PDF 2,8 MB - Skogsbruket

ten på drivningsarbete. Enligt
dem ska den skadade ytan
vara sammanlagt större än
2/3 av en tändsticksask, över
12 cm 2 , för att betraktas som
skada. För rötternas del beaktas
enbart skador på rötter
som är minst två centimeter i
diameter och som finns inom
en radie på högst en meter
från stammen.
Antalet skadade träd i förhållande
till det sammanlagda
trädantalet ger skadeprocenten.
Enligt skogscertifieringskriterierna
får skadeprocenten
vara högst fyra för att vara
på en acceptabel nivå.
Vad är djupa hjulspår?
Skog på mark med dålig bärighet
bör avverkas under
vintrar med tjäle i marken.
Djupa hjulspår i marken kan
orsaka rotskador med risk för
svampangrepp. Utgående från
de mått som skogscentralerna
använder vid granskning av
kvalíteten på drivningsarbete
betraktas som spårbildning
spår av traktordäck som är
tio centimeter eller djupare.
Längden körstråk med tio
centimeter eller djupare hjulspår
i förhållande till den sammanlagda
längden körstråk
ger spårbildningsprocenten.
Enligt skogscertifieringskriterierna
får skadeprocenten
vara högst fyra för att vara på
en acceptabel nivå.
Risning förbättrar bärigheten
Skador kan minskas genom
omsorgsfull planering av avverkningen
och skogstransporten.
Drivningstidpunkten har
stor betydelse. Ju våtare mark
desto större risk för skador på
mark och kvarstående träd.
Granens och även björkens
känslighet för skador är välkänt
inom skogsbruket. Körstråk
i björk- och granbestånd
bör planeras och förstärkas
noggrannare än i tallbestånd.
Bärigheten kan förbättras genom
att lägga ut hyggesrester
på svaga terrängpartier. Om
bärigheten är riktigt dålig kan
man förstärka genom att yt-
terligare placera virke av ringa
värde underst. Hyggesresterna
slits relativt snabbt, vilket betyder
att man måste fylla på
täcket med jämna mellanrum.
Enligt SkogForsk i Sverige är
tio meter den maximala längden
för risning. Kostnaden är
den tid som skogstraktorn lägger
ner på att köra hyggesresterna.
Tidsåtgången blir lägre
om avverkningsmaskinen koncentrerar
kvistarna till högar.
Förarna är i nyckelposition
Rätt typ av skogsmaskiner
och förare som kan hantera
sin skogsmaskin i olika terräng
och bestånd spelar en
stor roll. Skicklighet, försiktighet
och medvetenhet är viktiga
ingredienser för att minska
skador i gallringsskogar.
Maskinförarna är medvetna
om att de är i nyckelställning.
Ryktet om ett dåligt arbete går
snabbt och skador går inte att
reparera.
”Trettio procent av stammarna
hade skador”
Kustens skogscentral utför årligen
inventeringar gällande
kvaliteten på drivningsarbetet.
Lotten avgör vilka avverkningsytor
som inventeras. I
Nyland är det Stefan Borgman
som utför inventeringarna
och i Österbotten är det Kjell
Sundstén. Båda har många
års erfarenhet av att inventera
drivningsskador.
Både Borgman och Sundstén
säger samstämmigt att det
är förarna i skogsmaskinerna
som spelar huvudrollen. Mest
skador finns det i gallringsskogar
där föraren i avverkningsmaskinen
eller skogstraktorn
är nyanställd.
– Det värsta jag har sett
var ett glasbjörkbestånd där
trettio procent av stammarna
hade skador, säger Kjell
Sundstén. Föraren i avverkningsmaskinen
var ny och
skadorna hade uppstått både
av att svärdet hade snuddat
vid de träd som skulle bli kvar
och av att maskinen kommit
för nära träden.
Foto: Gerd Mattsson-Turku
9
SOM SPÅRBILDNING RÄKNAS SPÅR AV TRAKTORDÄCK SOM ÄR TIO CENTIMETER
ELLER DJUPARE.
Risning, dvs. markförstärkning
genom att lägga hyggesrester
på körstråket, är vanligt
i Nyland. Enligt Borgman är
det också här som föraren är
i nyckelställning. En stor del
av förarna har som kutym att
förstärka bärigheten när det är
befogat.
Enligt Sundstén är risning
rätt lite använd i Österbotten.
❍
Källa: Metsäoikeus, Matti Kiviniemi.
TEXT:
GERD MATTSSON-TURKU
Uttag av energived kan ge
oväntade skador
Uttag av energived ökar stadigt. För utkörning används
ofta skogstraktorer med bredare lastutrymmen. I gallringar
kan bredare last ge oväntade skador. Risk för skador finns
också när energived tas ut från slutavverkningsytor, eftersom
körstråken ut till lagerplatsen ofta går genom någon
grannfigur med trädbestånd som kan skadas.
Om körstråksbredden är planerad för normal skogstransport
och energiveden körs ut med en skogstraktor som har
bredare avstånd mellan bankarna behöver inte lastutrymmet
kränga mycket i sidled innan bankarna snuddar vid
träd som står kvar och skadar barken. Risken ökar markant
om energiveden körs ut i efterhand, vilket den ofta görs. Då
är marken redan mjuk och har spår.
Enligt Matti Kiviniemi är detta en faktor som skogsägaren
bör beakta när han säljer energived i samband med en
gallring.
– Skogsägaren bör ta reda på hurdan skogstraktor som
används för utkörning av energiveden. Om traktorn har
bredare lastutrymme minskar risken för skador om körstråken
görs bredare. Men bredare körstråk betyder att en
större del av virkesproduktionsarealen går till spillo, säger
Matti Kiviniemi.
– Ett alternativ är att skogsägaren kräver ersättning för
produktionsförluster som följd av att körstråken görs bredare.
Men detta är en fråga som säljaren och köparen ska
komma överens om. Eventuella tilläggsvillkor bör skrivas in
i avverkningskontraktet. ❍