PDF 2,8 MB - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Finlands första Genom statusen som världsnaturarv kompletterar Kvarkens skärgård ett redan befi ntligt område. Höga Kusten i Sverige har sedan år 2000 klassats som världsnaturarv. Kvarkens skärgård omfattar 5.600 öar. Området fi nns inom sex kommuner: Korsnäs, Malax, Vasa, Korsholm, Maxmo och Vörå. Här bor 2.500 personer. Kvarkens skärgård består till 85 procent av vatten. Området är 194.400 hektar stort. världsnaturarv LANDET HÖJER SIG UR HAVET. LÅNGA, SMALA ÖAR BILDAR TVÄTTBRÄDESFORMATIONER. KVARKENS SKÄRGÅRD ÄR UNIK. SÅ UNIK ATT UNESCOS VÄRLDSARVSKOMMITTÉ GETT DEN STATUS SOM VÄRLDSNATU- RARV. LANDHÖJNINGEN OCH DE STORA FÄLTEN MED TVÄTT- BRÄDESMORÄNER, ELLER DE GEER-MORÄNER SOM DE HETER, GÖR OMRÅDET SPECIELLT. Landhöjningen tydlig På vår fi nländska sida av Kvarken syns landhöjningen mycket tydligt. Senaste istiden pågick drygt 100.000 år. Ett istäcke med en tjocklek på tre till fyra kilometer pressade ner hela norra Skandinavien 800 meter. Efter istidens slut, för 10.000 år sedan, började jordytan sakta stiga igen. Det gör den fortfarande, med en takt på åtta millimeter per år. Enligt geologiska beräkningar 22 fortsätter fenomenet i drygt 10.000 år. Drygt 100 meter till beräknas landet stiga ur havet. Landhöjningen ökar landarealen i Kvarkens skärgård med en kvadratkilometer per år. Särdragen försumpar Replot och Björköby bildar kärnområde inom världsnaturarvet i Kvarkens skärgård. Här syns både landhöjning och den fl acka moränskärgården tydligt. De Geer-moränerna är i ögon fallande. Att de kallas tvättbrädesmoräner är förståeligt. Grynnorna som stigit ur havet bildar långa, smala upphöjningar. Alla går i samma riktning. Också på det som idag är landbacken syns fenomenet tydligt. En skogsväg i Björköby bjuder på en synnerligen speciell färd. Där vägen är byggd tvärsöver tvättbrädesformationerna är sträckningen synnerligen backig. Den kan inte jämföras med kuperad terräng. Backarna är inte särdeles höga, men de avlöser varandra som tätt liggande åsar. För skogsbruket betyder formationerna en del extra dikningar. – Mellan åsarna samlas vatten, och marken försumpas. Marken är dessutom tät, och dikning är en nödvändig åtgärd för fortsatt virkesproduktion, säger Henrik Östman, områdesansvarig på skogsvårdsföreningen Söderskog. Önskar skogsbruksplan åt alla Inom världsnaturarvet går vardagen vidare. Så sägs den ska fortsätta, utan ytterligare begränsningar för befolkning och näringar. – Naturarvet väcker en hel
del frågor i skärgården, säger Östman. Han ser det som naturligt. Skärgårdsbefolkningen har fått sin vardag ordentligt kringskuren av olika slags naturskydd. – Statusen som världsnaturarv är så ny att ingen hittills vet riktigt vad den innebär. <strong>Skogsbruket</strong> rullar åtminstone på som tidigare. Östman ser helst att inga oklarheter ska lägga sordin på vardagslivet. Därför efterlyser han satsningar som befrämjar rättsskydd, sysselsättning och överlevnad. – Jag skulle gärna se att varje skogsägare ute i skärgården skulle få en skogsbruksplan. Gratis. En plan, där vardagligt skogsbruk ingår som naturlig del inom världsnaturarvet, skulle räta ut många frågetecken. Ingen från så kallad högre ort har pådyvlat skogssektorn restriktioner genom naturarvet. Men på det lokala planet fi nns intressen som gärna tolkar naturarvet till sin fördel, och samtidigt till skogssektorns nackdel. Lokalbefolkning och sommargäster har ibland skilda åsikter om hur naturarvet ska förvaltas. Lokala arbetsplatser önskas Nu fi nns både förväntningar och farhågor hos ortsbefolkningen. Henrik