PDF 2,8 MB - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Tall är älgens vintermat VID BETNING PÅ TALL OCH ANDRA TRÄDSLAG TAR ÄLGEN GÄR- NA TOPPSKOTTET. VINTERTID ÄTER DEN I GENOMSNITT FEM KILO KVISTAR PER DYGN (TORRVIKT). I EN TALLUNGSKOG PASSERAR ÄLGEN TRE AV FYRA TALLAR UTAN ATT BETA PÅ DEM. Vad gör en älg egentligen i tallungskogen? Jo, den strosar långsamt fram och tar en tugga här och några tuggor där. Ungefär sjuttiofem procent av tallarna passerar den utan att beta på den. När den väl stannar upp och betar, tar den ofta bara 1–3 bett, men ibland tar den betydligt flera. Två timmars betande följs av vila Att så många träd bara har enstaka bett kanske är ett resultat av att den testar tallens kvalitet. Smakar den bra stan- Skogsvård nar älgen upp och fortsätter att beta. Efter en timme eller två av betande lägger den sig ner och tar det lite lugnt, och kanske stöter upp en del av den goda maten för att tugga den igen. En älg äter i genomsnitt ca 5 kg (torrvikt) kvistar per vinterdygn. Dygnskonsumtion av kvistar: Älgkategori Konsumtion (kg torrvikt/dygn) Tjur 6 Ko 5,5 Kalv 3 TOPPBROTT ÄR VANLIGAST PÅ TRÄD SOM ÄR 2,5–3 METER HÖGA. 10 EN ÄLG ÄTER I SNITT 5 KG (TORRVIKT) KVISTAR PER DYGN VINTERTID. Tall är älgens vinterföda Drygt hälften av älgens vinterföda består av tall, även om det i vissa fall, t.ex. i vinterkoncentrationsområden, kan uppgå till betydligt större andel. Spillningsinventeringar tyder på att älgen är cirka fem gånger längre tid i ungskog än på övrig mark. En kvalificerad gissning är att älgen tar ut fem gånger mer foder per ytenhet i ungskog jämfört med på övrig mark. Toppskottsbetningen slut vid drygt 2 m höjd Att en tall blir betad är inte det samma som att den också blir skadad, i alla fall inte ur skogsägarens synvinkel. Om älgen betar på hundra tallar i ett tvärsnitt av ungskogar, skadas mellan tjugo och fyrtio träd av betande. Vad som påverkar detta är inte helt känt, men trädhöjden är viktig. Till exempel så avtar toppskottsbetningen med trädhöjden. Toppbrott är som vanligast på träd som är 2,5–3 meter höga för att sedan avta. Barkgnag i ungskogar är vanligast på träd som är 2,5 m höga. ❍ Källa: Roger Bergström, Skogforsk och Göran Bergqvist, Jägarförbundet. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU
Enkla metoder att skydda plantskogen EN SKOGSÄGARE KAN PÅ FLERA SÄTT MOTVERKA UPPKOMSTEN AV ÄLGSKADOR I SINA PLANTSKOGAR. RENT SKOGSVÅRDSMÄS- SIGA ÅTGÄRDER ÄR BILLIGA. EFFEKTIVAST ÄR SKYDD SOM APP- LICERAS PÅ PLANTORNA. FIBERBANDEN HÅLLER ETT PAR ÅR. Genom att välja rätt trädslag och rätt planttyp vid skogsförnyelsen är skogsägaren redan inne på förebyggande bekämpning. Gran är säkrare än tall och stora, kraftiga plantor är säkrare än späda, små plantor. Spara rönn och asp vid röjningen Om rönn, asp, vide och sälg inte konkurrera med huvudstammarna i plantskogen, behöver de inte röjas bort. De är eftertraktat viltfoder. Finns det alternativt foder till tall , blir betestrycket på tallplantskogarna mindre. Betade tallplantor får gärna bli kvar vid röjningen eftersom älgen gärna betar dessa också i fortsättningen. All onödig röjning och städning i plantskogar bör undvikas i älgrika områden. Ökat matutbud på annat håll Ett taktiskt drag från skogsägarens sida då han vill minska betestrycket på en speciell Skogsvård plats är att öka fodermängden på ett annat håll. Med viltåkrar och utfodring kan skogsägaren försöka locka bort älgen från planteringar. Viltfoder kan skogsägaren producera längs med skogsbilvägar, under högspänningsledningar, på nedlagd åkermark och i kantzonen mellan odlingsmark och skogsmark. Rabatt på inköp av skydd En skogsägare kan köpa skydd för bekämpning av älgskador