Vi i VätterHem nr 5 2010 - Bostads AB VätterHem

Vi i VätterHem 

nr 5 2010 

Varmvatten 

hyresgästen påverkar sin egen kostnad 

Råslättsdagen för 13:e året! 

Öxnehagas närbutik har fått ny ägare

2 Vi i VätterHem nr 5 2010 

I detta nummer av Vi i VätterHem 

skriver Hasse Widell, områdeschef 

på Öxnehaga, om sina reflektioner 

över bland annat värmekonverteringen 

på Öxnehaga. 

Från el till Fjärrvärme 

Nu börjar det bli klart. Klart med att förändra Öxnehaga, och för 

den delen även Råslätt, bort från att vara storförbrukare av el. Nu är 

det fjärrvärme som värmer upp våra lägenheter och lokaler. Fjärrvärme 

som i huvudsak har producerats av avfall i Torsviks kraftvärmeverk. 

Arbetet med konverteringen har i stort sett fungerat mycket 

bra. Till början hade vi dock en del problem. Men efter de första 

husen när vi hittat rätt metod har det flutit på riktigt bra. När det 

senare dykt upp problem har det svåra inte varit att hitta nya tekniska 

lösningar. Den största svårigheten är som alltid att snabbt nå 

ut med ny information till er boende. Jag vill tacka alla hyresgäster 

som tålmodigt accepterat våra hantverkare som arbetat i era hem. 

Även en stor eloge till alla entreprenörer som på ett bra sätt utfört 

konverteringen. 

nästa utmaning 

Nu kommer nästa utmaning. Vi har installerat ett uppvärmningssystem 

som nu ska hålla c:a 21 grader. Många hyresgäster har tidigare 

haft 24-25° grader. Att sänka temperaturen ned till 21° grader (+/- 

1 grad) innebär naturligtvis en stor förändring. Är man van att ha 

riktigt varmt i lägenheten är det troligen inte längre möjligt att gå 

runt i strumplästen, barbent och i en t-shirt. Är man lite frusen kan 

det behövas både tofflor, långbyxor och en tunnare tröja. I hall eller 

vardagsrum har en rumsgivare/termometer installerats. Den styr 

inte temperaturen i lägenheten. Den utgör bara ett kontrollinstrument 

där både du som hyresgäst och vi på VätterHem kan se vad 

temperaturen är i lägenheten. 

Hyresgästenkät 

I dagarna har årets hyresgästenkät skickats ut. Det är lika spännande 

varje år att få ta del av resultatet. Många saker har åtgärdats eller prioriterats 

tack vare tidigare års svar. Det har gällt tvättstugor, belysning. 

kontorets öppettider, bemanning mm. Speciellt värdefullt för 

min personliga del har varit att ta del av de skriftliga kommentarer 

som många av er passar på med att göra. Enkäten ger oss anställda 

ett kvitto på våra insatser, både bra och mindre bra. 

Efter drygt 25 år som områdeschef på VätterHem måste jag säga 

att det fortfarande är roligt att gå till jobbet. Mitt arbete är fantastiskt 

omväxlande och stimulerande. Tillsammans med mina duktiga 

medarbetare ser vi till att servicen, underhållet och tekniken fungerar. 

Vår gemensamma målsättning är naturligtvis att alla ska trivas i 

sin lägenhet, med sitt boende, med området och med oss. 

Jag är idag nöjd med hur Öxnehaga utvecklats under VätterHems 

11 år och ser fram mot områdets 40 års jubileum i juni 2011. Det 

gäller dock att fortsätta utveckla området då det idag krävs betydligt 

mer än bara hålla igång och ha ordning på våra bostäder och lokaler. 

Vi kommer naturligtvis fortsätta med att göra allt för att leva upp till 

devisen ”Mer än tak över huvudet”. 

Hasse Widell

Annika 

årets eldsjäl på Råslätt 

Ett stort leende möter mig på Råslätts 

bibliotek; Annika Nordin, årets eldsjäl. 

Utmärkelsen har Annika fått för sitt 

mångåriga engagemang i Unga Örnar 

på Råslätt. Hon förärades titeln under 

Råslättsdagen. 

- Jätteroligt, säger hon när vi satt oss 

ner. 

- Men så har vi också roligt i Unga 

Örnar, det är så härligt med alla barn! 

Hon har varit aktiv i arbetarrörelsens 

barn- och ungdomsorganisation i hela 24 

år. Hur har hon orkat? 

- Ja, hade det bara varit plikt hade det 

nog inte gått, men jag har fått så många, 

goa, närma vänner genom Unga Örnar. 

Verksamheten är mycket blandad, 

kanske den mest blandade Unga Örnarverksamheten 

i hela landet. Det är dans 

för tonårstjejer, läger, utflykter, hantverk, 

bakning, matlagning, sång… Men inte 

bara för barn och unga – Unga Örnar 

har (hur märkligt det än kan verka) också 

aktiviteter för äldre kvinnor. Några 

gånger per termin hyr man till exempel 

Råslättsbadet för simning. 

