Tillväxt i Norr - Umeå universitet

UMEÅ UNIVERSITET
Kulturgeografiska institutionen
Kurs: Kulturgeografi C, uppsats 10 poäng
Termin: vårterminen 2004
Handledare: Örjan Pettersson
Tillväxt i Norr
– en klusterteoretisk studie
på bil- och komponenttestverksamheten
i kommunerna Arvidsjaur och Arjeplog
Källa: Icemakers hemsida, 2004-11-29
Elin Blom

Abstract
This study aims to, by using the concept of clusters, describe in what aspects
the car and component testing industry in the municipalities of Arjeplog and
Arvidsjaur in northern Sweden can be considered to be a cluster. The study
also attempts to see whether the industry has had an effect on unemployment
as well as population in these two municipalities. A discussion on future development
prospects of the industry is also included.
The method used in the study is mainly based on existing literature concerning
clusters. Existing data on unemployment and population has also been
used to examine if the car- and component test industry has given any effects
on these two variables.
The car and component test industry in Arvidsjaur and Arjeplog is, in a number
of aspects, a cluster. It is, however, difficult to find evidence that the
changes in population and unemployment in Arvidsjaur and Arjeplog is due to
the industry’s presence. The future development of the industry in the area is
largely dependent on an increase in demand of their customers.

Innehållsförteckning
1. INLEDNING ......................................................................................3
2. SYFTE OCH METOD........................................................................7
3. TEORI ................................................................................................11
3.1 VAD ÄR ETT KLUSTER?.........................................................................................................11
3.2 KLUSTERTEORI .....................................................................................................................13
3.2.1 Klusterdynamik – samverkan och konkurrens ...................................................................16
3.3 KLUSTERKRITIK....................................................................................................................18
4. BIL- OCH KOMPONENTTESTVERKSAMHETEN I ARJEPLOG
OCH ARVIDSJAUR.............................................................................. 21
4.1 HISTORIK ..............................................................................................................................21
4.2 OMRÅDESBESKRIVNING ......................................................................................................21
4.3 VERKSAMHETENS BRANSCHER OCH FÖRETAG.................................................................22
4.4 PRODUKTIONSFAKTORFÖRHÅLLANDEN...........................................................................24
4.5 EFTERFRÅGEFÖRHÅLLANDEN............................................................................................25
4.6 STÖDJANDE OCH RELATERADE BRANSCHER ....................................................................25
4.7 STRATEGI, STRUKTUR OCH RIVALITET...............................................................................26
5. VERKSAMHETENS LOKALA EFFEKTER .................................. 29
5.1 ARBETSLÖSHET .....................................................................................................................29
5.1.1 Arbetslöshetsutveckling per månad – en jämförelse mellan kommunerna Arjeplog och
Arvidsjaur med riksgenomsnittet och genomsnittet för Norrbottens län..........................................30
5.1.2. Slutsatser om arbetslöshetsutvecklingen..............................................................................34
5.2 BEFOLKNING.........................................................................................................................35
5.2.1. Slutsatser om befolkningsutvecklingen ...............................................................................38
6.1 SLUTSATSER ...........................................................................................................................39
6.2 DISKUSSION..........................................................................................................................43
7. SAMMANFATTNING...................................................................... 47
8. REFERENSER ................................................................................. 49
2

1. INLEDNING
Inom den svenska tillväxtpolitiken och de regionala tillväxtprogrammen är
kluster och innovationssystem vanligt förekommande begrepp. Orsaken till
detta är att kluster ses som en drivande motor för innovation och ekonomisk
tillväxt. I ett flertal svenska regioner satsas det på att utveckla och stödja kluster
och innovationssystem för att öka regionens konkurrenskraft och attraktionsförmåga.
Sveriges regering har satsat 70 miljoner på ett nationellt program
för att utveckla regionala kluster och innovationssystem. 1 Av denna anledning
är det intressant att undersöka om de kluster som identifierats i Sverige
verkligen faller inom ramen för vad ett kluster är. Här undersöks om bil-
och komponenttestverksamheten i kommunerna Arvidsjaur och Arjeplog är
ett kluster.
Utgångspunkten inom klusterteori är att geografiska koncentrationer av företag
inom liknande eller stödjande branscher, samt de relationer som finns dem
emellan, leder till ekonomisk tillväxt, utveckling och innovationsförmåga. Ett
kluster kan liknas vid ett nätverk av aktörer från olika branscher, såväl offentlig
som privat verksamhet, inom ett begränsat geografiskt område. 2
Ett företags innovationsförmåga ses inom klusterteorin som ett resultat av
samverkan med andra aktörer; såsom kunder, underleverantörer, offentlig
verksamhet (t.ex. universitet) etc. Innovationsförmågan hos företagen inom
klustret styrs även av den rivalitet som finns till de konkurrerande företagen i
området. Det avgörande för dynamiken inom klustret utgörs av förnyelse och
utveckling. Kunskapsöverföring, tillgång till specialiserad arbetskraft 3 och en
krävande lokal efterfrågan anses vara avgörande för ett framgångsrikt kluster. 4
1 Nuteks hemsida, 2004-05-19.
2 Lindqvist, M. & Wigren, A. (2000): Kluster i regional utveckling. Mekanismer bakom klusters uppgång och
fall. Regionplane- och Trafikkontoret, Stockholms läns landsting. Sid. 5
3 Visanaus hemsida, 2004-05-14
4 Malmberg, A. (2002): Klusterdynamik och regional näringslivsutveckling – begreppsdiskussion och forskningsöversikt.
ITPS, Östersund. Sid. 13
3

Detta sammantaget överförs på bil- och komponenttestverksamheten i kommunerna
Arvidsjaur och Arjeplog, för att se om verksamheten kan kallas ett
kluster och vilka effekter, om några alls, verksamheten har gett på befolknings-
och arbetslöshetsutveckling.
Under 1960-talet startade bil- och komponenttestverksamheten i Arvidsjaur,
genom att Volvo och Opel började utföra vintertester där. Under 1970-talet
tog utvecklingen fart och verksamheten växte genom att det tyska bolaget
TELDEX 1972 5 började hyra den upplogade landningsbanan på sjön Hornavan
i Arjeplog av ett lokalt flygbolag för att göra tester. Idag utför ett flertal av
de stora internationella bil-, komponent- och däcktillverkarna vintertester i
området. 6
Tillhandahållande av is- och landbanor, där bil- och komponentföretag kan
utföra vintertester, utgör verksamhetens ”huvudprodukter”. Långfärdstester
på det allmänna vägnätet innefattas även i verksamheten. Utöver dessa tjänster
består bil- och komponenttestverksamheten av att moderna verkstäder tillhandahålls
och att ett antal lokala entreprenörer tillhandahåller lågteknologiska
tjänster (främst plogning av banor, garageuthyrning etc.) och diverse service
(t.ex. boende, rekreation etc.). 7
Tidningen Affärsvärlden presenterade våren 2004 Sveriges tillväxtliga. Affärsvärlden
har använt utbetalda löner som grund för tillväxtmåttet. Bland de tillväxtregioner
som i år rankats i toppen finns en gemensam nämnare: alla har
specialiserat sig inom en viss bransch, och just detta år hamnade Arjeplog
kommun på första plats. 8
Enligt Affärsvärlden växte Arjeplogs kommun med hela 5,2 % under det
gångna året. Detta ska ses i förhållande till riksgenomsnittet på 0,7 %. Orsa-
5 Arjeplog kommuns hemsida, 2004-04-28
6 Korsås, C-J. (2003): Testverksamhet m.m. i övre Norrlands inland – en ny basindustri. Ds: 2003:18. Sid.
19.
7 ibid. Sid. 24 – 29.
8 Affärsvärldens hemsida, 2004-05-22
4

ken till denna utveckling anses vara bil- och komponenttestverksamhetens expansion
i kommunen. 9 Enligt kommunalrådet Bengt-Urban Fransson ligger
orsaken till kommunens tillväxt i att lokala politiker ständigt har försökt att
stötta bil- och komponenttestbranschen så mycket som möjligt. Även andra
regioner i Norrlands inland har i år gått framåt i tillväxtligan, exempelvis Arvidsjaur
och Jokkmokk 10 där det också bedrivs bil- och komponenttestverksamhet.
11
Det är även intressant att ta reda på vilken betydelse det eventuella klustret har
gett de aktuella kommunerna. Har exempelvis verksamheten lett till att arbetslösheten
har minskat i området? Det är även intressant att undersöka huruvida
ett kluster kan stoppa/”sakta av” den trend som många, om inte alla, mindre
inlandskommuner kämpar emot: befolkningsminskning.
Bil- och komponenttestverksamheten i kommunerna Arjeplog och Arvidsjaur
är också intressant att studera närmare eftersom att det skulle kunna vara ett
av få exempel på kluster i extrem glesbygd. De flesta kluster är koncentrerade
till städer eller stadsregioner.
9 ibid.
10 ibid.
11 Korsås, C-J, 2003. Sid. 16.
5

2. SYFTE OCH METOD
Studiens syfte är att utifrån ett klusterteoretiskt perspektiv undersöka i vilka
avseenden bil- och komponenttestverksamheten i Arvidsjaur och Arjeplog
kan betraktas som ett kluster samt att undersöka om spår av påverkan från
verksamheten kan ses i kommunernas arbetslöshets- och befolkningsutveckling.
Följande frågeställningar ska besvaras:
• I vilka avseenden passar bil- och komponenttestverksamheten i Arvidsjaur
och Arjeplog in i klusterbegreppet samt hur ser dess utvecklingsmöjligheter
ut enligt diamantmodellen?
• Har verksamheten haft någon påverkan på arbetslöshets- och befolkningsutveckling
i kommunerna Arvidsjaur och Arjeplog?
2.1 Metod
Studien bygger främst på litteratur om klusterbegreppet främst för att klargöra
klusterbegreppet, men innefattar även en kvantitativ analys av verksamhetens
eventuella påverkan på arbetslöshets- och befolkningsutveckling i de två
kommunerna.
De källor som använts för de teoretiska utgångspunkterna består av olika publikationer
inom ämnet klusterteori som behandlar vad kluster är, hur de uppstår,
vilka fördelar de anses ge etc. För att beskriva hur bil- och komponenttestverksamheten
i kommunerna Arjeplog och Arvidsjaur ser ut har en källa
utgjort det största underlaget. Källan är en rapport 12 skriven av Carl-Johan
Korsås 13 . Som bakgrund till rapporten står propositionen ”En politik för tillväxt
livskraft i hela landet”. 14 I februari 2002 beslöt regeringen, i enlighet med
regeringens bedömning i propositionen om en ny regional utvecklingspolitik,
att ge uppdraget till dåvarande planeringschefen vid Näringsdepartementet,
Carl-Johan Korsås, att ”föreslå åtgärder för en utveckling av bil- och komponentklustret
12 Ds 2003:18 vilken behandlar bil- och komponenttestverksamheten i övre Norrlands inland.
13 F.d. planeringschef vid Näringsdepartementet
14 Prop. 2001/02:04
7

i övre Norrlands inland och belysa möjligheterna till annan kompletterande verksamhet,
som kan dra nytta av de geografiska och klimatmässiga förutsättningarna”. 15
Anledningen till främst denna källa användes är främst pga. att det inte gjorts
några andra undersökningar på just denna verksamhet tidigare.
För att få en inblick i hur konkurrensen och samarbetet inom bil- och komponenttestverksamheten
ser ut har en e-mailintervju gjorts med Stefan Oscarsen
16 . Branschorganisationen SPGAs 17 hemsida, Norrbottens länsstyrelses
hemsida samt kommunerna Arjeplog och Arvidsjaurs hemsidor har också använts.
För att få en överblick över verksamhetens storlek i relation till befolkningsunderlaget
i de båda kommunerna, har tio av de elva företag som ingår i
branschorganisationen SPGA kontaktats via e-mail. Ett av företagen inom
SPGA är förlagd i Jokkmokk kommun och valdes därför bort. De frågor som
ställdes är:
1. Hur många anställda har ert företag?
2. Hur många av dessa jobbar direkt mot biltestverksamheten?
3. Hur många av dessa är säsongsarbetare?
4. Har ni anställt någon som studerat bilsystemteknik i Luleå eller i Arjeplog?
Det har dock skett ett bortfall bland de tio frågade företagen, vilket resulterade
i att endast fyra av de tio tillfrågade företagen svarade på frågorna. Ett av
de företag som svarade ville dock av hänsyn till sina kunder inte svara på alla
frågor, utan endast två av dem (fråga 1 och 4). För att få uppgifter om de fyra
företag som inte svarade hämtades uppgifter över antal anställda på Företagsfakta:s
hemsida, med undantag för två företag där uppgifter helt saknades.
15 Korsås, C-J, 2003. Sid. 13
16 Näringslivschef på näringslivsbolaget Argentis AB i Arjeplog
17 Swedish Provingground Association är en branschorganisation inom bil- och komponenttesteverksamheten.
Organisationen kallas ibland SPA. Här hänvisas organisationen dock alltid som
SPGA.
8

