PDF 2,8 MB - Skogsbruket

Skogsbruket 

ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND 

NR 10 2006. ÅRGÅNG 76 

10 6 

4MARKERADE RÅAR OCH RÖSEN – GRANNSÄMJAN KVARSTÅR 

PROBLEMET MED IGENVUXNA RÅAR BLIR ALLT VANLIGARE. 

VÄGSKÖTSEL: FLISVIRKET BETALAR 

FLIS SOM RÄDDNING AV SKOGSVÄGAR. 

TALL ÄR ÄLGENS VINTERMAT 

VID BETNING PÅ TALL OCH ANDRA TRÄDSLAG TAR ÄLGEN GÄRNA 

TOPPSKOTTET. 

12 

16 

SKOGSBRUK OCH VILTSKADOR PÅ ÅLAND 

FEJNINGSSKADOR, HÅRT BETADE PLANTOR, FÖRGRENADE PLANTOR OCH 

FLERA TOPPAR. 

MODET FÅR INTE SVIKA VIRKESBILISTEN 

ATT VARA VIEKESBILIST ÄR INTE LÄTT ARBETE. 

18 

EKONOMISK ÖVERSIKT OCH UPPFÖLJNING AV FONDVÄRDEN 

VI ÄR UPPENBARLIGEN INNE I EN HÖGKONJUNKTUR, SOM T.O.M. ÄR KRAFTI- 

GARE ÄN MAN TROTT I TIDIGARE PROGNOSER. 

20 

NATURHÄNSYNEN HAR ETT SYFTE 

SKOGSBRUKET INLEDER I DETTA NUMMER EN ARTIKELSERIE OM 

NATURHÄNSYN I PRODUKTIONSSKOGAR. 

28 

KRÖKEN SÄTTER STOPP 

DET ÄR KRÖKARNA SOM ÄR FLASKHALSEN FÖR HUR MYCKET SÅGAT VIRKE EN 

STOCK KAN GE. 

PÅ OMSLAGET: HÖSTENS FÄRGER ÄR SOM VACKRAST JUST NU! 

FOTO: SKOGSINDUSTRIN RF. 

2


Utgivare 

Föreningen för Skogskultur rf 

Redaktion 

Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors 

tfn 020 772 9000 

fax: 020 772 9008 

skogsbruket@tapio.fi 

Sampo: 800013–577591 

Aktia Bank: 405554–52359354 

FöreningsSparb. Sverige 5036–7119 

Chefredaktör 

Tage Fredriksson 

tfn 020 772 9029 

tage.fredriksson@tapio.fi 

Redaktionssekreterare 

Gunnar Salingre 

tfn 020 772 9077 

gunnar.salingre@tapio.fi 

www.skogsbruket.fi 

Redaktör 

Gerd Mattsson-Turku 

tfn 020 772 9059 

gerd.mattsson-turku@tapio.fi 

Fasta medarbetare 

Anne Manner tfn 050-560 6639 

anne.manner@agrolink.fi 

Christian Hildén tfn 050-571 8115 

christian.hilden@kolumbus.fi 

Heimhällen Oy Ab 

Bjarne Andersson tfn 044-782 7502 

Ombrytning 

Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab 

Adressförändringar och 

prenumerationer 

Marianne Grundström tfn 020 772 9032 

skogsbruket@tapio.fi 

Annonser: 

Oy Adving Ab / Ingmar Qvist 

Kärrbyvägen 160 

10160 Nylands Degerby 

tfn (09) 221 3246 fax (09) 221 3425 

ingmar.qvist@elisanet.fi 

En helårsprenumeration (11 nummer) 

kostar 33 € i Finland, i Sverige 300 SEK 

och i övriga länder 40 €. 

Halvår (6 nummer) kostar 20 € i Finland, 

i Sverige 180 SEK och i övriga 

länder 24 €. 

ISSN 0037–6434 

Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2006 

Ledaren 17.10.2006 

Styrnings- och bidragsskogsbruket 

I ett samhälle där näringsfrihet råder och konkurrensen skall vara öppen är 

skogsbruket en speciell näring. Sedan början av 1990-talet har konkurrensmyndigheterna 

tittat noga på skogsbruket och dess aktörers ageranden. Virkeshandeln 

har flera gånger synats i sömmarna av myndigheterna och resultaten har 

inte varit smickrande. Virkesförhandlingssystemet avvecklades helt och hållet 

under 1990-talets mitt och sedan dess har skogsägarna varit beroende av den 

marknadsinformation som stått till buds via egna organisationer eller Skogsforskningsinstitutets 

statistikföring. 

De så kallade marknadskrafterna har sedan fått råda och media har blivit det 

viktigaste medlet att styra utbud och efterfrågan. Sedan skatteomläggningsbeslutet 

1992 har diskussionen on de drivande krafterna i virkeshandeln i Finland 

mest handlat om hur hyggesbesparingar skall realiseras hos de skogsägare som 

sparat sin skog. Vi kan nu med facit i hand se att avverkningarna ökat, men inte 

alls nu under 2000-talet, fastän virkesanvändningen inom industrin ökat klart. 

Vi kan förstås skylla på att industrin valt att importera mera tack vare billigt 

importvirke, men det hör av allt att döma till historien. 

När det gäller skogsvården har vi en lång tradition av att stöda speciellt vård 

av unga skogar, men också vägbyggen och rensning av gamla dikessystem. Då 

ekonomin i landet var i kris i början av 1990-talet sjönk arbetsprestationerna för 

skötsel av ung skog till bottennivå, men har sedan ökat tack vare mera medel 

till speciellt vård av unga bestånd. 

Mot bakgrunden av likheterna och olikheterna i Sverige och Finland är det 

på sin plats att ibland stanna upp och jämföra utvecklingen. Virkeshandeln och 

verksamheten har i Sverige varit livlig trots att vi gärna understrukit att virkespriserna 

är lägre i Sverige än här. Dessutom har det inte funnits någon skatteomläggning 

som drivande kraft i virkeshandeln. Det är ett ofrånkomligt faktum 

att skogens potential med beaktande av tillväxt och avsättning för naturhänsyn 

och skydd utnyttjas bättre i Sverige än i Finland. Tillväxten inom svensk industri 

har byggt på marknadskrafterna och svenskt virke. För det har det inte behövts 

någon skatteomläggning som driver fram mera virke. 

Importen till Sverige har snarare setts som ett riskprojekt samtidigt som importen 

till Finland vuxit, inte enbart när det gäller björk utan också barrved. Barrvirket 

blir allt mera utsatt för stigande exporttullar och restriktioner samtidigt som 

lagligheten i avverkningarna synas allt noggrannare. 

Inom skogsvården låg röjningsnivån i Sverige lågt, klart lägre än hos oss i 

början av 1990-talet då alla stöd avskaffades och virkespriserna rasade. Som 

följd av detta finns det en stor eftersläpning. Utvecklingen har sedan dess var 

positiv och röjningsnivån har krupit uppåt och siktet tas på högre nivåer. Här är 

det inte tillgången på stödpengar som begränsar attityderna. 

En jämförelse med grannen är alltid en viktig övning trots att det inte är möjligt 

att direkt överföra erfarenheterna. ❍ 

3

Markerade råar och rösen 

– grannsämjan kvarstår 

PROBLEMET MED IGENVUXNA RÅAR BLIR ALLT VANLIGARE. FÖR- 

UTOM ATT DET FÖRDRÖJER AVVERKNINGSPLANERINGEN, KAN 

DET OCKSÅ ORSAKA GRANNTVISTER OM GRANNENS TRÄD FÄLLS 

AV MISSTAG. VILKEN ERSÄTTNING SKA GRANNEN FÅ OM HAN 

HANS TRÄD FÄLLS AV MISSTAG? 

4 

Råar som vuxit igen är ett 

problem i dagens skogsbruk. 

Pontus Enestam som är verk- 

BETONGRÖSEN 

FÖRSVINNER LÄTT I 

MARKVEGETATIONEN. 

samhetsledare i Kimitonejdens 

skogsvårdsföreningen 

uppger att föreningen nästan 

alltid är tvungen att söka efter 

råar vid t.ex. en avverkningsplanering. 

Äldre skogsägare vet var 

råarna går 

– Jag brukar alltid kontakta 

markägaren, när det är problem 

med råar, säger Pontus 

Enestam. Det är få skogsägare 

som inte vet var rårna runt det 

egna skiftet går. Ofta finns det 

också gammal taggtråd eller 

gamla råstämplar i äldre träd 

som visar råarnas sträckning. 

I framtiden blir det säkert 

större problem med att hitta 

råar. Den nya generationen 

skogsägare känner sällan sina 

skogar lika bra som den äldre 

generation. 

– Det ingår i avverkningsplaneringen 

att klargöra var 

råarna går om avverkningsytan 

sträcker sig ut till en rå. 

Skogsvårdsföreningen debiterar 

ingenting för merarbetet, 

men det tar vår tid i anspråk, 

säger Enestam. Om det är 

omöjligt att hitta råarna i terrängen, 

föreslår jag för skogsägaren 

och hans rågranne att 

vi kontaktar lantmäteribyrån 

och ber någon därifrån komma 

och ta upp råarna. Det här 

kan jag inte göra utan markägarnas 

tillstånd. 

Tusen euro för en rågång 

Lantmäteribyråerna debiterar 

timavgift för att ta upp råar. 

Tommy Grahn, som är lantmäteriingenjör 

och jobbar i

Närpes på Österbottens lantmäteribyrå, 

uppger att han har 

mellan fem och tio rågångar 

per år, dvs. förrättningar då 

råar ska öppnas. 

– För terrängarbetet debiterar 

vi 68 euro per timme. 

Förutom terrängarbetet ska 

vi också upprätta handlingar 

över en rågång, bl.a. skriva 

protkoll och rita kartor. Timdebiteringen 

för det här arbetet 

är 64–75 euro. 

Vid en rågång bör berörda 

markägare vara närvarande. 

Då kan de samtidigt fungera 

som handräckningsmanskap. 

Det behövs minst två extra 

personer vid rågång. Om inte 

markägarna har möjlighet att 

fungera som handräckningsmanskap 

tar lantmäteribytån 

ut egen personal, vilket höjer 

kostnaderna för rågången. 

– Kostnaderna för rågången 

delas mellan berörda markägare 

enligt nytta, säger Tommy 

Grahn. Totalkostnaden för en 

rågång brukar vara omkring 

tusen euro. 

Rågångsstolpar med 

reflex syns 

Efter att en rå är uppröjd, lönar 

det sig att måla träd intill 

rån eller sätta upp rågångsstolpar. 

Stolpar som ska tas 

med ut i skogen ska vara lätta. 

Orangefärgade stolpar av den 

typ som vägverket sätter ut till 

vintern för snöplogning är ett 

alternativ. De är försedda med 

reflex, vilket är en fördel när 

avverkningsmaskinen jobbar 

i mörker. Föraren märker när 

han närmar sig en rå då ljuset 

från strålkastarna reflekteras 

tillbaka från reflexbanden på 

stolparna. 

Stolparna kostar under tre 

euro per styck och säljs av 

bl.a. Etola. I normal skogsterräng 

är 30–40 meter ett lämpligt 

avstånd mellan stolparna. 

Senhösten bra tidpunkt att 

öppna råar 

Senhösten eller våren är den 

bästa tidpunkten att öppna 

råar, som inte är helt igenvuxna. 

Då finns det inga löv på 

träden som skymmer sikten. 

Lagstiftningen säger inget 

om hur bred en rå i skogen 

ska vara, men den ska vara 

möjlig att urskilja. Förut fanns 

ett mått om 75 cm på var sida 

om ägogränsen inskrivet i 

lagen eller jordabalken. För 

praktiskt skogsarbete, som 

t.ex. utkörning av virke, är det 

en fördel om rån är så bred att 

det går att köra med en skogstraktor 

längs den. 

Enestam berättar vidare att 

han i osäkra fall begär att båda 

markägarna kommer med ut i 

skogen och att man tillsammans 

försöker lokalisera rån 

och röja upp den. 

– Men det här är ingen officiell 

rågång, säger Pontus 

Enestam. Vi märker ut den 

troliga råsträckningen med 

fiberband, kvistar träd i rån 

och röjer ner lågvuxna träd 

och buskar. Men en sådan 

ytlig uppfräschning syns inte 

länge. 

”Gå runt skogsskiften med 

tre års mellanrum” 

Förutom råar kan också råstenarna 

eller rösena vara svåra 

att hitta. Gamla rösen är av 

natursten. Sedan kom betongklumpar 

och den senaste versionen 

är rörmodeller. 

I kommuner där det förrättats 

nyskifte är det lättare att 

hitta råar och rösen. Men redan 

tjugo år efter ett nyskifte 

börjar det bli problem att hitta 

råar. Efter ett nyskifte följer 

ofta omfattande avverkningar 

och om skogen på båda sidorna 

om rån avverkas och 

planteras ungefär samtidigt 

försvinner rån snabbare. 

Enligt Tommy Grahn borde 

markägarna gå runt sina skiften 

vart tredje år och röja bort 

kvistar och småträd som vuxit 

upp i rån. 

Vad händer om 

rågrannens träd fälls? 

Det händer nu som då vid avverkningar 

att man av misstag 

går över rån och fäller träd på 

grannens sida. Det finns en 

utbredd tolkning både bland 

5 

skogsägare och skogsfackmän 

att grannen får en ersättning 

som uppgår till det dubbla 

virkespriset. Men det finns 

ingenstans något som säger 

att grannen ska få det dubbla 

virkespriset för de träd som av 

misstag fällts. Man blandar 

ihop två olika saker. 

Vid försäljning på rot finns 

det i kontraktsvillkoren till 

virkesförsäljningskontraktet 

en paragraf om det dubbla 

virkespriset. Det är pargrafen 

om ersättning av skador. ”Om 

köparen fäller träd som inte 

omfattas av kontraktet, måste 

han betala det dubbla priset 

för dessa träd.” 

Den här paragrafen och det 

dubbla virkespriset gäller enbart 

när virkesköparen avverkar 

virke utöver det som är 

överenskommet i kontraktet. 

Paragrafen gäller enbart överenskommelsen 

mellan köparen 

och säljaren. Den kan 

inte tillämpas på skador som 

tillfogas en utomstående eller 

tredje part som till exempel 

rågrannen. 

Rågrannen ska inte få 

det dubbla virkespriset 

Vicehäradshövding Matti 

Kiviniemi på Skogsbrukets 

utvecklingscentral Tapio säger 

att man inom skogskretsar 

ofta tror att paragrafen om det 

dubbla virkespriset också gäller 

när någon hugger över rån 

och fäller träd på grannens 

mark. Men så är det inte. 

Rent juridiskt ska grannen 

få ersättning enligt gängse virkespris 

med eventuellt tillägg 

för tillväxtförluster. 

Det är fråga om ersättning 

av skada och enligt Finlands 

rättspraxis ska den som råkat 

ut för skada inte få sko 

sig på skadegörarens bekostnad. 

Principen är att den som 

drabbats av skada ska försättas 

i samma situation som om 

skadan inte alls inträffat. ❍ 

TEXT OCH FOTO: 

GERD MATTSSON-TURKU 

STOLPAR I KLARA FÄRGER MED REFLEXBAND SOM MARKERAR RÖSEN ÄR LÄTTA 

ATT UPPTÄCKA I SKOGEN.

Vägskötsel: 

flisvirket betalar 

FLIS SOM RÄDDNING AV SKOGSVÄGAR. DET ÄR MODELLEN SOM 

VUXIT FRAM I VÖRÅTRAKTEN. DET FÖRVÄXTA SLYET PÅ LÄNGE 

ORÖRDA VÄGRENAR OMVANDLAS TILL FLIS, SOM BETALAR RÖJ- 

NINGSARBETET SÅ LÅNGT DET ÄR MÖJLIGT. 

Konceptet ger inga ekonomiska 

vinster åt någon. Men det 

ger ersättning för utfört arbete 

och eliminerar slöseri. Snårskogen 

som avlägsnas från 

vägområdet, alltså vägrenen, 

blir flis istället för att bli liggande 

invid vägens kant. Försäljningen 

av energiråvaran 

innebär en intäkt. Den i sin 

tur betalar den som röjt bort 

stammarna. 

– Mängden flisvirke avgör 

hur stor del av arbetet som 

kan finansieras utan att väglagen 

behöver punga ut med 

pengar. 

Det berättar Kim Stagnäs, 

mångsidig maskinentreprenör 

i Vörå med omnejd. Han förklarar 

att de riktigt täta buskagen 

och de grövre stammarna 

på vägrenen bättre täcker arbetskostnaden. 

– Där slyet växer mera 

glest och är klent täcker inte 

mängden energiråvara arbetet. 

