1. Påverkan på däggdjur - Tidaholms kommun

Tidaholms kommun
Miljö- och byggkontoret
522 83 Tidaholm
Ert Dnr 2011-0336-4 Datum: 2012-05-03
BEMÖTANDEN AV YTTRANDEN ANGÅENDE ANSÖKAN OM BYGGLOV
OCH ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN
Scanergy West AB har den 30 augusti 2011 sökt bygglov samt lämnat in anmälan
enligt miljöbalken för etablering av vindkraft på fastigheterna Härja 7:3, Härja 1:4
samt Ryggahemmet 1:1 i Tidaholms kommun. Den 04 november 2011 kompletterade
Scanergy ansökan med ytterligare information och handlingar efter begäran från
miljö- och byggkontoret. Relevanta myndigheter, företag samt fastighetsägare och
boende inom 1000 meter från något av de planerade vindkraftverken fick av miljö-
och byggkontoret information och möjlighet att yttra sig med sista svarsdatum satt
till 31 januari 2012. Detta ursprungliga svarsdatum för yttranden förlängdes därefter
av miljö- och byggkontoret med två månader till den 31 mars 2012. Inkomna
yttranden kommer både från av kommunen definierade sakägare samt från andra
privatpersoner. Scanergy West väljer att bemöta alla de yttranden som inkommit
oavsett om de anses komma från sakägare eller inte. Då yttrandena genomgående
innehåller likartade sakfrågor bemöts de gemensamt nedan och uppdelat efter de
olika identifierade sakfrågorna.
1. Påverkan på däggdjur
Lodjur
För att få en bild av lodjursförekomsten i etableringsområdet samt eventuell negativ
påverkan av föreslagen vindkraftsetablering har kontakt tagits med länsstyrelsen i
Västra Götalands län, Viltskadecentret, Grimsö forskningsstation samt
forskningsprogrammet Vindval (Naturvårdsverket). Information har även sökts hos
Skandinaviska lodjursprojektet samt Rovdjurscentret-de 5 stora.
Det har inte kunnat identifieras någon forskningsrapport specifikt beträffande effekter
av vindkraftverk på lodjur. Kontakt med Jan-Olof Helldin, projektledare för Vindvals
syntesrapport om vindkraftens effekter på landlevande däggdjur har bekräftat att det
är ont om specifik forskning om lodjur och vindkraft. Den syntesrapport om vindkraft
och landlevande däggdjur som Vindval publicerar under 2012 fokuserar därför mer på
de övriga stora rovdjuren varg, järv och björn. 1 Det finns dock en allmän kunskap
om lodjuret som gör att de sakkunniga personer Scanergy varit i kontakt med
samstämmigt anser att vindkraftverk sannolikt påverkar lodjur i mycket liten
utsträckning. Som underlag till den bedömningen anges att lodjuret dels rör sig över
mycket stora områden och dels att lodjuret av sin natur är mycket anpassningbart till
olika typer av störningar.
1 Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur – en syntes, Jan-Olof Helldin m fl, Vindval, samt
telefonsamtal med Jan-Olof Helldin 2012-04-12
1

Länsstyrelsen i Västra Götalands län gör vintertid en årlig inventering av föryngringen
i lodjurspopulationen i länet. Länsstyrelsens viltspårare spårar och registrerar
familjegrupper av lodjur (hona + unge/ungar). Vintern 2011/2012 gjordes två
kvalitetssäkrade spårningar av samma familjegrupp i området kring den planerade
vindparken. De båda spårningarna låg på några kilometers avstånd från varandra. I
Tidaholms kommun gjordes under 2011 t.o.m. mars 2012 totalt 30 kvalitetssäkrade
spårningar av lodjur varav 10 spårningar av familjegrupper. 2
Lodjuret fredades i hela Sverige 1991 och är rödlistad som Nära Hotad (NT). Det sker
dock en årlig licensjakt på lodjur, och 2012 blev västra Götalands län tilldelat
licensjakt på två lodjur. Enligt länsstyrelsen är det tätast förekomst av lodjur i norra
Bohuslän och Dalsland, och en långsammare återetablering i de sydöstra delarna av
länet. 3 Lodjurspopulationen i södra Sverige har ökat de senaste åren och prognosen
enligt Viltskadecenter är att ökningen kommer att fortsätta. 4
Enligt länsstyrelsens viltspårare Mia Bisther är lodjur ”mobila och extremt adaptiva”,
vilket gör att eventuell påverkan från vindkraftverken sannolikt blir liten.