Dessa siffror redovisades i en tabell och relaterades till SCB: s befolkningsstatistik
i arbetsför ålder (16 – 64 år), för att skapa en uppfattning om hur stor
andel av sysselsättningen verksamheten står för.
För att undersöka hur befolknings- och arbetslöshetsutvecklingen i de båda
kommunerna varierat har en kvantitativ metod använts. Befintlig data över
dessa två variabler har inhämtats från AMS hemsida 18 och SCB hemsida 19 .
Statistik över arbetslöshet fördelat på kommuner fanns endast tillgänglig för
åren 1992 – 2003. För att kunna se någon utveckling ansåg jag att det behövdes
statistik över en längre tidsperiod, och valde därför att ta med all statistik
som fanns tillgänglig (12-årsperiod). Arbetslöshetsstatistiken omfattade kommunerna
Arjeplog och Arvidsjaur, Norrbottens län och riket. Statistiken över
Norrbottens läns och rikets arbetslöshetsutveckling togs med för att kunna
jämföra om kommunerna Arvidsjaur och Arjeplogs arbetslöshetsutveckling
skiljde sig från Norrbottens län och riksgenomsnittet. Eftersom bil- och komponenttestverksamheten
är en säsongsbunden verksamhet inhämtades även
månadsstatistik över arbetslösheten. På hemsidan fanns endast statistik tillgänglig
mellan åren 2000 – 2004, dock fanns inte, av förklarliga skäl, statistik
för hela året 2004 med. Månadsstatistiken omfattar av detta skäl endast åren
2000 – 2003. Det ska även tilläggas att dessa siffror endast innefattar den
öppna arbetslösheten, det kan finnas mörkertal i form av ”oanmäld” arbetslöshet.
Eftersom arbetslöshetsstatistiken begränsades till att omfatta åren 1992 –
2003, valde jag att även begränsa statistiken över befolkningsutvecklingen till
att omfatta dessa år. För att kunna undersöka om befolkningsutvecklingen i
kommunerna Arvidsjaur och Arjeplog skiljer sig från andra norrländska inlandskommuner
gjordes en jämförelse med befolkningsutvecklingen i kommunerna
Pajala och Överkalix. Att just dessa två kommuner valdes var pga.
att det i dessa två kommuner inte finns någon biltestverksamhet samt att de
har är ungefär lika stor folkmängd som kommunerna Arvidsjaur och Arjeplog.
18 AMS hemsida, 2004-05-21 och 2004-05-27.
19 SCBs hemsida, 2004-05-13.
9

Befolkningsutvecklingen omfattar alla personer bosatta i kommunerna Arvidsjaur,
Arjeplog, Pajala och Överkalix oavsett kön och ålder.
För att se om biltestverksamhetens närvaro i kommunerna har kunnat bromsa
upp utflyttningarna från kommunerna redovisas statistik över nettoflyttningar
från kommunerna. För att kunna avgöra om det är utflyttningarna från kommunerna
eller den naturliga befolkningsförändringen som utgör den största
delen av befolkningsförändringarna i kommunerna redovisas även denna. Statistiken
över nettoflyttningar samt den naturliga befolkningsförändringen
(döda/födda) omfattar åren 1968 - 2004.
2.1.2 Avgränsning
Merparten av bil- och komponenttestverksamheten i Sverige finns numera i
ett antal kommuner i övre Norrland; Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Kiruna,
Älvsbyn, Malå och Sorsele. Verksamheten är dock till största delen förlagd till
kommunerna Arvidsjaur och Arjeplog. 20 Av denna anledning har uppsatsens
innehåll avgränsats till att endast behandla verksamheten i dessa två kommuner,
då det är rimligt att tro att det i dessa två kommuner är lättast att se några
effekter på arbetslöshets- och befolkningsutveckling.
20 Korsås, C-J., 2003. Sid. 16.
10

3. TEORI
3.1 Vad är ett kluster?
Alfred Marshall och hans teorier om industriella distrikt brukar ses som föregångaren
till dagens klusterteori. Grunden i teorin om industriella distrikt vilar
på att en grupp företag kan minska sina produktionskostnader genom agglomerationsfördelar.
Agglomerationsfördelar uppstår när företag inom samma
eller liknande branscher lokaliseras i närheten av varandra. Agglomerationsfördelar
kan t.ex. vara att företagen delar på en gemensam arbetskraftspool
som har särskilda egenskaper. Den här typen av effekter uppstår lättare när
företag inom en viss bransch lokaliseras nära varandra geografiskt. 21
Agglomerationer är rumsliga koncentrationer av människor och ekonomiska
aktiviteter. Agglomerationsbegreppet har två delvis olika innebörder. Å ena
sidan handlar det om s.k. urbaniserade ekonomier, d.v.s. koncentrationer av
människor och ekonomiska aktiviteter i större städer eller i kärnområden. Urbaniserade
ekonomier kännetecknas av ett stort arbetskraftsutbud, tillgång till
finansiella tjänster, väl utbyggd infrastruktur etc., vilket ofta finns i större städer.
Företag lockas av dessa skäl till att lokalisera i dessa miljöer. 22 Å andra sidan
handlar agglomerationer om s.k. kluster. 23 Michael Porter, klusterteorins
grundare, definierar kluster som geografiska koncentrationer av företag i
samma, liknande eller stödjande branscher. Klusterbegreppet innefattar även
specialiserade leverantörer, serviceföretag, organisationer, institutioner och
andra offentliga myndigheter, t.ex. universitet, standardiseringsmyndigheter
och handelsorganisationer. Företagen inom klustret ska konkurrera och samarbeta
inom det geografiskt avgränsade området för att räknas som ett kluster.
24
21 Asheim, B. (2000): “Industrial Districts: The contributions of Marshall and Beyond”. I Clark, G
et al (eds.): The oxford handbook of economic geography. Oxford University Press, Oxford. Sid. 415.
22 Hartshorn, T. (1992): Interpreting the City: an urban geography. Wiley & Sons Inc., New York.
23 Malmberg, A. & Maskell, P. (2002): The elusive concept of localization economies: towards a
knowledge-based theory of spatial clustering. Environment and planning A 2002, vol. 34. sid. 430
24 Lindqvist, M. & Wigren, A., 2000. Sid. 5.
11

Ett kluster innefattar alltså en bred skala av aktörer, vilka kan tillhöra olika
branscher och verka inom olika sektorer. Det finns därmed svårigheter i att
avgränsa ett kluster genom att använda traditionella branschindelningar som
t.ex. SNI-koder 25 . Ett kluster är dessutom normalt sett dynamiskt över tiden,
vilket innebär att nya företag tillkommer medan andra faller bort allteftersom
klustret utvecklas. 26 Dock kan det sägas att i generella avgränsningar av kluster
inkluderas de företag som är av stor betydelse för att klustret är och förblir
konkurrenskraftigt, medan andra företag som på något sätt är kopplade till
klustret men dock inte är av stor vikt vad gäller konkurrenskraft exkluderas. 27
En schematisk bild (figur 1) över ett kluster visar hur de ekonomiska relationerna
mellan olika företag kan se ut. 28
Specialiserade inputs Relaterade varor
och tjänster
Maskiner, teknologi
Tjänster
Figur 1: Schematisk bild av aktörer i ett industriellt kluster
Källa: Malmberg, A., 2002.
Primära produkter
12
Kunder
Utgångspunkten är de företag som producerar de primära produkterna. Därefter
belyses de företag som står för stödjande tjänster, specialiserade insatsvaror
och -tjänster (inputs), teknik etc. Utöver de företag som ingår i produktionskedjan
inkluderas även kunderna på avsättningsmarknaden och företag inom
25 SNI står för Svensk Näringsgrensindelning och bygger på EU:s standard, NACE. SNI är i första
hand aktivitetsindelning.
26 ibid. Sid. 5.
27 Porter, M. (1998): Clusters and the New Economics of Competition. Harvard Business Review, vol.
76, sid. 77 – 90. Sid. 79.
28 Malmberg, A. (2003): “Beyond the cluster – local milieus and global connections”. I Peck, J. &
Wai-chung Yeung, H. (2003): Remaking the global economy. SAGE Publications, London. Sid. 147.

elaterade branscher, d.v.s. branscher som på något sätt påverkar klustrets
konkurrenskraft. 29
Företagen inom ett kluster är sammanlänkade genom ett antal relationer, varav
de mest framträdande är:
• Transaktionslänkar mellan kund och leverantör
• Konkurrens på arbetsmarknad och produktmarknad
• Kunskapsöverföring genom s.k. spill-overeffekter30 • Samarbete inom forskning och utveckling (FoU) 31
3.2 Klusterteori
Ett klusters uppkomst kan i vissa fall förklaras genom att gå bakåt i tiden och
spåra dess rötter och se på klustrets historiska bakgrund. Ofta visar sådana historiska
förklaringar till klustrets uppkomst tre faktorer som leder till att kluster
uppstår:
1. Ett nytt företag startas på den ort som företagets grundare bor.
2. Klustret växer genom spin-offeffekter 32 på det lokala planet.
3. Företagen inom klustret omlokaliseras sällan efter de börjat avknoppas
från ”moderföretaget”. 33
Ett annat sätt att se på klusters uppkomst är att belysa de agglomerationsfördelar
företagen får genom att lokalisera sig i närheten av företag i samma, liknande
eller stödjande branscher. Det är dessa agglomerationsfördelar som i
sin tur leder till att klustret blir konkurrenskraftigt. Tre viktiga agglomerationsfördelar
är: (a) företag som lokaliserar sig nära varandra kan minska sina kostnader
för kollektiva varor (t.ex. infrastruktur) genom att dela på dem; (b) ge-
29 Malmberg, A., 2002. Sid. 11.
30 Spill-overeffekter betyder att kunskapsöverföringen mellan företag sker genom att kunskap inom
ett företag/ hos en individ ”spiller över” till andra genom nära kontakt.
31 Malmberg, A., 2002. Sid. 10.
32 Spin-offeffekter betyder att tillväxande företag verkar attraherande för dels andra företag att lokalisera
på platsen, dels kan det generera tillväxt hos de företag som redan finns loaliserade på platsen
i form av högre efterfrågan på deras produkter/tjänster.
33 Malmberg, A. & Maskell, P., 2002. Sid. 431.
13

nom att företag koncentreras rumsligt är chansen större att en lokal arbetsmarknad,
med specialiserad arbetskraft, utvecklas; samt (c) genom att företagen
är geografiskt koncentrerade reduceras interaktionskostnader (ex. transport-,
transaktionskostnader) mellan företagen inom klustret. 34
I slutet av 1990-talet har även en fjärde agglomerationsfördel uppmärksammats
inom klusterteori: den innovativa miljön. Denna skapas genom att utveckling,
anpassning och kunskap leder till varaktig förnyelse och produktutveckling
vilket gör att klustret förstärker sig självt. 35 Denna process startar
ofta genom att ett problem upptäcks. När ett problem har identifierats vänder
sig kunden till sin leverantör för att tillsammans finna en lösning på problemet.
Innovationsskapandet sker alltså genom att flera olika aktörer interagerar
med varandra, istället för att en ensam aktör finner en ny lösning. Denna process
underlättas av geografisk närhet. 36 Porters diamantmodell försöker förklara
denna dynamik (figur 2). Modellen bygger på fyra grupper av faktorer vilka
sammantaget påverkar klustrets utvecklingsmöjligheter, innovationsbenägenhet
och konkurrenskraft.
Figur 2: Porters diamantmodell
Källa: Malmberg, A.: Klusterdynamik och näringslivsutveckling. ITPS 2002.
34 ibid. Sid. 432.
35 ibid. Sid. 433.
36 Malmberg, A., 2003. Sid. 146.
Företagsstrategi, struktur och rivalitet
Produktionsfaktorförhållanden Efterfrågeförhållanden
Relaterade branscher
14