Körsträckan är ju trots allt 

den samma. 

Hittills har Stagnäs med 

flera röjt upp 50 kilometer 

vägsträckning enligt det här 

konceptet. 

Vid skriande behov 

– Det här är inget återkommande 

arbete. Insatsen är en 

engångsåtgärd, när slyet fått 

växa alltför länge på vägrenarna 

och behovet av röjning 

är skriande. Normalt är det 

slyröjaren som ska hålla slyet 

6 

inom vägområdet i schack, 

poängterar Stagnäs. 

Han står på en skogsväg 

som inte sett något som helst 

röjningsaggregat på sex–sju år. 

Nu har han ansat vägrenarna. 

På en del avsnitt var stammarna 

både grova och många. 

– Det var med nöd och 

näppe giljotinen klarade av 

jobbet emellanåt. 

PÅ VÄGOMRÅDET SKA INTE SLYET FÅ TA ÖVER. DET MÅSTE FINNAS UTRYMME 

FÖR LAGRING, TRAFIK OCH ORDENTLIGA INFARTER. 

Aggregatet klarar en grovlek 

på upp till 25 centimeter. 

Ingen skogsodling på 

vägområdet! 

Det är uttryckligen vägområdet 

Stagnäs har röjt upp. 

Själva skogsmarken får allt 

behålla sina stammar. 

– Det händer tyvärr ofta 

att själva vägområdet med 

tiden blir skogsodlingsområde. 

Den bredd som är inlöst 

som vägområde är viktig att 

upprätthålla som sådant. Det 

behövs lagerplatser, eftersom 

vägarna egentligen är byggda 

för skogsbruk. Det behövs utrymme 

för olika fordon och 

möjlighet att mötas, och det 

behövs infarter. Därför ska 

inte växande sly få ta över. 

Vägar av färskare datum är i 

regel bredare än de äldre vägarna. 

Lokal flisanvändare 

Konceptet med slyet som finansiär 

– eller åtminstone 

delfinansiär – fungerar tack 

vare god efterfrågan på träenergi, 

samt tack vare de lokala 

kontakterna. 

– Tack vare att lokala användare 

kan ta emot klenvirket 

för flisning finns avsättning för 

råvaran vi röjer bort. 

Ju högre priset är för flisråvara 

desto bättre är den 

ekonomiska situationen för 

vägarnas delägare. Ett konkurrenskraftigt 

pris för klenvirket 

ger goda möjligheter 

till finansiering av det akuta 

röjningsarbetet. 

Arbetsfördelningen i Vörå 

med omnejd är klar. 

– Mitt företag röjer bort slyet

och skotar ihop det. Därefter 

får det ligga och torka i väntan 

på att köparen av energiråvaran 

tar hand om det, flisar 

och kör bort. 

Självverksamhet möjlig 

Det finns inget självsvåld i 

konceptet. Varje skogsägare 

som föredrar att röja undan 

sitt sly själv, och låta det ligga 

eller själv ta vara på det, får 

givetvis göra det. 

– Hela proceduren börjar 

oftast med en tidningsannons. 

Markägarna får en tid 

på sig att utföra arbetet själv. 

Men på just det här aktuella 

vägområdet var det bara en 

markägare som valde att vara 

självverksam. 

Det högaktuella vägområdet 

får en ordentlig omgång 

vård nu. Det behövs. Det är 

inte bara slyet som fått växa 

till sig. Mitten av vägen är 

gräsbevuxen. 

– I somras sladdade jag vägen. 

I höst ska den få krossgrus. 

Intäkten för flisråvaran har 

dock ingen chans att täcka 

kostnader för sådana arbeten. 

Det är på sin höjd röjningen 

som kan finansieras. 

Mot faktura längre bort 

Stagnäs har ingenting emot att 

rädda vägar på annat håll. 

– Men i så fall måste det bli 

enligt normal praxis, alltså så 

att jag fakturerar för arbetet. 

Det är givetvis upp till varje 

vägbestyrelse att i sin tur sälja 

de nedklippta stammarna till 

någon användare av träenergi. 

Den delen av ruljansen 

fungerar bäst med hjälp av lokalkännedom, 

nämligen. För 

en entreprenör utifrån kräver 

det orimligt mycket extra tid 

att skapa och sköta sådana 

kontakter. 

– Men inom en 50 kilometers 

radie kommer vi alla 

gånger enligt det här konceptet, 

säger Stagnäs. 

Kapacitet för skötselpaket 

Det är inte bara slyet som behöver 

röjas bort. Vägarna behöver 

mera skötsel än så. 

– Jag har åtagit mig skötsel- 

EN VÄG SOM HÅLLS I SKICK TORKAR SNABBARE OCH BÄR BÄTTRE. DEN HÄR 

VÄGEN VÄNTAR NU PÅ KROSSGRUS. 

7 

– INTÄKTEN FRÅN FLISRÅVARAN BETALAR RÖJNINGSARBETET SÅ LÅNGT DET 

GÅR, BERÄTTAR KIM STAGNÄS. 

paket. Min maskinpark idag 

gör det fullt möjligt. 

För skötsel av vägar finns 

förutom den så kallade giljotinen 

en del utrustning för 

traktorn. En egenhändigt specialgjord 

sladd med många 

hydrauliska lösningar gör det 

möjligt att till exempel fixa till 

en svårt sönderkörd väg. 

– Där spåren är djupa kan 

jag med hjälp av min sladd 

ge vägen dess rundade form 

tillbaka. 

Snöslunga ingår också i utrustningen. 

Stagnäs företag 

Maxforest utför varierande 

arbeten. I maskinparken finns 

en grävmaskin, tre avverkningsmaskiner 

samt en skoter. 

Arbetskraften består av tio personer, 

inklusive Kim Stagnäs 

själv. Samarbete med utom 

företaget stående entreprenör 

ger ytterligare kapacitet. 

Fortlöpande skötsel 

sparar pengar 

Kim Stagnäs talar varmt för 

fortlöpande skötsel av skogsvägarna. 

Det sparar pengar i 

långa loppet. 

– Största betydelsen har 

sladdningen. Det är viktigt att 

vägens yta har sin rätta form. 

Då rinner vattnet av vägen, 

och en torrare vägbana är 

starkare och tål trafik bättre. 

Stagnäs visar att vägytan 

ska slutta från mitten ut till 

sidorna. 

Slyröjningens funktion är 

dels den som framkommit, 

alltså att hålla vägen med avsett 

utrymme. Men röjningen 

ger också solens strålar friare 

tillträde. De torkar upp vägbanan. 

Vinterunderhåll enligt behov 

– Vinterunderhållet är även 

viktigt. Men trafiken vintertid 

avgör behovet av snöröjning. 

Det kan vara fiffigt att ploga 

en första gång om hösten, för 

att få en bärande botten. Då 

är det lättare att följa upp med 

slunga vid behov. En väg som 

inte används särskilt flitigt 

kan efter en grundläggande 

plogning slungas upp under 

vinterns senare skede, för att 

påskynda smältningen och 

upptorkningen. 

Traktortrafik på oplogade 

vägar innebär senare smältning 

om våren. 

– Snön blir gärna stampad 

i traktorerna spår. Det resulterar 

i att vägen smälter och 

torkar långsammare efter vintern. 

❍ 


ANNE MANNER

Ingen avverkning 

BLÖTA HÖSTAR OCH MILDA VINTRAR GÖR ATT DET TIDVIS PÅ 

MÅNGA HÅLL ÄR ONT OM BÄRIGA AVVERKNINGSYTOR. SÄMRE 

BÄRIGHET INNEBÄR ÖKAD RISK FÖR SKADOR PÅ TRÄD, RÖTTER 

OCH MARK VID AVVERKNING OCH UTTRANSPORT AV VIRKE FRÅN 

SKOGEN. 

SSkogslagen och avtalsvillkoren 

till avverkningskontrakt 

innehåller stipulationer som 

avser skador som uppkommer 

vid avverkning. Typiska 

drivningsskador är stamskador 

på kvarställda träd och 

hjulspår i marken. Skador på 

gran och björk får de allvarligaste 

följderna. 

Små drivningsskador går inte 

att undvika 

Skogslagen säger klart att 

drivningsskador ska undvikas 

vid avverkning. ”Avverkningen 

och de åtgärder som vidtas 

i samband med den ska genomföras 

så att skador på det 

trädbestånd som kvarstår på 

avverkningsområdet undviks. 

Likaså ska skador på trädbestånd 

utanför avverkningsområdet 

undvikas vid åtgärder 

i samband med avverkning. 

Därtill ska man undvika att 

orsaka sådana skador i terrängen 

som försvagar trädbeståndets 

tillväxt”. 

Lagen anger inget mått på 

vad som ska anses vara en 

drivningsskada. I motiveringarna 

till lagförslaget sägs det 

att det vid uttransport av virke 

från skogen, lastning samt vid 

avverkning vanligen uppstår 

små skador på det trädbestånd 

som blir kvar och längs 

med körstråken. Skadorna får 

Foto: Tom Sundén 

8 

utan spår 

dock inte vara oskäliga. 

Oftast innehåller också de 

allmänna avtalsvillkoren till 

avverkningskontrakt en avtalspunkt 

om skador. Ordalydelsen 

brukar vara något i den 

här stilen: ”Vid drivningen, 

lagring och transport av virke 

bör sådan försiktighet iakttas 

EN SKOGSÄGARE KAN KRÄVA ERSÄTTNING FÖR DRIVNINGSSKADOR OM DE 

ORSAKATS AV OVARSAMHET ELLER OFÖRSIKTIGHET. 

som skäligen kan förväntas 

med moderna mekaniserade 

metoder.” 

Ovarsamhet får inte ligga 

bakom skadorna 

Enligt vicehäradshövding 

Matti Kiviniemi på Skogsbrukets 

utvecklingscentral Tapio 

är det inte i strid mot skogslagen 

att det uppkommer drivningsskador 

och ibland till 

och med omfattande skador. 

– Däremot strider det mot 

lagen om man inte har försökt 

motverka uppkomsten 

av drivningsskador. Om det 

uppkommit drivningsskador 

och man kan påvisa att de 

orsakats av ovarsamhet eller 

annat än lindrig oförsiktighet 

är det fråga om brott mot 

skogslagen, säger Matti Kiviniemi. 

Enligt Kiviniemi kan ordalydelsen 

i avtalsvillkoren till 

avverkningskontrakt verka 

strängare än skogslagen, men 

stadgandet om skadeersättning 

är dock på ungefär samma 

nivå. ”Köparen är skyldig 

att ersätta skador som uppstått 

genom uppenbar ovarsamhet.” 

Vad är en stamskada? 

Ett träd är skadat då trädets 

bark på ett eller flera ställen 

på stammen eller rötterna är 

borta så att den underliggande 

veden syns. I skogslagen finns 

inget sagt om hur omfattande 

en stamskada ska var för att 

betraktas som en skada. 

Lämpligast att använda som 

måttstock torde vara de mått 

som skogscentralerna använder 

vid granskning av kvalite-

ten på drivningsarbete. Enligt 

dem ska den skadade ytan 

vara sammanlagt större än 

2/3 av en tändsticksask, över 

12 cm 2 , för att betraktas som 

skada. För rötternas del beaktas 

enbart skador på rötter 

som är minst två centimeter i 

diameter och som finns inom 

en radie på högst en meter 

från stammen. 

Antalet skadade träd i förhållande 

till det sammanlagda 

trädantalet ger skadeprocenten. 

Enligt skogscertifieringskriterierna 

får skadeprocenten 

vara högst fyra för att vara 

på en acceptabel nivå. 

Vad är djupa hjulspår? 

Skog på mark med dålig bärighet 

bör avverkas under 

vintrar med tjäle i marken. 

Djupa hjulspår i marken kan 

orsaka rotskador med risk för 

svampangrepp. Utgående från 

de mått som skogscentralerna 

använder vid granskning av 

kvalíteten på drivningsarbete 

betraktas som spårbildning 

spår av traktordäck som är 

tio centimeter eller djupare. 

Längden körstråk med tio 

centimeter eller djupare hjulspår 

i förhållande till den sammanlagda 

längden körstråk 

ger spårbildningsprocenten. 

Enligt skogscertifieringskriterierna 

får skadeprocenten 

vara högst fyra för att vara på 

en acceptabel nivå. 

Risning förbättrar bärigheten 

Skador kan minskas genom 

omsorgsfull planering av avverkningen 

och skogstransporten. 

Drivningstidpunkten har 

stor betydelse. Ju våtare mark 

desto större risk för skador på 

mark och kvarstående träd. 

Granens och även björkens 

känslighet för skador är välkänt 

inom skogsbruket. Körstråk 

i björk- och granbestånd 

bör planeras och förstärkas 

noggrannare än i tallbestånd. 

Bärigheten kan förbättras genom 

att lägga ut hyggesrester 

på svaga terrängpartier. Om 

bärigheten är riktigt dålig kan 

man förstärka genom att yt- 

terligare placera virke av ringa 

värde underst. Hyggesresterna 

slits relativt snabbt, vilket betyder 

att man måste fylla på 

täcket med jämna mellanrum. 

Enligt SkogForsk i Sverige är 

tio meter den maximala längden 

för risning. Kostnaden är 

den tid som skogstraktorn lägger 

ner på att köra hyggesresterna. 

Tidsåtgången blir lägre 

om avverkningsmaskinen koncentrerar 

kvistarna till högar. 

Förarna är i nyckelposition 

Rätt typ av skogsmaskiner 

och förare som kan hantera 

sin skogsmaskin i olika terräng 

och bestånd spelar en 

stor roll. Skicklighet, försiktighet 

och medvetenhet är viktiga 

ingredienser för att minska 

skador i gallringsskogar. 

Maskinförarna är medvetna 

om att de är i nyckelställning. 

Ryktet om ett dåligt arbete går 

snabbt och skador går inte att 

reparera. 

”Trettio procent av stammarna 

hade skador” 

Kustens skogscentral utför årligen 

inventeringar gällande 

kvaliteten på drivningsarbetet. 

Lotten avgör vilka avverkningsytor 

som inventeras. I 

Nyland är det Stefan Borgman 

som utför inventeringarna 

och i Österbotten är det Kjell 

Sundstén. Båda har många 

års erfarenhet av att inventera 

drivningsskador. 

Både Borgman och Sundstén 

säger samstämmigt att det 

är förarna i skogsmaskinerna 

som spelar huvudrollen. Mest 

skador finns det i gallringsskogar 

där föraren i avverkningsmaskinen 

eller skogstraktorn 

är nyanställd. 

– Det värsta jag har sett 

var ett glasbjörkbestånd där 

trettio procent av stammarna 

hade skador, säger Kjell 

Sundstén. Föraren i avverkningsmaskinen 

var ny och 

skadorna hade uppstått både 

av att svärdet hade snuddat 

vid de träd som skulle bli kvar 

och av att maskinen kommit 

för nära träden. 

Foto: Gerd Mattsson-Turku 

9 

SOM SPÅRBILDNING RÄKNAS SPÅR AV TRAKTORDÄCK SOM ÄR TIO CENTIMETER 

ELLER DJUPARE. 

Risning, dvs. markförstärkning 

genom att lägga hyggesrester 

på körstråket, är vanligt 

i Nyland. Enligt Borgman är 

det också här som föraren är 

i nyckelställning. En stor del 

av förarna har som kutym att 

förstärka bärigheten när det är 

befogat. 

Enligt Sundstén är risning 

rätt lite använd i Österbotten. 

❍ 

Källa: Metsäoikeus, Matti Kiviniemi. 

TEXT: 


Uttag av energived kan ge 

oväntade skador 

Uttag av energived ökar stadigt. För utkörning används 

ofta skogstraktorer med bredare lastutrymmen. I gallringar 

kan bredare last ge oväntade skador. Risk för skador finns 

också när energived tas ut från slutavverkningsytor, eftersom 

körstråken ut till lagerplatsen ofta går genom någon 

grannfigur med trädbestånd som kan skadas. 

Om körstråksbredden är planerad för normal skogstransport 

och energiveden körs ut med en skogstraktor som har 

bredare avstånd mellan bankarna behöver inte lastutrymmet 

kränga mycket i sidled innan bankarna snuddar vid 

träd som står kvar och skadar barken. Risken ökar markant 

om energiveden körs ut i efterhand, vilket den ofta görs. Då 

är marken redan mjuk och har spår. 

Enligt Matti Kiviniemi är detta en faktor som skogsägaren 

bör beakta när han säljer energived i samband med en 

gallring. 

– Skogsägaren bör ta reda på hurdan skogstraktor som 

används för utkörning av energiveden. Om traktorn har 

bredare lastutrymme minskar risken för skador om körstråken 

görs bredare. Men bredare körstråk betyder att en 

större del av virkesproduktionsarealen går till spillo, säger 

Matti Kiviniemi. 