Enligt Jens Karlsson på Viltskadecentret har lodjuret mycket stora hemområden där
de rör sig. Honor har hemområden på 25-30 000 hektar och hanar kan ha dubbelt så
stora hemområden. Lodjuret är mycket anpassningsbart och verkar kunna vänja sig
vid olika typer av störningar, vilket bland annat yttrar sig i att de etablerar sig,
föryngrar sig och jagar i närheten av människor och bebyggelse. Jens Karlssons
bedömning är därför att risken för en negativ påverkan på lodjursförekomst i ett
område på grund av vindkraft är liten. Den teoretiska risk han ser med
vindkraftsetablering är att tillgängligheten och därmed risken för illegal jakt ökar vid
nyanläggning av vägar inom ett område. Den illegala jakten på lodjur beror främst på
att lodjuret tar rådjur och i vissa fall hjort, och därför ses som en konkurrent av
jägarna. 5
I det aktuella etableringsområdet är redan tillgängligheten god eftersom det finns en
befintlig skogsbilväg och vindkraftverken kommer att placeras utefter denna. Risken
för negativ påverkan på lodjuret på grund av ökad illegal jakt bedömer därför
Scanergy vara liten i det här fallet.
Kontakt har även tagits med Olof Liberg vid Grimsö forskningsstation (Sveriges
lantbruksuniversitet), projektledare för Lodjursprojektet. Olof Lidberg bedömer risken
för negativ påverkan av det aktuella vindkraftprojektet på lodjursförekomst i området
som försumbar. Bedömningen grundar han på att lodjuret är mycket rörligt,
anpassningsbart och på att det aktuella projektet på fem vindkraftverk i
storleksordning är litet. 6
Den sammantagna bedömningen är således att risken för en negativ påverkan på
lodjur av planerad vindkraftsetablering sannolikt är liten.
Skogshare
Om skogshare förekommer i området är det inte säkert att den påverkas negativt,
utan den kan istället till och med påverkas positivt i enlighet med forskning som visar
att viss landskapsförändring kan gynna vissa arter. I skogsdominerade områden kan
kantzoner mot skog och avverkade ytor som inte återbeskogas innebära en lokalt
2
Viltspårare Mia Bisther, Naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i Västra Götaland, mail, telefon 2012-04-12
3
Viltspårare Mia Bisther, Naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i Västra Götaland, mail, telefon 2012-04-12
4
Den svenska lodjurspopulationen 2009-2010 samt prognoser för 2011-2012, Viltskadecenter, Henrik
Andrén m fl
5
Jens Karlsson, Viltskadecenter, telefonsamtal 2012-04-12
6
Olof Liberg, Grimsö forskningsstation (SLU), projektledare Lodjursprojektet, telefonsamtal 2012-04-18
2

ökad förekomst av löv, gräs och örter och därmed ge värdefulla foderresurser för
växtätare som klövvilt, harar och smågnagare. 7
Fladdermus
Rapporten Bedömning av förutsättningar för fladdermöss vid Härja (bilaga 6 till
miljöanmälan) har sammanställts av Naturcentrum AB under juni 2011 efter
kunskapssammanställning, flygbilder och fältbesök. Den sammanfattande
bedömningen i rapporten är att områdets förutsättningar för fladdermöss är dåliga,
och att risken att fladdermusvärden skadas av etableringen sannolikt är liten.
2. Påverkan på fåglar
Inför miljöanmälan togs kontakt med Lars-Göran Lindgren som upprättat programdel
och objektskatalog i Tidaholms kommuns Naturvårdsprogram 2010-2014. Enligt
uppgift från honom förekom framförallt den skyddsvärda fågelarten järpe i
etableringsområdet. Eventuell påverkan på järpe av etableringen togs därför upp och
beskrevs i miljöanmälan.