Produktionsfaktorförhållanden utgörs bl.a. av traditionella produktionsfaktorer
som t.ex. råvaror. Här ges dock produktionsfaktorförhållandena en delvis annan
innebörd. Istället för råvaror utgör nu även specialistkunskaper, teknologiskt
know-how och andra platsspecifika konkurrensfördelar, vilka uppkommit
över tiden genom att en viss typ av ekonomisk aktivitet ägt rum på platsen,
de avgörande produktionsfaktorförhållandena. De platsspecifika konkurrensfördelarna
är svårflyttade och svåra att återskapa på andra platser. 37 Även
brister i produktionsfaktorförhållandena kan leda till konkurrensfördelar.
Ogynnsamma förhållanden kan leda till att företagen tvingas finna effektiva
lösningar på dessa problem vilket kan leda till konkurrensfördelar. Exempelvis
kan höga energikostnader leda till att ett företag tvingas att finna energisnåla
lösningar i sin produktion. Under förutsättning att övriga företag i samma
bransch drabbas av t.ex. en prisökning på energi, kan detta ge det förstnämnda
företaget ett försprång gentemot andra företag inom branschen i och med
att de redan har kunnat finna energisnåla produktionsvägar. Det förstnämnda
företaget har då fått en konkurrensfördel. 38
Goda efterfrågeförhållanden utgörs av att företagen har krävande kunder lokalt. 39
Ett företag som möter en lokal efterfrågan som ställer höga krav på företagets
produkter/tjänster tvingas att ständigt utveckla, förbättra och förnya sina produkter/tjänster.
Det avgörande för konkurrenskraften är alltså inte att den lokala
efterfrågan ska vara så stor som möjligt, utan att den ständigt tvingar fram
förbättringar och utveckling hos företaget. 40
Vad gäller relaterade och stödjande branscher, menas främst att samspelet mellan
företag, leverantörer, kunder, institutioner och annan relaterad verksamhet är
av mycket stor betydelse för klustrets utvecklingsförmåga. 41 Genom täta kund-
och leverantörsrelationer bidrar lokala, krävande kunder/leverantörer till en
innovativ miljö. Detta sker genom att kund, leverantör och företag inom rela-
37 ibid. Sid. 148.
38 Malmberg, A., 2002. Sid. 12 – 13.
39 ibid.
40 Malmberg, A., 2003. Sid. 148.
41 Lindqvist, M. & Wigren, A., 2000. Sid. 10
15

terande branscher (även offentlig verksamhet) tillsammans kan nå effektiva
lösningar på problem. 42
Den fjärde och sista gruppen av påverkande faktorer behandlar strategi, struktur
och rivalitet. Företag inom samma bransch som dessutom ligger geografiskt
nära varandra har lättare att utveckla rivalitet sinsemellan. Den hårda lokala
konkurrensen leder till att företagen ”tävlar” med varandra genom produktionsutveckling.
43 Rivaliteten utvecklas p.g.a. dels den lokala prestige som
finns mellan företagen, dels till följd av att det är enkelt att jämföra resultat
och utveckling mellan företag som ligger nära varandra geografiskt sett. En
viktig aspekt i detta är att företag inte kan skylla på skillnader i externa förhållanden,
de verkar under samma lagstiftning, har i stor utsträckning tillgång till
samma infrastruktur etc. Den geografiska närheten ger med andra ord likartade
externa förutsättningar. 44
Inom klusterteori betonas även vikten av att företag inom klustret gemensamt
investerar i kollektiva nyttigheter som t.ex. laboratorier, FoU, utbildningsinstitut,
infrastruktur etc. Den typen av samverkan strider dock ofta mot kortsiktigt
företagsekonomiskt intresse eftersom det också medför att konkurrenter
lockas till att etablera sig i området. Ett större antal företag inom samma
bransch kan leda till att lönerna pressas uppåt och en högre personalomsättning.
45
3.2.1 Klusterdynamik – samverkan och konkurrens
Kluster präglas av såväl samverkan som konkurrens. Samarbete och rivalitet
mellan företag inom klustret kan samexistera eftersom de förekommer på olika
nivåer och mellan olika aktörer. 46
42 Malmberg, A., 2002. Sid. 12 – 13.
43 ibid.
44 Malmberg, A., 2003. Sid. 149.
45 Berggren, C. (2002): Klistriga kluster eller globala glidare?: den lokala dynamikens paradoxala betydelse i den
globaliserade ekonomin. NUTEK B 2002:2. Sid. 25.
46 Porter, M., 1998. Sid. 79.
16

Den samverkan som finns mellan företag inom ett kluster är ofta av informell
och vertikal (sluttillverkare – underleverantörer) karaktär. Denna samverkan
kan handla om att genom gemensamma FoU-projekt vidareutveckla produkter
samt förbättra och effektivisera produktionstekniken. Samarbete mellan
företag inom klustret leder ofta till kunskapsspridning t.ex. genom att personal
byter arbetsgivare inom klustret eller genom informella kontakter mellan aktörer.
47 I de informella kontakterna spelar platsen en stor roll eftersom människor
till stor del är lokalt förankrade, d.v.s. man tillbringar stora delar av sitt liv
på en och samma plats. 48 De informella mötena på den lokala arenan är spontana.
Genom dagliga möten finns det även en större chans att personliga relationer
skapas. Motsatsen till detta är de globala kontakterna. Dessa kontakter
är till större delen planerade och kräver mer tid, pengar och energi, vilket leder
till att de är färre i antal än de spontana kontakterna på det lokala planet. 49 Det
finns dock en inneboende misstro mellan konkurrerande företag, vilken försvårar
denna viktiga samverkan som är väsentlig för att klustret som helhet
ska utvecklas. För att denna misstro ska övervinnas och samverkan ska kunna
äga rum, är det av stor vikt att det finns tillgång till socialt kapital. Detta sociala
kapital byggs upp genom ”… täta och upprepade horisontella kontakter och
utbyten, kompletterade med sociala sanktioner gentemot dem som bryter mot
normerna”. 50 Även om samarbetet inte nödvändigtvis leder till att ett enskilt
företag inom klustret ökar sina marknadsandelar leder samarbetet till att
marknaden, som helhet, blir större vilket leder till större vinster för alla företag
inom branschen. 51
För att ett kluster ska bli framgångsrikt är det även viktigt att det råder konkurrens
mellan företagen. 52 Genom att inom klustret konkurrera på både arbets-
och produktmarknad ökar företagen sin produktivitet och utvecklingsförmåga.
Konkurrensen leder till att företagen blir mer attraktiva, för de båda
47 Malmberg, A., 2002. Sid. 10.
48 Fischer, P. & Malmberg, G., (2001): Settled People Don’t Move: On Life Course and (Im-) Mobility
in Sweden. International Journal of Population Geography, 2001, vol. 7, sid. 357 – 371. Sid. 368
49 Malmberg, A., 2003. Sid. 157.
50 Berggren, C., 2002. Sid. 27.
51 ibid. Sid. 26.
52 Porter, M., 1998. Sid. 79.
17

marknaderna, då konkurrens om arbetskraft kan leda till att högre löner erbjuds
arbetskraften samt att konkurrens om kunder kan leda till att produktpriserna
pressas nedåt (priskrig). Klustret som helhet blir då dessutom konkurrenskraftigt
gentemot den totala ”branschmarknaden” (nationellt – internationellt)
klustret verkar i. 53 En god klusterdynamik präglas även av innovationsskapande
och att fler och fler aktörer, t.ex. underleverantörer, forskningsinstitut
samt andra aktörer inom relaterade områden, dras till området vilket
förstärker klustrets gemensamma konkurrenskraft. 54
Av stor vikt för klustrets överlevnad är att den offentliga verksamheten stödjer,
underlättar och lägger grunden för ett gott företagarklimat. Exempel på
detta kan vara att universitet inom regionen har ett nära samarbete med företagen
inom klustret, t.ex. genom att erbjuda praktikplatser, uppsatsuppdrag
etc. till studenter. Statliga myndigheter kan även spela en viktig roll i att lägga
grunden för att klustret ska kunna utvecklas genom subventioner, samordning
av utbildning, utbyggnad av infrastruktur mm.
3.3 Klusterkritik
En hel del kritik har dock riktats mot klusterbegreppet. Kritiker menar bl.a. att
begreppet är svårdefinierat och att kluster, i praktiken, är svåra att avgränsa.
Kritiken riktas mot att det avgörande för hur ett kluster avgränsas beror på
vem det är som gör det. Detta betyder att ett kluster kan se olika ut beroende
på vem som gjort avgränsningen. 55 Dessutom är den geografiska skalan ofta
obestämd. Ett klusters geografiska utbredning kan variera från att vara ett
lokalt kluster t.ex. inom en kommun eller en stad, till nationella eller ibland
även kluster som innefattar flera länder. 56
Stora skillnader i tillämpningen av begreppet finns också. I vissa fall används
begreppet för att beskriva en rumslig koncentration av företag inom samma
53 Lindqvist, M. & Wigren, A., 2000. Sid. 7 – 8.
54 Porter, M., 1998. Sid. 80.
55 Malmberg, A., 2002. Sid. 10.
56 Berggren, C., 2002. Sid. 16.
18

eller liknande branscher, medan det i andra fall används för att beskriva ett
funktionellt nätverk av sammanlänkade företag inom samma eller liknande
branscher som inte är rumsligt koncentrerade. Enligt t.ex. Malmberg beror
denna begreppsförvirring delvis på att Porter själv inte är särskilt tydlig på
denna punkt. 57
Det har även framförts kritiska synpunkter på att klusterbegreppet ofta används
oförsiktigt av t.ex. politiker. Politiker beskriver ibland branscher inom
sitt geografiska område som ett kluster enbart i syfte att marknadsföra sin
egen region som en innovativ och växande klusterregion för att attrahera företagande
och investeringar till regionen. Detta kan medföra att begreppet urholkas.
58
Den empiriska forskningen av kluster har även tillkortakommanden. Ekonomgeografer
ägnar ofta en stor del av klusterforskningen till att kartlägga
kluster, men få jämförande studier har gjorts i syfte att bedöma huruvida företag
inom kluster uppvisar större vinster än företag utanför kluster. Orsaken till
detta är dels att klusterteori är ett relativt nytt forskningsämne, dels att stora
jämförande empiriska tester skulle kräva kraftiga förenklingar. Sådana förenklingar
riskerar att urholka klusterteorins teoretiska grund. Exempel på detta
kan vara att forskare tvingas avgränsa kluster genom SNI-koder 59 eller att ett
företags hela verksamhet räknas in till klustret även om företaget bedriver delar
av sin verksamhet utanför klustret. 60
Den empiri som finns om kluster bygger till största delen på fallstudier. I de
flesta fallen har valet av kluster inom fallstudierna gjorts på högteknologiska
kluster och regionala ”vinnarkluster”, d.v.s. kluster som uppvisat framgångar
och på så sätt ger stöd för teorin. Det finns även brister i hur forskningen genomförts.
Avbildningar av företag inom kluster och dess relationer till var-
57 Malmberg, A., 2002. Sid. 10.
58 ibid.
59 SNI står för Svensk Näringsgrensindelning och bygger på EU standard. SNI är i första hand en
aktivitetsindelning där produktionsenheter, som företag och arbetsställen klassificeras efter den aktivitet
som bedrivs.
60 Malmberg, A. & Maskell, P., 2002. Sid. 435.
19

andra görs endast vid en tidpunkt, inte att de är dynamiska och hur de utvecklas
över tid, vilket är en av grundstenarna inom klusterteori. 61
61 ibid.
20

