PDF 2,8 MB - Skogsbruket
PDF 2,8 MB - Skogsbruket
PDF 2,8 MB - Skogsbruket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Skogsbruket</strong><br />
Utgivare<br />
Föreningen för Skogskultur rf<br />
Redaktion<br />
Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors<br />
tfn 020 772 9000<br />
fax: 020 772 9008<br />
skogsbruket@tapio.fi<br />
Sampo: 800013–577591<br />
Aktia Bank: 405554–52359354<br />
FöreningsSparb. Sverige 5036–7119<br />
Chefredaktör<br />
Tage Fredriksson<br />
tfn 020 772 9029<br />
tage.fredriksson@tapio.fi<br />
Redaktionssekreterare<br />
Gunnar Salingre<br />
tfn 020 772 9077<br />
gunnar.salingre@tapio.fi<br />
www.skogsbruket.fi<br />
Redaktör<br />
Gerd Mattsson-Turku<br />
tfn 020 772 9059<br />
gerd.mattsson-turku@tapio.fi<br />
Fasta medarbetare<br />
Anne Manner tfn 050-560 6639<br />
anne.manner@agrolink.fi<br />
Christian Hildén tfn 050-571 8115<br />
christian.hilden@kolumbus.fi<br />
Heimhällen Oy Ab<br />
Bjarne Andersson tfn 044-782 7502<br />
Ombrytning<br />
Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab<br />
Adressförändringar och<br />
prenumerationer<br />
Marianne Grundström tfn 020 772 9032<br />
skogsbruket@tapio.fi<br />
Annonser:<br />
Oy Adving Ab / Ingmar Qvist<br />
Kärrbyvägen 160<br />
10160 Nylands Degerby<br />
tfn (09) 221 3246 fax (09) 221 3425<br />
ingmar.qvist@elisanet.fi<br />
En helårsprenumeration (11 nummer)<br />
kostar 33 € i Finland, i Sverige 300 SEK<br />
och i övriga länder 40 €.<br />
Halvår (6 nummer) kostar 20 € i Finland,<br />
i Sverige 180 SEK och i övriga<br />
länder 24 €.<br />
ISSN 0037–6434<br />
Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2006<br />
Ledaren 17.10.2006<br />
Styrnings- och bidragsskogsbruket<br />
I ett samhälle där näringsfrihet råder och konkurrensen skall vara öppen är<br />
skogsbruket en speciell näring. Sedan början av 1990-talet har konkurrensmyndigheterna<br />
tittat noga på skogsbruket och dess aktörers ageranden. Virkeshandeln<br />
har flera gånger synats i sömmarna av myndigheterna och resultaten har<br />
inte varit smickrande. Virkesförhandlingssystemet avvecklades helt och hållet<br />
under 1990-talets mitt och sedan dess har skogsägarna varit beroende av den<br />
marknadsinformation som stått till buds via egna organisationer eller Skogsforskningsinstitutets<br />
statistikföring.<br />
De så kallade marknadskrafterna har sedan fått råda och media har blivit det<br />
viktigaste medlet att styra utbud och efterfrågan. Sedan skatteomläggningsbeslutet<br />
1992 har diskussionen on de drivande krafterna i virkeshandeln i Finland<br />
mest handlat om hur hyggesbesparingar skall realiseras hos de skogsägare som<br />
sparat sin skog. Vi kan nu med facit i hand se att avverkningarna ökat, men inte<br />
alls nu under 2000-talet, fastän virkesanvändningen inom industrin ökat klart.<br />
Vi kan förstås skylla på att industrin valt att importera mera tack vare billigt<br />
importvirke, men det hör av allt att döma till historien.<br />
När det gäller skogsvården har vi en lång tradition av att stöda speciellt vård<br />
av unga skogar, men också vägbyggen och rensning av gamla dikessystem. Då<br />
ekonomin i landet var i kris i början av 1990-talet sjönk arbetsprestationerna för<br />
skötsel av ung skog till bottennivå, men har sedan ökat tack vare mera medel<br />
till speciellt vård av unga bestånd.<br />
Mot bakgrunden av likheterna och olikheterna i Sverige och Finland är det<br />
på sin plats att ibland stanna upp och jämföra utvecklingen. Virkeshandeln och<br />
verksamheten har i Sverige varit livlig trots att vi gärna understrukit att virkespriserna<br />
är lägre i Sverige än här. Dessutom har det inte funnits någon skatteomläggning<br />
som drivande kraft i virkeshandeln. Det är ett ofrånkomligt faktum<br />
att skogens potential med beaktande av tillväxt och avsättning för naturhänsyn<br />
och skydd utnyttjas bättre i Sverige än i Finland. Tillväxten inom svensk industri<br />
har byggt på marknadskrafterna och svenskt virke. För det har det inte behövts<br />
någon skatteomläggning som driver fram mera virke.<br />
Importen till Sverige har snarare setts som ett riskprojekt samtidigt som importen<br />
till Finland vuxit, inte enbart när det gäller björk utan också barrved. Barrvirket<br />
blir allt mera utsatt för stigande exporttullar och restriktioner samtidigt som<br />
lagligheten i avverkningarna synas allt noggrannare.<br />
Inom skogsvården låg röjningsnivån i Sverige lågt, klart lägre än hos oss i<br />
början av 1990-talet då alla stöd avskaffades och virkespriserna rasade. Som<br />
följd av detta finns det en stor eftersläpning. Utvecklingen har sedan dess var<br />
positiv och röjningsnivån har krupit uppåt och siktet tas på högre nivåer. Här är<br />
det inte tillgången på stödpengar som begränsar attityderna.<br />
En jämförelse med grannen är alltid en viktig övning trots att det inte är möjligt<br />
att direkt överföra erfarenheterna. ❍<br />
3
Change language