PDF 2,8 MB - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Vägskötsel: flisvirket betalar FLIS SOM RÄDDNING AV SKOGSVÄGAR. DET ÄR MODELLEN SOM VUXIT FRAM I VÖRÅTRAKTEN. DET FÖRVÄXTA SLYET PÅ LÄNGE ORÖRDA VÄGRENAR OMVANDLAS TILL FLIS, SOM BETALAR RÖJ- NINGSARBETET SÅ LÅNGT DET ÄR MÖJLIGT. Konceptet ger inga ekonomiska vinster åt någon. Men det ger ersättning för utfört arbete och eliminerar slöseri. Snårskogen som avlägsnas från vägområdet, alltså vägrenen, blir flis istället för att bli liggande invid vägens kant. Försäljningen av energiråvaran innebär en intäkt. Den i sin tur betalar den som röjt bort stammarna. – Mängden flisvirke avgör hur stor del av arbetet som kan finansieras utan att väglagen behöver punga ut med pengar. Det berättar Kim Stagnäs, mångsidig maskinentreprenör i Vörå med omnejd. Han förklarar att de riktigt täta buskagen och de grövre stammarna på vägrenen bättre täcker arbetskostnaden. – Där slyet växer mera glest och är klent täcker inte mängden energiråvara arbetet. Körsträckan är ju trots allt den samma. Hittills har Stagnäs med flera röjt upp 50 kilometer vägsträckning enligt det här konceptet. Vid skriande behov – Det här är inget återkommande arbete. Insatsen är en engångsåtgärd, när slyet fått växa alltför länge på vägrenarna och behovet av röjning är skriande. Normalt är det slyröjaren som ska hålla slyet 6 inom vägområdet i schack, poängterar Stagnäs. Han står på en skogsväg som inte sett något som helst röjningsaggregat på sex–sju år. Nu har han ansat vägrenarna. På en del avsnitt var stammarna både grova och många. – Det var med nöd och näppe giljotinen klarade av jobbet emellanåt. PÅ VÄGOMRÅDET SKA INTE SLYET FÅ TA ÖVER. DET MÅSTE FINNAS UTRYMME FÖR LAGRING, TRAFIK OCH ORDENTLIGA INFARTER. Aggregatet klarar en grovlek på upp till 25 centimeter. Ingen skogsodling på vägområdet! Det är uttryckligen vägområdet Stagnäs har röjt upp. Själva skogsmarken får allt behålla sina stammar. – Det händer tyvärr ofta att själva vägområdet med tiden blir skogsodlingsområde. Den bredd som är inlöst som vägområde är viktig att upprätthålla som sådant. Det behövs lagerplatser, eftersom vägarna egentligen är byggda för skogsbruk. Det behövs utrymme för olika fordon och möjlighet att mötas, och det behövs infarter. Därför ska inte växande sly få ta över. Vägar av färskare datum är i regel bredare än de äldre vägarna. Lokal flisanvändare Konceptet med slyet som finansiär – eller åtminstone delfinansiär – fungerar tack vare god efterfrågan på träenergi, samt tack vare de lokala kontakterna. – Tack vare att lokala användare kan ta emot klenvirket för flisning finns avsättning för råvaran vi röjer bort. Ju högre priset är för flisråvara desto bättre är den ekonomiska situationen för vägarnas delägare. Ett konkurrenskraftigt pris för klenvirket ger goda möjligheter till finansiering av det akuta röjningsarbetet. Arbetsfördelningen i Vörå med omnejd är klar. – Mitt företag röjer bort slyet
och skotar ihop det. Därefter får det ligga och torka i väntan på att köparen av energiråvaran tar hand om det, flisar och kör bort. Självverksamhet möjlig Det finns inget självsvåld i konceptet. Varje skogsägare som föredrar att röja undan sitt sly själv, och låta det ligga eller själv ta vara på det, får givetvis göra det. – Hela proceduren börjar oftast med en tidningsannons. Markägarna får en tid på sig att utföra arbetet själv. Men på just det här aktuella vägområdet var det bara en markägare som valde att vara självverksam. Det högaktuella vägområdet får en ordentlig omgång vård nu. Det behövs. Det är inte bara slyet som fått växa till sig. Mitten av vägen är gräsbevuxen. – I somras sladdade jag vägen. I höst ska den få krossgrus. Intäkten för flisråvaran har