4. BIL- OCH KOMPONENTTESTVERKSAMHETEN I ARJEPLOG
OCH ARVIDSJAUR
4.1 Historik
Under 1960-talet startade bil- och komponenttestverksamheten i Arvidsjaur,
genom att Volvo och Opel började vintertesta sina bilar där. Under 1970-talet
tog utvecklingen fart och verksamheten växte genom att det tyska bolaget
TELDEX år 1972 började hyra den upplogade landningsbanan på sjön Hornavan
i Arjeplog av ett lokalt flygbolag för att göra tester. 62 Av denna anledning
bildades ett lokalt företag för att stå till tjänst med service till testföretaget.
63 Verksamheten har sedan 1970-talet haft en positiv utveckling och företag
från Europa, Asien samt Nordamerika genomför nu vintertester på bilar
och komponenter i området, vilket gör verksamheten till en av kommunernas
största. 64
4.2 Områdesbeskrivning
Arvidsjaur och Arjeplog kommun har, för bil- och komponenttestverksamhet,
många fördelar vad gäller geografiskt läge och klimat.
Klimatet och naturen i området är passande för bil- och komponenttestverksamhet.
Dels finns en mängd större sjöar vilka lämpar sig för att bygga isbanor
på, dels utgör det befintliga vägnätet en resurs som kan användas till landbanor.
I området finns ca 1615 kilometer allmän väg och sjöarean i området är
ca 2618 kvadratkilometer. Det stabila, kalla klimatet under de långa vintrarna
ger en lång testsäsong. I området har det den senaste tiden även satsats på att
bygga ut bredbandsnätet. 65
62 Arjeplog kommuns hemsida, 2004-04-28.
63 Korsås, C-J., 2003. Sid. 19.
64 Arjeplog kommuns hemsida, 2004-04-28.
65 SPGAs hemsida, 2004-05-10.
21

Figur 3: Kommunerna Arjeplog och Arvidsjaur
Källa: Kulturgeografiska Institutionen, Umeå Universitet 2004-10-26
Områdets närmaste flygplats ligger i Arvidsjaur, som trafikeras av turer till
Stockholm och ett antal turer per vecka till vissa europeiska storstäder. Det
finns också möjligheter att nå området genom att flyga till Kallax i Luleå eller
Skellefteå flygplats.
4.3 Verksamhetens branscher och företag
En stor del av de större bil- och komponenttillverkarna har förlagt sina vintertester
till området. Bland komponentföretag som finns representerade i området
kan t.ex. Delphi, Haldex, Knorr-Bremse och Mando nämnas. BMW,
Daimler-Chrysler (Mercedes Benz, Smart), Ferrari, Fiat (Alfa Romeo, Fiat,
Lancia), General Motors (Opel), MAN, Porsche, PSA (Citroën, Peugeot), Renault
och Scania är de några av de koncerner som finns i området för att testa
bilsystem av olika slag. 66
66 Arjeplog testcenters hemsida, 2004-05-12.
22

Verksamhetens ”huvudprodukt” utgörs av att isbanor och landbanor tillhandahålls
till bil- respektive komponentföretag för vintertest av deras produkter.
I dagsläget är det främst isbanor som efterfrågas i området, medan landbanor i
större utsträckning anläggs i anslutning till produktionen, dvs. i andra länder.
Banorna som anläggs i området är av olika karaktär; varav de mest vanliga är
raksträckor, cirkelbanor, testbackar samt manöverbanor av varierande storlek,
utformning, lutning etc. Kunderna efterfrågar ofta exakta kopior av is- och
landbanor från föregående år. Här ställer kunderna stora krav på precision,
avvikelserna får inte vara större än ett fåtal centimeter. Viktigt att notera är att
efterfrågan på landbanor har ökat den senaste tiden, vilket kan leda till att testsäsongen
förlängs. 67
Bil- och komponenttestverksamheten innefattar, utöver ovanstående, långfärdstester
på det allmänna vägnätet. 68 Det finns en vilja att temporärt avlysa
vissa körsträckor för att möjliggöra tester under krävande förhållanden. En
avlysning skulle t.ex. innebära att hastighetsbestämmelser inte längre gäller,
vilket leder till att bilar och komponenter kan testas under hårda förhållanden.
Utöver dessa tjänster består bil- och komponenttestverksamheten av att moderna
verkstäder erbjuds och ett antal lokala entreprenörer som främst tillhandahåller
lågteknologiska tjänster (plogning av banor, garageuthyrning etc.)
samt diverse service (boende, rekreation etc.). I området sker även uthyrning
av vissa tjänster, såsom personaluthyrning av t.ex. mekaniker, sekreterare, personal
med IT-kompetens etc. Boendeförmedling är också en av de tjänster
som finns inom verksamheten. 69
En uppfattning av verksamheten storlek kan fås från tabellen nedan (tabell 1).
Detta ska ses i förhållande till befolkningens storlek i de båda kommunerna.
År 2002 uppgick antalet förvärvsarbetande personer i Arjeplog kommun till
1369. Motsvarande siffra var för Arvidsjaur kommun 2903 personer. 70 Relate-
67 Korsås, C-J., 2003. Sid. 24 – 25.
68 ibid. Sid. 27.
69 ibid. Sid. 24 – 29.
70 SCBs hemsida, 2004-05-13
23

as antalet arbetstillfällen inom testverksamheten med antalet sysselsatta personer
(år 2002) utgör den i Arjeplog ca 10,7 % av alla arbetstillfällen medan
motsvarande siffra i Arvidsjaur endast är ca 1,4 %. Testverksamheten är alltså
större i Arjeplog kommun än i Arvidsjaur kommun, i såväl absoluta tal som
relativa tal. 71
Tabell 1: Antal anställda hos företag som är medlemmar i SPGA
Företag: Antal an- Antal säsongsanställ- Jobbar direkt m. testverkställda:da:samhet
Arjeplog: 144 - 147 53 - 58 i.u.
Colmis AB* 30 25 Alla
ATM AB* 28 23 Alla
Ice-Makers AB* 15 - 18 5 - 8 Alla
Tjintokk AB 70 i.u. i.u.
Cartest AB 1 i.u. i.u.
Arvidsjaur: 40 i.u. i.u.
Ice-Tracks AB* 37 i.u. i.u.
Arctic Track 2 i.u. i.u.
UB:s Alltjänst AB 1 i.u. i.u.
Källa: Företagsfaktas hemsida, 2004-09-17 samt E-mail-intervju 72.
De tre största företagen är Tjintokk AB, Ice-Tracks AB och Colmis AB, som
tillsammans utgör ca 73 % av de totala arbetstillfällena inom branschen för
båda kommunerna. Det bör också nämnas att bil- och komponenttestverksamheten
skapar en lång rad arbetstillfällen i andra företag och branscher, t.ex.
inom hotell, restaurang, mataffärer etc.
4.4 Produktionsfaktorförhållanden
Vad gäller produktionsfaktorförhållandena inom verksamheten är det tydligt
att platsbundna konkurrensfördelar finns i båda kommunerna. Framför allt
gäller det de naturgeografiska fördelarna i form av kallt klimat, vidsträckta sjöar
(därmed isområden) och ett kuperat landskap som lämpar sig för bil- och
komponenttester. Dessutom ger testplatsernas perifera läge konkurrensförde-
71 SCBs hemsida, 2005-02-16
72 De företag som har en stjärna var de företag som svarade på E-mail-intervjun. Fakta för resterande
företag inhämtades från Företagsfaktas hemsida.
24

lar genom att det är enklare att försvåra för industrispionage. En annan konkurrensfördel
vad gäller produktionsfaktorförhållandena är den lokala knowhow
som vuxit fram under den trettioårsperiod som verksamheten funnits i
området.
4.5 Efterfrågeförhållanden
De bil- och komponentkoncerner som anlitar de lokala företagen har inte sina
huvudkontor i området, d.v.s. de utgör egentligen ingen lokal efterfrågan. De
finns dock i området under en längre, sammanhängande tidsperiod (november
- april). Efterfrågan är heller inte konstant över hela året, utan den är som
störst under testsäsongen. Företagen ställer då höga krav på den lokala verksamheten
vad gäller precision vid banornas utformning, god service, kommunikationer,
diskretion etc.
4.6 Stödjande och relaterade branscher
Den tredje gruppen av faktorer som påverkar klusters konkurrenskraft är huruvida
det finns stödjande och relaterade branscher som påverkar och utvecklar
den lokala miljön samt driver fram ett innovativt klimat. Här utgör den
offentliga verksamheten en viktig del i att skapa goda förutsättningar för fortsatt
utveckling.
Ett 3-årigt gymnasieprogram med riksintag, inriktat på bilsystemteknik har
startats i Arjeplog. 60 studieplatser erbjuds varje år och antalet sökande varierar
mellan 200 – 250 per år från hela landet. Av de 60 platser som finns tar
mellan 50 – 55 ungdomar studenten från programmet varje år. 73 Utbildningen
kombinerar biltestteknik, service, data, språk och interkulturell kommunikation.
Praktik ingår i utbildningen under alla tre åren. Praktiken kan vara hos de
lokala testföretagen eller hos någon av de internationella bilkoncernerna. I utbildningens
sista år ingår extern praktik, antingen i Sverige eller utomlands. 74
73 Moregård, R.: E-mailintervju 2004-06-02
74 Arjeplog kommuns hemsida, 2004-05-12.
25

