Vi i VätterHem nr 5 2010 - Bostads AB VätterHem
Vi i VätterHem nr 5 2010 - Bostads AB VätterHem Vi i VätterHem nr 5 2010 - Bostads AB VätterHem
4 Vi i VätterHem nr 5 2010 Anet Soleymanian i flyttagen. Det är mycket som ska på plats! Här hör Det ekar i de halvtomma rummen hemma hos Anet Soleymanian den dag jag träffar henne. Familjen är i flyttagen, ut ur lägenheten på Lillgatan där de bott i fem år och in i ett av VätterHems radhus en liten bit bort på samma gata. - Vi har trivts jättebra, men nu känns det fint att dels få det lite större och dels komma ner på marken. Fast just nu är det svårt att hitta sina grejer. Hälften av allting är här och hälften är på det nya stället, säger Anet. Hon är modersmålslärare i assyriska och hinner hem en sväng under den lediga tiden mellan förmiddagens lektioner på Junedal och eftermiddagens på Södergårdskolan i Huskvarna. Hennes man och en av tonåringarna dyker också upp som hastigast medan vi pratar. Alla tar med sig en kartong när de går sin väg. uPPväxt i teHeran Anets är assyrier och har sitt ursprung i Iran. Hennes barndomshem var en stor härlig villa i Teheran, med trädgård där fontänen porlade. Hon minns sin barndom som en positiv tid. Shahens Iran var odemokratiskt och hårt på många sätt och för den som var fattig var det svårt. I och med den islamiska revolutionen ersattes shahens välde av en religiös makt där det inte finns utrymme för olika tro och tänkande. - Vi hade levt sida vid sida, kristna och muslimer, vi barn brydde oss inte om vem som trodde på vad. Nu blev vi åtskilda. Jag kommer aldrig att glömma att jag tvingades bort från mina vänner pga religionen. Vi
i Jönköping jag hemma! kristna och judar tvingades gå i egna skolor. Själv började jag i den assyriska skolan. -Den första tiden var ganska normal. Sedan kom ett påbud att vi alla måste bära slöja i skolan, trots att vi inte var muslimer och det var bara början. Jag var en av dem som protesterade mot att en annan religions seder tvingades på oss kvinnor och det innebar att jag så småningom inte fick fortsätta mina studier på universitetet. Flytten var en Flykt När Anets bror blev inkallad 1984 beslöt han sig för att fly tillsammans med sin familj. Två år senare flyttade Anet för första gången, men utan flyttlådor och adressändring. I all hemlighet packade hon och föräldrarna några väskor och tog bussen till Turkiet dit det inte krävdes något visum. Nu var de på flykt. De anmälde sig som flyktingar hos FN och bodde på hotell i några månader innan det blev klart att de fick komma till Sverige. - Det var inte vi som valde Sverige, det var Sverige som valde oss, säger Anet och ler. Min bror bodde på Dalvik i Jönköping och han tog emot oss den första tiden. Sedan fick vi lägenhet på Råslätt och nu har jag varit en trogen hyresgäst i VätterHem i 23 år. Inom loppet av två år var hela familjen splittrad. Min yngste bror flydde till Tyskland och flyttade senare till USA medan min äldste bror stannat kvar i Iran med sin familj Anet känner sig hemma här. Hon har ingen längtan tillbaka och hon har aldrig varit på återbesök i Iran. Det känns alltför riskabelt. Men hemspråket, assyriskan, vårdar hon. - Jag utbildade mig först till barnskötare och jobbade i det yrket några år. Men sedan beslöt jag mig för att bli modersmålslärare och jag trivs mycket bra med det, säger hon. De yngre barnen som läser sitt ursprungliga modersmål gör det ofta för att föräldrarna anser att de ska göra