till subventionerat pris tack vare stöd från jord- och skogsbruksministeriet. Avskräckningsmedel eller s.k. REPELLENTEN SKA SPRUTAS PÅ TOPP- SKOTTEN VARJE HÖST TILLS PLAN- TORNA NÅTT BETESFRI HÖJD. repellenter och toppskydd får skogsägaren till halva priset. Jaktvårdsdistrikten ger uppgifter om vilka affärer inom branschen som de har avtal med och som ger nämnda rabatt. Avskräckningsmedel Genom att bespruta toppskotten med en illaluktande och illasmakande repellent läm- 11 nar älgen plantorna i fred. Det medel som är tillåtet i Finland heter Mota och består av eteriska oljor. Det är inte ett gift. Forskningsrön har visat att alla plantor inte behöver sprutas utan det räcker med att plantor närmast kanterna runt planteringsytan besprutas. För en fem liters kanister med Mota betalar skogsägaren omkring 50 euro. Det räcker för att bespruta 1 000– 2 500 plantor. Besprutningen ska upprepas varje höst tills plantorna nått betesfri höjd. Repellenten fungerar sämre på lövträdsplantor än på barrträdsplantor. Det är viktigt att repellenten hanteras rätt, eftersom det annars är risk för skador på plantorna. Tejp I Sverige flaggar man högt för tejp i kampen mot betesskador. Forskare på SkogForsk säger att placering av en bit frys- eller maskeringstejp runt övre delen av toppskottet är en enkel, billig, men arbetskrävande metod för att minska skadorna. Tejpen ska bilda en cirka fem centimeter lång flagga. Fiberband Fiberband som svajar i vinden uppges hålla älgar borta från FRYSTEJP ÄR ETT BILLIGT SKYDD, MEN ARBETSKRÄVANDE ATT APPLICERA. Visste du detta om skogens konung? • Älgen kan galoppera i 60 km/timme, med en steglängd ända upp till fyra meter. • Älgen äter vintertid upp emot 3 000 kvistar per dygn, mest tallskott. Födan resulterar i 14–17 högar med avfallskulor per dygn. • Älgen kan bli 20–25 år gammal. • Älgtjuren kan bli två meter hög och den väger normalt 300–400 kilo. • Det finns ju olika älgarter. Förutom vår skandinaviska älg finns det två arter i Asien och fyra i Nordamerika. I Nordamerika finns den jättelika alaskaälgen som kan väga upp emot ett ton och ha två meter breda horn. • Det kryllar av insekter i älgens avföring. Bland annat har man påträffat femtio olika skalbaggar i älgspillning. • Det tillverkas papper av älgens spillning på ett handpappersbruk i Sundsvall. • Älgjakten börjar sista lördagen i september och avslutas den 15 december. • Värdet av köttet hos de nedlagda älgarna är ca 50 miljoner euro. Källa: Din skog nr 3/2006, SCA. plantorna. Skogsägare som prövat metoden uppger att det räcker med att var tredje planta förses med ett fiberband. Mekaniska skydd, som tejp, andra toppskydd och fiberband, kan fungera i flera år. Men det finns alltid en risk för att skyddet kan skada plantan, då det kan hindra den från att växa på ett naturligt sätt. ❍ TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU
Page 2 and 3: Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDEN
Page 4 and 5: Markerade råar och rösen - granns
Page 6 and 7: Vägskötsel: flisvirket betalar FL
Page 8 and 9: Ingen avverkning BLÖTA HÖSTAR OCH
Page 12 and 13: Skogsbruk och viltskador på Åland
Page 14 and 15: ETT avtal TOMAS HOLM FRÅN NYKARLEB
Page 16 and 17: Modet får inte svika virkesbiliste
Page 18 and 19: USA:s ekonomi är av stor betydelse
Page 20 and 21: I detta nummer av SKOGSBRUKET börj
Page 22 and 23: Finlands första Genom statusen som
Page 24 and 25: Bokslut efter Gudrun HANTERINGEN AV
Page 26 and 27: Urean är lätt att hantera UREA SO
Page 28 and 29: Kröken sätter stopp EN KLEN STOCK
Page 30 and 31: Köp & sälj På den här annonspla
Page 32: En prenumeration på SKOGS- BRUKET

PDF 2,8 MB - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?