PDF 2,8 MB - Skogsbruket

särskilt viktiga livsmiljöerna,
säger Selander.
Nyligen offentliggjordes
en forskningsrapport om
programmet för biodiversitet
i södra Finlands skogar
(METSO). I publikationen har
man sammanställt över 140
forskares forskningsresultat,
som utgör en bas för de metoder
som skall tillämpas för att
trygga den biologiska mångfalden
i södra Finlands skogar.
Forskningen har främst
rört de olika skyddsmetodernas
ekologiska, ekonomiska
och sociala verkningar.
Spara speciella fläckar
Det privata skogsbrukets
grundpelare är lönsamhet.
Det växande beståndet skall
ge en så god avkastning som
möjligt. Huvudmålet för
skogsbruket är absolut inte
att skapa livsmiljöer för olika
skogsarter. Meningen är inte
heller att skapa livsmiljöer på
sådana ställen som inte har
de egenskaper som behövs.
I nästan alla bestånd finns
det i alla fall fläckar som avviker
från den övriga figuren.
Det kan till exempel vara fråga
om kantzoner eller svårtillgängliga
terrängavsnitt,
våtare, torrare, bördigare,
kargare eller kanske stenigare
partier som också tidigare
skogsägare lämnat utanför
virkesproduktionen. Det är
ställen som är olönsamma investeringsobjekt.
– På de här fläckarna förekommer
olika strukturella
drag, som är viktiga för den
biologiska mångfalden, och
som utvecklats mer eller mindre
ostört under en längre tid.
Det betyder egenskaper som
är värda att bevara och som
erbjuder mat, husrum och
skydd för hänsynskrävande
arter, säger Selander.
Genom att koncentrera naturhänsynen
till dessa fläckar
i beståndet, ökar man variationen
i landskapet och skapar
lämpliga livsmiljöer, utan
att det över huvudtaget drabbar
virkesproduktionen i det
omgivande beståndet.
Det räcker med bondförnuft
Selander framhäver att naturhänsyn
inte kräver fördjupade
kunskaper i biologi eller ekologi.
Det räcker oftast med
sunt bondförnuft.
Som ett exempel på hur
vi kan öka variationen i produktionsbestånd
nämner hon
lövträdsinslaget i barrträdsbestånd.
Lövträden har i allmänhet
en kortare omloppstid
än barrträd och de sprider
inte heller några skadegörare.
När de så småningom dör,
lämnar man dem kvar i skogen
för att förmultna och öka
variationen i beståndet.
– Det kommer upp naturligt
björkar nästan överallt. Genom
att lämna kvar en grupp
redan när man röjer i plantskogen,
skapar man framtida
livsmiljöer i form av naturvårdsträd.
I förnyelseavverkningen
kan man sedan göra
högstubbar av dem, säger
Selander.
Man skall inte äventyra
förnyelseresultatet genom
att lämna kvar frösättande
glasbjörkar. Det är viktigt att
successionsprocessen inte
avbryts, och att det i skogen
finns både hård och mjuk död
ved.
I Sverige kallas naturvårdsträden
för ”evighetsträd”. Benämningen
beskriver utmärkt
deras funktion.
21
Kontinuitet, koncentration,
kostnadseffektivitet
Gällande naturhänsyn i produktionsskogar
har Selander
funderat ut en bra minnesregel
som består av tre viktiga
faktorer som börjar med bokstaven
k.
Kontinuitet betyder att man
tar generell naturhänsyn i
beståndets alla utvecklingsskeden.
Den börjar redan i
markberedningen och planteringen
och fortsätter i gallringarna
ända till förnyelseavverkningen,
då ett nytt varv
inleds.
Koncentration innebär att
det alltid är bättre att koncentrera
naturvårdsåtgärderna till
särskilda ställen än sprida ut
Vad är biodiversitet?
Biodiversitet eller biologisk mångfald är ett uttryck för artrikedom,
genetisk variation inom en art, variation mellan
naturtyper och förekomsten av olika biologiska processer
som upprätthålls i naturen, till exempel cirkulationen av
näringsämnen eller predation. Det är alltså sådana funktioner
som ofta är en förutsättning för att ekosystemen och
deras innehåll av arter skall fortleva. Biologisk mångfald
anses alltså förekomma på tre nivåer: ekosystem och biotoper
(t.ex. skogen), arter (t.ex. hare eller klibbticka) och
genetisk nivå. Det enklaste måttet på artdiversitet är antalet
arter – ju flera arter det finns i ett område, desto större är
NATURVÅRDSTRÄD ÄR EVIGA. DE SKALL STÅ KVAR BLAND TRÄDEN I FÖLJANDE
GENERATIONER FÖR ATT ÖKA VARIATIONEN I BESTÅNDET OCH SKAPA LIVSMIL-
JÖER FÖR EN MÄNGD OLIKA ARTER.
dem över ett stort område. I
praktiken betyder det exempelvis
att man lämnar grupper
naturvårdsträd av olika
trädslag och kronskikt på
kantzoner eller i närheten av
värdefulla livsmiljöer.
Kostnadseffektivitet är att
man vid avverkningar lämnar
kvar träd och fläckar med ett
lågt ekonomiskt värde som
istället har ett högt ekologiskt
värde. Då sparar man samtidigt
i hyggesrensning, fällning,
upparbetning, skogstransport
och markberedning.
Utgå från vardagliga saker
Generell naturhänsyn är
idag en förutsättning för hållbart
skogsbruk. Den berör
alla inom skogssektorn, från
skogsägare till virkesuppköpare.
Den behöver varken
medföra ekonomiska förluster
eller mera arbete – tvärtom.
– Man måste utgå från alldeles
vardagliga saker. Var
lönar det sig att satsa på virkesproduktion
och var skall
man låta andra värden dominera?
Vi kan inte kämpa mot
naturen för i den kampen har
vi ingenting att vinna, säger
Selander. ❍
diversiteten. ❍ TEXT OCH FOTO:
GUNNAR SALINGRE