PDF 2,8 MB - Skogsbruket
PDF 2,8 MB - Skogsbruket
PDF 2,8 MB - Skogsbruket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Enkla metoder att<br />
skydda plantskogen<br />
EN SKOGSÄGARE KAN PÅ FLERA SÄTT MOTVERKA UPPKOMSTEN<br />
AV ÄLGSKADOR I SINA PLANTSKOGAR. RENT SKOGSVÅRDSMÄS-<br />
SIGA ÅTGÄRDER ÄR BILLIGA. EFFEKTIVAST ÄR SKYDD SOM APP-<br />
LICERAS PÅ PLANTORNA.<br />
FIBERBANDEN HÅLLER ETT PAR ÅR.<br />
Genom att välja rätt trädslag<br />
och rätt planttyp vid skogsförnyelsen<br />
är skogsägaren<br />
redan inne på förebyggande<br />
bekämpning. Gran är säkrare<br />
än tall och stora, kraftiga plantor<br />
är säkrare än späda, små<br />
plantor.<br />
Spara rönn och asp vid<br />
röjningen<br />
Om rönn, asp, vide och sälg<br />
inte konkurrera med huvudstammarna<br />
i plantskogen, behöver<br />
de inte röjas bort. De är<br />
eftertraktat viltfoder. Finns det<br />
alternativt foder till tall , blir<br />
betestrycket på tallplantskogarna<br />
mindre.<br />
Betade tallplantor får gärna<br />
bli kvar vid röjningen eftersom<br />
älgen gärna betar dessa<br />
också i fortsättningen. All<br />
onödig röjning och städning<br />
i plantskogar bör undvikas i<br />
älgrika områden.<br />
Ökat matutbud på annat håll<br />
Ett taktiskt drag från skogsägarens<br />
sida då han vill minska<br />
betestrycket på en speciell<br />
Skogsvård<br />
plats är att öka fodermängden<br />
på ett annat håll. Med viltåkrar<br />
och utfodring kan skogsägaren<br />
försöka locka bort älgen<br />
från planteringar. Viltfoder<br />
kan skogsägaren producera<br />
längs med skogsbilvägar, under<br />
högspänningsledningar,<br />
på nedlagd åkermark och i<br />
kantzonen mellan odlingsmark<br />
och skogsmark.<br />
Rabatt på inköp av skydd<br />
En skogsägare kan köpa<br />
skydd för bekämpning av älgskador<br />
till subventionerat pris<br />
tack vare stöd från jord- och<br />
skogsbruksministeriet. Avskräckningsmedel<br />
eller s.k.<br />
REPELLENTEN SKA SPRUTAS PÅ TOPP-<br />
SKOTTEN VARJE HÖST TILLS PLAN-<br />
TORNA NÅTT BETESFRI HÖJD.<br />
repellenter och toppskydd får<br />
skogsägaren till halva priset.<br />
Jaktvårdsdistrikten ger uppgifter<br />
om vilka affärer inom<br />
branschen som de har avtal<br />
med och som ger nämnda<br />
rabatt.<br />
Avskräckningsmedel<br />
Genom att bespruta toppskotten<br />
med en illaluktande och<br />
illasmakande repellent läm-<br />
11<br />
nar älgen plantorna i fred. Det<br />
medel som är tillåtet i Finland<br />
heter Mota och består av eteriska<br />
oljor. Det är inte ett gift.<br />
Forskningsrön har visat<br />
att alla plantor inte behöver<br />
sprutas utan det räcker med<br />
att plantor närmast kanterna<br />
runt planteringsytan besprutas.<br />
För en fem liters kanister<br />
med Mota betalar skogsägaren<br />
omkring 50 euro. Det<br />
räcker för att bespruta 1 000–<br />
2 500 plantor. Besprutningen<br />
ska upprepas varje höst tills<br />
plantorna nått betesfri höjd.<br />
Repellenten fungerar sämre<br />
på lövträdsplantor än på barrträdsplantor.<br />
Det är viktigt att repellenten<br />
hanteras rätt, eftersom det<br />
annars är risk för skador på<br />
plantorna.<br />
Tejp<br />
I Sverige flaggar man högt för<br />
tejp i kampen mot betesskador.<br />
Forskare på SkogForsk<br />
säger att placering av en bit<br />
frys- eller maskeringstejp runt<br />
övre delen av toppskottet är<br />
en enkel, billig, men arbetskrävande<br />
metod för att minska<br />
skadorna. Tejpen ska bilda<br />
en cirka fem centimeter lång<br />
flagga.<br />
Fiberband<br />
Fiberband som svajar i vinden<br />
uppges hålla älgar borta från<br />
FRYSTEJP ÄR ETT BILLIGT SKYDD, MEN<br />
ARBETSKRÄVANDE ATT APPLICERA.<br />
Visste du detta om<br />
skogens konung?<br />
• Älgen kan galoppera i 60<br />
km/timme, med en steglängd<br />
ända upp till fyra meter.<br />
• Älgen äter vintertid upp<br />
emot 3 000 kvistar per dygn,<br />
mest tallskott. Födan resulterar<br />
i 14–17 högar med avfallskulor<br />
per dygn.<br />
• Älgen kan bli 20–25 år gammal.<br />
• Älgtjuren kan bli två meter<br />
hög och den väger normalt<br />
300–400 kilo.<br />
• Det finns ju olika älgarter.<br />
Förutom vår skandinaviska<br />
älg finns det två arter i Asien<br />
och fyra i Nordamerika. I<br />
Nordamerika finns den jättelika<br />
alaskaälgen som kan väga<br />
upp emot ett ton och ha två<br />
meter breda horn.<br />
• Det kryllar av insekter i älgens<br />
avföring. Bland annat<br />
har man påträffat femtio olika<br />
skalbaggar i älgspillning.<br />
• Det tillverkas papper av älgens<br />
spillning på ett handpappersbruk<br />
i Sundsvall.<br />
• Älgjakten börjar sista lördagen<br />
i september och avslutas<br />
den 15 december.<br />
• Värdet av köttet hos de nedlagda<br />
älgarna är ca 50 miljoner<br />
euro.<br />
Källa: Din skog nr 3/2006, SCA.<br />
plantorna. Skogsägare som<br />
prövat metoden uppger att<br />
det räcker med att var tredje<br />
planta förses med ett fiberband.<br />
Mekaniska skydd, som tejp,<br />
andra toppskydd och fiberband,<br />
kan fungera i flera år.<br />
Men det finns alltid en risk för<br />
att skyddet kan skada plantan,<br />
då det kan hindra den från att<br />
växa på ett naturligt sätt. ❍<br />
TEXT OCH FOTO:<br />
GERD MATTSSON-TURKU
Change language