– Ett alternativ är att skogsägaren kräver ersättning för 

produktionsförluster som följd av att körstråken görs bredare. 

Men detta är en fråga som säljaren och köparen ska 

komma överens om. Eventuella tilläggsvillkor bör skrivas in 

i avverkningskontraktet. ❍

Tall är älgens vintermat 

VID BETNING PÅ TALL OCH ANDRA TRÄDSLAG TAR ÄLGEN GÄR- 

NA TOPPSKOTTET. VINTERTID ÄTER DEN I GENOMSNITT FEM KILO 

KVISTAR PER DYGN (TORRVIKT). I EN TALLUNGSKOG PASSERAR 

ÄLGEN TRE AV FYRA TALLAR UTAN ATT BETA PÅ DEM. 

Vad gör en älg egentligen i 

tallungskogen? Jo, den strosar 

långsamt fram och tar en tugga 

här och några tuggor där. 

Ungefär sjuttiofem procent av 

tallarna passerar den utan att 

beta på den. När den väl stannar 

upp och betar, tar den ofta 

bara 1–3 bett, men ibland tar 

den betydligt flera. 

Två timmars betande 

följs av vila 

Att så många träd bara har 

enstaka bett kanske är ett resultat 

av att den testar tallens 

kvalitet. Smakar den bra stan- 

Skogsvård 

nar älgen upp och fortsätter 

att beta. Efter en timme eller 

två av betande lägger den sig 

ner och tar det lite lugnt, och 

kanske stöter upp en del av 

den goda maten för att tugga 

den igen. 

En älg äter i genomsnitt ca 

5 kg (torrvikt) kvistar per vinterdygn. 

Dygnskonsumtion av kvistar: 

Älgkategori Konsumtion 

(kg torrvikt/dygn) 

Tjur 6 

Ko 5,5 

Kalv 3 

TOPPBROTT ÄR VANLIGAST PÅ TRÄD SOM ÄR 2,5–3 METER HÖGA. 

10 

EN ÄLG ÄTER I SNITT 5 KG (TORRVIKT) KVISTAR PER DYGN VINTERTID. 

Tall är älgens vinterföda 

Drygt hälften av älgens vinterföda 

består av tall, även om 

det i vissa fall, t.ex. i vinterkoncentrationsområden, 

kan 

uppgå till betydligt större andel. 

Spillningsinventeringar 

tyder på att älgen är cirka fem 

gånger längre tid i ungskog än 

på övrig mark. En kvalificerad 

gissning är att älgen tar ut fem 

gånger mer foder per ytenhet 

i ungskog jämfört med på övrig 

mark. 

Toppskottsbetningen slut vid 

drygt 2 m höjd 

Att en tall blir betad är inte 

det samma som att den också 

blir skadad, i alla fall inte ur 

skogsägarens synvinkel. Om 

älgen betar på hundra tallar 

i ett tvärsnitt av ungskogar, 

skadas mellan tjugo och fyrtio 

träd av betande. 

Vad som påverkar detta är 

inte helt känt, men trädhöjden 

är viktig. Till exempel 

så avtar toppskottsbetningen 

med trädhöjden. Toppbrott är 

som vanligast på träd som är 

2,5–3 meter höga för att sedan 

avta. Barkgnag i ungskogar 

är vanligast på träd som är 

2,5 m höga. ❍ 

Källa: Roger Bergström, Skogforsk 

och Göran Bergqvist, Jägarförbundet. 


GERD MATTSSON-TURKU

Enkla metoder att 

skydda plantskogen 

EN SKOGSÄGARE KAN PÅ FLERA SÄTT MOTVERKA UPPKOMSTEN 

AV ÄLGSKADOR I SINA PLANTSKOGAR. RENT SKOGSVÅRDSMÄS- 

SIGA ÅTGÄRDER ÄR BILLIGA. EFFEKTIVAST ÄR SKYDD SOM APP- 

LICERAS PÅ PLANTORNA. 

FIBERBANDEN HÅLLER ETT PAR ÅR. 

Genom att välja rätt trädslag 

och rätt planttyp vid skogsförnyelsen 

är skogsägaren 

redan inne på förebyggande 

bekämpning. Gran är säkrare 

än tall och stora, kraftiga plantor 

är säkrare än späda, små 

plantor. 

Spara rönn och asp vid 

röjningen 

Om rönn, asp, vide och sälg 

inte konkurrera med huvudstammarna 

i plantskogen, behöver 

de inte röjas bort. De är 

eftertraktat viltfoder. Finns det 

alternativt foder till tall , blir 

betestrycket på tallplantskogarna 

mindre. 

Betade tallplantor får gärna 

bli kvar vid röjningen eftersom 

älgen gärna betar dessa 

också i fortsättningen. All 

onödig röjning och städning 

i plantskogar bör undvikas i 

älgrika områden. 

Ökat matutbud på annat håll 

Ett taktiskt drag från skogsägarens 

sida då han vill minska 

betestrycket på en speciell 

Skogsvård 

plats är att öka fodermängden 

på ett annat håll. Med viltåkrar 

och utfodring kan skogsägaren 

försöka locka bort älgen 

från planteringar. Viltfoder 

kan skogsägaren producera 

längs med skogsbilvägar, under 

högspänningsledningar, 

på nedlagd åkermark och i 

kantzonen mellan odlingsmark 

och skogsmark. 

Rabatt på inköp av skydd 

En skogsägare kan köpa 

skydd för bekämpning av älgskador 

till subventionerat pris 

tack vare stöd från jord- och 

skogsbruksministeriet. Avskräckningsmedel 

eller s.k. 

REPELLENTEN SKA SPRUTAS PÅ TOPP- 

SKOTTEN VARJE HÖST TILLS PLAN- 

TORNA NÅTT BETESFRI HÖJD. 

repellenter och toppskydd får 

skogsägaren till halva priset. 

Jaktvårdsdistrikten ger uppgifter 

om vilka affärer inom 

branschen som de har avtal 

med och som ger nämnda 

rabatt. 

Avskräckningsmedel 

Genom att bespruta toppskotten 

med en illaluktande och 

illasmakande repellent läm- 

11 

nar älgen plantorna i fred. Det 

medel som är tillåtet i Finland 

heter Mota och består av eteriska 

oljor. Det är inte ett gift. 

Forskningsrön har visat 

att alla plantor inte behöver 

sprutas utan det räcker med 

att plantor närmast kanterna 

runt planteringsytan besprutas. 

För en fem liters kanister 

med Mota betalar skogsägaren 

omkring 50 euro. Det 

räcker för att bespruta 1 000– 

2 500 plantor. Besprutningen 

ska upprepas varje höst tills 

plantorna nått betesfri höjd. 

Repellenten fungerar sämre 

på lövträdsplantor än på barrträdsplantor. 

Det är viktigt att repellenten 

hanteras rätt, eftersom det 

annars är risk för skador på 

plantorna. 

Tejp 

I Sverige flaggar man högt för 

tejp i kampen mot betesskador. 

Forskare på SkogForsk 

säger att placering av en bit 

frys- eller maskeringstejp runt 

övre delen av toppskottet är 

en enkel, billig, men arbetskrävande 

metod för att minska 

skadorna. Tejpen ska bilda 

en cirka fem centimeter lång 

flagga. 

Fiberband 

Fiberband som svajar i vinden 

uppges hålla älgar borta från 

FRYSTEJP ÄR ETT BILLIGT SKYDD, MEN 

ARBETSKRÄVANDE ATT APPLICERA. 

Visste du detta om 

skogens konung? 

• Älgen kan galoppera i 60 

km/timme, med en steglängd 

ända upp till fyra meter. 

• Älgen äter vintertid upp 

emot 3 000 kvistar per dygn, 

mest tallskott. Födan resulterar 

i 14–17 högar med avfallskulor 

per dygn. 

• Älgen kan bli 20–25 år gammal. 

• Älgtjuren kan bli två meter 

hög och den väger normalt 

300–400 kilo. 

• Det finns ju olika älgarter. 

Förutom vår skandinaviska 

älg finns det två arter i Asien 

och fyra i Nordamerika. I 

Nordamerika finns den jättelika 

alaskaälgen som kan väga 

upp emot ett ton och ha två 

meter breda horn. 

• Det kryllar av insekter i älgens 

avföring. Bland annat 

har man påträffat femtio olika 

skalbaggar i älgspillning. 

• Det tillverkas papper av älgens 

spillning på ett handpappersbruk 

i Sundsvall. 

• Älgjakten börjar sista lördagen 

i september och avslutas 

den 15 december. 

• Värdet av köttet hos de nedlagda 

älgarna är ca 50 miljoner 

euro. 

Källa: Din skog nr 3/2006, SCA. 

plantorna. Skogsägare som 

prövat metoden uppger att 

det räcker med att var tredje 

planta förses med ett fiberband. 

Mekaniska skydd, som tejp, 

andra toppskydd och fiberband, 

kan fungera i flera år. 

Men det finns alltid en risk för 

att skyddet kan skada plantan, 

då det kan hindra den från att 

växa på ett naturligt sätt. ❍ 


GERD MATTSSON-TURKU

Skogsbruk och viltskador 

på Åland 

ERIK OCH GUNILLA ERIKSSON ÄR DE SISTA BÖNDERNA SOM BOR 

OCH BRUKAR SITT HEMMAN PÅ MICKELS I KYRKOBY, ECKERÖ, 

ÅLAND. DET HAR VARIT SPANNMÅL, MYCKET SPECIALODLINGAR 

SOM POTATIS, LÖK OCH JORDGUBBAR MEN EFTER ÅRSSKIFTET ÄR 

DET SLUT. ODLINGSMARKEN LÄGGS UT PÅ ARRENDE. DET VAR 

NOG ETT HÅRT BESLUT, SÄGER ERIK OCH FORTSÄTTER ATT NU 

BLIR DET MERA TID ÖVER FÖR SKOGEN. 

Det finns både avverkningsaggregat 

och utrustning för 

närtransport på gården. Erik 

Eriksson är dock bekymrad 

över viltskadorna i skogsplanteringarna. 

Att plantera, rensa 

gräs och sly är jobbigt och då 

det är klart kommer klövviltet 

och tar för sig. 

Hårt betade plantor 

Vi tar en titt på en tre hektars 

tallplantering som vi hade 

besökt tillsammans år 2002. 

Då var den i det närmaste totalförstörd 

av rådjursbetning. 

Efter detta hade man gjort en 

nyplantering. Resultatet var 

dock bedrövligt, fejningsskador, 

hårt betade plantor, 

förgrenade och plantor med 

flera toppar. De tallplantor 

som överlevt första planteringen 

var busklika med flera 

toppar och en dryg meter 

höga. Vid omplanteringen 

RÅDJURSBOCKEN HAR GJORT SIN 

REVIRMÄRKNING OCH FEJAT DENNA 

GRAN. 

hade man även planterat gran 

på de bördigaste partierna. 

Resultatet var lika nedslående 

som för tallen. Det verkar 

vara klart att det är rådjuren 

som är boven, vitsvanshjort 

finns inte på Åland och älgen 

kommer in först senare. Nog 

börjar man misströsta , säger 

Erik, inte planterar jag gärna 

detta skifte en tredje gång. 

Vi vandrar vidare och kommer 

till några grupper där det 

finns frötallar kvar och under 

dessa finns rikligt med naturplantor. 

De ser fräscha ut och 

är dessutom oskadade. Här 

blir det någonting i alla fall, 

säger Erik. 

Först rådjur, sedan älg 

Vi tar oss till en förnyelseyta 

som planterats med gran för 

ett par år sedan. Här ser man 

att den kraftiga vegetationen 

av gräs och ormbunkar häm- 

NATURPLANTORNA ÄR OSKADADE 

OCH SER FRÄSCHA UT, KONSTATERAR 

ERIK ERIKSSON. 

12 

ERIK ERIKSSON VISAR EN PLANTA 

SOM BLIVIT BETAD FÖRSTA ÅRET EF- 

TER PLANTERINGEN. FÖRGRENINGEN 

SITTER SÅ LÅGT ATT OM DEN KAPAS 

BORT SÅ BLIR SKADAN I STUBBEN. 

SÅ KRÄVS NOG OCKSÅ ATT DEN FÅR 

VARA IFRED I FORTSÄTTNINGEN FÖR 

ATT DET SKA BLI KVALITET. 

mar tillväxten på plantorna. 

Rensar man fram plantorna 

upptäcker rådjuren dem lättare 

och betar dem, menar Erik. 

Hur man än vänder sig så har 

man ryggen bak. Här klarade 

sig plantorna första året utan 

skador då jag utfodrade rådjuren 

med bl.a. potatis första 

vintern. Det skall vara något 

bättre och attraktivare för att 

plantorna ska få vara ifred. 

Andra året hade jag inte utfodring 

och då knep rådjuren 

dess mera istället, säger Erik 

bekymrat. Nu är nio av tio 

plantor betade och har flera 

toppar och inte blir det ens 

julgranar av dessa. Det är de 

2–3 första åren som rådjuren 

är värst men sedan tar älgen 

över. Vi skjuter ett femtiotal 

rådjur varje år på vårt område 

som är omkring tusen hektar. 

Älg finns det även gott om 

trots att Erik, som är jägare 

med ett par älghundar i hundgården, 

gör sitt bästa under 

jakten att reducera dem. 

Också glädjeämnen 

Viltskadorna gör förnyelserna 

arbetsdryga, man förlorar 

massor med tid i starten och 

sedan blir ju kvaliteten lidan- 

ERIK ERIKSSON HÄR I EN LYCKAD NA- 

TURLIG FÖRYNGRING AV TALL. 

de. Bestånden blir ojämna 

och ofta måste man lämna 

mindre värdefulla trädslag 

och delvis skadade stammar 

för att få tillräckligt stamantal 

per hektar. Inte är det roligt 

precis, säger Erik. 

Glädjeämnen finns det 

dock i Mickels skogarna. Vi 

passerar en nyligen utförd 

första gallring som ser bra ut. 

Det är ett blandbestånd med 

tall, gran och björk som utfyllnadsträd. 

Man får riktigt söka 

för att hitta spår av skador. 

Erik visar gärna också upp 

ett lyckat tallplantbestånd som 

uppkommit på naturlig väg. 

Inom några år har det uppnått 

älgsäker höjd på 5–7 meter 

och är utom fara för viltskador. 

Bredvid detta bestånd finns ett 

fint tallbestånd i femtioårsåldern. 

Det är förstås min fars 

förtjänst att detta kommit till 

och då fanns det inte så mycket 

rådjur heller, konstaterar 

Erik. Detta är en njutning för 

ögat och visar att man också 

kan lyckas med skogsbruk på 

Åland, konstaterar vi bägge 

samstämmigt. ❍ 

ATT DET KAN BLI SKOG AV BRA KVA- 

LITET VISAR DENNA BILD MED TYD- 

LIGHET.

Problem med rådjurs- 

skador 

LEIF HELIN ÄR SKOGSVÅRDSINSTRUKTÖR I ÅLANDS SKOGS- 

VÅRDSFÖRENING MED BL.A. ECKERÖ SOM VERKSAMHETSOM- 

RÅDE. HAN HAR ERFARENHET AV RÅDJURSPROBLEMATIKEN VID 

SKOGSFÖRNYELSE. 

Platsen är Torp by i Eckerö och 

en förnyelseyta som är planterad 

år 2004 med täckrotsplantor, 

både tall och gran. Ytan är 

markberedd och plantorna i 

god kondition förutom spåren 

av rådjursbetning. Biomassan 

är det inget större fel på. Det 

som bedrövar en skogsfackman 

är de busklika, flertoppade 

plantorna och plantor 

med toppskottet betat. Vissa 

plantor är helt försvunna eller 

så återstår endast en torr pinne 

då rådjuret tagit hela den 

gröna delen. Tydliga luckor i 

plantbeståndet har uppstått. 

Situationen är svår 

Det är bedrövligt, säger Leif 

Helin, man undrar vad det 

ska bli av dessa plantor i 

framtiden. Här måste hjälpplanteras, 

men vilka chanser 

har de nya plantorna att 

NIO PLANTOR AV TIO HAR FLERA TOPPAR. 

lyckas. En nyplantering kostar 

pengar, man förlorar tid då 

förnyelsefasen tar så lång tid 

och kvaliteten blir lidande. 

Våren är värst med kyla och 

litet eller ingen snö. Då hittar 

rådjuren mat i planteringarna. 

Avskräckningsmedel kan 

ha en viss effekt med de är 

dyra och kräver extra arbete. 

Naturlig förnyelse klarar sig 

bättre men är inte möjlig på 

alla objekt. 