Östman är bosatt på Replot och har arbetat i området i 17 år. Därmed är skärgårdens intressen de samma som hans. Han hoppas att statusen som världsnaturarv inte ska stanna vid vackra tal. – Ett önskemål är en ordentlig satsning på vägnätet. En ringväg samt cykelleder skulle vara en god början för att främja turismen. Ortsbefolkningens sysselsättning ser Östman som viktig. – Oberoende vad som ska uträttas i naturarvets tecken tycker jag att ortsbefolkningen i första hand ska anlitas som arbetskraft. Jag vill inte att utom området boende ska komma och skumma grädden, med skärgårdsborna som åskådare. Han berättar att världsnaturarvet redan fått en del branscher att vädra morgonluft. – För fastighetsbranschen innebär naturarvet ett uppsving. Priserna på hus och tomter kan stiga. Henrik Östman hoppas också att det planerade Havets Hus ska föra gott med sig till bygden. Tanken är att det ska vara en port till världsnaturarvet. Företag rustar för turism Några dramatiska förändringar väntar sig inte Roland Wiik. Han är numera bosatt i 23 OCKSÅ DET SOM LÄNGE VARIT LANDBACKE VISAR NATURARVETS SÄRDRAG. VÄGEN BJUDER PÅ EN SÄREGEN TUR, DÄR ÅSARNA LIGGER TÄTT. Vasa, men med rötterna stadigt fästa i Björköby. Han har besökt fl ere av världens naturarv, delvis genom sitt arbete som fi lmproducent. – Min erfarenhet är att där naturarvsstatusen tilldelas på geologiska grunder, så som i Kvarkens skärgård, går livet i lokalsamhällena vidare tämligen oförändrat. Visserligen innebär naturarvet ett förhöjt varumärkesvärde. Turismen kan öka och näringslivet kan få en skjuts framåt, men det tror jag vi ser först efter tio år eller mer. Han berättar att byborna rent konkret sett till att vara förberedda inför en ökad turism. – Företagen inom turistnäringen har bildat en gemensam turistförening. Grunda en byrå! Wiik är däremot övertygad om att primärnäringarna inte påverkas. – Vi skärgårdsbor har ibland en attityd som kan verka både HENRIK ÖSTMAN HOPPAS ATT STA- TUSEN SOM VÄRLDSNATURARV INTE SKA STANNA VID VACKRA TAL. negativ och konservativ. Men den medvetenhet och det levnadsmönster som havet föder har skapat en gemensam värdegrund. Den innehåller en sund misstänksamhet mot idéer som hotar vårt oberoende, vår traditionella livsstil och våra näringar. Våra traditionella näringar är i sin tur garanter för att både naturvärden och kultur bevaras. Roland Wiik poängterar att kompetens fi nns inom området. Den bör tas till vara. – Jag föreslår att miljöministeriet eller jord- och skogsbruksministeriet grundar en permanent världsnaturarvsbyrå här i Björköby. Byrån ska vara lokal, men fi nansieras nationellt. Den kunde fungera som förebild för andra motsvarande områden, både nationellt och internationellt. ❍ TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER
Page 2 and 3: Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDEN
Page 4 and 5: Markerade råar och rösen - granns
Page 6 and 7: Vägskötsel: flisvirket betalar FL
Page 8 and 9: Ingen avverkning BLÖTA HÖSTAR OCH
Page 10 and 11: Tall är älgens vintermat VID BETN
Page 12 and 13: Skogsbruk och viltskador på Åland
Page 14 and 15: ETT avtal TOMAS HOLM FRÅN NYKARLEB
Page 16 and 17: Modet får inte svika virkesbiliste
Page 18 and 19: USA:s ekonomi är av stor betydelse
Page 20 and 21: I detta nummer av SKOGSBRUKET börj
Page 24 and 25: Bokslut efter Gudrun HANTERINGEN AV
Page 26 and 27: Urean är lätt att hantera UREA SO
Page 28 and 29: Kröken sätter stopp EN KLEN STOCK
Page 30 and 31: Köp & sälj På den här annonspla
Page 32: En prenumeration på SKOGS- BRUKET

PDF 2,8 MB - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?