Vilar då Råslätts Unga Örnar på hennes 

axlar? 

- Nej, inte idag. De skulle klara sig bra 

utan mig. 

- Vi har många tonåringar som ledare, 

snart skall vi ha läger med dem i Eksjö. 

Under årens lopp har flera tusen passerat 

Unga Örnar på Råslätt. Man håller 

till på Havsörnsgården, men har också 

annika nordin 

Bor: i hus i Barnarp efter 20 år på 

Råslätt (ville inte flytta längre bort 

än så, hjärtat finns kvar på Råslätt!). 

yrke: distriktssköterska i Norrahammar. 

Familj: tre vuxna barn och två 

barnbarn, make Pelle (ledamot och 

tidigare ordförande i Vätterhem). 

kommer Från: Växjö (plötsligt börjar 

hon prata kronobergska) 

Fritidsintressen: barnbarnen, 

Unga Örnar, svampplockning 

Politiskt Hemvist: socialdemokratisk 

landstingspolitiker (2 345 

personröster i valet – en av de mest 

kryssade landstingspolitikerna i 

länet) 

senast lästa Bok: håller på med 

Mona Sahlins Möjligheternas land. 

gör eFter Pension: vill ut på långresor 

(bo i broderns hus i Serbien 

till exempel), det hinns inte med nu 

när livet är så fullt av aktivitet. 

en egen föreningslokal på området. 

Föreningen fyller en viktig funktion 

genom att engagera vuxna. 

- Vi gör saker tillsammans, det är ju 

våra barn. 

Sedan i våras har man en person – George 

Sauma – anställd genom ett särskilt 

bidrag från kommunen. Projekttjänsten, 

som är en av två, tillkom efter vinterns 

bråk, stök, bränder och vandalism på 

området. 

Text och foto: Erik Lindfelt 

Vi i VätterHem nr5 2010 3


Anet Soleymanian 

i flyttagen. Det är 

mycket som ska på 

plats! 

Här 

hör 

Det ekar i de halvtomma rummen 

hemma hos Anet Soleymanian den 

dag jag träffar henne. Familjen är i 

flyttagen, ut ur lägenheten på Lillgatan 

där de bott i fem år och in i ett av 

VätterHems radhus en liten bit bort 

på samma gata. 

- Vi har trivts jättebra, men nu 

känns det fint att dels få det lite 

större och dels komma ner på marken. 

Fast just nu är det svårt att hitta 

sina grejer. Hälften av allting är här 

och hälften är på det nya stället, säger 

Anet. 

Hon är modersmålslärare i assyriska 

och hinner hem en sväng under 

den lediga tiden mellan förmiddagens 

lektioner på Junedal och eftermiddagens 

på Södergårdskolan i Huskvarna. 

Hennes man och en av tonåringarna 

dyker också upp som hastigast 

medan vi pratar. Alla tar med sig en 

kartong när de går sin väg. 

uPPväxt i teHeran 

Anets är assyrier och har sitt ursprung 

i Iran. Hennes barndomshem 

var en stor härlig villa i Teheran, med 

trädgård där fontänen porlade. Hon 

minns sin barndom som en positiv 

tid. Shahens Iran var odemokratiskt 

och hårt på många sätt och för den 

som var fattig var det svårt. I och 

med den islamiska revolutionen ersattes 

shahens välde av en religiös makt 

där det inte finns utrymme för olika 

tro och tänkande. 

- Vi hade levt sida vid sida, kristna 

och muslimer, vi barn brydde oss 

inte om vem som trodde på vad. Nu 

blev vi åtskilda. Jag kommer aldrig 

att glömma att jag tvingades bort 

från mina vänner pga religionen. Vi

i Jönköping 

jag hemma! 

kristna och judar tvingades gå i egna 

skolor. Själv började jag i den assyriska 

skolan. 

-Den första tiden var ganska normal. 

Sedan kom ett påbud att vi alla 

måste bära slöja i skolan, trots att vi 

inte var muslimer och det var bara 

början. Jag var en av dem som protesterade 

mot att en annan religions 

seder tvingades på oss kvinnor och 

det innebar att jag så småningom inte 

fick fortsätta mina studier på universitetet. 

Flytten var en Flykt 

När Anets bror blev inkallad 1984 

beslöt han sig för att fly tillsammans 

med sin familj. Två år senare flyttade 

Anet för första gången, men utan 

flyttlådor och adressändring. I all 

hemlighet packade hon och föräldrarna 

några väskor och tog bussen till 

Turkiet dit det inte krävdes något visum. 

Nu var de på flykt. De anmälde 

sig som flyktingar hos FN och bodde 

på hotell i några månader innan 

det blev klart att de fick komma till 

Sverige. 

- Det var inte vi som valde Sverige, 

det var Sverige som valde oss, säger 

Anet och ler. Min bror bodde på Dalvik 

i Jönköping och han tog emot oss 

den första tiden. Sedan fick vi lägenhet 

på Råslätt och nu har jag varit en 

trogen hyresgäst i VätterHem i 23 år. 

