PDF 2,8 MB - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Markerade råar och rösen – grannsämjan kvarstår PROBLEMET MED IGENVUXNA RÅAR BLIR ALLT VANLIGARE. FÖR- UTOM ATT DET FÖRDRÖJER AVVERKNINGSPLANERINGEN, KAN DET OCKSÅ ORSAKA GRANNTVISTER OM GRANNENS TRÄD FÄLLS AV MISSTAG. VILKEN ERSÄTTNING SKA GRANNEN FÅ OM HAN HANS TRÄD FÄLLS AV MISSTAG? 4 Råar som vuxit igen är ett problem i dagens skogsbruk. Pontus Enestam som är verk- BETONGRÖSEN FÖRSVINNER LÄTT I MARKVEGETATIONEN. samhetsledare i Kimitonejdens skogsvårdsföreningen uppger att föreningen nästan alltid är tvungen att söka efter råar vid t.ex. en avverkningsplanering. Äldre skogsägare vet var råarna går – Jag brukar alltid kontakta markägaren, när det är problem med råar, säger Pontus Enestam. Det är få skogsägare som inte vet var rårna runt det egna skiftet går. Ofta finns det också gammal taggtråd eller gamla råstämplar i äldre träd som visar råarnas sträckning. I framtiden blir det säkert större problem med att hitta råar. Den nya generationen skogsägare känner sällan sina skogar lika bra som den äldre generation. – Det ingår i avverkningsplaneringen att klargöra var råarna går om avverkningsytan sträcker sig ut till en rå. Skogsvårdsföreningen debiterar ingenting för merarbetet, men det tar vår tid i anspråk, säger Enestam. Om det är omöjligt att hitta råarna i terrängen, föreslår jag för skogsägaren och hans rågranne att vi kontaktar lantmäteribyrån och ber någon därifrån komma och ta upp råarna. Det här kan jag inte göra utan markägarnas tillstånd. Tusen euro för en rågång Lantmäteribyråerna debiterar timavgift för att ta upp råar. Tommy Grahn, som är lantmäteriingenjör och jobbar i
Närpes på Österbottens lantmäteribyrå, uppger att han har mellan fem och tio rågångar per år, dvs. förrättningar då råar ska öppnas. – För terrängarbetet debiterar vi 68 euro per timme. Förutom terrängarbetet ska vi också upprätta handlingar över en rågång, bl.a. skriva protkoll och rita kartor. Timdebiteringen för det här arbetet är 64–75 euro. Vid en rågång bör berörda markägare vara närvarande. Då kan de samtidigt fungera som handräckningsmanskap. Det behövs minst två extra personer vid rågång. Om inte markägarna har möjlighet att fungera som handräckningsmanskap tar lantmäteribytån ut egen personal, vilket höjer kostnaderna för rågången. – Kostnaderna för rågången delas mellan berörda markägare enligt nytta, säger Tommy Grahn. Totalkostnaden för en rågång brukar vara omkring tusen euro. Rågångsstolpar med reflex syns Efter att en rå är uppröjd, lönar det sig att måla träd intill rån eller sätta upp rågångsstolpar. Stolpar som ska tas med ut i skogen ska vara lätta. Orangefärgade stolpar av den typ som vägverket sätter ut till vintern för snöplogning är ett alternativ. De är försedda med reflex, vilket är en fördel när avverkningsmaskinen jobbar i mörker. Föraren märker när han närmar sig en rå då ljuset från strålkastarna reflekteras tillbaka från reflexbanden på stolparna. Stolparna kostar under tre euro per styck och säljs av bl.a. Etola. I normal skogsterräng är 30–40 meter ett lämpligt avstånd mellan stolparna. Senhösten bra tidpunkt att öppna råar Senhösten eller våren är den bästa tidpunkten att öppna råar, som inte är helt igenvuxna. Då finns det inga löv på träden som skymmer sikten. Lagstiftningen säger inget om hur bred en rå i skogen ska vara, men den ska vara möjlig att urskilja. Förut fanns ett mått om 75 cm på var sida om ägogränsen inskrivet i lagen eller jordabalken. För praktiskt skogsarbete, som t.ex. utkörning av virke, är det en fördel om rån är så bred att det går att köra med en skogstraktor längs den. Enestam berättar vidare att han i osäkra fall