Ladda ner experiment - Stockholm Vatten
Ladda ner experiment - Stockholm Vatten
Ladda ner experiment - Stockholm Vatten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Alla <strong>experiment</strong><br />
En sammanställning av samtliga <strong>experiment</strong>.<br />
Mälaren<br />
1. Gör ett eget slutet kretslopp<br />
Syfte och bakgrund:<br />
Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. <strong>Vatten</strong> avges från<br />
växterna och stiger upp i burken. När vattenångan nuddar glaset kyls det <strong>ner</strong> och rin<strong>ner</strong><br />
<strong>ner</strong> längs kanterna. Då kan växterna ta upp det igen i sina rötter. Syret och koldioxid<br />
rör sig också runt i burken och växlar mellan de olika formerna. Växterna andas<br />
koldioxid och gör om det till syre medan nedbrytarna som finns i jorden gör precis<br />
tvärtom. Man kan säga att det slutna kretsloppet som vi tillverkar här är som vårt<br />
jordklot i miniatyr.<br />
Det här behöver du:<br />
Glasburk med lock<br />
Små stenar eller lecakulor att lägga i botten<br />
Sand<br />
Jord<br />
Lagom stora växter så att de får plats i burken, t.ex. murgröna eller fetbladsväxter.<br />
Blommande växter är inte att rekommendera.<br />
Gör så här:<br />
1. Ta en stor glasburk som är vid upptill.<br />
2. Lägg ett lager med små stenar eller lecakulor i botten och täck med sand.<br />
3. Fyll burken med jord till den är ungefär halvfull (om man planterar fetbladiga växter<br />
är det bra om man blandar jorden med lite sand).<br />
4. Plantera växterna i jorden och vattna lite grann. Det behövs inte så mycket då växterna<br />
och jorden redan innehåller vatten.<br />
5. Sätt på locket och se till att det är tätt. Skriv datum på burken.<br />
6. Ställ burken ljust men inte med för mycket sol.<br />
Du har nu gjort ett kretslopp i miniatyr. Titta vad som händer med fuktigheten i<br />
burken efter några dagar. Öppna inte burken under <strong>experiment</strong>et, då bryter man det<br />
slutna kretsloppet. Det finns minikretslopp som har fungerat i många år. Lycka till!<br />
Visste du att...<br />
...Mälaren är Sveriges<br />
tredje största sjö. Av<br />
det vatten som naturligt<br />
rin<strong>ner</strong> från Mälaren till<br />
Saltsjön (Östersjön) tar vi<br />
motsvarande 3% för att<br />
göra dricksvatten.
Del 1: Så blir dricksvattnet till<br />
2. Vad händer vid ett oljeutsläpp?<br />
Syfte och bakgrund:<br />
Experimentet visar vad som händer med oljan vid ett oljeutsläpp i en sjö eller i ett<br />
hav. Ni kan diskutera er fram till vilka djur i vattnet som drabbas mest.<br />
Det här behöver du:<br />
Skål<br />
<strong>Vatten</strong><br />
Matolja<br />
Sked<br />
Gör så här:<br />
1. Häll några droppar matolja i en skål med vatten.<br />
2. Rör om med skeden.<br />
Fundera på vad som händer. Om ett oljeutsläpp skulle ske i en sjö eller i ett hav, vilka<br />
djur tror du skulle drabbas värst? Fiskar som simmar vid botten eller fåglar som simmar<br />
på ytan?