Inom loppet av två år var hela familjen 

splittrad. Min yngste bror flydde 

till Tyskland och flyttade senare till 

USA medan min äldste bror stannat 

kvar i Iran med sin familj 

Anet känner sig hemma här. Hon 

har ingen längtan tillbaka och hon 

har aldrig varit på återbesök i Iran. 

Det känns alltför riskabelt. Men hemspråket, 

assyriskan, vårdar hon. 

- Jag utbildade mig först till barnskötare 

och jobbade i det yrket några 

år. Men sedan beslöt jag mig för att 

bli modersmålslärare och jag trivs 

mycket bra med det, säger hon. 

De yngre barnen som läser sitt 

ursprungliga modersmål gör det ofta 

för att föräldrarna anser att de ska 

göra det. Längre upp i åldrarna vill 

ungdomarna själva ofta kunna sitt 

ursprungs språk. Forskningen visar 

att den som behärskar sitt modersmål 

bra också har lättare att behärska 

andra språk . 

en länk mellan kulturer 

Hennes arbetsplats är 7 olika skolor 

i kommunen och utan bil vet hon 

inte hur hon skulle klara det. Antalet 

elever växlar från skola till skola. På 

Junedalskolan har Anet 2 elever, på 

Södergårdskolan 29 som möts i olika 

grupper. Hon hör till den flerspråkiga 

enheten i kommunen, med egen 

rektor på Kålgården och hon har ett 

arbetslag med modersmålslärare som 

möts varannan vecka. 

Jag tycker det låter splittrat att vara 

på så många ställen, men Anet trivs 

med att fara runt. Det ger henne 

mycket att ta del av olika metoder 

och få input från olika håll. 

-Jag upplever att vi modersmålslärare 

är länkar mellan olika kulturer. 

Vi får ofta förklara sammanhang inte 

bara för barnen utan även för lärarna 

och föräldrarna. Det är mycket som 

tas för självklart men som inte är det 

i den andres kultur. 

Text ch foto: Margareta Andermo 

Hållbarhetsredovisning 

vad är det? 

2009 

CSR – Corporate Social Responsibility 

HållbaRHetSRedoviSning 

VätterHem ger i oktober ut en så kallad CSRrapport 

vilket översatt till svenska är just som 

rubriken säger en hållbarhetsredovisning. 

Här kan du läsa mer vad som finns ”bakom” 

siffrorna i den mer traditionella årsredovisningen. 

Fem huvudrubriker finns i rapporten, 

socialt ansvar, miljö, ekonomisk hållbarhet, 

samspel med intressenter och vår arbetsmiljö. 

Rapporten är ett resultat av vårt arbete 

inom Eurhonet med företag i Tyskland, 

Frankrike, Italien, Sverige och under 2010 

även England. I rapporten finns även jämförelser 

med några av de svenska företagen 

i detta nätverk. Det är Örebrobostäder, 

Helsingsborgshem, Stångåstaden i Linköping, 

Gavlegårdarna i Gävle och Familjebostäder i 

Stockholm. 

Du som är intresserad av rapporten kan 

beställa ett exemplar via vår reception telefon 

199400! 

Vi i VätterHem nr5 2010 5 

1


Stort kabeljobb 

på Österängen 

Jenny Karlsson har fullt 

upp att installera kablar 

för nya bredbandsnätet. 

Det borras och det skruvas i Österängens lägenheter. 

Det dras kablar. I vinter kommer alla 

hyresgäster på området att få besök. 

- Det blir mycket arbete i varje lägenhet, säger 

Magnus Koski, platschef vid företaget Relacom. 

- Vi räknar med att installationen tar mellan fyra 

och åtta timmar per lägenhet. 

Anledningen till allt kabeldragande är att Österängens 

alla hyresgäster skall få nytt bredbrand för 

tv, telefon och internet. Dessutom blir det möjligt 

att mäta lägenhetstemperaturen och varmvattenförbrukningen. 

Att förena olika funktioner i 

ett och samma nät på det här sättet är ganska nytt 

– men blir allt vanligare. Och Relacom – som har 

ett par tusen anställda i Sverige och som inte bara 

arbetar med fiberkablar, utan också med vindkraft 

och mobilmaster – är alltså företag som fått uppdrag 

att sköta installationen . 

- Det är ett stort jobb totalt, säger Magnus. 

- Vi kommer ha ett tiotal anställda igång fram till 

maj nästa år, då vi skall vara klara med alla 1 800 

lägenheterna. 

Arbetet kommer att börja i källarna och trapphusen. 

Varje hyresgäst får besked via en lapp i 

brevlådan när det är dags för den egna lägenheten. 

Kablarna läggs i kabelkanaler som monteras 

utmed golv och taklist, för att sedan installeras till 

befintligt tv-uttag i vardagsrum och till varmvattenmätare 

som är placerade under diskbänken 

och/eller i badrummet. I de större lägenheterna så 

monteras ett extra bredbandsuttag. 

- Det knepigaste är just inne i lägenheterna, 

tycker Bosse Lindström, arbetsledare hos Relacom. 