Då synpunkter från allmänheten inkommit som gör gällande att det finns andra
fågelvärden i området har en förstudie över fågellivet utförts av naturvårdskonsulten
Calluna AB i april 2012, se bilaga 1. Av de fågelarter som förekommer i närheten av
etableringsområdet har Calluna bedömt sex arter som intressanta att belysa i
samband med en eventuell vindkraftetablering. Dessa sex arter och risken för en
negativ påverkan från planerad etablering beskrivs nedan.
Kungsörn
Kungsörn häckar inte i närheten av etableringsområdet och dess flyttstråk går
mestadels längre väster ut i Tidans dalgång. Övervintrande kungsörn har inte
observerats i närheten av etableringsområdet utan längre österut. Eftersom varken
häckande kungsörn eller koncentrationer av övervintrande fåglar finns i området
bedömer Calluna risken för kollisioner som låg.
Fiskgjuse
Fiskgjuse födosöker i Gimmenesjön men sjön verkar inte vara en frekvent fiskesjö för
den då det bara finns ett fåtal observationer de senaste åren. Fiskgjuse har ett par
gånger noterats förbiflygande i närheten av etableringsområdet men häckar troligtvis
flera kilometer från etableringsområdet. Enligt Calluna utgör etableringen därmed
inte någon risk för fiskgjuse.
Sparvuggla
Sparvugglan är inte rödlistad och visar en stabil population i Sverige, samt är väl
spridd i södra Sverige. Flera observationer av sparvuggla har gjorts öster om
etableringsområdet kring Skinnmon och Gasarp. Ugglor löper generellt sett ingen stor
risk att kollidera med vindkraftverk, men det finns få studier kring detta och inga
uppgifter om sparvuggla specifikt. Stor omfattning av tung trafik under byggtid på
vägen mellan Skinnmon och Gasarp kan störa häckande sparvuggla under senvintern
till försommaren. I övrigt bedömer Calluna risken för påverkan av sparvuggla som
liten.
Skogshöns (järpe, orre, tjäder)
Skogshöns kolliderar relativt ofta med vindkraftverk och andra konstruktioner jämfört
med andra grupper. Järpe har noterats nordväst om etableringsområdet vid
Långebergstorp. Orre och tjäder har noterats öster om etableringsområdet vid
Gasarp. Orrspel med som mest tre tuppar har noterats i närheten av Gasarp.
Eftersom det för alla tre arterna rör sig om ett litet antal fåglar som observerats
7 Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur – en syntes, Jan-Olof Helldin m fl, Vindval
3

edömer Calluna kollisionsrisken som liten. Ingen påverkan bedöms ske på den
regionala populationen.
Om det förekommer tjäderspel i skogsmiljöer där vindkraft planeras rekommenderas
generellt en skyddszon på 1 kilometer om spelplatsen är stor och viktig med fler än
fem spelande tuppar. Enligt Callunas rapport har inget tjäderspel rapporterats från
området och någon skyddszon är därmed inte aktuell.
Sammanfattande bedömning av påverkan på fågellivet
Callunas sammanfattande bedömning är att det inom det utredda området inte finns
några uppgifter som tyder på förekomster av fågelarter som är etablerade eller
använder området på ett sådant sätt att de påverkas negativt av vindkraftsparken.
Generellt kan man vid vindkraftsetablering ta hänsyn till fågellivet genom att vid
vägdragning använda skyddszoner runt myrar, samt i möjligaste mån anpassa
byggtiden så att den sker utanför häckningssäsong.
3. Nyckelbiotoper och övriga naturvärden
Skogsstyrelsen har yttrat sig angående den registrerade nyckelbiotopen öster om
Vitafjället på fastigheten Grimmestorp 1:6 och anfört att nyckelbiotopen inte får
skadas i samband med etableringen.
De två naturvärden som utpekats i Tidaholms naturvårdsprogram och ligger i
anslutning till etableringsområdet (objektsnummer 737713 samt 737705)
sammanfaller i stort sett med de nyckelbiotoper som registrerats av Skogsstyrelsen.
Nyckelbiotoperna och naturvärdena som utpekats i naturvårdsprogrammet ligger
utanför det område där väg och uppställningsplatser anläggs och kommer därmed
inte att påverkas av etableringen.