Del 1: Så blir dricksvattnet till<br />
<strong>Vatten</strong>verk<br />
3.Sila jordgubbssaft genom sand/kolfilter<br />
Syfte och bakgrund:<br />
Att visa hur orent vatten kan filtreras genom filter och bli rent. Det är samma princip<br />
som när vi renar sjövatten i sandfiltren på vattenverket.<br />
Det här behöver du:<br />
Utspädd saft<br />
kaffefilter<br />
Aktivt kol<br />
Akvariesand<br />
Tratt<br />
Skål<br />
Gör så här:<br />
1. Lägg filterpapper i tratten och fyll det med kol och akvariesand.<br />
2. Skölj igenom tratten med vanligt vatten för att få bort de minsta kolpartiklarna.<br />
3. Häll saften försiktigt så att saften filtreras, det ska bara droppa från filtret.<br />
Reningsresultatet kan skilja sig beroende på vilket filter och kol man använder.<br />
Du kan också prova att filtrera andra vätskor så som kaffe, te eller sjövatten.<br />
Visste du att...<br />
...vattnet som produceras<br />
i vattenverken kontrolleras<br />
noga både före, under<br />
och efter själva renignsprocessen.<br />
Hemma hos<br />
kunderna tas varje år<br />
minst 1000 vattenprover.
Del 1: Så blir dricksvattnet till<br />
<strong>Vatten</strong>ledningar<br />
4. Kommunicerande kärl<br />
Syfte och bakgrund:<br />
Att visa hur ett vattentorn fungerar.<br />
Det här behöver du:<br />
Genomskinlig plastslang, t.ex. akvarieslang<br />
Karamellfärg<br />
Whiteboardtavla eller ett stort papper som du kan fästa på väggen samt pennor.<br />
Gör så här:<br />
1. Blanda vatten och karamellfärg (karamellfärgen används för att det ska synas<br />
bättre).<br />
2. Häll blandningen i slangen.<br />
3. Rita ett vattentorn och ett höghus på papperet eller whiteboardtavlan. Huset ska<br />
ligga lägre än vattentornet.<br />
4. Håll slangens ena ände i vattentornet och den andra i höghuset. Hur rin<strong>ner</strong> vattnet<br />
nu?<br />
5. Rita några nya våningar på höghuset så att det blir högre än vattentornet - vad händer<br />
med vattnet i slangen nu?<br />
Visste du att...<br />
...vattentornen fungerar<br />
som ett magasin,<br />
så att det alltid ska<br />
finnas vatten även<br />
när alla använder<br />
som mest. Dessutom<br />
hjälper de till att höja<br />
trycket så att även de<br />
som bor högst upp i<br />
höga hus ska få vatten<br />
ända upp.
Del 2: Hemma<br />
Hemma<br />
5. <strong>Vatten</strong>förbrukning<br />
Syfte och bakgrund:<br />
Varje dag använder stockholmarna i genomsnitt 200 liter person. I det här <strong>experiment</strong>et<br />
får man själv räkna ut hur mycket vatten man använder och till vilka saker.<br />
Gör så här:<br />
Räkna ihop hur mycket vatten du använder på 24 timmar.<br />
En toalettspolning är mellan 3-6 liter om du har en någorlunda ny toalett. Gamla<br />
toaletter kan innehålla så mycket som 12 liter.<br />
Hur mycket du använder i duschen kan du räkna ut genom att sätta i proppen i badkaret<br />
och sedan mäta upp det. Eller så kan du ta en hink och fylla upp med duschvattnet<br />
under ca 1 min och sedan ta det gånger tiden som du brukar duscha. Ta hjälp av<br />
någon vuxen om du tycker att det är svårt att räkna.<br />
Glöm inte att räkna med det vatten som finns i mat och dryck.<br />
Visste du att...<br />
...varje person använder<br />
ungefär 200 liter vatten<br />
per person och dygn. I<br />
utvecklingsländerna ligger<br />
snittet på 10 liter per<br />
person och dygn!