Det borde nog skjutas flere 

rådjur. Man borde sitta på förnyelseytorna 

och skjuta bort i 

stort sett allt för att få plantskogen 

igång, tillägger Leif. 

Södra Åland värst drabbat 

Jag pratade också med Göran 

Forsgård som jobbat länge 

som skogsfackman på Åland 

och som är en mycket aktiv 

rådjursjägare. Göran säger att 

13 

SKOGSINTRUKTÖR LEIF HELIN ÄR BEKYMRAD ÖVER PLANTORNAS FRAMTID. 

gran- och tallplantor klarar av 

en betning hyfsat men det är 

då angreppen återkommer 

som det blir problem. 

Rådjursskadorna är inte 

jämt fördelade utan det finns 

problemområden, speciellt 

på södra Åland. Vad det beror 

på är svårt att säga. Det kan 

hända att markerna är gynnsammare 

för rådjur här och 

att jakttrycket inte är tillräckligt 

stort. Det kan också finnas 

andra orsaker. 

Hårdare jakttryck… 

Naturligtvis är ju gödslade 

täckrotsplantor sallad för rådjuren 

framom naturplantor, 

säger 

Göran. Alternativen är dock 

få och naturlig förnyelse inte 

riktigt realistisk på alla marker. 

Vi har gräsvegetation som 

etablerar sig snabbt samt vind 

och stormar som fäller fröträden. 

Det skulle i så fall vara 

någon form av kanthuggning 

men det skulle kräva självverksamma 

skogsägare och 

de håller på att försvinna, tyvärr. 

Hårdare jakttryck är nog 

den bästa medicinen, avslutar 

Göran. 

…och mera räv 

Rådjuren inplanterades på 

1950 – talet och nu finns det 

15 000–20 000 individer på 

Åland. Den årliga avskjutningen 

har legat de senaste 

åren på 4 000–5 000 rådjur. 

Toppåret vad gäller avskjutningen 

var år 1995 då man 

sköt över 6 000 rådjur. Vad 

detta betyder i tid och arbete 

är svårt att säga men med så 

stor avskjutning börjar det 

närmast likna ett arbete. Det 

är ju inte skjutmomentet utan 

jakten och tillvaratagandet av 

bytet som tar tid. Viltforskaren 

Göran Cederlund från Sverige 

har sagt att rådjursstammen 

är svår att kontrollera enbart 

med hjälp av jakt, det behövs 

en frisk rävstam också för att 

det ska bli resultat. Kanske 

något att fundera på? ❍ 


BJARNE ANDERSSON

ETT avtal 

TOMAS HOLM FRÅN NYKARLEBY ÄR NUMERA OMRÅDESAN- 

SVARIG SKOGSMASKINENTREPRENÖR. DET INNEBÄR ETT STÖRRE 

ANSVAR, MEN OCKSÅ STÖRRE TRYGGHET. TRYGGHETEN GÄLLER 

BÅDE SKOGSÄGARE OCH ENTREPRENÖR MED ARBETSKRAFT. 

Tomas Holms skogsmaskiner 

rör sig från Karleby i norr till 

Nykarleby i söder. Det är på 

det området han har entreprenadavtal 

med Metsäliitto. 

Han delar området med en 

annan områdesentreprenör. 

Tillsammans har de ett samlingsföretag, 

Woodwise Ab. 

– Det samlande bolaget får 

alla uppdrag, och så delas de 

upp på oss två med områdesavtal. 

På det här sättet slipper 

någon av oss vara underentreprenör 

åt den andra. 

Holms eget företag heter 

HS-Logging. 

Ansvaret ökat i sakta mak 

Tomas Holm har nu två och 

ett halvt års erfarenhet av att 

vara områdesansvarig entreprenör. 

– Tack och lov har inte allt 

ansvar lagts över på oss områdesentreprenörer 

över en 

natt, som många i branschen 

befarade. Undan för undan 

har vi fått ta över allt mer, och 

utvecklingen fortsätter. 

Just nu innebär områdesavtalet 

för Holm att han har två 

maskinkedjor igång. De anställda 

är åtta till antalet. De 

arbetar i två skift. Det betyder 

två anställda per maskin, i 

både avverkning och närtransport. 

Företaget har kapacitet 

att sköta alla slags avverkningar, 

från grov stockstock 

till unga gallringar samt specialavverkningar 

i tvåskiktade 

skogar. 

SOM OMRÅDESENTREPRENÖR HAR TOMAS HOLM STÖRRE ANSVAR, MEN OCK- 

SÅ STÖRRE MÖJLIGHETER ATT PLANERA SITT FÖRETAGS ARBETE. 

– MÅNGAS bröd 

14 

Skogsägarens trygghet ett 

ansvar 

För skogsägaren betyder systemet 

med områdesentreprenörer 

en trygghet. 

– Skogsägaren vet vilken entreprenör 

som rör sig i området. 

På så sätt slipper skogsägaren 

överraskas av vilt främmande 

människor i egen skog. 

Skogsägarens trygghet betyder 

ett stort ansvar för entreprenören 

och hans anställda. 

– För vårt företags del gäller 

det att alltid göra ett så gott 

arbete som möjligt. Vårt främsta 

mål är att skogsägaren ska 

vara nöjd med det vi uträttat 

i skogen. Det är av grundläggande 

vikt för skogen och för 

skogsägarens ekonomi att 

avverkning och närtransport 

sköts enligt bästa sätt. Men 

det är samtidigt bästa garanten 

för att vi får komma igen. 

Gör arbetsprogram själv 

I Tomas Holms vardag märks 

områdesavtalet helt klart. 

Han är involverad redan när 

avverkningar planeras. 

Precis som tidigare är det 

skogsbolaget som köper virke. 

Att märka ut råar, figurgränser 

och naturvårdsgrupper 

är fortfarande skogsbolagets 

tjänstemäns uppgift. Men 

arbetsprogrammen är det 

numera entreprenören själv 

som gör upp. Tidigare var det 

skogsbolaget som dirigerade 

maskiner till nya skiften, enligt 

skogsbolagets uppgjorda 

ordningsföljd. 

Dagens system bygger på 

en ständig dialog. 

– Jag måste naturligtvis veta 

vilka sortiment som är efterfrågade 

för tillfället. Utgående 

från det flyttar vi maskinerna 

till lämpliga ställen. 

Holm strävar efter att slippa 

långa förflyttningar fram och 

tillbaka. Men de är ibland 

oundvikliga. 

– I höst har det inte funnits 

köpta rotposter på lager. Just 

nu avverkar vi ett område 

som blev köpt för ungefär en 

halv vecka sedan. 

Han vill heller inte flytta 

sina anställda onödigt långa 

sträckor. Men inte heller det 

kan undvikas. 

– Det kan vara bättre att 

köra en längre sträcka, och 

få arbeta i den maskin man 

är van vid. Det underlättar till 

exempel när mätningsutrustningen 

ska kalibreras, inflikar 

Jonas Kronqvist, en av Holms 

anställda. 

Men hela gänget är flexibelt, 

med tanke på både maskiner 

och körsträckor. Däremot 

är det skilda personer 

som avverkar och skilda som 

kör ut virket. 

Ansvar dygnet runt 

Tomas Holm hinner själv inte 

längre utföra praktiskt avverknings- 

eller transportarbete. 

– Jag fungerar numera som 

spindeln i nätet. Jag gör allt 

från skrivbordsarbete till att 

skaffa reservdelar. Jag ligger 

också under maskinerna och 

skruvar, samt flyttar maskiner. 

Mindre problem åtgärdas i 

skogen. Lite mer omfattande 

reparationer utförs i företagets 

hall. Där finns verktyg och en 

del reservdelar. 

Holm medger att hans syssla 

innebär ett ansvar som inte tar 

hänsyn till dygnets tidpunkt. 

– Första arbetsskiftet börjar 

klockan sex. Andra skiftet slutar 

vid klockan tio eller tolv 

på kvällen. 

Under hela tiden ska entreprenören 

själv vara anträffbar.

Holm har kunnig arbetskraft, 

och maskinförarens yrke bygger 

på självständighet och 

mångsidig kunskap. Men det 

är naturligt för de anställda 

att ringa Holm när bekymmer 

dyker upp. 

Mångas levebröd på ett avtal 

Områdesansvaret räddar ingen 

från stillestånd under vissa 

av årets perioder. Tryggheten 

består i garanterade uppdrag 

inom området, förutsatt att 

virke finns att avverka, väg- 

och terrängförhållandena 

medger drivning och fabrikerna 

tar emot virke. 

Tomas Holm vill hålla sin 

arbetskraft sysselsatt i så stor 

utsträckning som möjligt. 

Dels är han rädd om sina anställda. 

De är yrkeskunniga 

och pålitliga. 

– Men dessutom gäller det 

min egen ekonomi. Det dimper 

inte in färre amorteringar 

på maskiner, trots att avverkningarna 

står stilla. 

Både entreprenörens och 

de anställdas levebröd hänger 

på det avtal Tomas Holm 

skriver med uppdragsgivaren. 

Att göra möjligast goda och 

rättvisa avtal ser Holm som 

den största utmaningen i sitt 

arbete. 

Utnyttjar befintlig arbetskraft 

Tomas Holm räknar med att 

utvecklingen inom områdesansvaret 

fortsätter. 

– Förmodligen är det i framtiden 

en entreprenör som ordnar 

allt från stubbe till fabrik. 

Men än så länge är fjärrtransporten 

en separat del. 

Däremot är allt som rör 

skogsarbete områdesentreprenörens 

sak. Tanken är att 

han ska se till att även förhandsröjningar 

utförs. 

– Men här överensstämmer 

Metsäliittos och min inställning. 

Det som fungerar bra 

ska inte slås sönder och ersättas 

med nytt. De skogsvårdsföreningar 

som har anställda 

arbetare sköter förhandsröjningar 

på sitt område, medan 

JONAS KRONQVIST ÄR BÅDE SKOGSMASKINFÖRARE OCH FORDONSMEKA- 

NIKER. HELA ARBETSLAGETS SAMLADE KUNSKAPER GÖR ATT DET MESTA KAN 

ORDNAS INOM FÖRETAGET. 

det på en del håll är enskilda 

företag som utför arbetet. 

Holm ser hellre att det finns 

arbetskraft att tillgå vid behov 

än att han själv skulle behöva 

anställa skogsarbetare. Han 

kan inte ge full sysselsättning 

åt en skogsarbetare, och ser 

hellre att de som finns kan 

15 

fortsätta överleva i sitt yrke. 

– I fall det inte skulle fungera, 

eller inte finnas arbetskraft 

tillgänglig för förhandsröjningarna, 

så ligger ansvaret 

på mig att se till att arbetet 

blir gjort. 

Förhandsröjningen sparar 

både skog och maskiner, ger 

TVÅ MASKINKEDJOR SYSSELSÄTTER ÅTTA FÖRARE. DET AVTAL TOMAS HOLM 

GÖR MED METSÄLIITTO ÄR AVGÖRANDE FÖR BÅDE HANS EGEN OCH DE AN- 

STÄLLDAS LEVEBRÖD. 

lägre stubbar och bättre resultat. 

Det händer att entreprenören 

behöver arbetsinsatser av 

en grävmaskin. 

– Här gäller samma tanke. 

Det är helt onödigt för mig att 

skaffa en grävmaskin som behövs 

några timmar åt gången. 

Jag köper istället tjänster av 

befintliga entreprenörer. 

Färsk information 

Områdesansvaret ger Tomas 

Holm större mängd direkt 

information från uppdragsgivaren. 

Metsäliitto ordnar 

också skolning, särskilt för 

områdesentreprenörernas nyanställda. 

– Det är främst gallring och 

virkeskvalitet som står på 

skolningsprogrammen. 

Tomas Holm är också styrelsemedlem 

i Maskinföretagarnas 

Förbund. Engagemanget 

ger honom högaktuell information. 

Just nu är hårdare 

krav genom lagstiftning på 

kommande. De fristående 

bränsletankar som transporteras 

till skogen åt maskinerna 

att fylla på ur ska granskas 

för att undvika läckage. Kranar 

på maskinerna ska också 

kontrolleras. Detta för att 

upptäcka sprickor. 

– Förutom informationen är 

det såklart givande att träffa 

andra entreprenörer. Man 

upptäcker att det finns andra 

som tampas med samma vardagliga 

bekymmer som man 

själv. 

Det mesta arbetet i skogssektorn 

förknippas med stor 

ensamhet. Tomas Holm träffar 

alla sina anställda. 

– Men maskinförarna träffas 

aldrig allihop på en gång. 

Därför ordnar jag ibland en 

gemensam resa, till exempel 

till en mässa. ❍ 


ANNE MANNER

Modet får inte svika 

virkesbilisten 

ATT VARA VIRKESBILIST ÄR INGET LÄTT ARBETE. VIRKE SKA HÄM- 

TAS FRÅN TRAVAR SOM FINNS LÄNGS SKOGSVÄGAR AV OLIKA 

KVALITET. EN DEL ÄR BRA, SLADDADE UNDER BARMARKSTID 

OCH GRUSADE OCH PLOGADE PÅ VINTERN. ANDRA HAR DJUPA 

HJULSPÅR, VASSA STENAR SOM STICKER UPP UR VÄGBANAN OCH 

KANSKE FLERA METER HÖGT SLY SOM LUTAR IN ÖVER VÄGEN 

OCH SKRAPAR LACKERINGEN PÅ BILEN. 

Oberoende av skogsvägens 

kvalitet ska virket hämtas 

från den plats som körordern 

anger det. Ibland dagtid, men 

nästan lika ofta i mörker nattetid. 

Körprogrammet anger 

vilket klockslag bilen ska infinna 

sig vid fabriksporten. 

Försenar den sig, kan väntetiden 

bli flera timmar. 

Dator i lastbilshytten ger all 

information 

Virkesbilar har i dag datorer 

i hytten. Via datorn, i elektronisk 

form, får föraren uppgifter 

om varifrån han ska hämta 

virke och vart han ska köra 

det. 

– Virkesbilarna får körpro- 

MENFÖRE, BÅDE HÖST OCH VÅR, ÄR VÄRST FÖR VIRKESBILISTERNA. 

Foto: Scania 

16 

gram för en vecka i gången, 

berättar Kenneth Wennman 

som är operativ chef på UPM 

Skog i Jakobstad. Körprogrammet 

berättar vad bilen 

ska köra och vart och enligt 

vilken tidtabell. Det är egentligen 

en beställning. 

– Körprogrammet kompletteras 

med en körorder. Från 

körordern kan föraren läsa 

exakt hur mycket virke och 

vilket sortiment han ska hämta 

från en viss lagerplats. Enskilda 

virkestravar, lagerplatserna, 

anges på dataskärmen 

i bilen. I virkesbilens dator 

finns en karta och med koordinaternas 

hjälp hittar föraren 

fram till rätta travar. Dessutom 

anges transportsträckan till 

mottagningsstationen, fabriken 

eller sågverket. 

”Glöm inte att ploga 

vändplatser vintertid” 

Körordern berättar också i 

vilket skick skogsvägen är. 

Om den har en ordentlig 

vändplats eller om den t.ex. 

är i sådant skick att det är 

omöjligt att köra på den med 

släpvagn. Det här ska föraren 

veta innan han vänder in på 

skogsvägen. 

Enligt Wennman är skogsvägarna 

och vändplatserna i 

rätt gott skick, men han efterlyser 

en förbättring vintertid. 

– Skogsvägarna blir nog 

upplogade när det är aktuellt 

att transportera bort virke, 

men ofta glömmer snöplogaren 

bort att ploga upp en 

vändplats för virkesbilen, säger 

Kenneth Wennman. På 

vintern, när marken är frusen, 

duger en liten upplogad yta 

på en åker eller på en kalyta 

som vändplats. Det viktigaste 

är att marken håller tyngden 

av en 60 tons virkesbil. 

Menföret är värst 

Tom Lönnvik är virkesbilsentreprenör 

sedan många år, då 

han tog över transportföretaget 

av sin far. I dag har Tom tre 

virkesbilar och fem anställda 

förare. Han är bosatt i Jakobstad 

och kör virke åt UPM 

Skog. 

Tom Lönnviks bilar kör i 

huvudsak virke till UPM:s fabrik 

och såg i Jakobstad. När 

Skogsbruket ringer upp Tom 

Lönnvik är han på väg med 

ett lass färsk granmassaved till 

Kajaana. Jämsänkoski, Soini 

och Kalajoki är andra orter dit 

hans bilar för virke. 

- Skogsvägarna ger jag inget 

högt vitsord, även om de blivit 

bättre. Största bristen är att det 

saknas vändplatser. Menföre, 

både höst och vår, är värst för 

oss bilister, säger Tom Lönnvik. 

