HMK - Höjddata, 2012 års arbetsdokument - Lantmäteriet
HMK - Höjddata, 2012 års arbetsdokument - Lantmäteriet
HMK - Höjddata, 2012 års arbetsdokument - Lantmäteriet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Figur 1. Klassificerat punktmoln från luftburen laserskanning.<br />
Detta innebär att punkter på naturliga brytlinjer som t.ex. släntkrön<br />
bevaras, medan punkter på släta ytor såsom vägbanor glesas ut.<br />
Nyckelpunkterna motsvarar alltså de punkter som man vid geodetisk<br />
mätning hade valt ut som representativa för ytan. Övriga punkter<br />
bör dock bevaras, antingen som en fristående datamängd eller<br />
som en annan klass.<br />
1.2.2 Punkthöjder<br />
Punkthöjder används främst för kartografisk representation av<br />
höjdförhållanden och består av en mindre mängd utvalda punkter<br />
på platser av speciellt intresse. Punkterna placeras exempelvis på<br />
höjder och i sänkor, längs vägmitt, eller på specifika objekt ovan<br />
markytan. Dessa punkter kan användas till exempel för uppskattning<br />
av lämplig golvhöjd vid nybyggnation.<br />
När man tar fram en punkthöjd från ett punktmoln kan man antingen<br />
välja ut ett faktiskt höjdvärde nära den önskade positionen,<br />
som då förflyttas, eller interpolera fram ett nytt höjdvärde. Att använda<br />
faktiska höjder ger normalt en lägre lägesosäkerhet, men att<br />
interpolera fram nya höjder kan minska genomslaget för eventuella<br />
grova fel.<br />
Punkthöjder är ett bra komplement till höjdkurvor, och ett yttäckande<br />
system av punkthöjder kan också vara ett sätt att indirekt<br />
redovisa kurvors höjd. Ett tätare system kan även användas för nybyggnadskartor<br />
och andra kartprodukter som kräver mer detaljerad<br />
höjdredovisning än vad höjdkurvor kan ge. Textsättning av<br />
punkthöjder är vanligtvis enklare än för höjdkurvor.<br />
Arbetsdokument, december <strong>2012</strong> 6 (29)
Change language