Del 3: Från avloppet till Östersjön<br />
Avloppsledningar<br />
6. Papper i avloppet<br />
Syfte och bakgrund:<br />
I många skolor spolar elever <strong>ner</strong> pappershanddukar i toaletten. De är mycket tjockare<br />
än toalettpapper och löser inte upp sig lika lätt i avloppsledningarna.<br />
Det kan leda till att det blir stopp i rören och översvämning på toan.<br />
Du kan här ta reda på varför.<br />
Gör så här:<br />
Prova att lägg olika sorters papper i en skål med vatten. Använd toalettpapper<br />
och t.ex. pappershanddukar, våtservetter och hushållspapper. Låt papperen<br />
ligga i vattnet över natten. Har det hänt någonting? Är det skillnad mellan de olika<br />
papperen?<br />
Ta reda på om ni har haft problem med avloppet i skolan någon gång. Vaktmästaren<br />
kanske kan svara på den frågan och också tala om orsaken.<br />
Visste du att...<br />
<strong>Stockholm</strong> <strong>Vatten</strong><br />
har hand om 310 mil<br />
avloppsledningar. Det<br />
är lika långt som från<br />
<strong>Stockholm</strong> till Gibraltar<br />
vid Medelhavet!
Del 3: Från avloppet till Östersjön<br />
Avloppsreningsverk<br />
7. Eget Avloppsreningsverk<br />
Syfte och bakgrund:<br />
Att visa hur ett avloppsreningsverk fungerar.<br />
Det här behöver du:<br />
2 skålar<br />
Tvål<br />
Tandkräm<br />
Tops<br />
Durkslag eller sil<br />
Tratt<br />
Sand eller kol<br />
Kaffefilter<br />
Gör så här:<br />
1. Blanda <strong>ner</strong> jord, tandkräm, tvål, tops eller liknande i en skål fylld med vatten. Det ska<br />
efterlikna det vatten som dagligen kommer från våra hem till reningsverken.<br />
2. Sila vattnet genom durkslaget eller silen. Detta fungerar som rensgallret i reningsverket.<br />
3. Låt vattnet stå så att tunga partiklar kan sjunka till botten (sedimentera). Det efterliknar<br />
sedimenteringsbassängerna som finns i reningsverket. Häll över vattnet till en ny skål men<br />
se till så att det som sjunkit till botten inte följer med.<br />
4. Biologiska reningssteget är svårt att efterlikna då bakterierna är så små att man inte kan<br />
se dom. Men bakterierna finns där och de behöver luft för att kunna andas och äta upp<br />
smutsen. Luft kan du blåsa <strong>ner</strong> med ett sugrör. Men se upp, det kommer nog löddra av tvål<br />
och tvättmedel.<br />
5. Till sist ska vattnet rinna genom ett sandfilter. Ta tratten och lägg i ett kaffefilter. Häll i<br />
sand (eller kol om du har tillgång till det). Låt vattnet rinna sakta genom tratten.<br />
Hur ser vattnet ut nu?<br />
Visste du att...<br />
...varje vecka kommer det<br />
32 ton skräp till avloppsrenignsverken<br />
i Henriksdal<br />
och Bromma. Mycket av<br />
det skräpet hör hemma i en<br />
papperskorg. Som sopor<br />
hade det kunnat brännas<br />
och bli till e<strong>ner</strong>gi istället.
Del 3: Från avloppet till Östersjön<br />
Östersjön<br />
8. Salthalt och temperaturer<br />
Syfte och bakgrund:<br />
<strong>Vatten</strong> med olika salthalt och olika temperaturer beter sig på olika sätt. Här kan du prova<br />
själv och se vad som händer när man blandar olika salt och varmt vatten.<br />
Det här behöver du:<br />
Salt<br />
Skål<br />
Karamellfärg<br />
Sked<br />
Gör så här:<br />
1. Blanda <strong>ner</strong> salt i en skål med kallt vatten. Rör om tills allt salt har löst sig.<br />
2. Blanda karamellfärg i varmt vatten.<br />
3. Häll försiktigt det färgade vattnet i skålen, du kan ta skeden till hjälp. Vad händer och<br />
varför?<br />
4. I Östersjön är det bräckt vatten, det vill säga en blandning av sötvatten och saltvatten.<br />
Blanda om det färgade vattnet med saltvattnet så får du bräcktvatten.<br />
Visste du att...<br />
...Östersjön är vårt närmaste<br />
innanhav. Östersjöns<br />
vatten räknas som bräckt,<br />
dvs en blandning mellan<br />
sött och salt.
Change language