Vintertid fungerar snöplogningen 

någorlunda, men 

snöplogaren glömmer ofta att 

ploga upp vändplatsen. När 

vi kommer till vägen slut möts 

vi av en snövall. 

Bilarna kör inte tomma 

tillbaka 

Returlaster eller flerpunktstransporter 

som returlaster 

numera ofta kallas, blir allt 

vanligare. 

– Omkring en fjärdel av 

våra virkesbilar hämtar en 

returlast på hemvägen, säger 

Wennman. Det här sänker 

kostnaderna för virkestransporterna, 

men det är också 

viktigt miljömässigt. Från 

svenska Österbotten kör UPM 

en del virke till Kajaana och 

då är det naturligt att lasta på 

virke under hemtransporten i 

Kajaana eller de omkringliggande 

kommunerna. 

– Returtransporterna ökar

hela tiden, säger Lönnvik. 

Tack vare gps i hytten hittar 

vi till virkestravar även i helt 

obekanta trakter. Överlag 

fungerar instruktionerna i körordern 

bra. 

Femtiotusen kubik per bil 

och år 

– Som uppdragsgivare ingår 

UPM Skog avtal med lastbilsenterprenörer, 

säger Wennman. 

Avtal ingås för en bestämd 

tid. Vi har både ett års 

och tre års avtal. I ett avtal 

med en entreprenör anges 

transportvolymen per år och 

priset eller taxan, som är ett 

eurobelopp per kilometer. 

– Transportvolymerna varierar 

mellan 30 000 och drygt 

50 000 m 3 per år och bil. Ju 

kortare medeltransportsträcka 

desto större årsvolym. 

”Unga har dåligt 

självförtroende” 

– Det är brist på bra förare, 

säger Lönnvik. Det tar minst 

ett år innan en förare är så att 

säga inkörd. Det är kanske 

inte själva arbetet, lastningen 

och körandet som är det 

svåra, utan dåligt självförtroende 

är stötestenen för många 

unga. Som förare får man inte 

tänka för mycket på vad som 

kan hända, för då kan modet 

svika. När jag startar från Jakobstad 

kan temperaturen 

vara några minusgrader, men 

framme i Kajaana minus fyrtio. 

Vi har mobiltelefoner nu, 

men som förare är man ensam 

i hytten. 

”Bäst trivs jag bakom ratten” 

– Som virkesbilsentreprenör 

har man inget åtta till fyra 

jobb, säger Tom. Jag kan sällan 

lova familjen att jag är 

hemma ett visst klockslag. De 

tre bilarna kör virke dygnet 

runt. 

När Skogsbruket talar med 

Tom i telefon en fredag eftermiddag 

har han just startat 

mot Kajaana och räknar 

med att vara hemma omkring 

klockan två på natten. Då har 

VIRKESBILARNA KÖR DYGNET RUNT. 

han först lastat virke nånstans 

nära Jakobstad. 

– Bäst trivs jag när jag får 

sitta bakom ratten. ❍ 

TEXT: 


17 

Virkesbilar kör dag och natt virke till landets cellulosafabriker 

och sågverk. Åttio procent av virkesråvaran transporteras 

med lastbil till fabrikerna, drygt 36 miljoner kubikmeter. 

De här transporterna utför 1 280 virkesbilar. 

En virkesbil transporterar på årsnivå 30 000–50 000 

kubikmeter virke. Ju kortare transportsträcka desto större 

årsvolymer. I snitt är transportsräckan 107 kilometer från 

lagerplatsen vid skogsväg till mottagningsstationen vid cellulosafabriken 

eller sågverket. 

En virkesbil med släpvagn kostar i dag 240 000 euro. 

Griplastaren kostar närmare 70 000 euro försedd med hytt 

och våg i kranspetsen. 

Virkesekipaget väger med full last omkring sextio ton och 

ekipaget är 22 meter långt. ❍ 

Foto: Scania

USA:s ekonomi är av stor 

betydelse för resten av världen 

och här är det speciellt 

mycket fråga om den vanliga 

konsumentens framtidstro. 

Nivån på den amerikanska 

centralbanksräntan Fed har 

varit ett viktigt instrument 

för att motverka inflationen. 

Samtidigt vill man inte strypa 

konsumenternas tro på en 

bättre framtid. För tillfället har 

balansgången lett till att man 

sedan juni detta hår hållit 

räntan oförändrad på 5,25 %. 

Detta indikerar att centralbanken 

anser att man nått en 

maximal räntenivå. I en nära 

framtid kan man t.o.m. räkna 

med att Fed kommer att justeras 

neråt beroende på de 

allmänna konjunkturerna. En 

viss grad av ökad försiktighet 

bland de amerikanska konsumenterna 

kan man se i bostadspriserna 

som inte mera 

stiger i tidigare takt. 

Lägre oljepriser och räntor 

som inte mera stiger, borde 

vara goda nyheter både för de 

amerikanska konsumenterna 

Ekonomi 

Ekonomisk översikt och up 

VI ÄR UPPENBARLIGEN INNE I EN HÖGKONJUNKTUR, SOM 

T.O.M. ÄR KRAFTIGARE ÄN MAN TROTT I TIDIGARE PROGNO- 

SER. FINLANDS BNP TILLVÄXT FÖR ÅR 2005 BLEV 2,9 % OCH 

UPPSKATTNINGARNA FÖR DETTA ÅR HAR KORRIGERATS UPPÅT 

TILL CIRKA 5 %. TILLVÄXTSIFFRORNA FÖR ÅR 2007 TORDE 

SJUNKA TILLBAKS TILL CIRKA 2,9 %, SOM FORTSÄTTNINGSVIS 

ÄR TILLFREDSSTÄLLANDE. 

EN POSITIV OCH ÖVERRASKANDE NYHET ÄR ATT TILLGÅNGEN 

PÅ OLJA FÖRBÄTTRATS. DETTA HAR LETT TILL ATT PRISERNA PER 

TUNNA PÅ KORT TID SJUNKIT FRÅN 75 USD TILL 60 USD. 

I BÖRJAN AV AUGUSTI KÄNDE MAN ENBART TILL STIGANDE OL- 

JEPRISER OCH NU HAR PRISET PÅ NÅGRA VECKOR SJUNKIT MED 

20 %. 

och för alla ekonomier som 

är beroende av köpkraften i 

USA. 

Räntorna i Europa är betydligt 

lägre, men även här har 

man bromsat upp räntehöjningarna. 

Fr.o.m. den 5.10.06 

är den europeiska centralbanksräntan 

ECB 3,25 %. Den 

vanliga bostadslåneräntan 

(12 mån. Eurobor) ligger på 

nivån 3,8 %. Önskar man sig 

en lägre ränta kan man binda 

sitt bostadslån till 3 månaders 

euribor, som kostar ca 3,4 % 

+ ca 0,5 %, som är bankens 

marginal. De långa räntorna 

har redan en klart sjunkande 

trend vilket tyder på att ECB 

börjar närma sig en maximal 

räntenivå för denna gång. 

Bakgrunden till denna försiktiga 

linje är uppenbarligen att 

Europa i snitt ligger långt efter 

de fina BNP siffror vi noterat 

för Finlands del. 

Börskurserna runt om i 

världen har reagerat positivt 

på det lägre oljepriset och 

den utplanande räntenivån. 

Tittar vi på den finländska 

18 

börsen tycks det vara lönsamt 

att tillverka öl. Olvis kurs har 

stigit med hela 101 % på 12 

månader. Sämre har det gått 

för Nokias underleverantörer 

typ Aspocomp – 43 %, Elcoteq 

– 40 % och Perlos – 38 % 

, alla enligt en 12 månaders 

utveckling. 

Aktia Capital B 

€ 

200 

150 

100 

50 

0 

11.12-03 

Aktia Capital B 

31.12-04 

31.12-05 

2.04-06 

30.07-06 

1.10-06 

Aktia Capital har återhämtat 

sig fint sedan senast. Priset 

per andel var i april 164,90 

för att sedan i juli sjunka till 

149,34 och nu upp igen med 

5,46 % till 157,50 per andel. 

Vid årsskiftet var värdet 

141,28. Capital har haft en 

försiktig linje och placerat i 

trygga inhemska värdebolag 

typ Kone, Fortum, Nokia, Pöyry 

och Sampo. 

Som vi ovan konstaterade 

går Finlands ekonomi bra, 

vilket även kommer att synas 

i företagens resultat för innevarande 

år. Bolagen i Aktia 

Capital är stora internationella 

företag, som i hög grad är 

beroende av internationella 

konjunkturer. På sikt är detta 

en riskspridning för placerarna, 

men samtidigt kan det 

vara ett hot om man inte har 

beaktat detta i sin egen placeringspolitik. 

Trots försommarens nedgång 

på börsen i Finland lig- 

ger vi nu ca 7 % över nivån 

vid årsskiftet. Så här bra går 

det bara en viss period och efter 

det måste man räkna med 

en mera dämpad kursutveckling. 

Mandatum Global K 

€ 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

11.12-03 

Mandatum Global K 

31.12-04 

31.12-05 

Kursuppgången på 3,76 % 

sedan senast visar att förtroendet 

för aktier återvänt även 

internationellt. Internationellt 

är de ekonomiska aktiviteterna 

på en ovanligt hög nivå 

och en mängd branscher känner 

av den tilltagande köpkraften. 

I Europa är tillväxten 

fortfarande svag och den europeiska 

centralbanken har 

budgeterat en tillväxt på endast 

2,5 %, internationellt sett 

en låg siffra. 

Hur dollarkursen utvecklar 

sig gentemot övriga valutor 

är av globalt intresse. Eurons 

värde har förstärkts och är för 

tillfället ca 1,27 dollar. Med 

hänsyn till USA:s kraftiga 

handelsunderskott kan man 

fortsättningsvis räkna med en 

låg dollarkurs. 

Nordea Foresta K 

2.04-06 

30.07-06 

1.10-06 

Skogsindustrins situation har 

något förbättrats sedan sommaren. 

Speciellt gäller detta 

sågindustrin, som äntligen 

lyckats få lite bättre betalt för 

sina produkter. Vi har länge

pföljning av fondvärden 

€ 

500 

400 

300 

200 

100 

haft en situation där granvirket 

var mera eftersökt än tallvirket. 

De senaste månadernas 

prisutveckling har dock 

främst gynnat tallsågvaror. 

Skogsägarna ser förändringen 

i form av större efterfrågan 

och bättre rotpriser överlag 

och speciellt gäller detta tallstocken. 

Trots de positiva förändringarna 

kvarstår saneringsbehoven 

inom Metsäliittogruppen. 

Metsäliitto har nu senast meddelat 

att man önskar sälja sitt 

65,15 % stora aktieinnehav i 

det norska byggföretaget Moelven. 

De största bolagen i Nordea 

Foresta K är International Paper, 

UPM, Stora-Enso, Weuerhaeuser 

och Norske Skog. 

Fondens utveckling sedan senast 

är + 4,19 % och visar att 

förtroendet för skogsindustrin 

förbättrats under de senaste 

månaderna. 

Roburs Ryssland 

€ 

0 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

11.12-03 

31.12-04 

31.12-05 

Nordea Foresta K 

2.04-06 

Roburs Ryssland 

30.07-06 

1.10-06 

11.12-03 

31.12-04 

31.12-05 

2.04-06 

30.07-06 

1.10-06 

Fondens värde har stigit med 

4,89 % sedan föregående period. 

Vi har tidigare konstaterat 

att energipriserna och de 

politiska riskerna utgör det 

största hotet för utvecklingen i 

Ryssland. Den tidigare nämnda 

sänkningen av oljepriserna 

med 20 % är ännu inte av 

den storleksordningen att det 

skulle få allvarligare följder 

för rysk ekonomi. 

Generellt har fonder som 

placerar i de så kallade utvecklingsländerna 

klarat sig 

mycket bra. Till denna grupp 

hör fonder som placerar i 

bl.a. Sydamerika, Östeuropa, 

Indien och Ryssland. 12 månaders 

utvecklingen för dessa 

fonder har i bästa fall rört sig 

på en nivå mellan 30 % och 

60 %. Riskerna med dessa 

placeringar får dock inte 

glömmas. 

OP Cash Manager A 

€ 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

11.12-03 

OP Cash Manager A 

31.12-04 

31.12-05 

2.04-06 

30.07-06 

1.10-06 

I senaste rapport konstaterade 

jag att denna fond var periodens 

bästa, beroende på att 

alla andra fonder visade en 

negativ utveckling. Under den 

här perioden fortsätter denna 

fond med sin låga men säkra 

avkastning, som blev 0,56 %. 

Detta visar att en kort räntefond 

är en bra adress för korta 

placeringar, men fullständigt 

olämplig för längre placeringar 

– kvartalsuppföljning 

19 

där en årlig avkastning på 2–3 

% inte är konkurrenskraftig. 

De stigande internationella 

räntorna stöder något denna 

fond, men som vi redan tidigare 

konstaterade verkar det 

som om sannolikheten för 

ränteförhöjningar minskat. 

Framtiden 

Tillväxten fortsätter speciellt 

kraftigt i utvecklingsländerna, 

som samtidigt representerar 

över hälften av jordens befolkning. 

För den som vill 

satsa på detta, finns det nya 

fonder som arbetar med utvecklingsländer 

utan att binda 

sig till någon speciell region. 

Den förväntade avkastningen 

är ofta hög på dessa marknader 

och utgör en kompensation 

för de risker som hör 

samman med korruption och 

politiska oroligheter. Finland 

ligger granne med ett sådant 

område och har på detta vis 

stora möjligheter att stärka sin 

egen ekonomi. 

Länderna i väst och Japan 

lider alla av problem, som 

hör samman med en åldrande 

befolkning. Denna befolkningsstruktur 

skapar flere nya 

behov, men pensioner och 

sjukvård skall betalas. Vid högre 

BNP siffror avtar tillväxten 

och det blir svårare att hitta 

intressanta placeringsobjekt. 

Skogsägarna kan glädja sig 

åt att virkespriserna stigit ca 

10 % på ett år. Detta bör utnyttjas 

för att sköta skogarna 

och för att frigöra skogskapitalet 

till nya placeringar eller 

investeringar. Helst då investeringar 

som ger en rimlig 

avkastning på det placerade 

kapitalet. ❍ 

TEXT: 

CHRISTIAN HILDÉN 

Beställ förmånliga 

älg- och 

sorkskydd för 

dina plantor 

Mota-repellent, 

plant- och 

toppskydd 

F O R E S T U M A B 

Pilslättvägen 8 A, 00420 HELSINGFORS 

t.09-4770790, f.09-47707920 

w w w . f o r e s t u m . f i

I detta nummer av SKOGSBRUKET börjar en artikelserie om naturhänsyn i produktionsskogar. Syftet är att bena ut varför 

naturvården idag är en så viktig del av skogsbruket. Vi beskriver varför vissa strukturella drag och egenskaper i skogen skall 

bevaras, varför död ved är viktig och varför vi skall lämna naturvårdsträd i avverkningarna. Naturhänsyn behöver inte medföra 

förluster för skogsägaren, tvärtom, det kan löna sig – också ekonomiskt. 

I den första delen tar vi en titt på vad naturhänsynen i produktionsskogar grundar sig på. I de följande delarna synar vi några 

viktiga naturvårdsbiologiska egenskaper i sömmarna och belyser dem med exempel. Serien avslutas med ett informationspaket 

om handel med naturvärden. 

Del 

Naturhänsynen 

har ett syfte 

I GOD SKOGSVÅRD ÄR NATURHÄNSYN EN LIKA VIKTIG BIT SOM 

VILKEN ANNAN SKOGLIG ÅTGÄRD SOM HELST. NATURHÄN- 

SYNEN HAR DEFINITIVT ETT SYFTE. DET ÄR ATT TRYGGA DEN 

BIOLOGISKA MÅNGFALDEN OCH BEVARA OCH FÖRSTÄRKA SÅ- 

DANA STRUKTURELLA DRAG I SKOGARNA SOM ÄR VIKTIGA FÖR 

MÅNGA, INTE MINST HOTADE, ARTER. 

Den biologiska mångfalden 

i produktionsskogarna har 

minskat som en följd av det 

skogsbruk som bedrivits under 

flera decennier. Det betyder 

att en del arter som tidigare 

20 

levde i skogarna har minskat 

eller försvunnit, för att sådana 

livsmiljöer som de är beroende 

av inte längre finns, eller 

åtminstone minskat. 

I produktionsskogsbruket 

strävar vi efter jämnåriga, 

barrträdsdominerade bestånd. 

Skogarnas struktur har blivit 

ensidigare, vilket har lett till 

att flera arter som är beroende 

av död ved, minskat. Något 

förenklat kan man säga att ju 

mångsidigare skogen är i frå- 

ga om trädslag, ålder, levande 

och döda träd, vegetation osv. 

desto flera arter kan där leva. 