begär att båda markägarna kommer med ut i skogen och att man tillsammans försöker lokalisera rån och röja upp den. – Men det här är ingen officiell rågång, säger Pontus Enestam. Vi märker ut den troliga råsträckningen med fiberband, kvistar träd i rån och röjer ner lågvuxna träd och buskar. Men en sådan ytlig uppfräschning syns inte länge. ”Gå runt skogsskiften med tre års mellanrum” Förutom råar kan också råstenarna eller rösena vara svåra att hitta. Gamla rösen är av natursten. Sedan kom betongklumpar och den senaste versionen är rörmodeller. I kommuner där det förrättats nyskifte är det lättare att hitta råar och rösen. Men redan tjugo år efter ett nyskifte börjar det bli problem att hitta råar. Efter ett nyskifte följer ofta omfattande avverkningar och om skogen på båda sidorna om rån avverkas och planteras ungefär samtidigt försvinner rån snabbare. Enligt Tommy Grahn borde markägarna gå runt sina skiften vart tredje år och röja bort kvistar och småträd som vuxit upp i rån. Vad händer om rågrannens träd fälls? Det händer nu som då vid avverkningar att man av misstag går över rån och fäller träd på grannens sida. Det finns en utbredd tolkning både bland 5 skogsägare och skogsfackmän att grannen får en ersättning som uppgår till det dubbla virkespriset. Men det finns ingenstans något som säger att grannen ska få det dubbla virkespriset för de träd som av misstag fällts. Man blandar ihop två olika saker. Vid försäljning på rot finns det i kontraktsvillkoren till virkesförsäljningskontraktet en paragraf om det dubbla virkespriset. Det är pargrafen om ersättning av skador. ”Om köparen fäller träd som inte omfattas av kontraktet, måste han betala det dubbla priset för dessa träd.” Den här paragrafen och det dubbla virkespriset gäller enbart när virkesköparen avverkar virke utöver det som är överenskommet i kontraktet. Paragrafen gäller enbart överenskommelsen mellan köparen och säljaren. Den kan inte tillämpas på skador som tillfogas en utomstående eller tredje part som till exempel rågrannen. Rågrannen ska inte få det dubbla virkespriset Vicehäradshövding Matti Kiviniemi på <strong>Skogsbruket</strong>s utvecklingscentral Tapio säger att man inom skogskretsar ofta tror att paragrafen om det dubbla virkespriset också gäller när någon hugger över rån och fäller träd på grannens mark. Men så är det inte. Rent juridiskt ska grannen få ersättning enligt gängse virkespris med eventuellt tillägg för tillväxtförluster. Det är fråga om ersättning av skada och enligt Finlands rättspraxis ska den som råkat ut för skada inte få sko sig på skadegörarens bekostnad. Principen är att den som drabbats av skada ska försättas i samma situation som om skadan inte alls inträffat. ❍ TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU STOLPAR I KLARA FÄRGER MED REFLEXBAND SOM MARKERAR RÖSEN ÄR LÄTTA ATT UPPTÄCKA I SKOGEN.
Page 2 and 3: Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDEN
Page 6 and 7: Vägskötsel: flisvirket betalar FL
Page 8 and 9: Ingen avverkning BLÖTA HÖSTAR OCH
Page 10 and 11: Tall är älgens vintermat VID BETN
Page 12 and 13: Skogsbruk och viltskador på Åland
Page 14 and 15: ETT avtal TOMAS HOLM FRÅN NYKARLEB
Page 16 and 17: Modet får inte svika virkesbiliste
Page 18 and 19: USA:s ekonomi är av stor betydelse
Page 20 and 21: I detta nummer av SKOGSBRUKET börj
Page 22 and 23: Finlands första Genom statusen som
Page 24 and 25: Bokslut efter Gudrun HANTERINGEN AV
Page 26 and 27: Urean är lätt att hantera UREA SO
Page 28 and 29: Kröken sätter stopp EN KLEN STOCK
Page 30 and 31: Köp & sälj På den här annonspla
Page 32: En prenumeration på SKOGS- BRUKET

PDF 2,8 MB - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?