En del hyresgäster har mycket möbler, så det 

kan bli en del att flytta på. Framförallt äldre hyresgäster 

försöker vi hjälpa så mycket som möjligt. 

Relacom satte igång med jobbet i början av 

augusti. Vi tittar in i en lägenhet där man är i full 

gång. På knä i hallen hittar vi Jenny Carlsson med 

borr och skruvdragare i högsta hugg. Det går 

undan. 

- Det kan vara ganska dammigt på sina håll. 

Bakom möbler och så som inte varit flyttade på 

många år, skrattar hon. 

Text och foto: Erik Lindfelt

Individuell mätning av 

varmvatten startar... 

österängen 

antal mätare Cirka 2700 stycken 

antal/lägeHHet 1 till 2 mätare 

Placering En mätare i varje badrum och en mätare i vissa 

lägenheter under diskbänk i kök 

temPeraturgivare En i vardagsrum per lägenhet 

Byggtid Pågår från september 2010 till maj månad 2011 

FörBrukning av varmvatten Kommer från sommaren 2011 debiteras indivi 

duellt per lägenhet 

generell Hyressänkning Varje hyresgäst erhåller från samma tidpunkt en 

hyressänkning för beräknad genomsnittlig 

förbrukning av varmvatten. Sänkningen beräk 

nas efter lägenhetens storlek. För en tvåa på 60 

kvm – drygt 110:- per månad, och för en trea på 

75 kvm med cirka 140:-/månad. 

övriga Bostadsområden 

För Södra Råslätt och del av Öxnehaga (Kohagsgatan samt Oxhagsgatan 46-157) 

pågår planering av inkoppling av individuell mätning av varmvatten till den 1 mars 

2011 

Faktaruta nya öPPna BredBandsnätet 

Öxnehaga Klart 

Öster City Klart 

Väster City Kopplas på 1 december 

Österängen Under byggnad – preliminärt klart 1 maj 2011 

Råslätt Börjar byggas 2011 – byggtid cirka ett år 

Tenhult/Ödestugu Ej beslut om tillbyggnad 

Nu får fler hyresgäster betala för 

sin varmvattenförbrukning. Under 

2011 kommer detta att gälla 

delar av Råslätt och Öxnehaga 

samt hela Österängen. 

Nytt bredbandsnät med nya möjligheter 

TV Två tjänsteleverantörer att välja bland. Hyresgäst köper själv digitalbox. 

Elva HD-kanaler (jämfört med två i kabelnätet) 

Internät Sju tjänsteleverantörer 

IP-telefoni Sju tjänsteleverantörer 

Övriga tjänster Framtidstjänster service – tekniskt möjliga. 

Kostnad Standardhöjning 45:-/månad i hyran. 

Avgift nät 119:-/betalas till Jönköping Energi när tjänst beställs av hyresgäst själv 

Avgift tjänst Betalas till leverantör när tjänster beställs 

Kabel TV-nätet Helt oförändrat tills vidare, påverkas inte tekniskt, men leverantör kan 

komma att bytas? 


Lennart Bengtsson, 

BoVärd på Öxnehaga 

med specialintresse. 

- Jag ser sådant som inte andra ser. Det 

är det jag vill fånga genom kameran. 

Ibland händer det att andra också får syn 

på samma sak som jag. Det känns roligt. 

Lennart Bengtsson, en av bovärdarna 

på Öxnehaga, sitter vid datorn. Han går 

in på Naturfotoforum för att ge mig ett 

smakprov på alla de oräkneliga bilder 

han tagit. Där har han ett galleri med foton 

som ligger ute på nätet. Ett klick och 

en dramatisk himmel fyller dataskärmen, 

sedan en skimrande insekt, en detalj av 

ett träd, närbild av kanten av ett näckrosblad 

och ringarna det skapar på vattnet. 

Det är naturbilder och makron, dvs 

extrema närbilder, som han jobbar helst 

med. Tar ut en bild ur bilden, förstärker, 

lyfter fram detaljer. Resultaten är i mina 

ögon fascinerande. 

Glädjen att fotografera 

Lennarts bilder är egentligen inte avsed- 


da för offentligheten. Han fotograferar 

för sin egen skull och för den glädje det 

ger honom. Det dröjde innan han beslöt 

sig för att vara med på Naturfotoforum. 

Nu är han nöjd med det valet. Att dela 

bilder med andra som också fotograferar 

naturen har utvecklat honom. 

- Jag har fått en otrolig hjälp av folk 

på nätet, fått tips om hur jag ska göra 

för att få fram det jag vill. Det är väldigt 

stimulerande. Jag får också kritik, både 

positiv och negativ. En del som jag gillar 

tycker andra inte alls om. Men det är helt 

OK, så är det ju med allting. 

Mötet med ett lodjur 

Han vet precis när han för första gången 

önskade att han hade en kamera. Det var 

för 35 år sedan i skogarna kring Enköping. 

På den tiden orienterade han och 

den här gången var han ute och sprang 

en mindre tävling. En av kontrollerna 

låg intill en klippkant på dryga metern. 

