24.09.2013 Views

Lektion 8

Lektion 8

Lektion 8

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

NORD och SYDAMERIKA


USA


USA<br />

• 1524 första vingården men europeiska<br />

vindruvor etablerad i México.<br />

• 1595 all vintillverkning blev förbjuden för<br />

att skydda den inhemska (Spanska)<br />

exportproduktionen.<br />

• 1619 försök med VV-sticklingar i Virginia<br />

och Atlantkusten<br />

• 1769 grundade Padre Junipero Serra den första missionsstationen i San<br />

Diego och planterade druvan Mission.<br />

• 1823 anlades Sonoma som slutstation för missionsbyggandet, och -<br />

därifrån spreds vinet sedan till Napa


USA<br />

• 1861 hämtade Agoston Haraszty hem 100 000 sticklingar av 300<br />

druvsorter från Europa. Anlade Buena Vista i Somona.<br />

• 1:a världskriget<br />

• Depression<br />

• Prohibition. 1920 förbjöds all tillverkning, försäljning och transport av<br />

alkohol Förbjudet varade till 1933<br />

• 2:a världskriget<br />

• I början av 60-talet tog vinodlingen ny fart<br />

NU<br />

• Vinodling i USA:s alla stater<br />

• Kalifornien svara för ca 90% av all vinodling<br />

• Större odlingar finns i Oregon, Washington och New York State


USA<br />

Lagstiftningen i USA delas mellan federal nivå och delstatlig nivå.<br />

Federal nivå<br />

• Ursprungligen delstat och county för att ange ett vins geografiska<br />

ursprung. Men i dag finns ett stort antal avgränsade mindre områden,<br />

American Viticultural Areas (AVA). De flesta,107 av totalt 208 ligger i<br />

Kalifornien.<br />

• 75 % druva, 95% årgång, 100% delstat eller county<br />

Delstatsnivå<br />

• Varierar från delstat till delstat. Ex hur stor del av vinet som måste<br />

komma från ett AVA, årgång eller druva, för att detta ska kunna<br />

anges på etiketten.


Kalifornien<br />

Kalifornien<br />

• ca 195 000 hektar odlingsyta<br />

• 107 AVA<br />

• 85% måste odlas inom ett AVA för att ange AVA<br />

• Generellt har Kalifornien ett medelhavsklimat med varma<br />

somrar och milda vintrar.<br />

• Kalla havsströmmar möter varm luft och ger dagligen<br />

upphov till dimbankar.<br />

• Detta betyder att temperaturerna i statens södra delar kan<br />

vara betydligt lägre än i norr.


Kalifornien<br />

North Coast<br />

Central Coast<br />

South Coast<br />

Sierra Foothills<br />

Central Valley


North Coast<br />

Över 1 200 000 hektar<br />

46 AVA<br />

Sex ”counties”<br />

• Lake AVA,<br />

• Marin AVA,<br />

• Mendocino AVA,<br />

• Napa AVA,<br />

• Sonoma AVA<br />

• Solano AVA .<br />

Kalifornien


Napa Valley<br />

• Medelhavsklimat<br />

Kalifornien<br />

• Flera mikroklimat finns inom området på grund av olika<br />

väder och geografiska influenser<br />

• Jorden i den södra änden av dalen består huvudsakligen av<br />

alluviala avlagringar, medan jorden vid den norra änden av<br />

dalen innehåller en stor mängd vulkanisk lava och aska.<br />

• Inom Napa Valley AVA finns 16 sub-AVA. T.ex<br />

Los Carneros AVA, Stags Leap District AVA, St Helena AVA


Sonoma<br />

• Medelhavsklimat<br />

Kalifornien<br />

• Flera mikroklimat finns inom området på grund av olika<br />

väder och geografiska influenser<br />

• Sonoma County hade över 20 000 hektar vinodlingar.<br />

Inom Somona AVA finns 13 (sub-)AVA. T.ex.<br />

• Alexander Valley (stor vinodlingar)<br />

• Russian River Valley<br />

• Los Carneros (Svalt. Mousserande )<br />

• Knights Valley (Beringer Vineyards)


Mendocino<br />

• 6 000 hektar<br />

Kalifornien<br />

• Regionen består mest av djupa alluviala jordar.<br />

• Inom Mendocino AVA finns 10 (sub-)AVA<br />

• Anderson Valley är ett av Kaliforniens<br />

kallaste områden och känd för sin<br />

Pinot Noir viner och mousserande<br />

vin.