Den biologiska mångfalden 

kräver insatser 

Man kanske frågar sig varför 

naturhänsyn och biologisk 

mångfald blivit så viktiga teman 

i skogsbruket. Tidigare 

klarade vi oss alldeles utmärkt 

utan fästa någon speciell uppmärksamhet 

vid vare sig naturobjekt 

eller död ved. 

Forstmästare Annikka Selander 

på Kustens skogscentral 

tror att en bidragande 

orsak är att det idag finns 

forskningsrön som visar produktionsskogarnas 

roll när 

det gäller att trygga den biologiska 

mångfalden. Deras 

betydelse grundar sig på den 

stora arealen produktionsskogar 

i förhållande till skyddsområden. 

– Forskarna har äntligen 

kommit ut i produktionsskogarna. 

Det börjar finnas resultat 

om bland annat betydelsen 

av naturvårdsträd och de 

KLIBBTICKAN ÄR EN AV PIONJÄRAR- 

TERNA PÅ DÖD VED. DEN ANVÄN- 

DER VEDEN PÅ ETT SÄTT SOM GÖR 

DEN LÄMPLIG FÖR ANDRA ARTER 

SOM KRÄVER BEARBETAD DÖD VED, 

T.EX. DEN RÖDLISTADE CITRONPO- 

RINGEN.

särskilt viktiga livsmiljöerna, 

säger Selander. 

Nyligen offentliggjordes 

en forskningsrapport om 

programmet för biodiversitet 

i södra Finlands skogar 

(METSO). I publikationen har 

man sammanställt över 140 

forskares forskningsresultat, 

som utgör en bas för de metoder 

som skall tillämpas för att 

trygga den biologiska mångfalden 

i södra Finlands skogar. 

Forskningen har främst 

rört de olika skyddsmetodernas 

ekologiska, ekonomiska 

och sociala verkningar. 

Spara speciella fläckar 

Det privata skogsbrukets 

grundpelare är lönsamhet. 

Det växande beståndet skall 

ge en så god avkastning som 

möjligt. Huvudmålet för 

skogsbruket är absolut inte 

att skapa livsmiljöer för olika 

skogsarter. Meningen är inte 

heller att skapa livsmiljöer på 

sådana ställen som inte har 

de egenskaper som behövs. 

I nästan alla bestånd finns 

det i alla fall fläckar som avviker 

från den övriga figuren. 

Det kan till exempel vara fråga 

om kantzoner eller svårtillgängliga 

terrängavsnitt, 

våtare, torrare, bördigare, 

kargare eller kanske stenigare 

partier som också tidigare 

skogsägare lämnat utanför 

virkesproduktionen. Det är 

ställen som är olönsamma investeringsobjekt. 

– På de här fläckarna förekommer 

olika strukturella 

drag, som är viktiga för den 

biologiska mångfalden, och 

som utvecklats mer eller mindre 

ostört under en längre tid. 

Det betyder egenskaper som 

är värda att bevara och som 

erbjuder mat, husrum och 

skydd för hänsynskrävande 

arter, säger Selander. 

Genom att koncentrera naturhänsynen 

till dessa fläckar 

i beståndet, ökar man variationen 

i landskapet och skapar 

lämpliga livsmiljöer, utan 

att det över huvudtaget drabbar 

virkesproduktionen i det 

omgivande beståndet. 

Det räcker med bondförnuft 

Selander framhäver att naturhänsyn 

inte kräver fördjupade 

kunskaper i biologi eller ekologi. 

Det räcker oftast med 

sunt bondförnuft. 

Som ett exempel på hur 

vi kan öka variationen i produktionsbestånd 

nämner hon 

lövträdsinslaget i barrträdsbestånd. 

Lövträden har i allmänhet 

en kortare omloppstid 

än barrträd och de sprider 

inte heller några skadegörare. 

När de så småningom dör, 

lämnar man dem kvar i skogen 

för att förmultna och öka 

variationen i beståndet. 

– Det kommer upp naturligt 

björkar nästan överallt. Genom 

att lämna kvar en grupp 

redan när man röjer i plantskogen, 

skapar man framtida 

livsmiljöer i form av naturvårdsträd. 

I förnyelseavverkningen 

kan man sedan göra 

högstubbar av dem, säger 

Selander. 

Man skall inte äventyra 

förnyelseresultatet genom 

att lämna kvar frösättande 

glasbjörkar. Det är viktigt att 

successionsprocessen inte 

avbryts, och att det i skogen 

finns både hård och mjuk död 

ved. 

I Sverige kallas naturvårdsträden 

för ”evighetsträd”. Benämningen 

beskriver utmärkt 

deras funktion. 

21 

Kontinuitet, koncentration, 

kostnadseffektivitet 

Gällande naturhänsyn i produktionsskogar 

har Selander 

funderat ut en bra minnesregel 

som består av tre viktiga 

faktorer som börjar med bokstaven 

k. 

Kontinuitet betyder att man 

tar generell naturhänsyn i 

beståndets alla utvecklingsskeden. 

Den börjar redan i 

markberedningen och planteringen 

och fortsätter i gallringarna 

ända till förnyelseavverkningen, 

då ett nytt varv 

inleds. 

Koncentration innebär att 

det alltid är bättre att koncentrera 

naturvårdsåtgärderna till 

särskilda ställen än sprida ut 

Vad är biodiversitet? 

Biodiversitet eller biologisk mångfald är ett uttryck för artrikedom, 

genetisk variation inom en art, variation mellan 

naturtyper och förekomsten av olika biologiska processer 

som upprätthålls i naturen, till exempel cirkulationen av 

näringsämnen eller predation. Det är alltså sådana funktioner 

som ofta är en förutsättning för att ekosystemen och 

deras innehåll av arter skall fortleva. Biologisk mångfald 

anses alltså förekomma på tre nivåer: ekosystem och biotoper 

(t.ex. skogen), arter (t.ex. hare eller klibbticka) och 

genetisk nivå. Det enklaste måttet på artdiversitet är antalet 

arter – ju flera arter det finns i ett område, desto större är 

NATURVÅRDSTRÄD ÄR EVIGA. DE SKALL STÅ KVAR BLAND TRÄDEN I FÖLJANDE 

GENERATIONER FÖR ATT ÖKA VARIATIONEN I BESTÅNDET OCH SKAPA LIVSMIL- 

JÖER FÖR EN MÄNGD OLIKA ARTER. 

dem över ett stort område. I 

praktiken betyder det exempelvis 

att man lämnar grupper 

naturvårdsträd av olika 

trädslag och kronskikt på 

kantzoner eller i närheten av 

värdefulla livsmiljöer. 

Kostnadseffektivitet är att 

man vid avverkningar lämnar 

kvar träd och fläckar med ett 

lågt ekonomiskt värde som 

istället har ett högt ekologiskt 

värde. Då sparar man samtidigt 

i hyggesrensning, fällning, 

upparbetning, skogstransport 

och markberedning. 

Utgå från vardagliga saker 

Generell naturhänsyn är 

idag en förutsättning för hållbart 

skogsbruk. Den berör 

alla inom skogssektorn, från 

skogsägare till virkesuppköpare. 

Den behöver varken 

medföra ekonomiska förluster 

eller mera arbete – tvärtom. 

– Man måste utgå från alldeles 

vardagliga saker. Var 

lönar det sig att satsa på virkesproduktion 

och var skall 

man låta andra värden dominera? 

Vi kan inte kämpa mot 

naturen för i den kampen har 

vi ingenting att vinna, säger 

Selander. ❍ 

diversiteten. ❍ TEXT OCH FOTO: 

GUNNAR SALINGRE

Finlands första 

Genom statusen som världsnaturarv 

kompletterar Kvarkens 

skärgård ett redan befi 

ntligt område. Höga Kusten 

i Sverige har sedan år 2000 

klassats som världsnaturarv. 

Kvarkens skärgård omfattar 

5.600 öar. Området fi nns 

inom sex kommuner: Korsnäs, 

Malax, Vasa, Korsholm, 

Maxmo och Vörå. Här bor 

2.500 personer. 

Kvarkens skärgård består 

till 85 procent av vatten. Området 

är 194.400 hektar stort. 

världsnaturarv 

LANDET HÖJER SIG UR HAVET. LÅNGA, SMALA ÖAR BILDAR 

TVÄTTBRÄDESFORMATIONER. 

KVARKENS SKÄRGÅRD ÄR UNIK. SÅ UNIK ATT UNESCOS 

VÄRLDSARVSKOMMITTÉ GETT DEN STATUS SOM VÄRLDSNATU- 

RARV. LANDHÖJNINGEN OCH DE STORA FÄLTEN MED TVÄTT- 

BRÄDESMORÄNER, ELLER DE GEER-MORÄNER SOM DE HETER, 

GÖR OMRÅDET SPECIELLT. 

Landhöjningen tydlig 

På vår fi nländska sida av 

Kvarken syns landhöjningen 

mycket tydligt. Senaste istiden 

pågick drygt 100.000 år. 

Ett istäcke med en tjocklek på 

tre till fyra kilometer pressade 

ner hela norra Skandinavien 

800 meter. Efter istidens slut, 

för 10.000 år sedan, började 

jordytan sakta stiga igen. Det 

gör den fortfarande, med en 

takt på åtta millimeter per år. 

Enligt geologiska beräkningar 

22 

fortsätter fenomenet i drygt 

10.000 år. Drygt 100 meter 

till beräknas landet stiga ur 

havet. 

Landhöjningen ökar landarealen 

i Kvarkens skärgård 

med en kvadratkilometer per 

år. 

Särdragen försumpar 

Replot och Björköby bildar 

kärnområde inom världsnaturarvet 

i Kvarkens skärgård. 

Här syns både landhöjning 

och den fl acka moränskärgården 

tydligt. 

De Geer-moränerna är 

i ögon fallande. Att de kallas 

tvättbrädesmoräner är förståeligt. 

Grynnorna som stigit 

ur havet bildar långa, smala 

upphöjningar. Alla går i samma 

riktning. 

Också på det som idag är 

landbacken syns fenomenet 

tydligt. En skogsväg i Björköby 

bjuder på en synnerligen 

speciell färd. Där vägen 

är byggd tvärsöver tvättbrädesformationerna 

är sträckningen 

synnerligen backig. 

Den kan inte jämföras med 

kuperad terräng. Backarna är 

inte särdeles höga, men de 

avlöser varandra som tätt liggande 

åsar. 

För skogsbruket betyder 

formationerna en del extra 

dikningar. 

– Mellan åsarna samlas vatten, 

och marken försumpas. 

Marken är dessutom tät, och 

dikning är en nödvändig åtgärd 

för fortsatt virkesproduktion, 

säger Henrik Östman, 

områdesansvarig på skogsvårdsföreningen 

Söderskog. 

Önskar skogsbruksplan åt 

alla 

Inom världsnaturarvet går 

vardagen vidare. Så sägs den 

ska fortsätta, utan ytterligare 

begränsningar för befolkning 

och näringar. 

– Naturarvet väcker en hel

del frågor i skärgården, säger 

Östman. 

Han ser det som naturligt. 

Skärgårdsbefolkningen 

har fått sin vardag ordentligt 

kringskuren av olika slags naturskydd. 

– Statusen som världsnaturarv 

är så ny att ingen hittills 

vet riktigt vad den innebär. 

Skogsbruket rullar åtminstone 

på som tidigare. 

Östman ser helst att inga 

oklarheter ska lägga sordin på 

vardagslivet. Därför efterlyser 

han satsningar som befrämjar 

rättsskydd, sysselsättning och 

överlevnad. 

– Jag skulle gärna se att varje 

skogsägare ute i skärgården 

skulle få en skogsbruksplan. 

Gratis. 

En plan, där vardagligt skogsbruk 

ingår som naturlig del 

inom världsnaturarvet, skulle 

räta ut många frågetecken. 

Ingen från så kallad högre 

ort har pådyvlat skogssektorn 

restriktioner genom naturarvet. 

Men på det lokala planet 

fi nns intressen som gärna tolkar 

naturarvet till sin fördel, 

och samtidigt till skogssektorns 

nackdel. Lokalbefolkning 

och sommargäster har 

ibland skilda åsikter om hur 

naturarvet ska förvaltas. 

Lokala arbetsplatser önskas 

Nu fi nns både förväntningar 

och farhågor hos ortsbefolkningen. 

Henrik Östman är 

bosatt på Replot och har arbetat 

i området i 17 år. Därmed 

är skärgårdens intressen 

de samma som hans. 

Han hoppas att statusen 

som världsnaturarv inte ska 

stanna vid vackra tal. 

– Ett önskemål är en ordentlig 

satsning på vägnätet. 

En ringväg samt cykelleder 

skulle vara en god början för 

att främja turismen. 

Ortsbefolkningens sysselsättning 

ser Östman som viktig. 

– Oberoende vad som ska 

uträttas i naturarvets tecken 

tycker jag att ortsbefolkningen 

i första hand ska anlitas 

som arbetskraft. Jag vill inte 

att utom området boende ska 

komma och skumma grädden, 

med skärgårdsborna 

som åskådare. 

Han berättar att världsnaturarvet 

redan fått en del branscher 

att vädra morgonluft. 

– För fastighetsbranschen 

innebär naturarvet ett uppsving. 

Priserna på hus och 

tomter kan stiga. 

Henrik Östman hoppas 

också att det planerade Havets 

Hus ska föra gott med sig 

till bygden. Tanken är att det 

ska vara en port till världsnaturarvet. 

Företag rustar för turism 

Några dramatiska förändringar 

väntar sig inte Roland 

Wiik. Han är numera bosatt i 

23 

OCKSÅ DET SOM LÄNGE VARIT LANDBACKE VISAR NATURARVETS SÄRDRAG. 

VÄGEN BJUDER PÅ EN SÄREGEN TUR, DÄR ÅSARNA LIGGER TÄTT. 

Vasa, men med rötterna stadigt 

fästa i Björköby. Han har 

besökt fl ere av världens naturarv, 

delvis genom sitt arbete 

som fi lmproducent. 

– Min erfarenhet är att där 

naturarvsstatusen tilldelas på 

geologiska grunder, så som i 

Kvarkens skärgård, går livet i 

lokalsamhällena vidare tämligen 

oförändrat. Visserligen 

innebär naturarvet ett förhöjt 

varumärkesvärde. Turismen 

kan öka och näringslivet kan 

få en skjuts framåt, men det 

tror jag vi ser först efter tio år 

eller mer. 

Han berättar att byborna 

rent konkret sett till att vara 

förberedda inför en ökad turism. 

– Företagen inom turistnäringen 

har bildat en gemensam 

turistförening. 

Grunda en byrå! 

Wiik är däremot övertygad 

om att primärnäringarna inte 

påverkas. 

– Vi skärgårdsbor har ibland 

en attityd som kan verka både 

HENRIK ÖSTMAN HOPPAS ATT STA- 

TUSEN SOM VÄRLDSNATURARV INTE 

SKA STANNA VID VACKRA TAL. 

negativ och konservativ. Men 

den medvetenhet och det levnadsmönster 

som havet föder 

har skapat en gemensam 

värdegrund. Den innehåller 

en sund misstänksamhet mot 

idéer som hotar vårt oberoende, 

vår traditionella livsstil 

och våra näringar. Våra traditionella 

näringar är i sin tur 

garanter för att både naturvärden 

och kultur bevaras. 

Roland Wiik poängterar att 

kompetens fi nns inom området. 

Den bör tas till vara. 

– Jag föreslår att miljöministeriet 

eller jord- och skogsbruksministeriet 

grundar en 

permanent världsnaturarvsbyrå 

här i Björköby. Byrån ska 

vara lokal, men fi nansieras 

nationellt. Den kunde fungera 

som förebild för andra motsvarande 

områden, både nationellt 

och internationellt. ❍ 


ANNE MANNER

Bokslut efter Gudrun 

HANTERINGEN AV STORMEN 

GUDRUN HAR GÅTT BÄTTRE 

ÄN VI ENS VÅGAT HOPPAS. 

DET HÄR SÄGER KONCERN- 

CHEFEN LEIF BRODÉN PÅ 

SÖDRA. 

Gudrun fällde totalt sjuttio 

miljoner kubikmeter skog i 

södra Sverige i januari 2005. 

En stor del av de drabbade 

skogsägarna var medlemmar 

i Södra, som är en skogskoncern 

som ägs av sina 35 000 

medlemmar. 

Södra hade som mål att 

stormskadat virke i medlemmarnas 

skogar skulle vara 

upparbetat och utkört till väg 

senast i slutet av april i år. 

