.
Beteendeanalys (BA)
När man på 1960-talet började tillämpa Skinners teorier om operant betingning inom
inlärningspsykologin växte BA fram. BA kan ses som ett verktyg för att förstå varför en
person beter sig som den gör. Inriktningen har alltid varit kontroversiell och har väckt
motstånd delvis beroende på att den ifrågasätter Freuds teorier. Beteendet ses inte som
egenskaper utan resultat av personens tidigare interaktion med miljön. Experiment på djur
väckte skepsis eftersom vi inte vill se oss som djur utan hävdar vår fria vilja (Wadström,
2007). Till skillnad från Freud menade Skinner att vi ska öka vår insikt om betingelserna för
vårt beteende om vi vill öka vår personliga frihet (Skinner, 1971). En kontinuerlig utveckling
har skett sedan dess. Många behandlingar för utagerande barn och ungdomar är inspirerade av
BA både gällande teori och tillvägagångssätt, så även Kometprogrammet.
BA är i huvudsak en experimentell metod att definiera vilket beteende som behövs mer av, se
till att miljön/kontexten är den rätta och sedan ändra beteendet. Det finns inget
sjukdomsbegrepp inom BA och beteendet ses inte som ett mått på något annat. Områden där
BA har visat sig fungera är ångest, fobier och rädsla, autism, skolproblem, ADHD, trots- och
uppförandestörningar, oönskade beteenden (t ex våld, missbruk och självskador), social
kompetens och inom organisationsutveckling. Inom BA spelar tankarna förstås roll men de
slutliga orsakerna till att vi beter oss som vi gör söks i miljön, som vi kan påverka (Eikeseth &
Svartdahl, 2007).
I arbetet med BA handlar det om att hitta beteendets alla funktioner och att påverka
förstärkarna genom att även involvera omgivningen. Man försöker hitta ett gemensamt synsätt
så att omgivningen och den drabbade medvetet strävar åt samma håll. Problematiska
beteenden ses som felinlärda beteenden för att anpassa sig till egendomliga omständigheter
såsom t ex missbrukande föräldrar eller till ett kompisgäng som uppmuntrar asocialt beteende.
Grundtanken är att man genom att påverka förstärkningarna, från omgivningen och av
självberömmande tankar, kan dämpa det problematiska beteendet. För att undersöka hur
beteendet har lärts in arbetar man utifrån uppställningen nedan (Wadström, 2007):
Startande orsaker S gör att Beteendet R leder till Konsekvenser K
(stimuli/situationsfaktorer (reaktionen) (önskade - R upprepas
andra människor, tankar/känslor) ointressanta – R slopas)
Ex. Vill vara med i gänget Slår en klasskompis Får respekt
För att kunna formulera en hypotes att testa börjar arbetet med att identifiera K och S. Genom
att röra sig däremellan klarnar bilden efter hand. K definieras som förstärkarna som kan vara
sociala (hur andra reagerar), känslomässiga (känslor beteendet ger) och materiella (föremål
eller praktiska konsekvenser). Allt beteende har minst en, ofta omedveten, K. Hur ofta
förstärks R och av vad (sociala, känslomässiga, materiella K)? Sedan går man vidare med att
försöka hitta S. Vad startar beteendet och i vilka situationer? Vad gör det värdefullt just här
och nu? Behov, tankar och känslor kartläggs och man tar reda på om det handlar om
ångestlindring.
De flesta tankegångar och tillvägagångssätt i BA går att återfinna i Komet. För att ta reda på
varför en person gör som den gör börjar man både i Komet och BA med att beskriva
problembeteendet i detalj och försöker alltså undvika tolkningar och värderingar. Andra