Los Carneros AVA<br />

• Ligger i både Sonoma och Napa<br />

• Svala dimman och vindar<br />

från viken gör klimatet<br />

svalare och attraktivt för<br />

odling av Chardonnay och<br />

Pinot Noir.<br />

• Mousserande vin görs i<br />

samarbete med flera<br />

franska champagnehus.<br />

Kalifornien


Central Coast<br />

Kalifornien<br />

Stor amerikansk vinodlingsområde som sträcker sig från<br />

Santa Barbara County i söder till San Francisco Bay Area i norr.<br />

• Mer än 40 000 hektar.<br />

• 30 AVA<br />

• Chardonnay står för mer än hälften av produktionen.<br />

Sex ”counties” :<br />

• Contra Costa County<br />

• Monterey County<br />

• San Luis Obispo County<br />

• Santa Barbara County<br />

• Santa Clara County<br />

• Santa Cruz County


Kalifornien<br />

South Coast<br />

• Ca 1 200 hektar<br />

• 10 AVA<br />

• Svalt område<br />

• Cabernet Sauvignon, Chardonnay, m.fl.<br />

• Stora problem med Pierces disease<br />

Fem ”counties” :<br />

• Los Angeles<br />

• Orange<br />

• Riverside<br />

• San Bernardino<br />

• San Diego<br />

glassy-winged sharpshooter


Sierra Foothills<br />

• 6 AVA<br />

• 2 300 hektar<br />

Kalifornien<br />

• Zinfandel på ca halva odlingsarealen<br />

• Chardonnay i de svalare områdena


Central Valley<br />

Kalifornien<br />

• 17 lokala AVA. Till skillnad från andra regioner i<br />

Kalifornien, finns det inga stora regionala AVA<br />

beteckning som omfattar hela Central Valley.<br />

• Lodi AVA<br />

Appellationen är förmodligen mest känd för<br />

sin gamla vinstockar av Zinfandel


Mer info om Kalifornien och USA:s alla AVA finns på<br />

http://www.wineinstitute.org


Oregon<br />

• 5 700 hektar odlingsyta i Oregon<br />

• Ett svalt maritimt klimat<br />

Oregon<br />

• 12 AVA + 4 AVA som delas med andra<br />

stater.<br />

• Mest odlade druvor är Pinot Noir och Pinot Gris, men även<br />

Chardonnay och Riesling odlas i stor omfattning.


Oregon


Några AVA<br />

Oregon<br />

• Willamette Valley AVA, med 6 sub-AVA<br />

Milt året runt. Vintrarna är vanligtvis svala och fuktiga,<br />

somrarna är torra och varma.<br />

• Southern Oregon AVA. Ett ”super-AVA” som omfattar<br />

flera områden bl.a. Umpqua Valley AVA<br />

• Columbia Gorge AVA och Walla Walla Valley AVA ,<br />

ligger både i Oregon och Washington.<br />

Walla Walla är ett varmare område som passar bäst för<br />

--blå druvor. Mest odlad är Cabernet Sauvignon följt<br />

Merlot, Syrah och Sangiovese.<br />

• Snake River Valley AVA delas med Idaho. Svalt och<br />

torrt.