En liten tidsförskjutning blev 

det, men till midsommar var 

allt upparbetat. Ett år och 

fem månader efter katastrofen 

hade Södra upparbetat 28 

miljoner kubikmeter stormskadat 

virke. 

Gott betyg åt finländare 

Då aktiviteten i de stormskadade 

skogarna var som livligast, 

jobbade fyratusen extra 

avlönade personer från sexton 

länder med att röja upp 

i skogarna. Till att leda och 

övervaka arbetet anställdes 

omkring 250 skogsfackmän. 

Hundratals avverkningsmaskiner 

och skogstraktorer och 

ungefär lika många virkesbilar, 

många från Finland, kom 

med kort varsel till Sverige. 

De finska entreprenörerna får 

ett gott vitsord av Södra. De 

kunde sitt arbete och hade 

maskiner som klarade det 

tunga arbetet i stormskadade 

skogar. 

GRANSKOGAR UPPARBETADES TILL SIST EFTERSOM GRANAR MED ROTKONTAKT KAN LEVA VIDARE 1–2 ÅR EFTER ATT DE 

BLÅST OMKULL. 

Närmare en miljon kubik till 

Finland 

Avverkningarna inleddes i 

talldominerade skogar. Granar, 

som har rotkontakt, kan 

hålla sig vid liv längre. Om ett 

stormfällt träd har kvar minst 

tjugo procent av rötterna i 

marken, oskadade, kan trädet 

enligt franska erfarenheter 

leva vidare 1–2 år liggande på 

marken. Sannolikheten minskar 

dock om trädet ligger på 

torr mark, är utsatt för solgass, 

har stora stamskador eller angrips 

av skadeinsekter. 

Södra har gjort virkeskontrakt 

med finska köpare på 

700 000 kubikmeter. Ett fartyg 

per vecka kommer ännu till 

Finland från någon av Södras 

terminaler. 

Vinsten åt medlemmarna 

som efterlikvid 

Södra var snabb med att få 

ut information till drabbade 

skogsägare. Medlemmarna 

fick ett brev fyra dagar efter 

24 

stormen. I brevet utlovades 

ett fast pris för det stormskadade 

virket. Enligt Lars-Eric 

Åström som är styrelseordförande 

i Södra var det viktigt 

att alla medlemmar behandlas 

likvärdigt oberoende av 

om virket avverkades genast 

eller först efter ett år. 

Södras styrelse beslöt på sitt 

årsmöte i augusti att rörelsevinsten 

för 18-månadersperioden 

fram till den 30 juni 

2006 skulle utdelas till medlemmarna, 

totalt 1,4 miljarder 

kronor. Av den summan 

utbetalas merparten, över en 

miljard kronor, som efterlik- 

vid. Södras medlemmar får 

omkring femtio kronor extra 

per kubikmeter som efterlikvid. 

Den svenska staten har 

också hjälpt de stormdrabbade 

skogsägarna. Bland annat 

i form av skattelättnader 

och pengar för reparation av 

sönderkörda vägar. Återbeskogningen 

kommer också att 

stödas under förutsättning att 

EU ger sitt tillstånd. ❍ 

TEXT: 


Julklappsbekymmer? 

Ge en gåvoprenumeration 

på Skogsbruket. 

Läst i Skogsbruket? 

På webben hittar du 2003–2005, 

www.skogsbruket.fi 

Foto: Södra

Insekter hotar skogarna 

i sydöstra Sverige 

MYCKET TYDER PÅ ATT BARKBORREANGREPPEN EFTER STORMEN 

GUDRUN BLIR VÄRRE ÄN FÖRVÄNTAT. DEN VARMA OCH TORRA 

SOMMAREN HAR GYNNAT BARKBORRARNA OCH STÄLLT TILL DET 

FÖR GRANARNA SOM ÄR STRESSADE AV TORKA. DET HÄR HAR 

LETT TILL ATT MAN FÅTT MERA SVÅRA ANGREPP PÅ STÅENDE 

TRÄD ÄN MAN RÄKNAT MED. INTE NOG MED DET, SNYTBAG- 

GEANGREPPEN PÅ UNGA PLANTOR BEFARAS OCKSÅ BLI SVÅRA 

UNDER DE FÖLJANDE ÅREN. 

Över en miljon kubikmeter 

stående skog i Götaland kan 

ha angripits av granbarkborrar. 

Det är Skogsstyrelsens och 

Södra Skogsägarnas bedömning 

av skadorna på stående 

skog i det stormdrabbade området. 

Gynnsamma förhållanden 

Det är den varma sommaren 

med svår torka i sydöstra Sverige 

som har medfört en väldigt 

snabb ökning av antalet 

granbarkborrar. Det innebär 

att både den första och andra 

generationen granbarkborrar 

har hunnit svärma under sommaren. 

Samtidigt har torkan 

försvagat trädens motståndskraft. 

Eftersom angripna träd 

är svåra att hitta så länge kronan 

är grön är det först nu på 

hösten som angreppens totala 

omfattning visat sig. 

– Vi befinner oss redan nu 

i en situation som under normala 

väderförhållanden hade 

uppkommit först år 2007 eller 

senare. En mycket viktig faktor 

inför nästa år är om den 

nya generationen granbarkborrar 

hinner utvecklas färdigt 

och hur stor andel som övervintrar 

i träden, säger Jörgen 

Ringagård på Skogsstyrelsen. 

I SLU:s försöksparker som 

man grundat för att följa med 

barkborreläget efter stormen 

har man kunnat urskilja åtminstone 

fyra olika angreppsvågor 

under sommaren och 

hösten. I normala fall begränsas 

svärmningen och angreppen 

till maj–juni. 

Det gäller att handla fort 

Ännu i våras var man relativt 

hoppfull. Kallt och regnigt väder 

i maj gjorde att barkborrarna 

inte flög och angreppen 

kom av sig. Men den oväntat 

Foto: Kari Heliövaara 

DET ÄR DEN VARMA SOM- 

MAREN MED SVÅR TORKA 

I SYDÖSTRA SVERIGE SOM 

HAR MEDFÖRT EN VÄLDIGT 

SNABB ÖKNING AV ANTALET 

GRANBARKBORRAR. 

25 

varma sommaren förändrade 

allt. Granbarkborrarna började 

flyga på allvar igen i juni 

och fortsatte att angripa både 

stormfällda och stående träd 

under resten av sommaren. 

Jan Rosenqvist på Skogsstyrelsen 

säger att det viktiga nu 

är att ta kol på barkborrarna, 

rädda virket och skydda skogen 

för framtiden. Angripna 

träd skall transporteras bort 

från skogen så fort som möjligt, 

även om det kostar möda 

och pengar. Han menar att 

det betalar sig att sanera nu 

och bespara skogen från ännu 

värre angrepp nästa år. 

Skogsstyrelsen kommer att 

utarbeta en handlingsplan för 

åtgärder inför år 2007. En åtgärd 

som med stor sannolikhet 

blir aktuell är skärpta skyddsföreskrifter 

i skogsvårdslagen. 

Nästa hot är snytbaggen 

Stormen och stormfällningen 

har också skapat en ofantlig 

mängd lämpliga ynglingsmaterial 

för snytbaggen, dvs. rötterna 

på nyligen fällda eller 

döda barrträd. Det här medför 

att antalet snytbaggar kommer 

att öka på de stormdrabbade 

området. Från nästa år 

och de närmast följande åren 

kan man förvänta sig särskilt 

hög risk för plantskador och 

därför uppmanas skogsägarna 

i det stormdrabbade området 

vara beredda på att vidta alla 

de åtgärder som står till buds 

mot snytbaggen. 

Mat i flera år framåt 

Orsaken till de ökande snytbaggepopulationerna 

är att 

baggarna nu kan komma tillbaka 

till samma områden flera 

år i följd, eftersom det finns 

färska rötter för larverna i flera 

Foto: Gunnar Salingre 

år framåt, så länge som upparbetningen 

av den stormfällda 

skogen pågår. I normala fall 

söker sig baggarna varje år 

till nya områden där det finns 

lämpliga platser för förökning. 

Magnus Petersson på 

Skogsstyrelsen menar att 

framtidsbilden grundar sig 

på att kombinationen bra föryngringsplatser 

och långvarig 

upparbetning utan avbrott i 

stormskogen gynnar snytbaggen. 

När det inte längre finns 

lämpliga rötter förväntas efterarbetet 

och avverkningar 

av levande granar som angripits 

av barkborrar ge snytbaggarna 

ny fart. 

På nya planteringar finns det 

mat för de färdiga insekterna. 

Där kan de kalasa på miljontals 

nyligen satta plantor. Svåra 

skador är att vänta om inte 

plantorna är behandlade med 

bekämpningsmedel. 

Petersson förväntar sig att 

snytbaggepopulationerna 

kommer att krympa till normal 

storlek först efter 2009. 

❍ 

TEXT: 

GUNNAR SALINGRE 

ORSAKEN TILL ATT SNYTBAGGEAN- 

GREPPEN FÖRVÄNTAS ÖKA PÅ DET 

STORMDRABBADE OMRÅDET ÄR ATT 

BAGGARNA NU KAN KOMMA TILLBA- 

KA TILL SAMMA OMRÅDEN FLERA ÅR I 

FÖLJD, EFTERSOM DET FINNS FÄRSKA 

RÖTTER FÖR LARVERNA I FLERA ÅR 

FRAMÅT.

Urean är lätt att hantera 

UREA SOM HISTORISKT SETT HÖR TILL DE ALLRA FÖRSTA MEDLEN 

SOM ANVÄNDES FÖR ATT HINDRA SPRIDNINGEN AV ROTRÖTA, 

ÄR SEDAN NÅGRA ÅR TILLBAKA ETT GODKÄNT BEKÄMPNINGS- 

MEDEL I FINLAND. ENLIGT SKOGSFORSKNINGSINSTITUTET UN- 

DERSÖKNINGAR HINDRAR UREA OCH PERGAMENTSVAMP LIKA 

EFFEKTIVT SPRIDNINGEN AV ROTRÖTA. HUR FUNGERAR UREAN 

SOM STUBBEHANDLINGSMEDEL UR ANVÄNDARENS, DVS. MA- 

SKINFÖRARENS PERSPEKTIV? 

Antalet avverkningsmaskiner 

med urea i behållaren för 

stubbehandlingsmedel ökar 

hela tiden. En maskinentreprenör 

som börjat använda 

urea är Kari Lehtonen som 

avverkar för UPM. 

– För ett par år sedan erbjöd 

UPM mig möjligheten att 

börja använda urea och jag 

passade på att prova. Jag har 

endast goda erfarenheter av 

medlet, säger Lehtonen som 

har en avverkningsmaskin 

och två skogstraktorer. 

Bruksfärdig lösning 

Lehtonen prisar ureans användarvänlighet. 

Preparatet som 

är bruksfärdigt levereras i 600 

och 1 000 liters containrar. 

Lösningen innehåller förutom 

vatten och urea, också färgämne 

och ett medel som ger 

korrosionsskydd för maskinen 

och spridningsanordningen. 

Containern transporteras behändigt 

på en flakbil till avverkningsplatsen, 

där man 

efterhand fyller på avverkningsmaskinens 

behållare. 

– Det är en fördel att preparatet 

levereras färdigt för 

användning. Man behöver 

inte själv komma i kontakt 

med bekämpningsmedlet, 

utan pumpar det direkt från 

containern till avverkningsmaskinens 

behållare. Det 

spar tid när man inte behöver 

blanda lösningen själv, säger 

Lehtonen. 

Eftersom det är fråga om 

ett bekämpningsmedel skall 

man i alla fall komma ihåg att 

använda skyddshandskar när 

man fyller på behållaren. 

Minimalt underhåll 

En annan fördel är det minimala 

underhållet medlet 

förorsakar. Ureapreparatet är 

ett bekämpningsmedel med 

god hållbarhet. Tillverkaren 

garanterar att produkten håller 

sin effekt i åtminstone tio 

månader, oberoende av förhållandena. 

Produkten skall 

också klara en temperatur på 

-12 grader utan att tappa sin 

effekt. Varken spridningsanordningen 

eller behållaren 

måste tvättas eller tömmas 

efter användning. 

– Jag behöver inte tömma 

maskinens ureabehållare när 

jag slutar arbetet för veckan. 

Om det finns bekämpningsmedel 

kvar i maskinens behållare 

när jag slutar, kan 

jag lugnt lämna det där över 

veckoslutet, utan att behöva 

vara rädd för att det förstörs 

eller skadar spridningsanordningen, 

säger Lehtonen. 

När stubbehandlingsperioden 

slutar på hösten och vinteravverkningarna 

börjar, utför 

Lehtonen ett lätt underhåll 

på behållaren och spridningsanordningen 

genom att skölja 

systemet med vatten och köra 

hydraulolja i slangarna. 

– Det är allt jag gör. Under 

26 

den period av året som man 

behandlar stubbarna orsakar 

urean inga tilläggsåtgärder på 

maskinen. 

Urealösningen innehåller 

inga fasta partiklar, vilket 

hindrar att hålen i sågsvärdet 

blockeras. Preparatet bildar 

ingen fällning som i värsta fall 

täpper till hålen där medlet 

kommer ut från sågsvärdet. 

– Svärdet kräver mindre underhåll 

och preparatförbrukningen 

minskar eftersom sprid- 

Ureapreparatets effekt som bekämpningsmedel mot roticka 

grundar sig på att urean förstör trädstubbens ytceller och 

torkar stubbytan så att inte rotickans sporer kan gro. Stubbytan 

blir helt enkelt ett olämpligt växtunderlag för rötsvampen. 

Samtidigt främjar den tillväxten av andra svampar och 

mikrober som växer på stubben, vilket ökar konkurrensen 

och bidrar till att rotickans tillväxt och spridning hämmas. 

Målet med stubbehandlingen är att hela stubbytan täcks 

med bekämpningsmedel, absoluta minimi är 85 procent. 

KARI LEHTONEN HAR ENDAST HAFT 

GODA ERFARENHETER AV ATT AN- 

VÄNDA UREA SOM STUBBEHAND- 

LINGSPREPARAT. 

EN FÖRDEL MED UREAPREPARATET ÄR 

ATT DET INTE TÄPPER TILL HÅLEN I 

SÅGSVÄRDET. 

ningstrycket inte måste höjas 

på grund av blockerade hål. 

Inte i närheten av vattendrag 

Den största nackdelen med 

urean, åtminstone tillsvidare, 

är förbudet att använda medlet 

närmare än 25 meter från 

vattendrag. Detta sätter käppar 

i hjulet för användningen 

åtminstone på områden där 

det finns mycket vatten. Enligt 

Jukka Lyytikäinen på JL-Tuotteet 

som är bakom ureapreparatet, 

kommer tillverkaren 

tillsammans med Metsäliitto, 

Stora Enso och UPM att begära 

hos Finlands Miljöcentral 

att begränsningen upphävs 

till våren 2007. ❍ 


GUNNAR SALINGRE

Virkespriser 

Höga priser stimulerar 

virkeshandeln 

De höga virkespriserna syns i virkeshandeln. De senaste fyra 

veckorna har skogsindustrin köpt över en miljon kubikmeter 

virke per vecka från privatskogarna. Under samma tid i fjol varierade 

mängderna från drygt 0,6 till 0,8 miljoner kubikmeter. 

Enligt en gallup som MTK låtit utföra är aktiva jordbrukare 

aktivast på virkesmarknaden just nu. En tredjedel uppger att de 

planerar att sälja virke i höst. Även skogsägare som räknas till 

gruppen löntagare planerar att sälja virke i större omfattning än 

normalt. Tjugonio procent uppgav att de planerade en virkesförsäljning 

i höst. ❍ 

TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 

I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment 

ingår. Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. 

Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt 

mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits 

överens om med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i 

leveransaffärer. Priserna är utan moms. 

Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje 

vecka tillställer skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda 

skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av 

privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer 

och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens 

egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. 

I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 

86 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Statistiken täcker bäst östra 

Finland och sämst västra och norra Finland. Utanför materialet är små och 

medelstora sågar. 

De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal 

av priset på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden 

för något sortiment på ett område vid rotköp är under 1.000 m 3 

och vid leveransköp under 500 m 3 , anges inget pris (..). Om mängden är 0 m 3 , 

anges (-) som pris. ❍ 

Förkortningar: 

ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då 

köparen har hand om avverkningen och skogstransporten 

LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, 

då säljaren står för avverkningen och skogstransporten 

27 

Ny områdesindelning 

Från den 1 juli ges virkespriserna för sex 

större områden i stället för per skogscentralområde. 

Områdena framgår av kartan. 

Skogsindustrin rf:s medlemsföretag har 

gemensamt kommit överens om den nya 

områdesindelningen. Målet var att få områden 

med ungefär lika stora inköpsmängder. 

