PDF 2,8 MB - Skogsbruket

del frågor i skärgården, säger
Östman.
Han ser det som naturligt.
Skärgårdsbefolkningen
har fått sin vardag ordentligt
kringskuren av olika slags naturskydd.
– Statusen som världsnaturarv
är så ny att ingen hittills
vet riktigt vad den innebär.
Skogsbruket rullar åtminstone
på som tidigare.
Östman ser helst att inga
oklarheter ska lägga sordin på
vardagslivet. Därför efterlyser
han satsningar som befrämjar
rättsskydd, sysselsättning och
överlevnad.
– Jag skulle gärna se att varje
skogsägare ute i skärgården
skulle få en skogsbruksplan.
Gratis.
En plan, där vardagligt skogsbruk
ingår som naturlig del
inom världsnaturarvet, skulle
räta ut många frågetecken.
Ingen från så kallad högre
ort har pådyvlat skogssektorn
restriktioner genom naturarvet.
Men på det lokala planet
fi nns intressen som gärna tolkar
naturarvet till sin fördel,
och samtidigt till skogssektorns
nackdel. Lokalbefolkning
och sommargäster har
ibland skilda åsikter om hur
naturarvet ska förvaltas.
Lokala arbetsplatser önskas
Nu fi nns både förväntningar
och farhågor hos ortsbefolkningen.
Henrik Östman är
bosatt på Replot och har arbetat
i området i 17 år. Därmed
är skärgårdens intressen
de samma som hans.
Han hoppas att statusen
som världsnaturarv inte ska
stanna vid vackra tal.
– Ett önskemål är en ordentlig
satsning på vägnätet.
En ringväg samt cykelleder
skulle vara en god början för
att främja turismen.
Ortsbefolkningens sysselsättning
ser Östman som viktig.
– Oberoende vad som ska
uträttas i naturarvets tecken
tycker jag att ortsbefolkningen
i första hand ska anlitas
som arbetskraft. Jag vill inte
att utom området boende ska
komma och skumma grädden,
med skärgårdsborna
som åskådare.
Han berättar att världsnaturarvet
redan fått en del branscher
att vädra morgonluft.
– För fastighetsbranschen
innebär naturarvet ett uppsving.
Priserna på hus och
tomter kan stiga.
Henrik Östman hoppas
också att det planerade Havets
Hus ska föra gott med sig
till bygden. Tanken är att det
ska vara en port till världsnaturarvet.
Företag rustar för turism
Några dramatiska förändringar
väntar sig inte Roland
Wiik. Han är numera bosatt i
23
OCKSÅ DET SOM LÄNGE VARIT LANDBACKE VISAR NATURARVETS SÄRDRAG.
VÄGEN BJUDER PÅ EN SÄREGEN TUR, DÄR ÅSARNA LIGGER TÄTT.
Vasa, men med rötterna stadigt
fästa i Björköby. Han har
besökt fl ere av världens naturarv,
delvis genom sitt arbete
som fi lmproducent.
– Min erfarenhet är att där
naturarvsstatusen tilldelas på
geologiska grunder, så som i
Kvarkens skärgård, går livet i
lokalsamhällena vidare tämligen
oförändrat. Visserligen
innebär naturarvet ett förhöjt
varumärkesvärde. Turismen
kan öka och näringslivet kan
få en skjuts framåt, men det
tror jag vi ser först efter tio år
eller mer.
Han berättar att byborna
rent konkret sett till att vara
förberedda inför en ökad turism.
– Företagen inom turistnäringen
har bildat en gemensam
turistförening.
Grunda en byrå!
Wiik är däremot övertygad
om att primärnäringarna inte
påverkas.
– Vi skärgårdsbor har ibland
en attityd som kan verka både
HENRIK ÖSTMAN HOPPAS ATT STA-
TUSEN SOM VÄRLDSNATURARV INTE
SKA STANNA VID VACKRA TAL.
negativ och konservativ. Men
den medvetenhet och det levnadsmönster
som havet föder
har skapat en gemensam
värdegrund. Den innehåller
en sund misstänksamhet mot
idéer som hotar vårt oberoende,
vår traditionella livsstil
och våra näringar. Våra traditionella
näringar är i sin tur
garanter för att både naturvärden
och kultur bevaras.
Roland Wiik poängterar att
kompetens fi nns inom området.
Den bör tas till vara.
– Jag föreslår att miljöministeriet
eller jord- och skogsbruksministeriet
grundar en
permanent världsnaturarvsbyrå
här i Björköby. Byrån ska
vara lokal, men fi nansieras
nationellt. Den kunde fungera
som förebild för andra motsvarande
områden, både nationellt
och internationellt. ❍
TEXT OCH FOTO:
ANNE MANNER