det. Längre upp i åldrarna vill ungdomarna själva ofta kunna sitt ursprungs språk. Forskningen visar att den som behärskar sitt modersmål bra också har lättare att behärska andra språk . en länk mellan kulturer Hennes arbetsplats är 7 olika skolor i kommunen och utan bil vet hon inte hur hon skulle klara det. Antalet elever växlar från skola till skola. På Junedalskolan har Anet 2 elever, på Södergårdskolan 29 som möts i olika grupper. Hon hör till den flerspråkiga enheten i kommunen, med egen rektor på Kålgården och hon har ett arbetslag med modersmålslärare som möts varannan vecka. Jag tycker det låter splittrat att vara på så många ställen, men Anet trivs med att fara runt. Det ger henne mycket att ta del av olika metoder och få input från olika håll. -Jag upplever att vi modersmålslärare är länkar mellan olika kulturer. Vi får ofta förklara sammanhang inte bara för barnen utan även för lärarna och föräldrarna. Det är mycket som tas för självklart men som inte är det i den andres kultur. Text ch foto: Margareta Andermo Hållbarhetsredovisning vad är det? 2009 CSR – Corporate Social Responsibility HållbaRHetSRedoviSning VätterHem ger i oktober ut en så kallad CSRrapport vilket översatt till svenska är just som rubriken säger en hållbarhetsredovisning. Här kan du läsa mer vad som finns ”bakom” siffrorna i den mer traditionella årsredovisningen. Fem huvudrubriker finns i rapporten, socialt ansvar, miljö, ekonomisk hållbarhet, samspel med intressenter och vår arbetsmiljö. Rapporten är ett resultat av vårt arbete inom Eurhonet med företag i Tyskland, Frankrike, Italien, Sverige och under 2010 även England. I rapporten finns även jämförelser med några av de svenska företagen i detta nätverk. Det är Örebrobostäder, Helsingsborgshem, Stångåstaden i Linköping, Gavlegårdarna i Gävle och Familjebostäder i Stockholm. Du som är intresserad av rapporten kan beställa ett exemplar via vår reception telefon 199400! Vi i VätterHem nr5 2010 5 1
- Page 1 and 2: Vi i VätterHem nr 5 2010 Varmvatte
- Page 3: Annika årets eldsjäl på Råslät
- Page 7 and 8: Individuell mätning av varmvatten
- Page 9 and 10: Lennarts bilder visar det vi sälla
- Page 11 and 12: Här växte jag upp ”Det är en e
- Page 13 and 14: En bil till Milano varje dag! Tänk
- Page 15 and 16: Stipendier till fadderelever Vätte
i Jönköping<br />
jag hemma!<br />
kristna och judar tvingades gå i egna<br />
skolor. Själv började jag i den assyriska<br />
skolan.<br />
-Den första tiden var ganska normal.<br />
Sedan kom ett påbud att vi alla<br />
måste bära slöja i skolan, trots att vi<br />
inte var muslimer och det var bara<br />
början. Jag var en av dem som protesterade<br />
mot att en annan religions<br />
seder tvingades på oss kvinnor och<br />
det innebar att jag så småningom inte<br />
fick fortsätta mina studier på universitetet.<br />
Flytten var en Flykt<br />
När Anets bror blev inkallad 1984<br />
beslöt han sig för att fly tillsammans<br />
med sin familj. Två år senare flyttade<br />
Anet för första gången, men utan<br />
flyttlådor och adressändring. I all<br />
hemlighet packade hon och föräldrarna<br />
några väskor och tog bussen till<br />
Turkiet dit det inte krävdes något visum.<br />
Nu var de på flykt. De anmälde<br />
sig som flyktingar hos FN och bodde<br />
på hotell i några månader innan<br />
det blev klart att de fick komma till<br />
Sverige.<br />
- Det var inte vi som valde Sverige,<br />