Washington<br />

• 12 500 hektar odlingsyta<br />

Washington<br />

• Kontinentalt klimat förutom vid kusten.<br />

• Mycket låg nederbörd.<br />

• 8 + 3 AVA<br />

• Columbia Valley AVA<br />

• Walla Walla AVA<br />

• Yakima Valley AVA<br />

Vingårdar i Yakima Valley


Washington


New York<br />

• 8 st AVA<br />

New York<br />

• 3:e största vinproduktionen i USA<br />

• Vinodling etablerad 1788<br />

• Vitis vinifera står för ca än 10% av det vin som produceras<br />

i New York. Resten görs på inhemska eller hybriddruvor.<br />

Kända (bästa?) områden.<br />

• Finger Lakes AVA<br />

• Long Island AVA<br />

• Niagara Escarpment AVA


New York


CHILE


Chile<br />

• Spanska conquistadorerna kommer till landet<br />

• 1541 eller 1554 planterades de första vingårdarna<br />

• 1620 utfärdade Filip II av Spanien en rad kungliga dekret som bl.a<br />

förbjöd plantering av nya vingårdar i Chile.<br />

• 1830 inrättades Quinta Normal de Agricultura ("Jordbrukets Normodling")<br />

• 1851 hemförde Silvestre Ochagavía vinstockar av dåtidens mest<br />

kända druvor och planterade dem på sin mark. Dessa sticklingar<br />

ligger till grund för Chiles moderna vinindustrin.<br />

• De chilenska vingårdarna nådde sin största utbredning år 1938, då de<br />

sammanlagt översteg 100.000 hektar.<br />

• 1970 -1990 internationell bojkott av chilenska viner pga<br />

militärdiktaturen.<br />

• 1990 och framåt. Stora investeringar och internationellt engamang i<br />

Chiles vinindustri.


Klimat och jordmån<br />

Chile<br />

• Vingårdarna i Chile ligger mellan 32 och 38:e breddgrad<br />

syd, vilket på norra halvklotet skulle motsvara södra<br />

Spanien och Nordafrika .<br />

• Men klimatet i Chiles vinregioner är mycket svalare<br />

än i dessa regioner, mera jämförbart med Kalifornien och<br />

Bordeaux. Genomsnittlig sommartemperaturer 15-18°C<br />

och sällan över 30°C<br />

• Jordmånen på det centrala slättlandet består av alluviala<br />

avlagringar. På kustbergkedjans och Andernas<br />

sluttningar finns jordarter med vulkaniskt ursprung.


Chile<br />

Nuvarande vinlagstiftning från 1995<br />

• Bygger på geografis områden med fem stora vinregioner<br />

följt av zoner, subzoner och distrikt.<br />

• Chilenska viner indelas i tre kategorier<br />

- viner med ursprungsbeteckning, D.O.<br />

- viner utan ursprungsbeteckning<br />

- bordsvin (Vino de Mesa)


Chile<br />

• D.O. eller Denominación de Origen, är en<br />

ursprungsmärkning, ingen kvalitetsmärkning<br />

• Druvsort, år och zon, 75%<br />

• För D.O.-viner anges det geografiska ursprungsområdet<br />

på etiketten, föregånget av uttrycket "Denominación de<br />

Origen" eller initialerna "D.O.”<br />

• Uppgift om druvor, kvalitet eller årgång får inte anges på<br />

bordsvin (Vino de Mesa)<br />

• ”Reserve” ingen juridisk definition eller innebörd


Chile i fem regioner:<br />

• Atacama<br />

• Coquimbo<br />

• Aconcagua<br />

• Centraldalen<br />

• Sydregionen<br />

Chile


Atacama<br />

• Chiles varmaste region.<br />

Chile<br />

• Regionen är känd främst för sin Pisco produktion.<br />

• Atacama är också en viktig källa för bordsdruvor .<br />

Coquimbo<br />

• Också en varm regionen.<br />

• Liksom Atacama-regionen främst känd för Pisco och bordsdruvor.


Chile<br />

Aconcagua (Uppkallad efter floden med samma namn).<br />

• Norra Aconcagua är en av Chiles varmaste vinregioner. På<br />

sommaren är det sällan moln, och temperaturen ofta över 30°C.<br />

Jordar är huvudsakligen alluviala. Errazuriz har sin bas i den här<br />

regionen<br />

• Casablanca är en av Chiles svalare vinregioner. Området kyls av<br />

sval morgondimma, resultatet av Stilla havets iskalla Humboldt-ström.<br />

Stora odlingar av Sauvignon Blanc och Pinot Noir.


Chile<br />

Centraldalen (Valle Central)<br />

Fyra delområden:<br />

- Maipo (mest rött, CS)<br />

- Rapel, (mest rött, CS)<br />

- Curicó (Rött och vitt, är mest känd för sin<br />

Chardonnay)<br />

- Maule (Stora planteringar av Pais.)<br />

Regionen står för ca 75% av Chiles<br />

vinproduktion och 90 % av<br />

exporten.


Maipo<br />

Chile<br />

• Cabernet Sauvignon och Chardonnay är de mest<br />

odlade enligt officiell statistik 2003, men även Merlot,<br />

Carmenère, och Sauvignon Blanc är viktiga druvor.<br />

• Årliga nederbörden är i genomsnitt bara 300 mm/år, och<br />

det mesta faller på vintern.<br />

• Vanligt namn på exportetiketter.<br />

(Kan bero p att vinfirmornas<br />

huvudkontor ligger i Santiago?)


