PDF 2,8 MB - Skogsbruket

Närpes på Österbottens lantmäteribyrå,
uppger att han har
mellan fem och tio rågångar
per år, dvs. förrättningar då
råar ska öppnas.
– För terrängarbetet debiterar
vi 68 euro per timme.
Förutom terrängarbetet ska
vi också upprätta handlingar
över en rågång, bl.a. skriva
protkoll och rita kartor. Timdebiteringen
för det här arbetet
är 64–75 euro.
Vid en rågång bör berörda
markägare vara närvarande.
Då kan de samtidigt fungera
som handräckningsmanskap.
Det behövs minst två extra
personer vid rågång. Om inte
markägarna har möjlighet att
fungera som handräckningsmanskap
tar lantmäteribytån
ut egen personal, vilket höjer
kostnaderna för rågången.
– Kostnaderna för rågången
delas mellan berörda markägare
enligt nytta, säger Tommy
Grahn. Totalkostnaden för en
rågång brukar vara omkring
tusen euro.
Rågångsstolpar med
reflex syns
Efter att en rå är uppröjd, lönar
det sig att måla träd intill
rån eller sätta upp rågångsstolpar.
Stolpar som ska tas
med ut i skogen ska vara lätta.
Orangefärgade stolpar av den
typ som vägverket sätter ut till
vintern för snöplogning är ett
alternativ. De är försedda med
reflex, vilket är en fördel när
avverkningsmaskinen jobbar
i mörker. Föraren märker när
han närmar sig en rå då ljuset
från strålkastarna reflekteras
tillbaka från reflexbanden på
stolparna.
Stolparna kostar under tre
euro per styck och säljs av
bl.a. Etola. I normal skogsterräng
är 30–40 meter ett lämpligt
avstånd mellan stolparna.
Senhösten bra tidpunkt att
öppna råar
Senhösten eller våren är den
bästa tidpunkten att öppna
råar, som inte är helt igenvuxna.
Då finns det inga löv på
träden som skymmer sikten.
Lagstiftningen säger inget
om hur bred en rå i skogen
ska vara, men den ska vara
möjlig att urskilja. Förut fanns
ett mått om 75 cm på var sida
om ägogränsen inskrivet i
lagen eller jordabalken. För
praktiskt skogsarbete, som
t.ex. utkörning av virke, är det
en fördel om rån är så bred att
det går att köra med en skogstraktor
längs den.
Enestam berättar vidare att
han i osäkra fall begär att båda
markägarna kommer med ut i
skogen och att man tillsammans
försöker lokalisera rån
och röja upp den.
– Men det här är ingen officiell
rågång, säger Pontus
Enestam. Vi märker ut den
troliga råsträckningen med
fiberband, kvistar träd i rån
och röjer ner lågvuxna träd
och buskar. Men en sådan
ytlig uppfräschning syns inte
länge.
”Gå runt skogsskiften med
tre års mellanrum”
Förutom råar kan också råstenarna
eller rösena vara svåra
att hitta. Gamla rösen är av
natursten. Sedan kom betongklumpar
och den senaste versionen
är rörmodeller.
I kommuner där det förrättats
nyskifte är det lättare att
hitta råar och rösen. Men redan
tjugo år efter ett nyskifte
börjar det bli problem att hitta
råar. Efter ett nyskifte följer
ofta omfattande avverkningar
och om skogen på båda sidorna
om rån avverkas och
planteras ungefär samtidigt
försvinner rån snabbare.
Enligt Tommy Grahn borde
markägarna gå runt sina skiften
vart tredje år och röja bort
kvistar och småträd som vuxit
upp i rån.
Vad händer om
rågrannens träd fälls?
Det händer nu som då vid avverkningar
att man av misstag
går över rån och fäller träd på
grannens sida. Det finns en
utbredd tolkning både bland
5
skogsägare och skogsfackmän
att grannen får en ersättning
som uppgår till det dubbla
virkespriset. Men det finns
ingenstans något som säger
att grannen ska få det dubbla
virkespriset för de träd som av
misstag fällts. Man blandar
ihop två olika saker.
Vid försäljning på rot finns
det i kontraktsvillkoren till
virkesförsäljningskontraktet
en paragraf om det dubbla
virkespriset. Det är pargrafen
om ersättning av skador. ”Om
köparen fäller träd som inte
omfattas av kontraktet, måste
han betala det dubbla priset
för dessa träd.”
Den här paragrafen och det
dubbla virkespriset gäller enbart
när virkesköparen avverkar
virke utöver det som är
överenskommet i kontraktet.
Paragrafen gäller enbart överenskommelsen
mellan köparen
och säljaren. Den kan
inte tillämpas på skador som
tillfogas en utomstående eller
tredje part som till exempel
rågrannen.
Rågrannen ska inte få
det dubbla virkespriset
Vicehäradshövding Matti
Kiviniemi på Skogsbrukets
utvecklingscentral Tapio säger
att man inom skogskretsar
ofta tror att paragrafen om det
dubbla virkespriset också gäller
när någon hugger över rån
och fäller träd på grannens
mark. Men så är det inte.
Rent juridiskt ska grannen
få ersättning enligt gängse virkespris
med eventuellt tillägg
för tillväxtförluster.
Det är fråga om ersättning
av skada och enligt Finlands
rättspraxis ska den som råkat
ut för skada inte få sko
sig på skadegörarens bekostnad.
Principen är att den som
drabbats av skada ska försättas
i samma situation som om
skadan inte alls inträffat. ❍
TEXT OCH FOTO:
GERD MATTSSON-TURKU
STOLPAR I KLARA FÄRGER MED REFLEXBAND SOM MARKERAR RÖSEN ÄR LÄTTA
ATT UPPTÄCKA I SKOGEN.