Då slutligt val av vindkraftverk gjorts utförs en detaljprojektering där placering av
vindkraftverk, typ av fundament samt exakt vägdragning bestäms. Nyckelbiotoper
och registrerade naturvärden ingår som underlag till detaljprojekteringen vilket
säkerställer att hänsyn tas. De slutliga placeringarna av vindkraftverken,
uppställningsplatser samt exakt vägdragning samråds med tillsynsmyndigheten innan
byggstart, och tillsynsmyndigheten kan då säkerställa att hänsyn tagits till
naturvärdena.
4. Ljud från vindkraftverken
Regelverk
Naturvårdsverkets riktlinjer säger att vindkraft maximalt får ge upphov till ljudnivån
40 dB(A) vid bostadshus. Detta har genom ett flertal domar blivit till praxis.
Miljööverdomstolen fastslog i en dom 2010 (mål nr M 7411-09, dom 2010-05-14) att
40 dB(A) ska gälla även för bostad i friluftsområde och upphävde därmed
Miljödomstolens villkor om 35 dB(A) i friluftsområde.
Vilken ljudpåverkan från vindkraftverk som tillåts vid kringliggande bostäder regleras
i beslutet om bygglov/miljöanmälan.
Som beskrivits i miljöanmälan är det inte möjligt i detta skede att bestämma vilket
fabrikat och modell av vindkraftverk som kommer att uppföras på platsen. Valet av
vindkraftverk görs dock inom ramen av de storlekskriterier som anges i beslut om
bygglov/miljöanmälan, samt så att föreskrivna riktvärden för ljud- och
skuggpåverkan på bostäder kan innehållas. Den specifika modell av vindkraftverk,
Kenersys K100 2,5 MW, som använts i fotomontage och ljud- och skuggberäkningar i
miljöanmälan är avsett att illustrera hur ett typverk av denna storlek kan komma att
4

påverka med ljud- och skuggbildning samt påverkan av landskapsbild. De villkor som
anges i beslut om bygglov/miljöanmälan är verksamhetsutövaren alltid skyldig att
följa oavsett vilket vindkraftverk som etableras.
Ljudberäkningen som bifogats miljöanmälan är gjord på Kenersys K100 2,5 MW som
har oreglerat källjud 106 dB(A). Fyra av vindkraftverken i beräkningen körs med
ljudmode Level 1 som kallas ”Swede-mode” av den tyska tillverkaren Kenersys
eftersom detta lägre ljudmode är framtaget specifikt för den svenska marknaden. I
ljudmode Level 1 är källjudet nedsatt till 104 dB(A) men produktionsminskningen är
marginell. Det femte verket i beräkningen som körs med ljudmode Level 2 (källjud
102 dB(A)) har däremot en märkbar produktionsminskning. I produktionshänseende
kan man därför anse att enbart det verk som använder Level 2 är ”nedskruvat” i
egentlig mening. Det bör återigen betonas att denna beräkning är avsedd enbart som
ett typexempel på vilken ljudpåverkan kringliggande bostäder kan komma att få från
vindkraftverk i denna storlek.
En kompletterande ljudberäkning där fler fastigheter tagits med som ljudkänsliga
punkter i beräkningen bifogas detta dokument, se bilaga 2.
Slutlig ljudberäkning
Då slutligt val av vindkraftverk gjorts samt en slutlig placering för vindkraftverken
valts inom de ramar som angetts i beslut om bygglov/miljöanmälan, kommer en
förnyad ljudberäkning att redovisas för tillsynsmyndigheten. Den nya ljudberäkningen
kan utföras av en oberoende konsult om önskemål om detta finns.
Tillsynsmyndigheten kan förelägga verksamhetsutövaren att kontrollmäta
ljudnivåerna då vindparken är i drift. En sådan kontrollmätning utförs av oberoende
och specialiserad ljudkonsult.
Förslag på villkor som säkerställer att riktlinjerna för buller innehålls ges nedan:
En förnyad ljudberäkning ska redovisas för tillsynsmyndigheten innan byggstart då
slutligt val av vindkraftverk och verksplacering gjorts. Buller från verksamheten ska
begränsas så att det inte under någon del av dygnet ger upphov till en högre
ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder, inklusive fritidshus, än 40 dB(A).
