HMK - Höjddata, 2012 års arbetsdokument - Lantmäteriet

8 Lagring
8.1 Filformat
Man bör eftersträva att använda öppna eller väl dokumenterade
filformat så att utbyte mellan olika system underlättas. Det kan
ibland vara en fördel att använda textbaserade format som kan inspekteras
med valfri texteditor, till skillnad från binära format där
datainnehållet endast kan läsas maskinellt.
Höjddata kan även lagras i en databas, vilket kan vara att föredra
om data ska bearbetas av många användare. För att få prestanda i
hanteringen av de ofta stora datamängderna krävs då en effektiv
indexering.
Det förekommer en mängd olika filformat för lagring av höjddata,
och valet av format beror i första hand på datastrukturen.
8.1.1 Vektordata
Det finns många filformat som är lämpliga för lagring av höjddata i
vektorformat (punkter, linjer eller ytor). Några vanligt förekommande
är Shape, TAB eller MIF/MID, samt XML-baserade format
som KML och olika varianter av GML.
Även filformat avsedda för CAD (Computer-Aided Design), exempelvis
DWG/DXF och DGN kan användas, men har ofta en mer
komplex struktur för både geometri och attribut.
Ett lämpligt filformat för alla typer av punktmoln är LASer File
Fomat (LAS), version 1.2 eller senare. Detta format är främst avsett
för laserdata, men kan användas även för punktmoln skapade med
andra tekniker.
8.1.2 TIN
TIN är en datastruktur som normalt skapas internt av respektive
programvara, vanligtvis genom Delaunay-triangulering. Något
vanligt förekommande filformat finns inte, utan det är noderna i
nätverket som utbyts, alternativt själva trianglarna. Både noder och
trianglar lagras som vektordata.
Trianguleringen kan ge olika resultat beroende på vilken programvara
som används. Därför kan det vara en fördel att lagra trianglarna,
vilket garanterar en identisk yta oavsett programvara.
Arbetsdokument, december 2012 26 (29)