Ett samarbete med Luleå tekniska universitet har inletts. Detta samarbete syftar
till att utveckla och knyta know-how till regionen. Ett nystartat program
för högskoleingenjörer med inriktning på bilsystemteknik finns nu på Luleå
tekniska universitet. Avsikten är att bilfabrikanter, underleverantörer och
komponenttillverkare/-utvecklare under utbildningens gång ska knytas till de
praktiska projekt som genomförs under utbildningen. Förhoppningen är att
studenter på så sätt få kontakter inom verksamheten redan under utbildningstiden.
75
Ett gemensamt projekt vars syfte är att inventera utbildnings- och kompetensbehoven
hos de lokala branschföretagen inom bil- och komponenttestverksamheten
och därefter planera och medverka till att efterfrågade utbildningar
startas, inleddes under testsäsongen år 2003. 76 Projektet är ett samarbete
mellan SPGA, Luleå tekniska universitet och berörda kommuner. Samverkansdelegationen
77 har beviljat finansieringsstöd för projektet med 1,5 miljoner
kronor.
4.7 Strategi, struktur och rivalitet
Vad gäller samverkan inom verksamheten menar Korsås att det av tradition
inte funnits någon större samverkan mellan de olika företagen. 78 Även Stefan
Oscarsen menar att företagen sinsemellan konkurrerar om sina kunder. 79
Branschorganisation, SPGA, bildades dock i syfte att ta till vara på de övergripande
intressen som finns inom branschen. Organisationens medlemmar är
lokala företag i kommunerna Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk och Älvsbyn.
SPGA arbetar mot myndigheter för att skapa gemensamma riktlinjer inom
75 Luleå tekniska universitets hemsida, 2004-05-12.
76 Samverkansdelegationens hemsida, 2004-05-24.
77 En, av regeringen inrättad, delegation med uppgift att stimulera regionalt samarbete mellan universitet
eller högskolor och kommuner, landsting, länsstyrelser eller motsvarande organ.
78 Korsås, C-J., 2003. Sid. 20.
79 Oscarsen, S.: E-mailintervju. 2004-05-13
26

t.ex. miljöpolicy, energiskattefrågor etc. Internt arbetar SPGA med att utveckla
de lokala företagen. 80
I Arjeplog finns även en löst sammansatt organisation, Arjeplog Test Center.
Enligt Oscarsen är organisationen ”… i princip bara en muntlig överenskommelse
mellan ett antal lokala företag inom testbranschen, vi marknadsför
Arjeplog gemensamt som ledande centrum för tester i kallt klimat” 81 . Samarbetet
mellan de lokala företagen har, enligt Oscarsen, dock utvecklats. Samarbetet
är av den karaktären att man diskuterar olika problemlösningar och att
man delar på användningen av en del maskinutrustning. Lokalt finns det även
samarbete i övergripande ärenden mellan företagen inom de olika kommunerna.
82
Det bör dock samtidigt påpekas att vissa av bil- och komponentföretagen står
utanför den gemensamma organisationen SPGA. Exempelvis är Lappland
Cartest – Daimler Chrysler, som bedriver en växande och allt mer omfattande
verksamhet, inte medlemmar i SPGA. 83
80 ibid.
81 Oscarsen, S.: E-mailintervju. 2004-05-13
82 ibid.
83 Korsås, C-J., 2003. Sid. 24.
27

5. VERKSAMHETENS LOKALA EFFEKTER
Ett expansivt kluster förväntas leda till ekonomisk tillväxt. Detta kan ta sig
många uttryck. T.ex. förväntas stora delar av den kunskaps- och forskningsintensiva
produktionen att koncentreras till klusterområdet, vilket även skulle
innebära en koncentration av högavlönade arbeten. Till följd av ett sådant
scenario skulle detta kunna ta sig uttryck i bland annat minskad arbetslöshet,
ökad folkmängd och att stora investeringar görs inom området. 84 Huruvida ett
kluster blir konkurrenskraftigt och kan förväntas ge dessa effekter hänger ihop
med hur väl diamantmodellens och dess fyra faktorgrupper uppfylls. 85 Arbetslöshets-
och befolkningsutveckling är de två variabler som här valts ut för att
se om bil- och komponenttestverksamheten har gett några effekter i kommunerna
Arjeplog och Arvidsjaur. Arbetslösheten anges i procent av den totala
befolkningen i arbetsför ålder (16 – 64 år).
5.1 Arbetslöshet
Vid en jämförelse av arbetslöshetsutvecklingen i kommunerna Arjeplog och
Arvidsjaur med genomsnittet för Norrbottens län och riket, visar figur 4 att
Arjeplog har haft lägre arbetslöshet än Arvidsjaur, Norrbottens län och riket
som helhet under i princip hela tidsperioden.
Arbetslöshet (%)
14
12
10
8
6
4
2
0
1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003
Figur 4: Arbetslöshetsutveckling åren 1992 – 2003
Källa: AMS hemsida, 2004-05-21.
84 Lindqvist, M. & Wigren, A., 2000. Sid. 18
85 Malmberg, A., 2002. Sid. 12.
29
Arjeplog
Arvidsjaur
Norrbottens län
Riket

Under de två sista åren har dock arbetslösheten i Arjeplog stigit över Arvidsjaurs,
riksgenomsnittet och Norrbottens läns genomsnitt.
År 2002 var arbetslösheten i Norrbottens län och riket som helhet lägre än i
Arjeplogs kommun. Anmärkningsvärt är att arbetslösheten i Arvidsjaurs
kommun har legat högre än i Arjeplog kommun, Norrbottens län och riksgenomsnittet
under hela tidsperioden 1992 - 2003.
5.1.1 Arbetslöshetsutveckling per månad – en jämförelse mellan kommunerna Arjeplog och
Arvidsjaur med riksgenomsnittet och genomsnittet för Norrbottens län
Eftersom bil- och komponenttestverksamheten är en säsongsbunden verksamhet
är det intressant att se hur arbetslöshetsutvecklingen i de båda kommunerna
sett ut månadsvis. För att det ska bli enklare att se hur arbetslöshetsutvecklingen
per månad sett ut, delas åren 2000 – 2003 upp. Skulle hela tidsperioden
ha visats i en figur, hade det varit svårt att se en tydlig skillnad mellan
de fyra valda ”områdenas” värden. Även här har en jämförelse med riksgenomsnittet
och genomsnittet för Norrbottens län gjorts.
År 2000 hade Arjeplog en lägre arbetslöshet än riksgenomsnittet, undantaget
april, maj och oktober månad (figur 5). Arjeplog hade även en lägre arbetslöshet
jämfört med Arvidsjaurs kommun och genomsnittet för Norrbottens län
under hela året. Arvidsjaur hade den högsta arbetslösheten under året (av de
fyra utvalda). Endast under juni och december månad låg arbetslösheten i Arvidsjaur
under genomsnittet för Norrbottens län. Även medelvärdet av arbetslösheten
under året var lägst i Arjeplogs kommun, 3,9 %. Detta medelvärde
låg nära medelvärdet för riket, som år 2000 låg på 4,1 %. Medelvärdet för
Norrbottens läns arbetslöshet under året låg på 6,5 %, detta jämfört med 7,0
%, för Arvidsjaurs kommun.
30

Arbetslöshet (%)
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
jan feb mar apr maj jun jul aug sept okt nov dec
Figur 5: Arbetslöshetsutveckling per månad år 2000
Källa: AMS hemsida, 2004-05-27.
31
Arjeplog
Arvidsjaur
Norrbottens län
Under året ligger Arjeplog kommuns arbetslöshetsnivå nära rikets arbetslöshetsnivå.
Nivån på arbetslösheten i Arvidsjaur kommun tenderar att ligga nära
arbetslöshetsnivån i Norrbottens län, dock ligger arbetslöshetsnivån i Arvidsjaur,
mestadels, aningen högre. När det gäller mönstret över arbetslöshetsutvecklingen
under året kan tidvisa likheter över hur arbetslösheten skiftar från
en månad till en annan skönjas mellan kommunerna Arvidsjaur och Arjeplog.
I månadsskiftet mars – april kan en liten ökning i arbetslöshet spåras i både
Arvidsjaur och Arjeplog. Skillnaden i arbetslöshet mars – april är i Arvidsjaur
7,7 % - 7,8 % (ca 3 arbetstillfällen), medan motsvarande siffror för Arjeplog är
4,1 % - 4,8 % (ca 10 arbetstillfällen).
Arbetslöshetsutvecklingen år 2001 ser lite annorlunda ut jämfört med föregående
år (figur 6). I Arjeplog kommun ligger årsgenomsnittet fortfarande kvar
på 3,9 %, dock är det värt att notera att arbetslösheten stiger kraftigt under
årets två sista månader. Viktigt att ha i åtanke är att i oktober detta år upphörde
gruvdriften i Laisvallgruvan, belägen i Arjeplog kommun. 86 Detta år ligger
arbetslösheten under riksgenomsnittet endast de tre första månaderna på året
och under sommarmånaderna juni, juli och augusti. I Arvidsjaur kommun
sjönk arbetslösheten detta år, från ett årsgenomsnitt på 7,0 % år 2000 till 6,2
% år 2001. Dock är arbetslösheten konstant högre, undantaget juni månad (då
86 Boliden Minerals hemsida, 2005-02-15
Riket

arbetslösheten är 0,1 % lägre i Arvidsjaur kommun än i Norrbottens län), än
arbetslöshetsutvecklingen i Norrbottens län som helhet.
Arbetslöshet (%)
8
7
6
5
4
3
2
1
0
jan feb mar apr maj jun jul aug sept okt nov dec
Figur 6: Arbetslöshetsutveckling per månad år 2001
Källa: AMS hemsida, 2004-05-27.
32
Arjeplog
Arvidsjaur
Norrbottens län
Även detta år ser mönstret för arbetslöshetsutvecklingen (månadsvis) i Arvidsjaur
och Arjeplog kommun ungefär likadant ut, med den största skillnaden
under sommarmånaderna när arbetslösheten i Arvidsjaur stiger mer än vad
den gör i Arjeplog. Även detta år kan man se en ökning i arbetslöshet i månadsskiftet
mars – april, detta år med lite större tydlighet än föregående år. I
Arvidsjaur stiger arbetslösheten från 5,5 % i mars till 6,8 % i april (ca 38 arbetstillfällen).
I Arjeplog stiger arbetslösheten från 2,7 % - 4,4 % (ca 23 arbetstillfällen).
Till skillnad från år 2000 och år 2001, är arbetslösheten konstant högre i Arjeplogs
kommun än riksgenomsnittet år 2002 (figur 7). År 2002 skiljer sig årsmedelvärdet
i arbetslöshet mellan Arjeplog och Arvidsjaur kommun åt med
endast 0,1 %. Kommunerna Arjeplog och Arvidsjaur har inte heller samma
arbetslöshetsmönster under året. Dock kan även detta år en stigande arbetslöshet
spåras i månadsskiftet mars – april. För Arjeplog kommun steg arbetslösheten
från 4,2 % till 6,6 % (ca 33 arbetstillfällen), under denna tidsperiod.
Motsvarande siffror för Arvidsjaur kommun var 4,5 % – 5,5 % (ca 29 arbetstillfällen).
Ytterligare en skillnad i arbetslöshetsutveckling är att medelvärdet
för både Arjeplog och Arvidsjaur kommun är högre än för Norrbottens län
Riket

medelvärde. Det är dock inga markanta skillnader, Norrbottens läns medelvärde
är 4,9 %, och i Arjeplog 5,1 % resp. Arvidsjaur 5,2 %.
Arbetslöshet (%)
8
7
6
5
4
3
2
1
0
jan feb mar apr maj jun jul aug sept okt nov dec
Figur 7: Arbetslöshetsutveckling per månad år 2002
Källa: AMS hemsida, 2004-05-27.
33
Arjeplog
Arvidsjaur
Norrbottens län
Under år 2003 ökade årsgenomsnittet i arbetslöshet för Arvidsjaur kommun,
Norrbottens län och riket (figur 8). Endast i Arjeplog sjönk årsgenomsnittet i
arbetslöshet från 5,1 % år 2002 till 4,4 % år 2003. Dock hade riket som helhet
(3,9 %) ett lägre årsgenomsnitt än Arjeplog kommun detta år.
Arbetslöshet (%)
8
7
6
5
4
3
2
1
0
jan feb mar apr maj jun jul aug sept okt nov dec
Figur 8: Arbetslöshetsutveckling per månad år 2003
Källa: AMS hemsida, 2004-05-27.
Riket
Arjeplog
Arvidsjaur
Norrbottens län
Mönstret för arbetslöshetsutvecklingen ser detta år, återigen, ungefär likadant
ut mellan Arvidsjaur – Arjeplog. Återigen kan ses en stigande arbetslöshet under
månadsskiftet mars – april. I Arjeplog steg arbetslösheten med 1,9 % från
Riket

