PDF 2,8 MB - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Skogsbruk och viltskador på Åland ERIK OCH GUNILLA ERIKSSON ÄR DE SISTA BÖNDERNA SOM BOR OCH BRUKAR SITT HEMMAN PÅ MICKELS I KYRKOBY, ECKERÖ, ÅLAND. DET HAR VARIT SPANNMÅL, MYCKET SPECIALODLINGAR SOM POTATIS, LÖK OCH JORDGUBBAR MEN EFTER ÅRSSKIFTET ÄR DET SLUT. ODLINGSMARKEN LÄGGS UT PÅ ARRENDE. DET VAR NOG ETT HÅRT BESLUT, SÄGER ERIK OCH FORTSÄTTER ATT NU BLIR DET MERA TID ÖVER FÖR SKOGEN. Det finns både avverkningsaggregat och utrustning för närtransport på gården. Erik Eriksson är dock bekymrad över viltskadorna i skogsplanteringarna. Att plantera, rensa gräs och sly är jobbigt och då det är klart kommer klövviltet och tar för sig. Hårt betade plantor Vi tar en titt på en tre hektars tallplantering som vi hade besökt tillsammans år 2002. Då var den i det närmaste totalförstörd av rådjursbetning. Efter detta hade man gjort en nyplantering. Resultatet var dock bedrövligt, fejningsskador, hårt betade plantor, förgrenade och plantor med flera toppar. De tallplantor som överlevt första planteringen var busklika med flera toppar och en dryg meter höga. Vid omplanteringen RÅDJURSBOCKEN HAR GJORT SIN REVIRMÄRKNING OCH FEJAT DENNA GRAN. hade man även planterat gran på de bördigaste partierna. Resultatet var lika nedslående som för tallen. Det verkar vara klart att det är rådjuren som är boven, vitsvanshjort finns inte på Åland och älgen kommer in först senare. Nog börjar man misströsta , säger Erik, inte planterar jag gärna detta skifte en tredje gång. Vi vandrar vidare och kommer till några grupper där det finns frötallar kvar och under dessa finns rikligt med naturplantor. De ser fräscha ut och är dessutom oskadade. Här blir det någonting i alla fall, säger Erik. Först rådjur, sedan älg Vi tar oss till en förnyelseyta som planterats med gran för ett par år sedan. Här ser man att den kraftiga vegetationen av gräs och ormbunkar häm- NATURPLANTORNA ÄR OSKADADE OCH SER FRÄSCHA UT, KONSTATERAR ERIK ERIKSSON. 12 ERIK ERIKSSON VISAR EN PLANTA SOM BLIVIT BETAD FÖRSTA ÅRET EF- TER PLANTERINGEN. FÖRGRENINGEN SITTER SÅ LÅGT ATT OM DEN KAPAS BORT SÅ BLIR SKADAN I STUBBEN. SÅ KRÄVS NOG OCKSÅ ATT DEN FÅR VARA IFRED I FORTSÄTTNINGEN FÖR ATT DET SKA BLI KVALITET. mar tillväxten på plantorna. Rensar man fram plantorna upptäcker rådjuren dem lättare och betar dem, menar Erik. Hur man än vänder sig så har man ryggen bak. Här klarade sig plantorna första året utan skador då jag utfodrade rådjuren med bl.a. potatis första vintern. Det skall vara något bättre och attraktivare för att plantorna ska få vara ifred. Andra året hade jag inte utfodring och då knep rådjuren dess mera istället, säger Erik bekymrat. Nu är nio av tio plantor betade och har flera toppar och inte blir det ens julgranar av dessa. Det är de 2–3 första åren som rådjuren är värst men sedan tar älgen över. Vi skjuter ett femtiotal rådjur varje år på vårt område som är omkring tusen hektar. Älg finns det även gott om trots att Erik, som är jägare med ett par älghundar i hundgården, gör sitt bästa under jakten att reducera dem. Också glädjeämnen Viltskadorna gör förnyelserna arbetsdryga, man förlorar massor med tid i starten och sedan blir ju kvaliteten lidan- ERIK ERIKSSON HÄR I EN LYCKAD NA- TURLIG FÖRYNGRING AV TALL. de. Bestånden blir ojämna och ofta måste man lämna mindre värdefulla trädslag och delvis skadade stammar för att få tillräckligt stamantal per hektar. Inte är det roligt precis, säger Erik. Glädjeämnen finns det dock i Mickels skogarna. Vi passerar en nyligen utförd första gallring som ser bra ut. Det är ett blandbestånd med tall, gran och björk som utfyllnadsträd. Man får riktigt söka för att hitta spår av skador. Erik visar gärna också upp ett lyckat tallplantbestånd som uppkommit på naturlig väg. Inom några år har det uppnått älgsäker höjd på 5–7 meter och är utom fara för viltskador. Bredvid detta bestånd finns ett fint tallbestånd i femtioårsåldern. Det är förstås min fars förtjänst att detta kommit till och då fanns det inte så mycket rådjur heller, konstaterar Erik. Detta är en njutning för ögat och visar att man också kan lyckas med skogsbruk på Åland, konstaterar vi bägge samstämmigt. ❍ ATT DET KAN BLI SKOG AV BRA KVA- LITET VISAR DENNA BILD MED TYD- LIGHET.
