24.09.2013 Views

HMK - Höjddata, 2012 års arbetsdokument - Lantmäteriet

HMK - Höjddata, 2012 års arbetsdokument - Lantmäteriet

HMK - Höjddata, 2012 års arbetsdokument - Lantmäteriet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Arbetsdokument, december <strong>2012</strong> 7 (29)<br />

18.0<br />

18.1<br />

14.4<br />

17.5<br />

8<br />

Figur 2. Kommunal primärkarta med punkthöjder både nära vägmitt och ute i<br />

terrängen.<br />

1.2.3 Brytlinjer<br />

Information<br />

15.0<br />

16.5<br />

7A<br />

7B<br />

Brytlinjer ger en mer verklighetstrogen höjdmodell. Om de behövs<br />

eller ej beror på vilka krav som ställs på att skarpa kanter<br />

troget återges i modellen.<br />

Naturliga ytor, t.ex. markytan, är generellt sett släta. De har ofta en<br />

viss textur eller ojämnhet, men skarpa kanter är ovanliga och ofta<br />

skapade av människan. För att återge skarpa kanter i ett punktmoln<br />

behövs vanligtvis en mycket hög punkttäthet och ett alternativ är<br />

då att i stället representera kanterna med brytlinjer.<br />

Exempel på objekt som kan behöva brytlinjer för att troget återges i<br />

en höjdmodell är diken, vägkanter, broar och stödmurar. Eftersom<br />

det ofta handlar om stora datamängder är det vanligt att objekten<br />

mäts in med fotogrammetriska metoder, men till viss del kan de<br />

också tolkas direkt ur punktmolnet. Det viktiga är att objekten mäts<br />

in med en osäkerhet som i både plan och höjd är likvärdig med eller<br />

lägre än den önskade lägesosäkerheten i slutprodukten.<br />

Vid skapande av ett TIN kan brytlinjerna inkorporeras. Det påverkar<br />

triangelbildningen på så sätt att de skarpa kanterna bevaras i<br />

höjdmodellen.<br />

13.6<br />

20.6

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!