PDF 2,8 MB - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Ingen avverkning BLÖTA HÖSTAR OCH MILDA VINTRAR GÖR ATT DET TIDVIS PÅ MÅNGA HÅLL ÄR ONT OM BÄRIGA AVVERKNINGSYTOR. SÄMRE BÄRIGHET INNEBÄR ÖKAD RISK FÖR SKADOR PÅ TRÄD, RÖTTER OCH MARK VID AVVERKNING OCH UTTRANSPORT AV VIRKE FRÅN SKOGEN. SSkogslagen och avtalsvillkoren till avverkningskontrakt innehåller stipulationer som avser skador som uppkommer vid avverkning. Typiska drivningsskador är stamskador på kvarställda träd och hjulspår i marken. Skador på gran och björk får de allvarligaste följderna. Små drivningsskador går inte att undvika Skogslagen säger klart att drivningsskador ska undvikas vid avverkning. ”Avverkningen och de åtgärder som vidtas i samband med den ska genomföras så att skador på det trädbestånd som kvarstår på avverkningsområdet undviks. Likaså ska skador på trädbestånd utanför avverkningsområdet undvikas vid åtgärder i samband med avverkning. Därtill ska man undvika att orsaka sådana skador i terrängen som försvagar trädbeståndets tillväxt”. Lagen anger inget mått på vad som ska anses vara en drivningsskada. I motiveringarna till lagförslaget sägs det att det vid uttransport av virke från skogen, lastning samt vid avverkning vanligen uppstår små skador på det trädbestånd som blir kvar och längs med körstråken. Skadorna får Foto: Tom Sundén 8 utan spår dock inte vara oskäliga. Oftast innehåller också de allmänna avtalsvillkoren till avverkningskontrakt en avtalspunkt om skador. Ordalydelsen brukar vara något i den här stilen: ”Vid drivningen, lagring och transport av virke bör sådan försiktighet iakttas EN SKOGSÄGARE KAN KRÄVA ERSÄTTNING FÖR DRIVNINGSSKADOR OM DE ORSAKATS AV OVARSAMHET ELLER OFÖRSIKTIGHET. som skäligen kan förväntas med moderna mekaniserade metoder.” Ovarsamhet får inte ligga bakom skadorna Enligt vicehäradshövding Matti Kiviniemi på <strong>Skogsbruket</strong>s utvecklingscentral Tapio är det inte i strid mot skogslagen att det uppkommer drivningsskador och ibland till och med omfattande skador. – Däremot strider det mot lagen om man inte har försökt motverka uppkomsten av drivningsskador. Om det uppkommit drivningsskador och man kan påvisa att de orsakats av ovarsamhet eller annat än lindrig oförsiktighet är det fråga om brott mot skogslagen, säger Matti Kiviniemi. Enligt Kiviniemi kan ordalydelsen i avtalsvillkoren till avverkningskontrakt verka strängare än skogslagen, men stadgandet om skadeersättning är dock på ungefär samma nivå. ”Köparen är skyldig att ersätta skador som uppstått genom uppenbar ovarsamhet.” Vad är en stamskada? Ett träd är skadat då trädets bark på ett eller flera ställen på stammen eller rötterna är borta så att den underliggande veden syns. I skogslagen finns inget sagt om hur omfattande en stamskada ska var för att betraktas som en skada. Lämpligast att använda som måttstock torde vara de mått som skogscentralerna använder vid granskning av kvalite-
ten på drivningsarbete. Enligt dem ska den skadade ytan vara sammanlagt större än 2/3 av en tändsticksask, över 12 cm 2 , för att betraktas som skada. För rötternas del beaktas enbart skador på rötter som är minst två centimeter i diameter och som finns inom en radie på högst en meter från stammen. Antalet skadade träd i förhållande till det sammanlagda trädantalet ger skadeprocenten. Enligt skogscertifieringskriterierna får skadeprocenten vara högst fyra för att vara på en acceptabel nivå. Vad är djupa hjulspår? Skog på mark med dålig bärighet bör avverkas under vintrar med tjäle i marken. Djupa hjulspår i marken kan orsaka rotskador med risk för svampangrepp. Utgående från de mått som skogscentralerna använder vid granskning av kvalíteten på drivningsarbete betraktas som spårbildning spår av traktordäck som är tio centimeter eller djupare. Längden körstråk med tio centimeter eller djupare hjulspår i förhållande till den sammanlagda längden körstråk ger spårbildningsprocenten. Enligt skogscertifieringskriterierna får skadeprocenten vara högst fyra för att vara på en acceptabel nivå. Risning förbättrar bärigheten Skador kan minskas genom omsorgsfull planering av avverkningen och skogstransporten. Drivningstidpunkten har stor betydelse. Ju våtare mark desto större risk för skador på mark och kvarstående träd. Granens och även björkens känslighet för skador är välkänt inom skogsbruket. Körstråk i björk- och granbestånd bör planeras och förstärkas noggrannare än i tallbestånd. Bärigheten kan förbättras genom att lägga ut hyggesrester