Problem med rådjurs- skador LEIF HELIN ÄR SKOGSVÅRDSINSTRUKTÖR I ÅLANDS SKOGS- VÅRDSFÖRENING MED BL.A. ECKERÖ SOM VERKSAMHETSOM- RÅDE. HAN HAR ERFARENHET AV RÅDJURSPROBLEMATIKEN VID SKOGSFÖRNYELSE. Platsen är Torp by i Eckerö och en förnyelseyta som är planterad år 2004 med täckrotsplantor, både tall och gran. Ytan är markberedd och plantorna i god kondition förutom spåren av rådjursbetning. Biomassan är det inget större fel på. Det som bedrövar en skogsfackman är de busklika, flertoppade plantorna och plantor med toppskottet betat. Vissa plantor är helt försvunna eller så återstår endast en torr pinne då rådjuret tagit hela den gröna delen. Tydliga luckor i plantbeståndet har uppstått. Situationen är svår Det är bedrövligt, säger Leif Helin, man undrar vad det ska bli av dessa plantor i framtiden. Här måste hjälpplanteras, men vilka chanser har de nya plantorna att NIO PLANTOR AV TIO HAR FLERA TOPPAR. lyckas. En nyplantering kostar pengar, man förlorar tid då förnyelsefasen tar så lång tid och kvaliteten blir lidande. Våren är värst med kyla och litet eller ingen snö. Då hittar rådjuren mat i planteringarna. Avskräckningsmedel kan ha en viss effekt med de är dyra och kräver extra arbete. Naturlig förnyelse klarar sig bättre men är inte möjlig på alla objekt. Det borde nog skjutas flere rådjur. Man borde sitta på förnyelseytorna och skjuta bort i stort sett allt för att få plantskogen igång, tillägger Leif. Södra Åland värst drabbat Jag pratade också med Göran Forsgård som jobbat länge som skogsfackman på Åland och som är en mycket aktiv rådjursjägare. Göran säger att 13 SKOGSINTRUKTÖR LEIF HELIN ÄR BEKYMRAD ÖVER PLANTORNAS FRAMTID. gran- och tallplantor klarar av en betning hyfsat men det är då angreppen återkommer som det blir problem. Rådjursskadorna är inte jämt fördelade utan det finns problemområden, speciellt på södra Åland. Vad det beror på är svårt att säga. Det kan hända att markerna är gynnsammare för rådjur här och att jakttrycket inte är tillräckligt stort. Det kan också finnas andra orsaker. Hårdare jakttryck… Naturligtvis är ju gödslade täckrotsplantor sallad för rådjuren framom naturplantor, säger Göran. Alternativen är dock få och naturlig förnyelse inte riktigt realistisk på alla marker. Vi har gräsvegetation som etablerar sig snabbt samt vind och stormar som fäller fröträden. Det skulle i så fall vara någon form av kanthuggning men det skulle kräva självverksamma skogsägare och de håller på att försvinna, tyvärr. Hårdare jakttryck är nog den bästa medicinen, avslutar Göran. …och mera räv Rådjuren inplanterades på 1950 – talet och nu finns det 15 000–20 000 individer på Åland. Den årliga avskjutningen har legat de senaste åren på 4 000–5 000 rådjur. Toppåret vad gäller avskjutningen var år 1995 då man sköt över 6 000 rådjur. Vad detta betyder i tid och arbete är svårt att säga men med så stor avskjutning börjar det närmast likna ett arbete. Det är ju inte skjutmomentet utan jakten och tillvaratagandet av bytet som tar tid. Viltforskaren Göran Cederlund från Sverige har sagt att rådjursstammen är svår att kontrollera enbart med hjälp av jakt, det behövs en frisk rävstam också för att det ska bli resultat. Kanske något att fundera på? ❍ TEXT OCH FOTO: BJARNE ANDERSSON
Page 2 and 3: Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDEN
Page 4 and 5: Markerade råar och rösen - granns
Page 6 and 7: Vägskötsel: flisvirket betalar FL
Page 8 and 9: Ingen avverkning BLÖTA HÖSTAR OCH
Page 10 and 11: Tall är älgens vintermat VID BETN
Page 14 and 15: ETT avtal TOMAS HOLM FRÅN NYKARLEB
Page 16 and 17: Modet får inte svika virkesbiliste
Page 18 and 19: USA:s ekonomi är av stor betydelse
Page 20 and 21: I detta nummer av SKOGSBRUKET börj
Page 22 and 23: Finlands första Genom statusen som
Page 24 and 25: Bokslut efter Gudrun HANTERINGEN AV
Page 26 and 27: Urean är lätt att hantera UREA SO
Page 28 and 29: Kröken sätter stopp EN KLEN STOCK
Page 30 and 31: Köp & sälj På den här annonspla
Page 32: En prenumeration på SKOGS- BRUKET

PDF 2,8 MB - Skogsbruket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?