Tillsynsmyndigheten bestämmer tidpunkt och metodik för en eventuell
kontrollmätning av ljudnivåerna. Ett överskridande av villkoret ska åtföljas av
omedelbara och tillräckliga åtgärder för att villkoret ska kunna innehållas vid den
tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer.
Markinversion och flack terräng i ljudberäkning
Naturvårdsverkets modeller för ljudberäkning avser en fri ljudutbredning i medvind
och tar hänsyn till ljudabsorption i luft. Vid motvind, en negativ temperaturgradient
eller vid stora avstånd blir ljudnivåerna betydligt lägre än vad beräkningarna anger.
Det finns andra beräkningsmodeller där hänsyn kan tas till fler parametrar än
ljudabsorption i luft, men Scanergy tillämpar den beräkningsmodell som
Naturvårdsverket anvisar.
Ljudberäkning vid 8 m/s
Vid beräkningar av ljud från vindkraftverk anges referensvärdet 8 m/s vid 10 meters
höjd, något som motsvarar ca 11,5 m/s vid 100 meters höjd. Moderna vindkraftverk
börjar producera el vid 3-4 m/s, där börjar även ljudet att bli märkbart intill
vindkraftverket. Ljudemissionen ökar sedan med ökad vindhastighet till
vindhastigheter omkring 8-10 m/s. Därefter är ljudemissionen konstant alternativt
sjunker något med ökande vindhastigheter. Praxis är idag att beräkna ljud vid 8 m/s
och 10 meters höjd.
5

Lågfrekvent ljud
Det finns idag inga belägg att lågfrekvent ljud (20-200 Hz) från vindkraftverk skulle
innebära någon risk för närboende. Karolinska institutet har i uppdrag från
Naturvårdsverket tagit fram rapporten Kunskapssammanställning om infra- och
lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter. Rapporten
konstaterar att vindkraftverk inte har större innehåll av lågfrekvent ljud än andra
bullerkällor vid deras riktvärden. Allvarliga störningar från lågfrekvent ljud är inte
sannolikt om riktvärdet 40 dB(A) utomhus vid bostadens fasad innehålls.
Ett examensarbete från KTH utfört hos ÅF-Ingemansson visar att om den
vindkraftalstrade ljudtrycksnivån utomhus inte överstiger 40 dB(A) så uppfylls med
stor sannolikhet Socialstyrelsens riktlinjer gällande lågfrekvent buller inomhus. 8
Rena toner
Enligt Naturvårdsverkets rekommendationer ska ljudkraven skärpas med 5 dB(A) vid
förekomst av rena toner. Rena toner, maskinellt ljud, är idag mycket ovanligt bland
serietillverkade vindkraftverk på grund av bättre ljuddämpande isolering i
maskinhusen.
Teknisk utveckling och ljudalstring
Ljudalstringen från rotorbladen på vindkraftverk sker huvudsakligen vid bladets spets
på väg ”ner” i luftmassan. De exakta mekanismerna bakom varför det sker just i den
delen av varvet är inte helt klargjorda. En möjlig förklaring anses vara att bladet är
vridet för att maximera produktionen i enlighet med vindhastighet på navhöjd och
uppåt, och har därmed ”fel” attackvinkel när det möter en lägre vindhastighet. Detta
kan i framtiden komma att åtgärdas genom att bladen varierar sin attackvinkel över
varvet, vilket förutom en lägre ljudemission även skulle kunna påverka produktionen
positivt. Med tanke på de långa löptider som förväntas i aktuell etablering i Härja så
kan det inte uteslutas att sådan teknik finns tillgänglig vid byggstart.
Ljudreducerande inställningar kontra elproduktion
Reduktion av ljudemissionsvärden följs av en motsvarande justering av effektkurvan
på vindkraftverket, vilket ger en något lägre elproduktion. Scanergys beräkningar
indikerar en total produktionsskillnad på ca 3-4% vid ljudreducerande inställningar för
Härja vindpark. Denna minskning kan ses som marginell då vindresursen i området är
mycket god. En stor rotor som ger en stor svept yta är en viktig faktor för att erhålla
en hög energiproduktion. Ett mindre verk är vanligtvis tystare, men ger i det aktuella
fallet i Härja lägre elproduktion än ett större verk som körs med ljudreducerande
inställningar. Att på en plats med en mycket god vindresurs placera ett mindre verk
är därför resursslöseri både ur produktionsmässigt och ekonomiskt perspektiv.