på svaga terrängpartier. Om bärigheten är riktigt dålig kan man förstärka genom att yt- terligare placera virke av ringa värde underst. Hyggesresterna slits relativt snabbt, vilket betyder att man måste fylla på täcket med jämna mellanrum. Enligt SkogForsk i Sverige är tio meter den maximala längden för risning. Kostnaden är den tid som skogstraktorn lägger ner på att köra hyggesresterna. Tidsåtgången blir lägre om avverkningsmaskinen koncentrerar kvistarna till högar. Förarna är i nyckelposition Rätt typ av skogsmaskiner och förare som kan hantera sin skogsmaskin i olika terräng och bestånd spelar en stor roll. Skicklighet, försiktighet och medvetenhet är viktiga ingredienser för att minska skador i gallringsskogar. Maskinförarna är medvetna om att de är i nyckelställning. Ryktet om ett dåligt arbete går snabbt och skador går inte att reparera. ”Trettio procent av stammarna hade skador” Kustens skogscentral utför årligen inventeringar gällande kvaliteten på drivningsarbetet. Lotten avgör vilka avverkningsytor som inventeras. I Nyland är det Stefan Borgman som utför inventeringarna och i Österbotten är det Kjell Sundstén. Båda har många års erfarenhet av att inventera drivningsskador. Både Borgman och Sundstén säger samstämmigt att det är förarna i skogsmaskinerna som spelar huvudrollen. Mest skador finns det i gallringsskogar där föraren i avverkningsmaskinen eller skogstraktorn är nyanställd. – Det värsta jag har sett var ett glasbjörkbestånd där trettio procent av stammarna hade skador, säger Kjell Sundstén. Föraren i avverkningsmaskinen var ny och skadorna hade uppstått både av att svärdet hade snuddat vid de träd som skulle bli kvar och av att maskinen kommit för nära träden. Foto: Gerd Mattsson-Turku 9 SOM SPÅRBILDNING RÄKNAS SPÅR AV TRAKTORDÄCK SOM ÄR TIO CENTIMETER ELLER DJUPARE. Risning, dvs. markförstärkning genom att lägga hyggesrester på körstråket, är vanligt i Nyland. Enligt Borgman är det också här som föraren är i nyckelställning. En stor del av förarna har som kutym att förstärka bärigheten när det är befogat. Enligt Sundstén är risning rätt lite använd i Österbotten. ❍ Källa: Metsäoikeus, Matti Kiviniemi. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Uttag av energived kan ge oväntade skador Uttag av energived ökar stadigt. För utkörning används ofta skogstraktorer med bredare lastutrymmen. I gallringar kan bredare last ge oväntade skador. Risk för skador finns också när energived tas ut från slutavverkningsytor, eftersom körstråken ut till lagerplatsen ofta går genom någon grannfigur med trädbestånd som kan skadas. Om körstråksbredden är planerad för normal skogstransport och energiveden körs ut med en skogstraktor som har bredare avstånd mellan bankarna behöver inte lastutrymmet kränga mycket i sidled innan bankarna snuddar vid träd som står kvar och skadar barken. Risken ökar markant om energiveden körs ut i efterhand, vilket den ofta görs. Då är marken redan mjuk och har spår. Enligt Matti Kiviniemi är detta en faktor som skogsägaren bör beakta när han säljer energived i samband med en gallring. – Skogsägaren bör ta reda på hurdan skogstraktor som används för utkörning av energiveden. Om traktorn har bredare lastutrymme minskar risken för skador om körstråken görs bredare. Men bredare körstråk betyder att en större del av virkesproduktionsarealen går till spillo, säger Matti Kiviniemi. – Ett alternativ är att skogsägaren kräver ersättning för produktionsförluster som följd av att körstråken görs bredare. Men detta är en fråga som säljaren och köparen ska komma överens om. Eventuella tilläggsvillkor bör skrivas in i avverkningskontraktet. ❍
Page 2 and 3: Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDEN
Page 4 and 5: Markerade råar och rösen - granns
Page 6 and 7: Vägskötsel: flisvirket betalar FL
Page 10 and 11: Tall är älgens vintermat VID BETN
Page 12 and 13: Skogsbruk och viltskador på Åland
Page 14 and 15: ETT avtal TOMAS HOLM FRÅN NYKARLEB
Page 16 and 17: Modet får inte svika virkesbiliste
Page 18 and 19: USA:s ekonomi är av stor betydelse
Page 20 and 21: I detta nummer av SKOGSBRUKET börj
Page 22 and 23: Finlands första Genom statusen som
Page 24 and 25: Bokslut efter Gudrun HANTERINGEN AV
Page 26 and 27: Urean är lätt att hantera UREA SO
Page 28 and 29: Kröken sätter stopp EN KLEN STOCK
Page 30 and 31: Köp & sälj På den här annonspla
Page 32: En prenumeration på SKOGS- BRUKET

PDF 2,8 MB - Skogsbruket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?