HMK - Höjddata, 2012 års arbetsdokument - Lantmäteriet
HMK - Höjddata, 2012 års arbetsdokument - Lantmäteriet
HMK - Höjddata, 2012 års arbetsdokument - Lantmäteriet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Arbetsdokument, december <strong>2012</strong> 7 (29)<br />
18.0<br />
18.1<br />
14.4<br />
17.5<br />
8<br />
Figur 2. Kommunal primärkarta med punkthöjder både nära vägmitt och ute i<br />
terrängen.<br />
1.2.3 Brytlinjer<br />
Information<br />
15.0<br />
16.5<br />
7A<br />
7B<br />
Brytlinjer ger en mer verklighetstrogen höjdmodell. Om de behövs<br />
eller ej beror på vilka krav som ställs på att skarpa kanter<br />
troget återges i modellen.<br />
Naturliga ytor, t.ex. markytan, är generellt sett släta. De har ofta en<br />
viss textur eller ojämnhet, men skarpa kanter är ovanliga och ofta<br />
skapade av människan. För att återge skarpa kanter i ett punktmoln<br />
behövs vanligtvis en mycket hög punkttäthet och ett alternativ är<br />
då att i stället representera kanterna med brytlinjer.<br />
Exempel på objekt som kan behöva brytlinjer för att troget återges i<br />
en höjdmodell är diken, vägkanter, broar och stödmurar. Eftersom<br />
det ofta handlar om stora datamängder är det vanligt att objekten<br />
mäts in med fotogrammetriska metoder, men till viss del kan de<br />
också tolkas direkt ur punktmolnet. Det viktiga är att objekten mäts<br />
in med en osäkerhet som i både plan och höjd är likvärdig med eller<br />
lägre än den önskade lägesosäkerheten i slutprodukten.<br />
Vid skapande av ett TIN kan brytlinjerna inkorporeras. Det påverkar<br />
triangelbildningen på så sätt att de skarpa kanterna bevaras i<br />
höjdmodellen.<br />
13.6<br />
20.6