Tyst område i Mullsjö kommun
Byggnadsnämnden i Mullsjö kommun beslutade att inte yttra sig över föreliggande
ansökan. Kommunstyrelsens allmänna utskott i Mullsjö lämnade yttrandet att de
ställer sig tveksamma till de två sydligaste vindkraftverken på grund av ett
nyupptäckt tyst område strax söder om kommungränsen. Kontakt har därför tagits
med Mullsjö kommun för att utreda vilken påverkan Härja vindpark kan komma att få
på det tysta området.
Det tysta område som hänvisas till i yttrandet är hämtat från rapporten Inventering
av tysta områden i Habo och Mullsjö kommuner som har utförts av ÅF Ingemansson
8 Lindkvist, P, Lågfrekvent buller från vindkraftverk -Mätning och modellering i bostadsrum med avseende
på ljudutbredning och ljudisolering, 2010
6

hösten 2011. 9 Rapporten färdigställdes i september 2011, d v s efter att
bygglovsansökan för Härja vindpark hade lämnats in. Rapporten är inte antagen av
kommunfullmäktige utan överlämnad som arbetsmaterial till arbetet med en ny
översiktsplan i Mullsjö kommun, vilken beräknas vara klar i slutet av 2013. 10
Rapporten identifierar tysta områden i kommunen genom kartläggning av kända
bullerkällor, men värderar i övrigt inte de tysta områdens storlek eller övriga värden.
Det tysta område som hänvisas till i yttrandet är i storleksordning ca 250 x 300
meter och ligger strax norr om ett annat betydligt större tyst område vid Tavelhult
hembygdsgård, se bilaga 3.
Eftersom rapporten endast är ett arbetsmaterial inför en ny översiktplan samt att
området i sin storlek är ringa och ligger strax norr om ett betydligt större tyst område
som sannolikt har ett högre bevarandevärde anser Scanergy att en eventuell
ljudpåverkan på det aktuella området bör accepteras.
5. Skuggor från vindkraftverken
Praxis är att beslut om bygglov/miljöanmälan för vindkraftverk innehåller villkor
avseende skuggpåverkan vilka verksamhetsutövaren är skyldig att följa. Boverkets
rekommendation är en maximal skuggpåverkan på 8 timmar per år eller 30 minuter
per dag vid bostadshus. Beräkningar visar att dessa riktvärden kan innehållas för
Härja vindpark om skuggreglerande teknik installeras på vindkraftverken.
Skuggreglering är en etablerad och vanligt förekommande teknik och ger en ytterst
marginell produktionsminskning. Tillsynsmyndigheten har möjlighet att kontrollera att
riktvärdena innehålls.
En kompletterande skuggberäkning där fler fastigheter tagits med som skuggkänsliga
punkter i beräkningen bifogas detta dokument, se bilaga 4.
Slutlig skuggberäkning
Då slutligt val av vindkraftverk gjorts samt en slutlig placering för vindkraftverken
valts inom de ramar som angetts i bygglovsbeslutet, kommer en förnyad
skuggberäkning samt aktuell teknisk metod för skuggreglering att redovisas för
tillsynsmyndigheten.
Förslag på villkor som säkerställer att riktlinjerna för skuggtid innehålls ges nedan:
En förnyad skuggberäkning samt teknisk metod för skuggreglering ska redovisas för
tillsynsmyndigheten innan byggstart då slutligt val av vindkraftverk och
verksplacering gjorts. Den faktiska skuggtiden vid bostad eller fritidshus får inte
överstiga åtta timmar per kalenderår eller 30 minuter per dag. Om beräkningar visar
att riktvärden riskerar att överskridas vid någon bostad eller fritidshus skall
skuggreglerande teknik användas för att säkerställa att riktvärdena innehålls.
