PDF 2,8 MB - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Modet får inte svika virkesbilisten ATT VARA VIRKESBILIST ÄR INGET LÄTT ARBETE. VIRKE SKA HÄM- TAS FRÅN TRAVAR SOM FINNS LÄNGS SKOGSVÄGAR AV OLIKA KVALITET. EN DEL ÄR BRA, SLADDADE UNDER BARMARKSTID OCH GRUSADE OCH PLOGADE PÅ VINTERN. ANDRA HAR DJUPA HJULSPÅR, VASSA STENAR SOM STICKER UPP UR VÄGBANAN OCH KANSKE FLERA METER HÖGT SLY SOM LUTAR IN ÖVER VÄGEN OCH SKRAPAR LACKERINGEN PÅ BILEN. Oberoende av skogsvägens kvalitet ska virket hämtas från den plats som körordern anger det. Ibland dagtid, men nästan lika ofta i mörker nattetid. Körprogrammet anger vilket klockslag bilen ska infinna sig vid fabriksporten. Försenar den sig, kan väntetiden bli flera timmar. Dator i lastbilshytten ger all information Virkesbilar har i dag datorer i hytten. Via datorn, i elektronisk form, får föraren uppgifter om varifrån han ska hämta virke och vart han ska köra det. – Virkesbilarna får körpro- MENFÖRE, BÅDE HÖST OCH VÅR, ÄR VÄRST FÖR VIRKESBILISTERNA. Foto: Scania 16 gram för en vecka i gången, berättar Kenneth Wennman som är operativ chef på UPM Skog i Jakobstad. Körprogrammet berättar vad bilen ska köra och vart och enligt vilken tidtabell. Det är egentligen en beställning. – Körprogrammet kompletteras med en körorder. Från körordern kan föraren läsa exakt hur mycket virke och vilket sortiment han ska hämta från en viss lagerplats. Enskilda virkestravar, lagerplatserna, anges på dataskärmen i bilen. I virkesbilens dator finns en karta och med koordinaternas hjälp hittar föraren fram till rätta travar. Dessutom anges transportsträckan till mottagningsstationen, fabriken eller sågverket. ”Glöm inte att ploga vändplatser vintertid” Körordern berättar också i vilket skick skogsvägen är. Om den har en ordentlig vändplats eller om den t.ex. är i sådant skick att det är omöjligt att köra på den med släpvagn. Det här ska föraren veta innan han vänder in på skogsvägen. Enligt Wennman är skogsvägarna och vändplatserna i rätt gott skick, men han efterlyser en förbättring vintertid. – Skogsvägarna blir nog upplogade när det är aktuellt att transportera bort virke, men ofta glömmer snöplogaren bort att ploga upp en vändplats för virkesbilen, säger Kenneth Wennman. På vintern, när marken är frusen, duger en liten upplogad yta på en åker eller på en kalyta som vändplats. Det viktigaste är att marken håller tyngden av en 60 tons virkesbil. Menföret är värst Tom Lönnvik är virkesbilsentreprenör sedan många år, då han tog över transportföretaget av sin far. I dag har Tom tre virkesbilar och fem anställda förare. Han är bosatt i Jakobstad och kör virke åt UPM Skog. Tom Lönnviks bilar kör i huvudsak virke till UPM:s fabrik och såg i Jakobstad. När <strong>Skogsbruket</strong> ringer upp Tom Lönnvik är han på väg med ett lass färsk granmassaved till Kajaana. Jämsänkoski, Soini och Kalajoki är andra orter dit hans bilar för virke. - Skogsvägarna ger jag inget högt vitsord, även om de blivit bättre. Största bristen är att det saknas vändplatser. Menföre, både höst och vår, är värst för oss bilister, säger Tom Lönnvik. Vintertid fungerar snöplogningen någorlunda, men snöplogaren glömmer ofta att ploga upp vändplatsen. När vi kommer till vägen slut möts vi av en snövall. Bilarna kör inte tomma tillbaka Returlaster eller flerpunktstransporter som returlaster numera ofta kallas, blir allt vanligare. – Omkring en fjärdel av våra virkesbilar hämtar en returlast på hemvägen, säger Wennman. Det här sänker kostnaderna för virkestransporterna, men det är också viktigt miljömässigt. Från svenska Österbotten kör UPM en del virke till Kajaana och då är det naturligt att lasta på virke under hemtransporten i Kajaana eller de omkringliggande kommunerna. – Returtransporterna ökar