att i mars ha legat på 4,0 % (ca 26 arbetstillfällen). I Arvidsjaur steg arbetslösheten
från 4,5 % i mars till 5,7 % (ca 35 arbetstillfällen)i april. Anmärkningsvärt
detta år är att arbetslösheten i Arjeplog större delen av året ligger på en
högre nivå än i riket som helhet.
5.1.2. Slutsatser om arbetslöshetsutvecklingen
Trots att testverksamheten är en säsongsbunden verksamhet, kan inga tydliga
effekter på arbetslöshetsutvecklingen spåras. Dock finns det en ökning i arbetslöshet
månadsskiftet mars – april i båda kommunerna. Detta kan vara en
tecken på att testverksamheten påverkar arbetslöshetsutvecklingen, eftersom
att det är under denna tidsperiod testsäsongen slutar. Även en jämförelse med
de uppgifter som framkommit angående verksamhetens omfattning i de två
kommunerna (tabell 1) och hur många arbetstillfällen den tillfälliga ökningen
av arbetslösheten i månadsskiftet mars – april ger, antyder att testsäsongens
slut delvis ger upphov till arbetslöshetsökningen, eftersom att omfattningen
verkar vara ungefär av samma storlek från år till år och dessutom rent numerärt
är rimlig att koppla till antalet säsongsanställda inom testnäringen. Arbetsförmedlingen
i Arjeplog bekräftar att det är biltestverksamhetens säsongsslut
som ligger till grund för den tillfälliga ökningen i arbetslöshet i Arjeplog
kommun. Arbetsförmedlingen i Arvidsjaur kan dock inte med säkerhet bekräfta
att den ökning av arbetslösheten som påträffas i månadsskiftet mars –
april går att knyta till biltestverksamheten. De menar dock att om biltestverksamhetens
säsong slutat denna tid på året kan den säkerligen ligga bakom en
del av ökningen. Dock anser de att biltestverksamhetens säsong inte slutar innan
isen och snön har försvunnit, vilket oftast inträffar senare under våren. På
Arbetsförmedlingen i Arvidsjaur menar man istället att det kan vara de värnpliktigas
”muck” som står till grund för den återkommande arbetslöshetsökningen.
Att biltestverksamheten endast utgör en liten del av den totala sysselsättningen
i kommunerna, särskilt i Arvidsjaurs kommun, får till följd att det
är svårt att se verksamhetens påverkan på den totala sysselsättningen. Nämnvärt
är även att arbetslöshetsmönstret i de båda kommunerna är snarlika, vilket
skulle kunna ses som ett tecken på att det i dessa två kommuner finns en
34

gemensam nämnare som ger arbetslöshetsutvecklingen i de båda kommunerna
ett likartat mönster. Om detta är en konsekvens av bil- och komponenttestverksamheten
är dock svårt att avgöra. I samband med detta är det viktigt att
ha i åtanke att det finns andra säsongsberoende verksamheter: rennäring, turism,
skogsbruk etc. 87 Det kan därför vara svårt att se tydliga effekter på arbetslöshetsutvecklingen
eftersom att andra säsongsberoende verksamheter
kan ”ta ut” eller dölja de effekter som bil- och komponenttestverksamheten
har på arbetslöshetsutvecklingen.
Anmärkningsvärt är även att Arjeplog många gånger uppvisar en lägre arbetslöshet
än Norrbottens län och Arvidsjaur, samt ibland även än riket. Detta är
anmärkningsvärt av den anledningen att Arjeplog som är en väldigt liten
kommun i Norrlands inland inte har de bästa förutsättningarna för en stark
arbetsmarknad. Om detta är en effekt av bil- och komponenttestverksamheten
går det dock inte att med säkerhet säga.
5.2 Befolkning
Vad gäller befolkningsutvecklingen i de två kommunerna har båda haft en negativ
trend sedan början av 1990-talet. Åren 1992 – 2003 minskade befolkningen
i Arvidsjaur med ca. 12,8 % medan den i Arjeplog minskade med ca.
12,6 %.
Arjeplogs kommun hade 1992-1995 en relativt liten befolkningsförändring,
kommunen uppvisade till och med en befolkningsökning under två av dessa
år. Värt att notera är att Arjeplog under början av 90-talet hade sina kraftigaste
arbetslöshetsfluktuationer. Efter 90-talets första hälft har dock befolkningen
minskat med i medeltal ca 55 personer per år, samtidigt som arbetslösheten
överlag har minskat. I Arvidsjaur kommun har befolkningsminskningen ett
medelvärde på ca 92 personer per år under hela perioden.
87 Arjeplog kommuns hemsida, 2004-11-29 & Arvidsjaur kommuns hemsida, 2004-11-29.
35

Jämförs befolkningsförändringen med andra norrländska inlandskommuner
(där det inte bedrivs biltestverksamhet) blir det tydligt att kommunerna Arvidsjaur
och Arjeplog inte har någon större avvikelse från andra inlandskommuner
vad gäller befolkningsförändringen. De tycks alla fyra ha en liknande
trend: en i princip konstant minskning i befolkningsmängd (figur 9).
Befolkning
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003
Figur 9: Befolkningsförändring åren 1992 – 2003
Källa: SCBs hemsida, 2004-05-13.
Vid en närmare undersökning av befolkningsminskningen i de två kommunerna
blir det tydligt att de negativa nettoflyttningarna i kommunerna som utgör
den största delen av befolkningsminskningen.
I Arvidsjaur kommun har nettoflyttningarna mellan 1968 och 2003 överlag
varit negativa, med ett fåtal år då nettoflyttningarna var positiva (främst andra
halvan av 1970-talet). Sedan mitten av 1970-talet fram till idag verkar dock
den negativa nettoflyttningen till viss del ha planat ut, med undantag av 1990talets
andra hälft. Under tio av de 36 undersökta åren har kommunen haft en
positiv nettoflyttning (figur 10).
36
Pajala
Överkalix
Arvidsjaur
Arjeplog

Befolkning
300
200
100
0
-100
-200
-300
Figur 10: Nettoflyttning i Arvidsjaur kommun åren 1968– 2003
Källa: SCBs hemsida, 2005-02-16.
Även nettoflyttningarna i Arjeplog kommun har mellan åren 1968 och 2003
överlag varit negativa, med ett fåtal år då nettoflyttningarna var positiva. Sedan
början av 1970-talet fram till idag verkar den negativa nettoflyttningen till viss
del ha minskat i genomsnitt (ca 23 per år i genomsnitt), med undantag av åren
1978, 1986, 1996 och 2000 då den negativa nettoflyttningen var över 50 personer.
Sedan 1971 har kommunen haft tio av åren uppvisat en positiv nettoflyttning
(figur 11).
Befolkning
100
50
0
-50
-100
-150
-200
Figur 11: Nettoflyttning i Arjeplog kommun åren 1968– 2003
Källa: SCB hemsida, 2005-02-16.
1968
1971
1974
1977
1980
1983
1986
1989
1992
1995
1998
2001
1968
1971
1974
1977
1980
1983
1986
1989
1992
1995
1998
2001
37
Nettoflyttning
Arvidsjaur
Nettoflyttning Arjeplog

Det är i båda kommunerna främst de unga invånarna som flyttar ifrån kommunen.
I Arvidsjaur står personer i åldrarna 19 – 33 som flyttar från kommunen.
I Arjeplog kommun står åldergruppen 19 – 29 för dem som mest frekvent
flyttar ifrån kommunen.
Vad gäller kommunernas fertilitet och mortalitet, är i båda kommunerna mellan
åren 1968 - 2004 överlag dödstalet större än födelsetalet. Senaste året Arvidsjaur
kommun hade ett födelsetal som översteg dödstalet var år 1974. Motsvarande
år var för Arjeplog kommun 1987. I medeltal har den naturliga befolkningsförändringen
stått för -28 personer per år i Arvidsjaur 1968 – 2004,
medan motsvarande tal för Arjeplog kommun är -11 personer per år (se bilaga
1). 88
5.2.1. Slutsatser om befolkningsutvecklingen
Inte heller här kan några tydliga effekter av bil- och komponenttestverksamheten
spåras. Orsaken till förändringarna i folkmängd beror till stor del på faktorer
som fertilitet, mortalitet och flyttningar som inte är relaterade till testverksamheten.
Det finns inte heller några tydliga tecken på att utflyttningarna
från de två kommunerna har minskat, vilket skulle ha kunnat vara ett tecken
på att biltestverksamhetens närvaro kan ha ”bromsat upp” befolkningsminskningen.
88 SCBs hemsida, 2005-02-16
38

6. AVSLUTANDE KOMMENTARER
6.1 Slutsatser
Ett kluster kännetecknas av att företag inom samma, liknande eller relaterade
branscher är koncentrerade geografiskt. Det ska mellan företagen råda konkurrens,
vilket sporrar dem till ständig förnyelse och utveckling. Vid sidan av
konkurrensen kännetecknas även kluster av att ett visst mått av samarbete
finns mellan företagen. Exempelvis kan företagen inom klustret gemensamt
satsa på kollektiva nyttigheter såsom FoU-projekt, utbyggnad av infrastruktur,
att försöka påverka politiken till deras fördel vad gäller t.ex. lagstiftning, skattefrågor
etc. Viktigt för ett kluster är även att den offentliga verksamheten
stöttar dess utveckling. Detta kan ta sig uttryck i att universitet och företag
inom ett kluster samordnar utbildning, möjligheter till praktik/examensarbete
etc.
Bil- och komponenttestverksamheten i kommunerna Arvidsjaur och Arjeplog
kan i vissa avseenden betraktas som ett kluster. I båda kommunerna finns
geografiskt koncentrerade företag inom samma och relaterade branscher. Företagen
konkurrerar sinsemellan om sina kunder. Företagen har även ett utvecklat
samarbete i form av kompetensutvidgande projekt, gemensamma
branschorganisationer har bildats etc. Samarbetet mellan företag tar sig även
uttryck i att företag, till viss del, delar på maskinutrustning. Den offentliga
verksamheten stödjer även verksamheten genom att gymnasie- och universitetsutbildningar
med inriktning mot bilsystemteknik har startats upp.
Då verksamhetens kunder uteslutande utgörs av internationella företag, är det
i detta avseende som bil- och komponenttestverksamheten inte passar in i
klusterbegreppet. För att verksamheten ska kunna räknas höra till ett ”fullvärdigt”
kluster krävs en lokal efterfrågan. Den efterfrågan verksamheten har kan
dock sägas vara tillfälligt lokal under testsäsongen samt att verksamhetens
kunder har etablerat ett antal anläggningar och gjort stora investeringar i området.
Figur 11 visar en schematisk bild över hur klustret är uppbyggt.
39