det var Sverige som valde oss, säger<br />
Anet och ler. Min bror bodde på Dalvik<br />
i Jönköping och han tog emot oss<br />
den första tiden. Sedan fick vi lägenhet<br />
på Råslätt och nu har jag varit en<br />
trogen hyresgäst i <strong>VätterHem</strong> i 23 år.<br />
Inom loppet av två år var hela familjen<br />
splittrad. Min yngste bror flydde<br />
till Tyskland och flyttade senare till<br />
USA medan min äldste bror stannat<br />
kvar i Iran med sin familj<br />
Anet känner sig hemma här. Hon<br />
har ingen längtan tillbaka och hon<br />
har aldrig varit på återbesök i Iran.<br />
Det känns alltför riskabelt. Men hemspråket,<br />
assyriskan, vårdar hon.<br />
- Jag utbildade mig först till barnskötare<br />
och jobbade i det yrket några<br />
år. Men sedan beslöt jag mig för att<br />
bli modersmålslärare och jag trivs<br />
mycket bra med det, säger hon.<br />
De yngre barnen som läser sitt<br />
ursprungliga modersmål gör det ofta<br />
för att föräldrarna anser att de ska<br />
göra det. Längre upp i åldrarna vill<br />
ungdomarna själva ofta kunna sitt<br />
ursprungs språk. Forskningen visar<br />
att den som behärskar sitt modersmål<br />
bra också har lättare att behärska<br />
andra språk .<br />
en länk mellan kulturer<br />
Hennes arbetsplats är 7 olika skolor<br />
i kommunen och utan bil vet hon<br />
inte hur hon skulle klara det. Antalet<br />
elever växlar från skola till skola. På<br />
Junedalskolan har Anet 2 elever, på<br />
Södergårdskolan 29 som möts i olika<br />
grupper. Hon hör till den flerspråkiga<br />
enheten i kommunen, med egen<br />
rektor på Kålgården och hon har ett<br />
arbetslag med modersmålslärare som<br />
möts varannan vecka.<br />
Jag tycker det låter splittrat att vara<br />
på så många ställen, men Anet trivs<br />
med att fara runt. Det ger henne<br />
mycket att ta del av olika metoder<br />
och få input från olika håll.<br />
-Jag upplever att vi modersmålslärare<br />
är länkar mellan olika kulturer.<br />
<strong>Vi</strong> får ofta förklara sammanhang inte<br />
bara för barnen utan även för lärarna<br />
och föräldrarna. Det är mycket som<br />
tas för självklart men som inte är det<br />
i den andres kultur.<br />
Text ch foto: Margareta Andermo<br />
Hållbarhetsredovisning<br />
vad är det?<br />
2009<br />
CSR – Corporate Social Responsibility<br />
HållbaRHetSRedoviSning<br />
<strong>VätterHem</strong> ger i oktober ut en så kallad CSRrapport<br />
vilket översatt till svenska är just som<br />
rubriken säger en hållbarhetsredovisning.<br />
Här kan du läsa mer vad som finns ”bakom”<br />
siffrorna i den mer traditionella årsredovisningen.<br />
Fem huvudrubriker finns i rapporten,<br />
socialt ansvar, miljö, ekonomisk hållbarhet,<br />
samspel med intressenter och vår arbetsmiljö.<br />
Rapporten är ett resultat av vårt arbete<br />
inom Eurhonet med företag i Tyskland,<br />
Frankrike, Italien, Sverige och under <strong>2010</strong><br />
även England. I rapporten finns även jämförelser<br />
med några av de svenska företagen<br />
i detta nätverk. Det är Örebrobostäder,<br />
Helsingsborgshem, Stångåstaden i Linköping,<br />
Gavlegårdarna i Gävle och Familjebostäder i<br />
Stockholm.<br />
Du som är intresserad av rapporten kan<br />
beställa ett exemplar via vår reception telefon<br />
199400!<br />
<strong>Vi</strong> i <strong>VätterHem</strong> <strong>nr</strong>5 <strong>2010</strong> 5<br />
1
Change language