hela tiden, säger Lönnvik. Tack vare gps i hytten hittar vi till virkestravar även i helt obekanta trakter. Överlag fungerar instruktionerna i körordern bra. Femtiotusen kubik per bil och år – Som uppdragsgivare ingår UPM Skog avtal med lastbilsenterprenörer, säger Wennman. Avtal ingås för en bestämd tid. Vi har både ett års och tre års avtal. I ett avtal med en entreprenör anges transportvolymen per år och priset eller taxan, som är ett eurobelopp per kilometer. – Transportvolymerna varierar mellan 30 000 och drygt 50 000 m 3 per år och bil. Ju kortare medeltransportsträcka desto större årsvolym. ”Unga har dåligt självförtroende” – Det är brist på bra förare, säger Lönnvik. Det tar minst ett år innan en förare är så att säga inkörd. Det är kanske inte själva arbetet, lastningen och körandet som är det svåra, utan dåligt självförtroende är stötestenen för många unga. Som förare får man inte tänka för mycket på vad som kan hända, för då kan modet svika. När jag startar från Jakobstad kan temperaturen vara några minusgrader, men framme i Kajaana minus fyrtio. Vi har mobiltelefoner nu, men som förare är man ensam i hytten. ”Bäst trivs jag bakom ratten” – Som virkesbilsentreprenör har man inget åtta till fyra jobb, säger Tom. Jag kan sällan lova familjen att jag är hemma ett visst klockslag. De tre bilarna kör virke dygnet runt. När <strong>Skogsbruket</strong> talar med Tom i telefon en fredag eftermiddag har han just startat mot Kajaana och räknar med att vara hemma omkring klockan två på natten. Då har VIRKESBILARNA KÖR DYGNET RUNT. han först lastat virke nånstans nära Jakobstad. – Bäst trivs jag när jag får sitta bakom ratten. ❍ TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 17 Virkesbilar kör dag och natt virke till landets cellulosafabriker och sågverk. Åttio procent av virkesråvaran transporteras med lastbil till fabrikerna, drygt 36 miljoner kubikmeter. De här transporterna utför 1 280 virkesbilar. En virkesbil transporterar på årsnivå 30 000–50 000 kubikmeter virke. Ju kortare transportsträcka desto större årsvolymer. I snitt är transportsräckan 107 kilometer från lagerplatsen vid skogsväg till mottagningsstationen vid cellulosafabriken eller sågverket. En virkesbil med släpvagn kostar i dag 240 000 euro. Griplastaren kostar närmare 70 000 euro försedd med hytt och våg i kranspetsen. Virkesekipaget väger med full last omkring sextio ton och ekipaget är 22 meter långt. ❍ Foto: Scania
Page 2 and 3: Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDEN
Page 4 and 5: Markerade råar och rösen - granns
Page 6 and 7: Vägskötsel: flisvirket betalar FL
Page 8 and 9: Ingen avverkning BLÖTA HÖSTAR OCH
Page 10 and 11: Tall är älgens vintermat VID BETN
Page 12 and 13: Skogsbruk och viltskador på Åland
Page 14 and 15: ETT avtal TOMAS HOLM FRÅN NYKARLEB
Page 18 and 19: USA:s ekonomi är av stor betydelse
Page 20 and 21: I detta nummer av SKOGSBRUKET börj
Page 22 and 23: Finlands första Genom statusen som
Page 24 and 25: Bokslut efter Gudrun HANTERINGEN AV
Page 26 and 27: Urean är lätt att hantera UREA SO
Page 28 and 29: Kröken sätter stopp EN KLEN STOCK
Page 30 and 31: Köp & sälj På den här annonspla
Page 32: En prenumeration på SKOGS- BRUKET

PDF 2,8 MB - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?