Specialiserade inputs: Relaterade varor och tjänster:
Specialiserad arbetskraft
Klimat och topografi
Perifert geografiskt läge
Maskiner, teknologi: Primära produkter:
Plogbilar
Verkstäder
Garage
Service:
Uthyrning av administrativ
personal
Uthyrning av mekaniker
Isbanor
Landbanor
40
Hotellverksamhet och bostadsförmedling
Rekreation
Kunder:
Komponentföretag
Bilföretag
Däcktillverkare
Figur 11: Bil- och komponenttestklustret i kommunerna Arjeplog och Arvidsjaur
Den indelning som gjorts vad gäller branscherna inom klustret utgår ifrån
Malmbergs (2002) schematiska klusterfigur. Klustrets huvudprodukter utgörs av
de is- resp. landbanor där testerna utförs. Till kategorin specialiserade inputs har i
stort sett alla enheter som ingår i gruppen produktionsfaktorförhållanden räknats
in. Detta eftersom att de utgör en stor fördel för klustrets överlevnad och
konkurrenskraft, även om de inte är helt unika för regionen. Maskiner, teknologi
och service utgörs av branscher som har en stark koppling till huvudprodukterna,
t.ex. verkstäder. I gruppen relaterade varor och tjänster hamnar branscher som
inte direkt berör klustrets huvudprodukter, utan branscher som verkar understödjande
såsom hotellverksamhet, rekreation för biltestarna (internationella)
etc. Klustrets kunder utgörs av efterfrågan (beställarna), dvs. internationella
bil-, komponent- och däckföretag.
Vad gäller klustrets utvecklingsmöjligheter, enligt diamantmodellen, uppvisar
bil- och komponenttestverksamheten i kommunerna Arjeplog och Arvidsjaur
relativt goda förutsättningar för fortsatt utveckling. Verksamhetens största hot
ligger i de brister som finns i efterfrågeförhållandena. Detta eftersom att efter-

frågan inte är lokal och inte har starka bindningar till platsen, detta innebär att
det är relativt enkelt för dem att omlokalisera och efterfråga tjänster på annat
håll.
Produktionsfaktorförhållandena i de båda kommunerna utgörs dels av platsbundna
dels ”mer rörliga och geografiskt obundna” fördelar. De geografiska
och klimatologiska fördelarna utgör de konkurrensfördelar som är platsbundna,
dock inte unika. De kan hittas i andra delar av norra Sverige och i vissa
andra delar av världen. Kommunernas perifera läge ger även en konkurrensfördel
i och med att bilföretagen lättare kan undanhålla ”företagshemligheter”.
Den mer rörliga produktionsfaktorfördelen är den specialiserade arbetskraft
och know-how som vuxit fram över den 30-årsperiod som verksamheten
funnits i området. Förvisso är även denna konkurrensfördel i hög grad platsbunden,
då människor tenderar att tillbringa större delen av sitt liv på en och
samma plats. Dock är det viktigt att poängtera att denna know-how inte heller
är unik för området. Den kan urlakas, kopieras eller flyttas till andra platser.
Stödjande och relaterade branscher är en faktorgrupp som den senaste tiden
har utvecklats inom regionen. T.ex. har samarbetet med den offentliga verksamheten
utvecklats de senaste åren. Såväl ett gymnasieprogram som en civilingenjörsutbildning
med inriktning på bilsystemteknik, med en direkt koppling
till bil- och komponenttestverksamheten, har startats. Projekt som startats i
området speglar en vilja hos både privata och offentliga aktörer att regionen
och verksamheten som helhet ska utvecklas. Ett exempel på detta är det gemensamma
projekt, som startades testsäsongen 2003, mellan SPGA, Luleå
tekniska universitet och berörda kommuner.
Vad gäller strategi, struktur och rivalitet uppfyller bil- och komponenttestverksamheten
i kommunerna Arvidsjaur och Arjeplog diamantmodellens kriterier
väl. De lokala företagen som anlitas av bil- och komponentkoncernerna
konkurrerar sinsemellan om sina kunder. Dessutom finns ett visst mått av
samarbete mellan verksamheten i de båda kommunerna och andra kommuner
där bil- och komponenttest genomförs. Det samarbete som finns handlar
41

mest om arbete gentemot myndigheter, i syfte att skapa likriktade bestämmelser
för verksamheten. Ett visst mått av samarbete består även av att gemensamt
finna lösningar på problem och att dela på delar av den utrustning som
nyttjas.
Den brist som finns inom regionen står faktorgruppen efterfrågeförhållanden
för. Modellen utgår ifrån att en lokal efterfrågan finns i området samt att kunden
ställer höga krav på leverantören/producenten. Både den direkta och den
indirekta efterfrågan som finns i kommunerna grundas av de internationella
bil- och komponentföretagen, inte av lokala företag. Här finns bil- och komponenttestverksamhetens
största utvecklingshot. Eftersom att dessa de internationella
bil- och komponentföretagen inte är lokala är bindningen till (test-)
platsen svag, vilket utifrån företagens perspektiv innebär att det skulle vara relativt
smärtfritt för dem att flytta sin verksamhet till andra regioner. En utökning
av efterfrågan skulle kunna öka klustrets utvecklingsmöjligheter. De internationella
företagen ställer dock höga krav på sina kunder. De lokala företagen
måste vara serviceinriktade, initiativrika och ha en god förmåga att utveckla
sin verksamhet i den riktning som kunderna kräver, för att kunna behålla
sin position. I detta avseende uppfylls diamantmodellens kriterier för efterfrågeförhållandena.
Några tydliga effekter på befolknings- och arbetslöshetsutveckling under en
längre tidsperiod, som resultat av bil- och komponenttestverksamheten, kan
inte observeras. Dock finns det variationer i arbetslöshet över året (särskilt
under månadsskiftet mars – april), vilket pekar på att den säsongsbetonade
verksamheten kan ha en viss påverkan på arbetslösheten. Arbetslösheten tenderar
t.ex. att sjunka under årets tre första månader, för att sedan öka igen under
april månad. Det ska dock observeras att det inte finns några tydliga
mönster som pekar på att arbetslösheten i de båda kommunerna är lägre under
vinterhalvåret och högre under sommarhalvåret. Att arbetslöshetsmönstret
i de båda kommunerna är snarlika, skulle kunna ses som ett tecken på att
det i dessa två kommuner finns en gemensam nämnare som ger arbetslöshets-
42

utvecklingen en i de båda kommunerna ett likartat mönster. Om detta är ett
uttryck för bil- och komponenttestverksamheten är dock svårt att avgöra.
Då testverksamheten endast sysselsätter en liten andel, 1,4 % i Arvidsjaur och
10,4 % i Arjeplog, av den sysselsatta befolkningen, är det dock inte rimligt att
förvänta sig att verksamheten påverkar arbetslöshetsutvecklingen i någon större
utsträckning, i synnerhet inte i Arvidsjaur kommun.
6.2 Diskussion
Vad gäller verksamhetens effekter på arbetslöshetsutveckling kunde inte någon
tydlig påverkan ses. Att man dock kan se en likhet mellan de två klusterkommunernas
arbetslöshetsmönster över året, skulle kunna tyda på att det i
dessa två kommuner finns en gemensam nämnare som ger arbetslöshetsutvecklingen
ett liknande mönster. En sådan gemensam nämnare skulle kunna
vara testverksamheten, dock kan det inte med säkerhet påstås att verksamhetens
närvaro i området är orsaken till arbetslöshetsutvecklingen. Jag tror
dock att verksamheten, om än inte fullständigt, haft en positiv påverkan på
arbetslöshetsutvecklingen.
Att Arjeplogs kommun har haft en bättre arbetslöshetsutveckling än riksgenomsnittet
anser jag vara av intresse. Att det är testnäringen som ligger till
grund för detta går det inte med säkerhet att säga. Det finns inga tydliga spår
av verksamheten i den månadsvisa arbetslöshetsstatistiken, undantaget månadsskiftet
mars – april då arbetslösheten stiger (och testsäsongen slutar). En
förklaring till varför testnäringens effekter inte syns i arbetslöshetsutvecklingen
kan vara att den ”göms” i dess spill-overeffekter som gett en positiv påverkan
på andra verksamheter, t.ex. hotellverksamhet, mataffärer. En annan möjlig
förklaring är att det finns andra säsongsberoende verksamheter som döljer
testverksamhetens effekter på arbetslöshetsutvecklingen.
Att befolkningsutvecklingen har varit negativ i de båda kommunerna anser jag
inte vara något häpnadsväckande. I små inlandskommuner som Arjeplog och
43

Arvidsjaur tror jag att det är svårt att förhindra en negativ befolkningsförändring.
Det är främst ungdomar som flyttar därifrån, vilket skulle kunna
bero på att de anser att det finns större möjligheter till utbildning, arbete och
personlig utveckling i andra (större) kommuner. Kommunerna har även en
negativ naturlig befolkningsförändring, vilken sannolikt till stor del har sin
grund i att många unga flyttar därifrån.
Bil- och komponenttestklustret i kommunerna Arjeplog och Arvidsjaur har
relativt goda utvecklingsmöjligheter. Då efterfrågeförhållandena utgör de
största bristerna inom verksamheten, anser jag att en utökning och utveckling
av dessa behövs för att ge verksamheten förutsättningar till en fortsatt god utveckling
samt att verksamheten breddas.
Då efterfrågan uteslutande ställs från internationella bil- och komponentföretag
tyder på att biltestklustrets framtid står och faller på dessa kunder. Det är
dessa företag som utgör grunden för biltestklustrets existens, klustret är alltså
helt beroende på att dessa företag inte vänder sig till biltestföretag någon annanstans.
Biltestklustrets framtid ligger av denna anledning till synes i bil- och
komponentföretagens händer. Det finns inga platsbundna faktorer som säger
att bil- och komponentföretagen inte skulle kunna rikta sin efterfrågan till företag
lokaliserade på andra platser i världen. Det finns andra platser med liknande
klimatologiska förhållanden, och den know-how som finns inom branschen
är inte bunden till kommunerna, utan kan flyttas eller finnas på andra
platser. Det som dock talar emot ett sådant utfall är att bil- och komponentföretagen
har investerat stora summor i anläggningar i Arvidsjaur och Arjeplog.
Ett steg i rätt riktning skulle kunna vara att bredda verksamheten genom att
utöka landbanornas betydelse. En utökning av testerna på landbanor skulle
kunna leda till att efterfrågan på verksamhetens tjänster sprids över större delar
av året. Att anlägga en landbana är dock en stor ekonomisk investering,
vilket betyder stora ekonomiska åtaganden. Detta innebär för bil- och komponentföretagen
att de blir mer låsta till den plats där landbanan anläggs. För
att en investering av detta slag ska kunna genomföras måste testföretagen i
44