Han stämplade kontrollen och tog ut ny 

riktning. 

Det kändes som om någon iakttog 

mig. När jag tittade upp mot klippan 

stod ett lodjur där, mindre är två meter 

bort. Vi såg på varandra, sedan sprang 

vi åt varsitt håll. Vi blev nog lika rädda 

båda två. Då önskade jag att jag hade 

haft en kamera att föreviga mötet med. 

Bilden av lodjuret etsade sig fast i hans 

minne och längtan efter att fånga det 

som fanns att se på bild växte sig starkare. 

Fem år senare köpte han sin första 

systemkamera, en Konica TC, samt ett 

5o mm och ett 135 mm objektiv. Sedan 

dess har fotointresset vuxit, kamerorna 

växlat och utrustningen förbättrats. 

Film var dyrt på den tiden så det blev 

mest svartvitt. Han fixade badrummet 

i lägenheten så att det gick att använda 

som mörkrum: en skiva på badkaret,

Lennarts bilder 

visar det vi sällan ser 

skålar för framkallningsvätskor, en svart 

duk för fönstret, en förstoringsapparat 

och ett hemmabyggt tidur var hans 

utrustning. I dagens digitala fotovärld 

behövs inget sådant. Det går utmärkt att 

ta hur många bilder som helst av samma 

motiv, välja en eller två att arbeta vidare 

med, och ”framkalla” på datorn det han 

vill ska synas. 

Underfundiga bilder 

När jag tar en bild ser jag ofta sådant 

som andra inte ser. Det är just det som 

ska synas när bilden är färdig. Det är inte 

alltid det lyckas. Jag kan tillbringa en timme 

med att ta bilder på en soptunna som 

har något speciellt att berätta, innehållet, 

eller ytan t ex. Jag jobbar mycket med 

stativ, eftersom det nästan är omöjligt att 

hålla kameran så stilla som det krävs när 

man tar makron. 

Favoritobjekt är träd av alla sorter, 

gärna i detaljstudier. Han trivs med att 

ströva ensam i naturen och är inte särskild 

intresserad av att fota folk. Undantaget 

är dottern, som också till Lennarts 

förtjusning gillar att fotografera. Där 

finns ett gemensamt intresse som han 

hoppas ska bestå. 

Nu har han börjat en kurs på Medborgarskolan 

för att lära sig mer om Photoshop 

och fördjupa sina kunskaper som 

naturfotograf. Han betraktar fotona som 

avlöser varandra på dataskärmen och 

säger eftertänksamt: 

- Jag fotograferar för den glädje det 

ger mig. Det är inte alltid jag kommer 

ihåg var jag tagit bilden. Jag minns framför 

allt känslan av platsen där jag var, 

stunden då jag tog bilden, och även vad 

jag gjort för att få fram de slutliga effekterna. 

Det är helt tillräckligt för mig. 

Text och foto: Margareta Andermo 


Dags för 

hyresgästenkät igen! 

Varje år frågar vi våra hyresgäster om hur ni trivs i ert boende – totalt 

18 frågor som vi hoppas att ni som får enkäten tar er tid att besvara. 

Det tar väl cirka 15-20 minuter. Alla svar är mycket viktiga och syftet 

med enkäten är att vi ska kunna bli ännu bättre som hyresvärd. Många 

förbättringar har gjorts genom åren tack vare synpunkter vi fått den här 

vägen. Som vanligt är det företaget AktivBo i Stockholm som genomför 

enkäten och alla som svarar är som vanligt helt anonyma. I princip är 

varje trapphus med vart tredje år och cirka 2500 hyresgäster fick enkäten 

i sina brevlådor runt den 15 oktober. I studentboendet går enkäten ut via 

internät och där är samtliga trapphus med i årets enkät. Resultatet får vi i 

början av 2011. 

Erik Högberg är VD på AktivBo och så här svarar Erik på frågan varför 

det är så viktigt att du svarar på enkäten: 

”Enkäter till hyresgästerna har visat sig vara ett mycket användbart 

sätt att få en bra dialog med sin hyresvärd. Genom att fylla i enkäten och 

kommentera svaren ger hyresgästerna sin syn på vad som fungerar bra 

och vad som kan förbättras. Dvs ett mycket bra underlag för hyresvärden 

på vad man ska fokusera på i sin service och förvaltning. I VätterHems 

fall har detta verkligen gett utdelning genom åren. VätterHem har blivit 

bäst bland alla kommunala bolag i Sverige nästan alla åren man mätt 

tillsammans med AktivBo. Och då har man konkurrens med de nära 40 

kommunala stora och medelstora bolag som mäter på samma sätt. Så vi 

på AktivBo hoppas att ni fortsätter att svara på enkäterna och hjälper 

VätterHem att fortsätta ligga i topp.” 


VD Erik Högberg och 

Projektledare Jana Hagel 

utanför AktivBos lokaler i 

Stockholm. 