dock ingen chans att täcka kostnader för sådana arbeten. Det är på sin höjd röjningen som kan finansieras. Mot faktura längre bort Stagnäs har ingenting emot att rädda vägar på annat håll. – Men i så fall måste det bli enligt normal praxis, alltså så att jag fakturerar för arbetet. Det är givetvis upp till varje vägbestyrelse att i sin tur sälja de nedklippta stammarna till någon användare av träenergi. Den delen av ruljansen fungerar bäst med hjälp av lokalkännedom, nämligen. För en entreprenör utifrån kräver det orimligt mycket extra tid att skapa och sköta sådana kontakter. – Men inom en 50 kilometers radie kommer vi alla gånger enligt det här konceptet, säger Stagnäs. Kapacitet för skötselpaket Det är inte bara slyet som behöver röjas bort. Vägarna behöver mera skötsel än så. – Jag har åtagit mig skötsel- EN VÄG SOM HÅLLS I SKICK TORKAR SNABBARE OCH BÄR BÄTTRE. DEN HÄR VÄGEN VÄNTAR NU PÅ KROSSGRUS. 7 – INTÄKTEN FRÅN FLISRÅVARAN BETALAR RÖJNINGSARBETET SÅ LÅNGT DET GÅR, BERÄTTAR KIM STAGNÄS. paket. Min maskinpark idag gör det fullt möjligt. För skötsel av vägar finns förutom den så kallade giljotinen en del utrustning för traktorn. En egenhändigt specialgjord sladd med många hydrauliska lösningar gör det möjligt att till exempel fixa till en svårt sönderkörd väg. – Där spåren är djupa kan jag med hjälp av min sladd ge vägen dess rundade form tillbaka. Snöslunga ingår också i utrustningen. Stagnäs företag Maxforest utför varierande arbeten. I maskinparken finns en grävmaskin, tre avverkningsmaskiner samt en skoter. Arbetskraften består av tio personer, inklusive Kim Stagnäs själv. Samarbete med utom företaget stående entreprenör ger ytterligare kapacitet. Fortlöpande skötsel sparar pengar Kim Stagnäs talar varmt för fortlöpande skötsel av skogsvägarna. Det sparar pengar i långa loppet. – Största betydelsen har sladdningen. Det är viktigt att vägens yta har sin rätta form. Då rinner vattnet av vägen, och en torrare vägbana är starkare och tål trafik bättre. Stagnäs visar att vägytan ska slutta från mitten ut till sidorna. Slyröjningens funktion är dels den som framkommit, alltså att hålla vägen med avsett utrymme. Men röjningen ger också solens strålar friare tillträde. De torkar upp vägbanan. Vinterunderhåll enligt behov – Vinterunderhållet är även viktigt. Men trafiken vintertid avgör behovet av snöröjning. Det kan vara fiffigt att ploga en första gång om hösten, för att få en bärande botten. Då är det lättare att följa upp med slunga vid behov. En väg som inte används särskilt flitigt kan efter en grundläggande plogning slungas upp under vinterns senare skede, för att påskynda smältningen och upptorkningen. Traktortrafik på oplogade vägar innebär senare smältning om våren. – Snön blir gärna stampad i traktorerna spår. Det resulterar i att vägen smälter och torkar långsammare efter vintern. ❍ TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER
Page 2 and 3: Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDEN
Page 4 and 5: Markerade råar och rösen - granns
Page 8 and 9: Ingen avverkning BLÖTA HÖSTAR OCH
Page 10 and 11: Tall är älgens vintermat VID BETN
Page 12 and 13: Skogsbruk och viltskador på Åland
Page 14 and 15: ETT avtal TOMAS HOLM FRÅN NYKARLEB
Page 16 and 17: Modet får inte svika virkesbiliste
Page 18 and 19: USA:s ekonomi är av stor betydelse
Page 20 and 21: I detta nummer av SKOGSBRUKET börj
Page 22 and 23: Finlands första Genom statusen som
Page 24 and 25: Bokslut efter Gudrun HANTERINGEN AV
Page 26 and 27: Urean är lätt att hantera UREA SO
Page 28 and 29: Kröken sätter stopp EN KLEN STOCK
Page 30 and 31: Köp & sälj På den här annonspla
Page 32: En prenumeration på SKOGS- BRUKET

PDF 2,8 MB - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?