kommunerna därför kunna erbjuda bil- och komponentkoncernerna ett bättre
och billigare alternativ än de nuvarande landbanelokaliseringarna.
Ett annat exempel på en utvecklingsväg för verksamheten skulle kunna vara
att satsa på att förlägga delar av verksamhetens FoU till området. Exempelvis
skulle samarbetet med Luleå tekniska universitet kunna utmynna i ett forskningscenter
beläget i någon av kommunerna eller i Luleå. Huvudsyftet skulle
kunna vara att ta fram och utveckla nya typer av komponenter och bilsystem.
I förlängningen skulle centret kunna leda till att det blir attraktivare för bil-
och komponentföretag att förlägga andra delar av sin verksamhet till området,
kopplat till att know-how och fördelaktiga klimatologiska fördelar finns inom
regionen. Skulle detta inträffa får företagen även en starkare bindning till regionen,
en omlokalisering skulle inte vara lika enkel att genomföra. Detta skulle
kunna medföra en utökning av efterfrågeförhållandena och efterfrågan skulle
även kunna bli utspridd över året. Sammantaget skulle detta kunna leda till att
bil- och komponenttestverksamheten allt mer, enligt diamantmodellen, uppfyller
kriterierna för ett dynamiskt och konkurrenskraftigt kluster.
En alternativ utvecklingsväg skulle kunna vara att locka turister inom upplevelseturism;
såväl inom fjällturism som inom ”bilupplevelser”. Jag tror att det
finns en marknad för turism som innefattar amatörtest av snabba bilar på isbanor
eller kanske kan man försöka att anordna isracingtävlingar i regionen.
Jag anser att en sammankoppling av testverksamheten med turismnäringen
skulle kunna leda till en utökning av efterfrågan.
Eftersom att det finns andra säsongsberoende verksamheter i de båda kommunerna
skulle det kunna vara en möjlighet för arbetstagare att kombinera de
olika verksamheterna och på så sätt få en ”året-runt-försörjning”. Exempelvis
skulle arbete inom testverksamheten kunna ske under vinterhalvåret för att
sedan avlösas av ett arbete inom turismsektorn eller inom skogsbruket under
sommarhalvåret. Detta skulle även kunna vara en förklaring på hur testverksamhetens
effekter ”tas ut/döljs” av andra branscher. Eftersom att det finns
ett antal säsongsberoende verksamheter i kommunerna finns det tillfälle för
45

att samnyttja vissa resurser, t.ex. arbetskraft, infrastruktur, hotell, kompetens
(exempelvis i form av språkkunskaper) etc. Detta, anser jag, skulle kunna vara
en bra utvecklingsväg för såväl arbetsgivare som arbetstagare i de båda kommunerna.
Trots att bil- och komponenttestverksamheten har relativt goda förutsättningar
för en fortsatt expansion är det värt att notera att det finns en risk för att
kommunerna, genom att satsa på en breddning av bil- och komponenttestverksamheten,
”lägger alla ägg i en korg”. Om de internationella kunderna
som anlitar de lokala företagen hittar nya, billigare lokaliseringsalternativ skulle
detta kunna få förödande konsekvenser för kommunerna. Å andra sidan är en
halvhjärtad satsning inte heller är att föredra. Jag anser därför att en satsning
på testverksamheten är en god utvecklingsväg för kommunerna, om man samtidigt
tar tillfället i akt att genom verksamheten marknadsföra regionen i t.ex.
turismhänseende och genom att samverka med andra säsongberoende verksamheter.
46

7. SAMMANFATTNING
I ett flertal svenska regioner ses utveckling av kluster som ett steg i att öka regionens
konkurrenskraft. Orsaken till detta är att kluster ses som en drivande
motor för innovation och ekonomisk tillväxt. Det är av denna anledning intressant
att undersöka om identifierade kluster i Sverige verkligen faller inom
ramen för vad ett kluster är, samt om de ger de positiva effekter som förväntas.
Tidningen Affärsvärlden presenterade våren 2004 Sveriges tillväxtliga. Bland
de tillväxtregioner som detta år rankats i toppen finns en gemensam nämnare:
alla har specialiserat sig inom en viss bransch. På första plats låg, år 2004, Arjeplog
kommun. 89 Orsaken till denna utveckling anses vara bil- och komponenttestverksamhetens
expansion i kommunen. 90
Av denna anledning gjordes en fallstudie på bil- och komponenttestverksamheten
i Arjeplog och Arvidsjaur kommun för att se om verksamheten kan ses
som ett kluster och om verksamheten gett några effekter på arbetslöshets- och
befolkningsutveckling.
Studiens resultat visar att bil- och komponenttestverksamheten i kommunerna
Arvidsjaur och Arjeplog kan betraktas som ett kluster. I båda kommunerna
finns geografiskt koncentrerade företag inom samma och relaterade branscher.
Företagen konkurrerar sinsemellan om sina kunder. Företagen har även
ett utvecklat samarbete i form av kompetensutvidgande projekt, gemensamma
branschorganisationer har bildats etc. Samarbetet mellan företag tar sig även
uttryck i att företag, till viss del, delar på maskinutrustning. Den offentliga
verksamheten stödjer även verksamheten genom att gymnasie- och universitetsutbildningar
med inriktning mot bilsystemteknik har startats upp.
89 Affärsvärldens hemsida, 2004-05-22
90 ibid.
47

Klustrets olika delar har indelats utifrån Malmbergs schematiska klusterfigur
(se sidan 39). Klustrets huvudprodukter utgörs av de is- resp. landbanor där testerna
utförs. Till kategorin specialiserade inputs har i stort sett alla enheter som
ingår i gruppen produktionsfaktorförhållanden räknats in. Detta eftersom att
de utgör en stor fördel för klustrets överlevnad och konkurrenskraft, även om
de inte är unika för regionen. Maskiner, teknologi och service utgörs av branscher
som har en stark koppling till huvudprodukterna, t.ex. verkstäder. I gruppen
relaterade varor och tjänster hamnar branscher som inte direkt berör klustrets huvudprodukter,
utan branscher som verkar understödjande såsom hotellverksamhet,
rekreation etc. Klustrets kunder utgörs av efterfrågan (beställarna), dvs.
internationella bil-, komponent- och däckföretag.
Med utgångspunkt i Michael Porters diamantmodell, har bil- och komponenttestverksamhetens
utvecklingspotential analyserats. Vad gäller klustrets utvecklingsmöjligheter
uppvisar, enligt diamantmodellen, bil- och komponenttestverksamheten
i kommunerna Arjeplog och Arvidsjaur relativt goda förutsättningar
för fortsatt utveckling. Verksamhetens största hot ligger i de brister
som finns i efterfrågeförhållandena, då efterfrågan uteslutande ställs från internationella
kunder som inte har någon stark bindning till platsen vilket gör
klustret mer sårbart; kunderna kan enklare omlokalisera till andra platser.
Några tydliga effekter på befolknings- och arbetslöshetsutveckling under en
längre tidsperiod, som resultat av bil- och komponenttestverksamheten, kan
dock inte observeras. Däremot finns det variationer i arbetslöshet över året,
vilket pekar på att den säsongsberoende verksamheten kan ha en viss påverkan
på arbetslösheten.
48

8. REFERENSER
Publicerade källor:
Asheim, Bjørn (2000): “Industrial Districts: The contributions og Marshall
and Beyond”. I Clark, Gordon; Feldman, Maryanne & Gertler, Meric (eds.)
(2000): The oxford handbook of economic geography. Oxford University Press, Oxford.
Berggren, Christian (2002): Klistriga kluster eller globala glidare?: Den lokala dynamikens
paradoxala betydelse i den globaliserade ekonomin. NUTEK B 2002:2.
Fischer, Peter A. & Malmberg, Gunnar, (2001): Settled People Don’t Move:
On Life Course and (Im-) Mobility in Sweden. International Journal of Population
Geography, 2001, vol. 7, sid. 357 – 371.
Hartshorn, Truman (1992): Interpreting the City: an urban geography. Wiley & Sons
Inc., New York.
Korsås, Carl-Johan (2003): Testverksamhet m.m. i övre Norrlands inland – en ny
basindustri. Ds: 2003:18.
Kulturgeografiska Insitutionen, Umeå Universitet: GIS-filer 2004-10-26.
Lindqvist, Maria & Wigren, Anders (2000): Kluster i regional utveckling. Mekanismer
bakom klusters uppgång och fall. Regionplane- och Trafikkontoret, Stockholms
läns landsting.
Malmberg, Anders (2002): Klusterdynamik och regional näringslivsutveckling – begreppsdiskussion
och forskningsöversikt. ITPS, Östersund.
Malmberg, Anders (2003): “Beyond the cluster – local milieus and global connections”.
I Peck, Jamie & Wai-chung Yeung, Henry (2003): Remaking the
global economy. SAGE Publications, London.
49

Malmberg, Anders & Maskell, Peter (2002): The elusive concept of localization
economies: towards a knowledge-based theory of spatial clustering. Environment
and planning A, vol. 34. sid. 429 – 449.
Porter, Michael E (1998): Clusters and the New Economics of Competition.
Harvard Business Review, vol. 76, sid. 77 – 90.
Internetkällor:
Affärsvärldens hemsida, 2004-05-22.
www.affarsvarlden.se/article.jsp?article=73528
www.affarsvarlden.se/article.jsp?article=73529
AMSs hemsida, 2004-05-21 & 2004-05-27.
www.ams.se/rdfs.asp?L=35
Arjeplog kommuns hemsida, 2004-04-28, 2004-05-12 & 2004-11-29.
www.arjeplog.se/bst/ 2004-05-12
www.arjeplog.se/bst/dokument/bst2003.pdf 2004-05-12
www.arjeplog.se/ 2004-04-28 & 2004-11-29
Arjeplog testcenters hemsida, 2004-05-12.
www.arjeplogtestcenter.com/test/
www.arjeplogtestcenter.com/contact/
Arvidsjaur kommuns hemsida, 2004-11-29
www.arvidsjaur.se/sve/arvidsjaurturism/aktuellt/start.asp
www.arvidsjaur.se/sve/kommun/allman-info/start.php
Boliden Minerals hemsida, 2005-02-15
www.boliden.se/www/bolidense.nsf/(LookupWebAttachment)/omboliden_l
aisvall_pdf/$file/Laisvall2001.pdf
50

Företagsfaktas hemsida, 2004-09-17.
www.foretagsfakta.se/
Icemakers hemsida, 2004-11-29
http://www.icemakers.se/plugins/picgallery.aspx#
Luleå tekniska universitets hemsida, 2004-05-12.
www.ugglan.adm.ltu.se/lista_specifikt_program.php?progr=TIBSY&lang=sw
e,
Nuteks hemsida, 2004-05-19.
www.nutek.se/sb/d/169
Samverkansdelegationens hemsida, 2004-05-24.
www.samverkansdelegationen.gov.se/
SCBs hemsida, 2004-05-13 & 2005-02-16
www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp
SPGAs hemsida, 2004-05-10.
www.spga.se/members/index.html
Visanus hemsida (Nationellt program för utveckling av innovationssystem och
kluster), 2004-05-14.
www.visanu.se/Article.aspx?number=40174&category=12017
E-mail-intervjuer:
Borgman, Olof (Ice-Tracks AB): E-mailintervju 2004-09-13
Gyllenberg, Lars-Gunnar (Colmis AB): E-mailintervju 2004-09-15
51

Lindberg, Åsa (ATM AB): E-mailintervju 2004-09-02
Lindeman, Michael (Icemakers AB): E-mailintervju 2004-09-02
Moregård, Roger: E-mailintervju 2004-06-02
Oscarsen, Stefan: E-mailintervju 2004-05-13
52

ARVIDSJAUR ARJEPLOG
År Netto föda/döda Netto föda/döda
1968 -6 14
1969 -24 1
1970 -3 13
1971 -22 -5
1972 -22 -5
1973 -19 10
1974 4 -1
1975 -36 -13
1976 -27 -20
1977 -24 -8
1978 -17 -21
1979 -24 -16
1980 -20 -14
1981 -31 -17
1982 -42 -3
1983 -26 -11
1984 -31 -26
1985 -19 13
1986 -31 6
1987 -25 8
1988 -7 -7
1989 -35 -11
1990 -18 -13
1991 -25 -8
1992 -19 -16
1993 -40 -13
1994 -12 -16
1995 -36 -13
1996 -33 -19
1997 -70 -14
1998 -46 -12
1999 -28 -43
2000 -45 -20
2001 -33 -33
2002 -67 -22
2003 -43 -30
2004 -33 -32
Bilaga 1