Far och son tar över närbutik på Öxnehaga 

Ny ägare till Öxnehagas 

närbutik Frukt&Grönt; 

Shahin Hassanmezadeh 

och Mehdi Hassanzadeh 

I början av oktober tog Mehdi Hassanzadeh och 

Shahin Hassanzadeh över livsmedelsbutiken på 

Öxnehaga. Mehdi har tidigare drivit Norrängens 

Kiosk i hela 16 år! Hustru Firozeh Nadi kommer att 

hjälpa till då och då i butiken. Familjen kommer från 

Iran där Mehdi var officer, och då var Shahin bara 

åtta år när man flyttade till Sverige. 

- Vi har idag alla livsmedelsprodukter och vi vill 

lyssna på våra kunder. De varor som öxnehagaborna 

vill att vi ska saluföra ska jag fixa att dom kommer 

att finnas här, säger Mehdi. 

- Än så länge tillhör vi inte någon livsmedelskedja 

men vi ska gå med den som vi tycker passar oss bäst, 

men det avgör vi vid ett senare tillfälle, fortsätter 

Mehdi.

Här växte jag upp 

”Det är en enorm förmån att ha fått växa 

upp på Råslätt och fått gå på Stadsgårdsskolan. 

Det tog många år innan jag insåg 

vilken fantastisk skola det var! Och jag 

har fått med mig så mycket kunskaper av 

alla människor från hela världen som bor 

eller bott på Råslätt! 

Thony Kankare är ny rektor på Råslättsskolan 

sedan 1 augusti. Råslätt är inget 

nytt område för honom. Familjen bodde 

på Kärrhöksgatan 58 när han gick på 

högstadiet och under gymnasietiden. 

Och under hela hans vuxna liv har kontakten 

med området funnits kvar på olika 

sätt. Numera bor han och hans familj 

”granne med Råslätt” på villaområdet 

gamla Råslätt. 

- Råslätt var ett bra område att växa 

upp i. Jag och mina kompisar, Ulf, Patrik 

och Kaj umgicks väl mest hemma hos 

varandra men det fanns alltid mycket 

att göra i området. Jag tränade karate på 

Kärrhöksgården och sedan boxning i BK 

Ringen i stan. Skolan skötte jag nog inte 

som jag borde så när jag lämnade den var 

det inte med särskilt bra betyg. Det var 

bara i idrott, engelska och svenska jag var 

godkänd. 

Efter högstadiet blev det verkstadsteknisk 

linje och efter studenten 1988 

började Thony direkt jobba på Fläkten. 

Men efter några år insåg han att det var 

dags att göra något annat och då läste 

han upp sina betyg på Komvux. För trots 

att Thony inte hade varit så intresserad 

av skolarbete så har han alltid haft en 

positiv grundsyn till skolan – mycket tack 

vare sin klassföreståndare på Stadsgårdsskolan. 

Thony hann också göra FN-tjänst. Att 

få se ett land från ett annat perspektiv 

än turistens gjorde att han insåg vilken 

förmån det är att få växa upp i ett land 

Thony Kankare är tillbaka på 

Råslätt där han växte upp. 

Och han är ny rektor för den 

skola som han en gång varit 

elev i. 

som Sverige. Under den tiden mognade 

också tanken på vidareutbildning och när 

Thony kom hem så blev det en gymnasielärarutbildning. 

På John Bauergymnasiet fick Thony 

sin första tjänst och där trivdes han. 

Men när han blev tipsad om tjänsten 

som rektor på Stadsgårdsskolan så kände 

han att skulle han byta skola var det nog 

bara Stadsgårdsskolan som var aktuell 

för honom. Och som rektor har han 

möjlighet att, tillsammans med andra, påverka 

de större frågorna som rör skolans 

värld. 

- Precis som Råslätt har förändrats 

så har jag också gjort det. Här finns en 

tillhörighet och en stolthet även om det 

givetvis också finns en utslagning. 

- När jag går runt på området då känner 

jag mig som en hemvändare. 

Text och foto: Inga Fredlund 


Sortergård 

till 

Råslätt? 

Som vi och övriga lokala medier berättat 

om fortskrider planerna på en ny sortergård 

till Råslätt. Lisbeth Merkert som 

är Verksamhetschef Avfall säger till Vi i 

VätterHem att hennes avdelning har ett 

uppdrag från tekniska nämnden att avveckla 

nuvarande sortergård på Simsholmen och 

samtidigt bygga ny sortergård på Råslätt. 

Hur ser då tidplanen ut? 

En detaljplan kan vara klar tidigast nästa 

sommar och sedan ska det till även ett 

miljötillstånd. 

-Jag räknar inte med att en ny sortergård 

på Råslätt kan öppna förrän tidigast sommaren 

2012 säger Lisbeth Merkert. 

–Dessutom planerar vi ju en ny rondell 

söder om nuvarande råslättsrondell, och 

en del trevliga verksamheter som lokaler 

för studiebesök, bland annat för skolklasser. 

Kanske också en seconhandshop för 

hela och rena varor som folk vill lämna för 

återanvändning? 