Den nya områdesindelningen har 

konkurrenspolitisk bakgrund och 

dessutom vill virkesköparna värna 

om datasekretessen i områden 

med få virkesköpare. 

Svenska Österbotten hör till 

ett mycket stort område och 

det försämrar prisstatistikens 

användbarhet. ❍ 

KESKI- 

SUOMI 

LAPPI 

SAVO-KARJALA 

KYMI- 

SAVO

Kröken sätter stopp 

EN KLEN STOCK KAN GE GOTT UTBYTE. MEN ALLT HÄNGER 

PÅ KVALITETEN. DET ÄR KRÖKARNA SOM ÄR FLASKHALSEN FÖR 

HUR MYCKET SÅGAT VIRKE EN STOCK KAN GE. 

Stefan Thölix i Tölby, Korsholm, 

blir ständigt påmind 

om stockarnas kvalitetskrav. 

Han utgör en fjärdedel av 

ägarna i företaget TopTimber. 

Han sågar omkring 3.000 

stockar varje år. 

– Det är i huvudsak stockar 

av klenare dimensioner jag 

sågar. I normala fall sågar jag 

stockar som är ner till 12,5 

centimeter i toppen. Minimilängden 

är i regel 3,40 meter. 

Men vid fraktsågningar är det 

kunden som avgör måtten, så 

långt det går. Det går att såga 

både klenare och kortare 

stockar, men de korta innebär 

stor arbetsinsats i förhållande 

till mängden. Klena dimensioner 

kräver inställning för 

hand. 

Fraktsågningarna står för en 

mindre del av verksamheten. 

Det är en naturlig följd av utvecklingen 

inom skogsägande, 

skogsbruk och byggande. 

– Förut var det vanligt att 

skogsägare högg stockar ur 

egen skog och förde dem till 

en lokal såg för att omvandlas 

till byggnadsvirke. Då var 

kunskapen om mängder, kvalitet 

och utbyte mera naturlig 

för var och en. 

Slängkrökar problem 

Ju klenare en stock är desto 

viktigare är det att den är rak. 

Det är krökarna som förorsakar 

mest spill. 

– En stock med långkrök 

går att vända på fördelaktigaste 

sätt, och på så vis få ett 

utbyte. Men mängden spill är 

större än från en rak stock. 

Det verkliga bekymret kalllas 

slängkrök. 

– En stock med tre slängar 

har tyvärr ingenting vid sågen 

att göra. Det går helt enkelt 

inte att få sågad vara ur en sådan 

stock. 

Stammar med slängkrök är 

ett ökande fenomen. Thölix 

lägger märke till dem i planterade 

skogar. 

Rätt kapning räddar stock 

Den självverksamma skogsägaren 

med ett byggprojekt i 

vardande kan undvika slöseri, 

åtminstone för någorlunda 

hyfsade stammars del. En del 

krökar går att minska eller eliminera 

genom rätt aptering. 

28 

– Maximalt utbyte bygger 

på att stocken kapas på rätt 

ställe. Krökar ska kapas bort 

så gott det går. 

Tvära krökar kan kapas mitt 

i, eller så att de kommer i den 

grövre änden av stocken. Där 

är spillet störst i vilket fall som 

helst. Stocken i sig är den ram 

inom vilken virket ska tas 

fram. Den klenaste delen är 

alltid den begränsande faktorn. 

Stammar med långkrök kan 

med fördel kapas till kortare 

stockar. 

Klokt ta korta stockar 

Det är inte bara krökar som 

talar för korta stockar. Överlånga 

stockar medför ökad 

andel spill, även om de är 

raka. 

– Avsmalningen är en viktig 

DEN KLENA, RAKA STOCKEN MED LITEN AVSMALNING GER ETT BÄTTRE UTBYTE 

ÄN DEN GRÖVRE, KROKIGA. 

detalj. Det händer att kunder 

kommer med stockar av dubbel 

längd, och tänker sig en 

kapning av den färdiga, sågade 

varan. 

Det som i teorin kunnat 

vara en rationalisering medför 

i verkligheten slöseri med 

virke. 

Mycket långa stockar betyder 

grovt spill från stockens 

grövsta ända. Stor andel spill 

gör i värsta fall att fraktsågningen 

blir en besvikelse. 

Beräknad mängd krymper betänkligt. 

Tjurigt är tjurigt 

Stefan Thölix erkänner egna, 

gamla misstag. 

– Tidigare sålde jag de bästa 

stockarna och tog de av sämst 

kvalitet för eget bruk. Det är 

galet. Det är varken klokt eller 

roligt att bygga med dåligt 

virke. 

Som exempel nämner han 

tjuriga stockar. Plankor och 

bräder av sådant vrider sig 

och är förtretliga för byggaren. 

– Trots att jag binder hårt om 

paketen vrider sig bräder och 

plankor så fort de tas fram. 

Apteringen utvecklas 

Stefan Thölix räknar med att 

en del självverksamma skogsägare 

kan aptera sig till bättre 

utbyte än en maskin. 

– Men det kräver stor noggrannhet 

och mycket kunskap. 

Någon lösning för 

Finlands skogsbruk är självverksam 

timmeravverkning 

definitivt inte idag. 

Han ser gärna en fortsatt 

utveckling av tekniken i avverkningsmaskinerna.Apteringsprogrammen 

utvecklas 

hela tiden. Thölix har i viss 

mån bekantat sig med de 

möjligheter programmen ger 

och har hittat stor ändamålsenlighet 

i dem.

STEFAN THÖLIX VILL INTE SE SLÄNGKRÖKAR, MJUKRÖTA OCH FRÄMMANDE 

FÖREMÅL SÅ SOM SPIKAR VID SÅGEN. 

En fördel med manuellt avverkade 

stockar nämner han. 

– Manuellt huggna stockar 

håller en månad längre om 

sommaren. Maskinen slår hål 

på stammarnas bark i matningen, 

och stockarna torkar 

fortare. Men under regnigare 

somrar märker jag ingen skillnad. 

Ta tillvara skogens resurser! 

Av totalt 3.000 sågade stockar 

per år kommer 2.500 från den 

egna skogen, medan en mindre 

mängd köps in för vidareförädling. 

Stefan Thölix äger skogen 

tillsammans med sin bror. 

– Vi har mest grandominerad 

skog, delvis förnyelsemogen 

Därför är det mest gran vi 

sågar själv. 

Alla stockar från den egna 

skogen hamnar inte vid sågen. 

– Vi har ofta sålt virke på 

rot, men då har jag tagit undan 

lämpliga stockar för egen 

vidareförädling. Det är mest 

mindre stockar jag sågar 

själv. 

Orsaken är lönsamhet. Thölix 

berättar att han från småstockar 

av god kvalitet får ett 

hyfsat netto i slutändan. 

Han begränsar sig inte till 

förnyelsemogna skogar. Han 

har redan hunnit såga en del 

stock från ett eget, yngre granbestånd. 

– Visst ska vi även ta tillvara 

klena stockar ur gallringsskogarna. 

Resurserna i skogen 

ska utnyttjas på lönsammaste 

sätt. Också yngre gallringar 

kan ge stock. 

Sortering allt viktigare 

Hälften av det sågade virket 

går till partifirmor, hälften till 

privata kunder. Thölix eftersträvar 

plankor i högsta möjliga 

mån. I andra hand kommer 

bräderna. Han försöker maximera 

uttaget av dimensioner 

med god efterfrågan. 

Thölix är noga med att sortera 

det sågade virket. Rätt 

virke ska till rätt användning. 

SÅGEN CIRKULE- 

RAR MELLAN DE 

FYRA DELÄGARNA 

STEFAN THÖLIX, 

INGMAR FORTH, 

KJELL FRIBERG OCH 

KURT PÅFS. JULI 

TILL SEPTEMBER ÄR 

HÖGSÄSONG. 

29 

Det ger största nyttan för kunderna 

och bästa lönsamheten 

för sågägaren. Normalt sorterar 

han enligt längd, kvalitet 

och diameter. 

– Det vill säga, de vanligaste 

diametrarna sorterar jag 

skilt. Kvalitet och längd är alltid 

kriterier för sortering. 

Han berättar att kvaliteten 

på gran är god. Andelen rötskadat 

virke är låg. 

– Tre till fyra procent av virket 

som avverkats i vår skog 

har varit rötskadat. 

Hårdröta i granen ratar inte 

stocken helt. 

– Stockar med hårdröta sågar 

jag. Det virket kan användas 

till pallar. 

En del överraskningar kan 

till synes helt friska stockar 

ge. 

– Det händer att rötskador 

finns dolda högre upp i en 

stam. Ett toppbrott eller annan 

skada kan göra att virket 

är helt svart inuti en stock. 

Björk av god kvalitet går åt 

Att få tall av de bästa kvaliteterna 

är lite knepigt i dessa 

trakter. Efterfrågan finns. 

Snickerier skulle gärna köpa 

högklassigt tallvirke. 

– För tillverkning av panel 

efterfrågas virke med friska 

kvistar, och dessutom inte 

alltför stor kvistighet. 

Vid sidan av gran och tall 

sågar Thölix även lövvirke, i 

den mån det finns av bättre 

kvalitet. 

– Jag sågar också björk och 

asp. Björk av god kvalitet går 

bra att sälja. Ungefär 40 procent 

av den björk jag får in ger 

tillräckligt god kvalitet. Men 

resten av björken är svår att 

bli av med. Aspen ger litet utbyte. 

Den är ofta rötskadad. 

Efterfrågan på sälg finns 

också, men är svår att få tag 

i av rätt dimension och kvalitet. 

Det är snickerier som 

visar intresse. Sälgen hamnar 

ofta i vedpannan eller lämnas 

i skogen som naturvårdsträd. 

Alla fyra utgör nätverk 

Virket lufttorkas. Under senare 

tid har Thölix byggt ut sitt 

lager. Det sågade virket lagras 

under tak. 

Thölix är den av de fyra 

kompanjonerna i företaget 

som sågar mest. Sågen cirkulerar 

mellan delägarna, enligt 

behov. De fyra utgör samtidigt 

ett samarbetsnätverk. En är i 

byggnadsbranschen, en har 

specialiserat sig på att göra 

lister. Tillsammans kan kompanjonerna 

alltså erbjuda en 

hel del till kunderna. ❍ 


ANNE MANNER

Köp & sälj 

På den här annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och 

familjeföretag annonsera ut sina tjänster och varor gratis. Som 

villkor för annonsering gäller att tjänsterna och varorna ska 

anknyta till skog och skogssektorn. 

Utrymmet per annons är begränsat och får omfatta högst fyra 

textrader. Det betyder högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. 

mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan 

och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp & 

sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. Ofullständigt ifyllda 

annonser beaktas inte. 

Då SKOGSBRUKET är en tidningen som täcker hela Svenskfinland 

inkl. Åland är det viktigt att det ur texten framgår vilket 

område annonsören betjänar. 

Utbud på tjänster i Österbotten: 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 

750 7929. 

• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar 

i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. 

• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens 

farmartjänst, tfn 0500 567 171 

• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig 

Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. 

• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs 

i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. 

• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 

050 518 1054 

• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs 

mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. 

• Fällning och beskärning av gårdsträd samt stubbfräsning i Vasa och 

Korsholm, Trädvård Silvitec, tfn 0400 590 999. 

• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs 

område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 

eller 050 562 2449. 

• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, 

tfn 0500 160 669. 

• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, 

tfn 050 505 7088. 

• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, 

J. Slotte, tfn 0400 139 508. 

• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, 

tfn 0400 86 73 73. 

Utbud på tjänster vid Sydkusten: 

• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW 

Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. 

• Besiktning, vård och fällning av träd m.m. i Östnyland, Ab Skogsservice 

Åberg, tfn 040 5057 723. 

• Specialavverkningar som t.ex. upphuggning av väg- och dikeslinjer 

utförs i Östnyland, SkogsJanne, tfn 040 567 3196. 

• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med 

traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. 

30 

– Visste du att tjugo procent av oss har 

problem med räkneuppgifter? 

– Otroligt! Det är ju var fjärde 

finländare! 

Rostsvampar förstör 

granarnas fröskörd 

Trots granens rikliga blomning i våras ser nästa års fröskörd 

ut att bli mindre än väntat. Under sommaren har två svampsjukdomar 

– grankotterost och grankottens gulrost – ställvis 

beskattat kottskörden hårt. Som en följd av flera dåliga fröår 

efter varandra är granfröförråden nu minimala, vilket försvårar 

fröförsörjningen och plantproduktionen. 

På grund av skadorna är det svårt att uppskatta granfröskördens 

slutliga mängd. Vid Skogsforskningsinstitutets provinsamlingar 

har man kunnat konstatera att rostsvamparna åtminstone 

lokalt förstört en stor del av fröskörden. Rostsvampepidemin har 

gynnats av granens rikliga blomning och eventuellt av regn under 

blomningen. Grankotterostens infektionsstyrka beror mycket 

på mängden häggar i närheten, eftersom sjukdomen övervintrar 

på höggens blad. En enda mikroskopisk svampspor räcker till för 

att infektera en hel kotte. De angripna kottarna öppnas redan 

på hösten och främst på de utspärrade kottefjällens insida sitter 

runda fruktkroppar, först ljusa senare mörka. Kottarna sitter kvar 

länge på trädet och när de fälls följer en bit av grenen med. 

Enligt Skogsforskningsinstitutet fanns det i somras också insekter 

som förstör kottar och frön, men de befaras orsaka större 

skador nästa sommar. ❍

Täckrotsplantor har 

tagit över marknaden 

INHEMSKA SKOGSPLANTSKO- 

LOR PRODUCERAR ÖVER 164 

MILJONER SKOGSPLANTOR 

PER ÅR. DET VISAR STATIS- 

TIKEN FÖR ÅR 2005, SOM 

ÄR DEN FÄRSKASTE. JÄMFÖRT 

MED ÅRET INNAN ÄR DEN EN 

ÖKNING MED TVÅ MILJONER 

PLANTOR. 

Av plantproduktionen är två 

tredjedelar granplantor. Produktionen 

av granplantor 

har ökat med några procent 

under flera års tid. I motsvarande 

grad har produktionen 

av tallplantor minskat och är 

nu drygt trettio procent. Vårtbjörksplantornas 

andel av 

den totala plantproduktionen 

är tre procent. 

Täckrotsplantorna dominerar 

klart och andelen barrots- 

plantor minskar hela tiden. 

Av granplantorna är andelen 

barrotsplantor numera endast 

två procent. 

En hel del skogsplantor importeras 

också från Sverige, i 

fjol omkring tio miljoner. Av 

den mängden var 8,5 miljoner 

granplantor och resten tall. 

Från Estland importerades en 

halv miljon granplantor och 

lika mycket vårtbjörksplantor. 

Även en liten mängd plantor 

av masurbjörk och hybridasp 

kom från Estland. 

Finland exporterade också 

en del skogsplantor. Till Sverige 

skickades 2,5 miljoner 

plantor, främst gran. ❍ 

TEXT: 


 

 

 

 

 

 

31 

TVÅ TREDJEDELAR AV 

ALLA SKOGSPLANTOR SOM 

PRODUCERAS I FINLAND 

ÄR GRANPLANTOR. 

Utnämningar 

Forstmästare Anders Portin (47) har utnämnts till direktör för 

Skogsindustrin rf:s enhet hållbar utveckling och resurser. 

Portin tillträdde sin nya tjänst 1.10. 2006 från att ha varit chef 

för den internationella skogsenheten vid jord- och skogsbruksministeriet. 

Före det arbetade han inom privatskogsbruket som 

direktör för Skogscentralen Skogskultur. ❍ 

 

 

 

 

KomatsuBioA5Se.indd 1 19.10.2006 13:18:43 

Foto: Skogsindustrin rf.

En prenumeration på SKOGS- 

BRUKET är en julklapp som 

räcker hela året. 

Med gåvoprenumerationen 

får du ett presentkort med 

utrymme för egna hälsningar. 

Skicka in beställningskupongen 

senast den 

11 december så att du hinner 

få presentkortet i god tid före 

julen. 

Du kan också beställa tidningen per e-post skogsbruket@tapio.fi 

eller ringa oss 020 772 9032. 

Beställningskupong (Var god texta!) 

Namn: 

(betalaren) 

Adress: 

Telefon: 

Jag ger en helårsprenumeration på SKOGSBRUKET 

i julklapp för år 2007 (36 euro) 

Gåvoprenumeration till (namn): 

Adress: 


# 

Erbjudandet gäller t.o.m. 31.12.2006 

SKOGSBRUKET 

bjuder på portot 

Föreningen för Skogskultur 

SVARSFÖRSÄNDELSE 

Avtal: 5001298 

00003 HELSINGFORS

PDF 2,8 MB - Skogsbruket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?