6. Närliggande vindkraftsprojekt
Vindkraftsprojekten i norra delen av område 3 i Tidaholms kommuns vindkraftsplan
har inkluderats i kumulativa ljud- och skuggberäkningar då detta begärts i
kompletteringskraven från kommunen. Vindkraftsprojektet i Pirkafjäll, Mullsjö
kommun, ligger drygt 2,5 kilometer söder om projektet i Härja. Projektet är
pågående men ingen ansökan om bygglov eller ansökan om tillstånd enligt
miljöbalken har lämnats in. Samråd påbörjades 2008, men eftersom det finns
försvarsintressen i området finns enligt uppgift inga omedelbara planer på att lämna
9
Inventering av tysta områden i Habo och Mullsjö kommuner, rapport nr 550471, ÅF Infrastruktur AB,
2011-09-12
10
David Jansson, Mullsjö kommun, telefonsamtal 2012-03-12
7

in en ansökan. 11 I Högaberg, några kilometer öster om projektet i Härja, planeras för
upp till ca 7 vindkraftverk men projektet befinner sig fortfarande i tidig fas och
samrådsprocessen har inte påbörjats. 12
Vid beskrivning av kumulativa effekter från andra vindkraftsprojekt är det relevant att
inkludera redan befintlig vindkraft samt vindkraftsprojekt som antingen ligger före
eller i samma fas i tillståndsprocessen. Scanergy anser därför att det ej är rimligt att
behöva inkludera ytterligare vindkraftsprojekt för beskrivning av kumulativa effekter i
detta skede.
7. Påverkan på landskapsbilden
Till miljöanmälan bifogades fotomontage från 8 fotopunkter där kommunen beretts
möjlighet att ge synpunkter till valet av fotopunkter. Efter kompletteringsbegäran
från kommunen gjordes därefter även animationer av vindkraftverken i dagsljus och
skymning/natt från fyra representativa fotopunkter. Scanergy anser att de gjorda
fotomontagen och animationerna sammantaget ger en god bild av hur vindparken
kan komma att påverka landskapsbilden, och bedömer inte att ytterligare
fotomontage är nödvändiga.
8. Placering av vindkraftverken
Placering nära fastighetsgräns
Synpunkter har inkommit som gjort gällande att två vindkraftverk står för nära
fastigheten Tidaholm Bäckäckra 1:3 och inte har rätt att med rotorbladen svepa in
över denna fastighet.
Enligt fastighetsbildningen är fastigheter tvådimensionella, och man äger därmed inte
luftrummet ovanför fastigheten. Beroende på rotorns storlek vid slutligt val av
vindkraftverk samt slutlig placering av vindkraftverken kan teoretiskt sett verkets
rotorspetsar vid vissa tidpunkter svepa in på luftrummet ovanför fastigheten
Bäckäckra 1:3. Om exempelvis ett vindkraftverk med 100 meters torn och 100
meters rotordiameter placeras 45 meter från fastighetsgräns kan rotorspetsarna
komma att svepa in 0-5 meter över en teoretisk lodrätt fastighetsgräns samt på en
höjd av ca 100 meter ovan mark. Detta sker enbart då vindriktningen är exakt sådan
att rotorn står vinkelrätt mot fastighetsgränsen.
Det bör noteras att överklagan av bygglovsbeslut med anledning av att rotorspetsar
från vindkraftverk sveper in över en fastighets luftrum tidigare har avslagits av
länsrätten i Västra Götalands län. 13
Exakta positioner för vindkraftverken
Yttranden har framförts som gör gällande att bygglov bör beviljas endast för exakta
positioner utan att ge möjlighet till mindre förflyttning efter att detaljprojektering
gjorts. För vindkraftsetablering är praxis att bevilja bygglov till en viss position med
möjlighet till mindre förflyttning, vanligen 50-100 meter. Vindkraftverkens slutliga
exakta placeringar ska dock kommuniceras till tillsynsmyndigheten, och riktvärdena
för buller- och skuggpåverkan ska kunna innehållas för de slutliga positionerna, vilket
beskrivs i punkt 4 och 5 ovan.
11 Telefonsamtal 2012-04-17, Johan Jönsson, projektledare på Eolus Vind
12 Telefonsamtal 2012-04-17, Karl-Johan Hellblom, projektledare på O2
13 Beslut Länsrätten 2009-03-19, Dnr 403-9829-2009
8

9. Påverkan på radio- och TV
Berörda instanser har remissats av kommunen och ingen påverkan föreligger.