Inga politiska beslut? 

Rolf Wennerhag som jobbar i den lokala 

hyresgästföreningen på Råslätt och också är 

ledamot i fullmäktige menar att det endast 

finns politiskt beslut på att avveckla sortergården 

på Simsholmen men inte att bygga 

ny sortergård på Råslätt. Rolf är kritisk till 

en placering på Råslätt med motiveringen 

att industriell verksamhet ska finnas på respektfullt 

avstånd från bostäder. Rolf säger 

också att ”duger det inte att ha en sortergård 

på Simsholmen så duger det inte heller 

på Råslätt”. 

Vi lär säkert få anledning att återkomma 

vad som händer i den här frågan i kommande 

nummer av Vi i VätterHem. 


”Europa minskar avfallet” 

Vi vill ha Ditt 

tips! 

Hur kan man göra för att slänga mindre mängder? 

Delta i kampanjen ”Europa minskar avfallet” och lämna ditt tips genom att 

skicka oss ett mail senast den 28 november till: info@vatterhem.se 

alternativt skicka ett vykort till: 

VätterHem, Box 443, 551 16 Jönköping märkt med ”Minska avfallet”. 

Välkommen med ditt bidrag! 

Sedan utsortering av matavfallet infördes har mängderna med brännbart avfall 

halverats hos VätterHem. Hela 44% av det ni lämnar i miljöhusen är förpackningar 

och tidningar som återvinns. Det är jättebra, men vi vet att det finns 

ännu mer vi kan göra. 

Redan i butiken kan du göra ett val, hemma kan produkten hanteras så att 

den håller så länge som möjligt och när du har förbrukat den eller helt enkelt 

bara är less, kan det finnas flera miljövänliga alternativ för hur den kan hanteras 

i nästa steg. Varje insats är en vinning för miljön. När vi är många som är 

flitiga i det lilla, gör det avtryck också i det stora. 

På vår hemsida kan du läsa mer om några konkreta miljövinster där du är 

med och bidrar. 

Boka in redan nu: 

Klimatsmart boendekonferens 

”att vara miljövänlig 

i vardagen” 

Lördag 26 februari, 

mer information kommer! 

Foto:Lennart Bengtsson

En bil till 

Milano 

varje dag! 

Tänk att dina torra brödkanter, potatisskal 

och ruttna jordgubbar kan bli något värdefullt 

igen. När du sorterar ut ditt matavfall 

kan det behandlas separat. Allt matavfall 

som samlas in hos VätterHem ger så mycket 

gas att en bil kan köra till Milano varje 

dag, året om! Om man äter 96 bananer och 

slänger skalen i papperspåsen går det att 

göra biogas som räcker till 10km körning. 

Genom att låta bilar köra på biogas istället 

för bensin minskar utsläppen av koldioxid. 

När sopbilen har hämtat avfallet sönderdelas 

det och blandas med vatten innan det 

stängs in i stora luftfria tankar. Där bryts 

materialet ner och biogas bildas. Genom 

att rena gasen går det att tanka en bil med 

bränslet. Dessutom kan den så kallade 

rötresten användas som näring och ersätta 

konstgödsel. 

Fortfarande finns det en hel del matavfall 

kvar bland det brännbara avfallet. Hjälp 

oss att bli bättre på att sortera ut det också. 

Hur långt tror du att vi kan komma med 

den biogas som allt vårt matavfall ger? Bli 

en ”matjägare” som ser till att all möglig 

ost, morotsblast, förbrukade tepåsar och 

matrester hamnar där det hör hemma – i 

papperspåsen! 

Tack för din insats! 

Vill du veta mer om insamlingen av 

matavfall, gå in på www.jonkoping.se 

Visste du att… 

Sorteringen av matavfall gav en produktion av biogas 

motsvarande 7 mils körning per lägenhet förra året. 

Testa dig själv 

vad sorteras som matavfall? 

1 Kaffesump 

2 Mögligt bröd i plastpåse 

3 Avocadokärna 

4 Snus 

5 Fiskrens 

6 Aska 

7 Servetter och hushållspapper 

8 Vissna blommor 

9 Ruttna plommon 

10 Tuggummi 

tiPs: 

• Använd alltid den ventilerade 

hållaren för papperspåsen så 

att fukten luftas bort. 

• Lägg gärna använda servetter 

och hushållspapper i papperspåsen. 

Det suger upp ev fukt. 

• Håll matavfallet rent från 

föroreningar som exempelvis 

plastpåsar. 

Ja Nej 

Rätt svar: Ja 1, 3, 5, 7, 8, 9. Nej 4, 6, 10 (sorteras 

som brännbart) Nr 2 är en ”kuggis”. 

Plastpåsen sorteras som plastförpackning 

men det mögliga brödet sorteras som matavfall. 

Brödet måste alltså tas ur sin påse. 



Hemsparkonto 

Sätt in en valfri summa pengar 

och använd avkastningen till att sänka din hyra! 

- I somras startade vätterHem samarbete med Ikano Bank och flera hyresgäster 

har hört av sig till ekonomiavdelningen berättar Danel Gustavsson. 