Rapel<br />

• 31.000 hektar (2003)<br />

Chile<br />

• Cabernet Sauvignon och Merlot är<br />

den mest planterade druvsorter, och<br />

regionen har ett särskilt gott rykte för<br />

fyllig röda viner. Merlot, Carmenère<br />

och Syrah odlas också med mycket<br />

gott resultat.<br />

• Många mycket stora vingårdar med<br />

internationella (del)ägare. Bl.a. Ch<br />

Lafite-Rothschild.


Curicó<br />

• 17.000 hektar<br />

Curicó har i princip två olika<br />

mesoclimates.<br />

Chile<br />

• Cabernet Sauvignon med mer<br />

än 6 000 hektar i västra delen<br />

• Sauvignon Blanc med 3 364 hektar i norra/östra delen<br />

(Torres har gjort stora investeringar i detta distrikt)


Maule<br />

• 30.250 hektar<br />

Chile<br />

• Ett av Chiles svalare och fuktigaste regioner, tack vare<br />

Stilla havets inflytande.<br />

• Bulkvinsområde på bl.a. Pais, speciellt i regnområden,<br />

men Cabernet Sauvignon ökar och tillsammans med<br />

kvalitén.<br />

• Tack vare nya investeringar och vindruvor förändrar<br />

Maule långsamt sitt rykte från bulkvinsområde till<br />

kvalitetsvinområde..


Chile<br />

Sydregionen (Región vitícola del Sur)<br />

• Chiles svalaste region.<br />

• Mest känd för bulkviner från Pais, men druvan minskar stadigt<br />

till förmån för gröna druvor som Sauvignon Blanc, Riesling,<br />

Gewurtraminer, Viognier men även Pinot Noir ger här bra<br />

viner.<br />

• Den röda leran i<br />

Bio Bio, med<br />

underliggande<br />

granit som kan<br />

lägga en distinkta<br />

toner av<br />

kryddnejlika eller<br />

kanel till röda<br />

viner.<br />

Vinodling vid Bio Bio


Carmenère<br />

Förväxlades i Chile tidigare med<br />

Merlot, trots att bladen är olika och<br />

Carmenère mognar en månad<br />

senare.<br />

Kraftiga plantor med stort bladverk,<br />

mörkblå druvor med tjockt skal och<br />

sötaktigt fruktkött.<br />

Druvor<br />

Vinet blir djupt rödviolett, med doft av<br />

röda bär, mylla, örter och kryddor.<br />

Mjukare tanniner än Cabernet<br />

Sauvignon. Mindre elegant än Merlot<br />

p g a örtkaraktären.


Druvor<br />

• País<br />

den näst vanligaste druvan i Chile (efter Cabernet<br />

Sauvignon) även om den inte används för vin av export<br />

kvalitet. Den är vanligast i Maule och Bio-Bio i söder och<br />

är också ibland kallas Negra Peruana. Det var cirka<br />

15.000 hektar i Chile i början av 2000-talet.


ARGENTINA


ARGENTINA<br />

Argentinas produktion är fem<br />

gånger större än Chiles och<br />

det gör Argentina till den<br />

största producenten i<br />

Sydamerika och den sjätte<br />

största i hela världen.<br />

Vinarealen är dock endast<br />

dubbelt så stor som Chiles<br />

vilket är ett bevis på att<br />

kvantitet traditionellt gått före<br />

kvalitet i den argentinska<br />

vinproduktionen


CHILE - ARGENTINA


ARGENTINA<br />

• Vinstockar kom till Argentina på olika vägar runt 1550.<br />

Först till området kring Rio de la Plata med fartyg sedan<br />

från Peru och Chile.<br />

• Först registrerade vingården 1556 i Mendoza.<br />

• Criolla Chica var Argentinas ryggrad i mer än 300 år.<br />

• 1885 järnväg till Buenos Aires<br />

• 1920 var Argentina de åttonde rikaste nationen i världen.<br />

• Desperation, korruption, social och politisk oro. 1980-talet<br />

hade en inflation på 1 000 % per år.<br />

• Vinkonsumtionen har sjunkit från 90 liter pp på 1960-talet<br />

till 40 liter 2004


ARGENTINA<br />

Klimat, jordmån och odling<br />

• Frånsett Río Negro och Neuquén har Argentina ett halvökenklimat.<br />

• Jordmånen består till stora delar av alluviala avlagringar<br />

• Nederbörd sällan mer än 250 mm/år. Avsaknaden av fukt<br />

minskar risken för svampsjukdomar och undanröjer<br />

behovet av frekventa och kostsam sprutning.<br />

• Odling sker numera mestadels på ympade stockar pga<br />

risk för nematoder.<br />

• Kalla nätter och mycket varma dagar under sommaren.<br />

• Stor andel pergolaodling pga hettan.