10. Säkerhet och avspärrning
Bengt Göransson på konsultföretaget Pöyry har räknat på riskerna av att träffas av
nedfallande is från vindkraftverk. 14 Beräkningsresultaten visar att risken för att en
servicetekniker ska träffas av is då han står vid tornet är 1 på 530 år. Risken för att
någon ur allmänheten som ibland vistas vid verket ska träffas är 1 på 1,3 miljoner år.
Risken för att någon ur allmänheten som passerar på 50 meters avstånd ska träffas
är 1 på 53 miljoner år. Risken för allmänhet att träffas av is från vindkraftverk är
således mindre än risken att träffas av blixten. Bengt Göranssons konklusion är att en
varningsskylt som informerar om riskerna är fullt tillräcklig och att någon avspärrning
kring vindkraftverk inte krävs.
11. Ekonomisk säkerhet för nedmontering
Avsättning av ekonomisk säkerhet för nedmontering av vindkraftverken efter att de
tagits ur drift, återställande av markytor, samt tidplan för hur snart detta ska göras
efter att verksamheten upphört finns reglerat i de arrendeavtal som är upprättade
mellan fastighetsägare och Scanergy.
12. Elanslutning
Elnätet i området kring Härja är i dagsläget underdimensionerat för den planerade
vindkraftsutbyggnaden. En utbyggnad av regionnätet norrifrån är redan påbörjad av
Vattenfall Eldistribution AB, och en utbyggnad söderifrån är i planeringsstadiet.
Elnätsbolagen avgör när och hur Härja vindpark kan anslutas till det överliggande
elnätet, och närmare detaljer kring ledningsdragning fram till vindkraftparken finns
inte i detta tidiga skede. Då det gäller det interna elnätet mellan vindkraftverken är
praxis att det läggs som jordförlagd kabel längs vägarna.
13. Samråd
Inkomna yttranden gör gällande att det tidiga samrådsmöte som hölls den 3 april
2008 inte handlade om den aktuella etableringen.
Presentationen som hölls på samrådsmötet 2008 tog upp två alternativ. Det ena
alternativet innebar fem verk varav fyra verk var placerade väster om aktuellt
etableringsområde och betydligt närmare bebyggelse. Det andra alternativet innehöll
ytterligare fyra verk av vilka tre verksplaceringar överensstämmer med de nu sökta
verksplaceringarna, se sid 6 bilaga 5. På samrådsmötet 2008 framgick att de
närvarande tyckte att verksplaceringarna nära bebyggelsen var olämplig och att det
var bättre att placera verken utmed den befintliga södergående skogsbilvägen. I den
nuvarande utformningen av vindparken ligger vindkraftverken samlade och utmed
aktuell skogsbilväg.
14. Tillståndspliktig verksamhet
Vattenfall Vindkraft AB har i ett yttrande uppgett att aktuell etablering bör hanteras
som en tillståndspliktig verksamhet. Som skäl anges att etableringen ingår i ett
utpekat vindkraftsområde i vindbruksplanen där kommunen satt en maximal gräns
14 How dangerous are wind turbines in cold climate and can we do something about it, Bengt Göransson-
Pöyry SwedPower, presentation Winterwind 2012-02-08
9

för hur många vindkraftverk som ska tillåtas och att etableringen då konkurrerar med
övriga vindkraftsprojekt i området i fråga om tillgängligt utrymme, samt att
etableringen visuellt har en påverkan på övriga vindkraftsprojekt i området.
Tillståndsplikt enligt miljöbalken gäller ej för en vindkraftsetablering av den storlek
som är aktuell för Härja vindpark. Härja vindpark ligger drygt fem kilometer från de
övriga vindkraftsprojekt Vattenfall Vindkraft hänvisar till, och fotomontage samt ljud-
och skuggberäkningar visar att eventuell kumulativ påverkan är ytterst marginell.
Scanergy ser därför inte att det finns några skäl till att etableringen skulle anses vara
tillståndspliktig.
Bilagor
Bilaga 1 Förstudie över fågellivet
Bilaga 2 Kompletterande ljudberäkningar
Bilaga 3 Tyst område i Mullsjö kommun
Bilaga 4 Kompletterande skuggberäkningar
Bilaga 5 Presentation från samrådsmöte 2008
10