Nu när räntan är på uppgående så kommer denna sparmöjlighet att 

bli än mer attraktiv. I skrivande stund är räntan 1, 95 %. 

Som ny kund får du en välkomstpremie på 500 kronor. Hemsparkontot 

är en flexibel sparform utan begränsninagar vad gäller uttag/insättningar 

och den omfattas av den statliga insättningsgarantin. 

Kommunal 

fastighetsavgift/skatt 

Övriga 

driftkostnader 

Försäkringar 

Daniel når ni lättast via telefon 036 199435, eller via 

mail daniel.gustavsson@vatterhem.se. Mer information 

finns också på vår hemsida www.vatterhem.se 

Vad består din hyra av? 

Vad ingår i din hyra? 

Här kan du se vilka utgiftsposter som hyran ska täcka 

Finansiella kostnader 

(räntekostnader och 

avskrivningar) 

Administration 

Reparationer 

Fastighetsskatt 

Uppvärmning 

Underhållskostnader 

Hyresgästföreningens 

medel 

Kommunala taxor 

(sophantering, vatten, 

fastighetsel) 

Fastighetsskötsel 

exemPel 

3 rok, 75 m2 

hyra 5100 kr/mån 

Underhållskostnad 

kr 

1100 

Hyresgästför medel 25 

Kommunala taxor 495 

Fastighetsskötsel 475 

Uppvärmning 740 

Fastighetsskatt 150 

Reparationer 270 

Försäkringar 60 

Administration 370 

Övriga driftkostnader 

Kommunal fastighets- 

60 

avgift/skatt 130 

Finansiella kostnader 1225

Stipendier 

till fadderelever 

VätterHem kommer i framtiden att dela ut 

stipendier till elever som studerar på en av 

högskolorna i Jönköping och som utför det 

bästa examensarbetet inom VätterHem. 

VätterHem är ett av många fadderföretag 

gentemot Högskolorna där vi varje år tar 

emot några elever från de högskolor som 

har sökande till oss. 

Christian Ernst och Robbie Danielsson 

tilldelades 5000:- var för sitt examensarbete 

”Tillgänglighet i ett befintligt bostadsbestånd 

och åtgärdsförslag i en av fastigheterna 

på Duvgatan på Österängen” 

Förslaget visar på ett föredömligt sätt på 

förbättringsåtgärder i syfte att öka tillgängligheten 

och därmed möjlighet till ökat 

kvarboende i en 50-talsfastighet. 

Prisutdelare byggchef Henrik Möller och 

vd Kent Sandén 

Utställning arkitektförslag 

Strandängen 

De sex förslag på hur framtida Strandängen 

ska byggas kommer att finnas i Jönköpings 

Kommuns utställningslokal vid Juneporten 

från och med månadsskiftet oktober/november. 

Vinnande förslag presenteras i december. 

Under 2011 beräknas detaljplan för 

södra Strandängen vara klar, och preliminär 

byggstart här sommaren 2012. 

Förslagen kommer även att finnas på VätterHems 

hemsida www.vatterhem.se 

Foto: Agneta Alfredsson 

Årets Österängsprofil 

Smail Vejzovic! 

Hit ringer du.... 

växel 036 199400 

marknad 036 199400 

kassa/ekonomi 036 199432 

områdeskontor 

Råslätt: 036 199471 

Österängen 036 199455 

Öxnehaga 036 199475 

City 036 199425 

Felanmälan 

din BoVärd (telefonnummer finns 

i trapphuset) eller via vår hemsida 

vatterhem.se 

jour (akut efter arbetstid) 

040 6892945 

För första gången har Österängens 

boende röstat fram en 

person som betyder mycket 

för området. Detta gjordes på 

Österängsdagen i augusti. 

Motiveringen till att Smail 

utsågs var följande: 

”Smail får ta emot årets utmärkelse 

för sitt idoga arbete 

med att göra Österängen mer 

känt för omvärlden och för 

sitt engagemang att utveckla 

stadsdelen”. 

Smail är en välkänd profil 

på Österängen och har bott 

där i snart 15 år. 

Vi i VätterHem 

är ett informationsorgan för 

hyresgäster och anställda 

ansvarig utgivare: Christer Ask 

layout: Inga Fredlund 

adress: Bostads AB VätterHem 

Box 443 

551 16 JÖNKÖPING 

teleFon: 036 199400 

Fax: 036 199467 

mail: christer.ask@vatterhem.se 

Hemsida: vatterhem.se 

Tidningen är tryckt på miljöanpassat 

papper 



Råslättsdagen! 

Som vanligt sken solen, det var folk och 

rörelse överallt och fotbollsturneringen 

var spännande. 

Mycket publik - vår konferencier, Per- 

Åke Wennerberg, uppskattade att det var 

en publik som motsvarade minst tre fulla 

konserthus framför scenen under dagen! 

Vi ses nästa år - första lördagen i september.

Vi i VätterHem nr 5 2010 - Bostads AB VätterHem

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?