ARGENTINA<br />

Nuvarande vinlagstiftning från 1992.<br />

Argentinska viner indelas i tre kategorier<br />

• DOS (La Denominación de Origen Controlada) Får endast<br />

användas för viner tillverkade av Vitis vinifera som odlas,<br />

produceras och packas i DOC-området (3 distrikt)<br />

• IG. Beteckningen får endast användas för viner tillverkade<br />

av Vitis vinifera som odlas, produceras och packas i IGområdet.<br />

• IP (bordsvin) Beteckningen användas endast för bordsvin<br />

eller regionvin och måste innehålla minst 80% av druvor<br />

från IP-området


Druvor<br />

ARGENTINA<br />

Ett mycket stort antal druvsorter odlas i Argentina. De tre<br />

karaktärsdruvorna är:<br />

• Malbec, Argentinas ”nationaldruva” är Argentinas näst<br />

mest odlade druva efter Cereza.<br />

• Bonarda, ger viner med mjuka tanniner och måttlig syra.<br />

Tidigare ett vanligt bordsvin, men kvaliteten är på kraftig<br />

uppgång.<br />

• Torrontes, är en grön druva som skapar intressanta,<br />

aromatiska viner med doft av rosor


• Mendoza<br />

ARGENTINA<br />

• Ca 157 000 hektar (ca 70% av hela Argentinas areal)<br />

• Regionen är landets viktigaste region med vissa distrikt<br />

på över tusen meters höjd.<br />

• I syd och sydväst finns distrikten Luján de Cujo, som blev<br />

Argentinas första DOC, och Maipú vilka är Malbecdruvans<br />

förlovade hemland.


San Juan<br />

• Ca 38 000 hektar<br />

ARGENTINA<br />

• Argentinas näst största region som ligger norr om<br />

Mendoza och står för ca 25 procent av Argentinas<br />

produktionen.<br />

• Varmare och torrare än Mendoza.<br />

• Tidigare har San Juan främst varit känt för enkla rödviner<br />

avsedda för inhemsk konsumtion på Criolla chica och<br />

Cereza.<br />

• Här odlas också gröna druvor för framställning av<br />

Sherryliknande starkviner.


• La Rioja<br />

• ca 7 600 hektar<br />

ARGENTINA<br />

• Argentinas äldsta vinregion som ligger ytterligare en bit<br />

längre norrut om Mendoza. (Denna region skall inte<br />

förväxlas med La Rioja i Spanien.)<br />

• Endast 150 mm årlig nederbörd.<br />

• Temperatur som kan sträcker sig från 35 ° C under dagen<br />

och faller till 17° C på natten.<br />

• Mest odlande druva är Torrontés


Catamarca och Jujuy<br />

ARGENTINA<br />

• Catamarca är på 2 300 hektar<br />

• Jujuy på endast 2.7 hektar och omfattar 12 vingårdar.<br />

• Mest odlade druvor är Ceresa och Torentés.


Salta<br />

• Ca 2 100 hektar<br />

ARGENTINA<br />

• Argentinas allra nordligaste region som bland annat har<br />

några av de högst belägna vingårdarna i världen på ca<br />

2000 meters höjd. Trots sin storlek står endast regionen<br />

för ca 1,5% av Argentinas<br />

totala produktion.<br />

• Distrikt Cafayate har blivit<br />

känt för delikata viner på<br />

druvan Torrontés.<br />

• Bodegas Colomé i Salta<br />

är världens högst belägna<br />

vinodling på 3111 möh.<br />

Cafayate


Neuquén och Río Negro<br />

ARGENTINA<br />

• Utgör de sydligaste odlingsområdena<br />

i Argentina.<br />

• Rio Negro har en areal<br />

på ca 2500 hektar och Neuquén ca<br />

1500 hektar.<br />

• Områdena har ett betydligt svalare klimat än de stora<br />

regionerna i norr<br />

• Ett bra odlingsområde för Pinot Noire som framför allt<br />

används i den argentinska mousserande

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!