HMK - Höjddata, 2012 års arbetsdokument - Lantmäteriet
HMK - Höjddata, 2012 års arbetsdokument - Lantmäteriet HMK - Höjddata, 2012 års arbetsdokument - Lantmäteriet
Figur 8. Markmodell baserad på luftburen laserskanning med både färgskala, terrängskuggning och höjdkurvor. Notera att kurvorna till höger har för hög detaljeringsgrad. 2.2 Ytmodell En ytmodell inkluderar även objekt ovan markytan, och redovisar alltså höjder ovanpå eventuell vegetation och byggnader. Temporära objekt som fordon ska dock inte ingå. Figur 9. Ytmodell baserad på luftburen laserskanning med färgskala och terrängskuggning. 2.3 Andra höjdmodeller 2.3.1 Modell för ortorektifiering En höjdmodell för ortorektifiering är vanligen en markmodell som inkluderar broar och andra upphöjda objekt som bär vägar och järnvägar, och som annars deformeras i det färdiga ortofotot. För korrekt redovisning av broar är brytlinjer ofta en nödvändighet, Arbetsdokument, december 2012 16 (29)
men i vissa fall kan det räcka med speciellt anpassade interpoleringsalgoritmer för att framställa en funktionell höjdmodell. För att skapa ett så kallat sant ortofoto måste höjdmodellen också inkludera byggnader och eventuellt vegetation. För mer information om höjdmodeller för ortorektifiering se dokument Ortofoto, avsnitt Rektifieringsmodell. 2.3.2 Objekthöjdsmodell En objekthöjdsmodell redovisar höjden för objekt ovan mark, främst vegetation och byggnader. I princip skapas modellen genom att markmodellen subtraheras från ytmodellen och därför kallas den ibland för normaliserad ytmodell. Modellen redovisar alltså inte höjder i ett höjdsystem, utan höjdskillnader relativt markytan. Figur 10. Objekthöjdsmodell överlagrad med terrängskuggning. Låga objekt i ljusgrön färg och höga i mörkgrön. Riktigt höga objekt i rött. Grå områden har öppen mark. 2.3.3 Differensmodell En differensmodell redovisar höjdskillnader mellan två höjdmodeller, och används för bland annat volymberäkningar och redovisning av motsättningar mellan olika höjdmodeller över samma område. Arbetsdokument, december 2012 17 (29)
- Page 1 and 2: HMK - en handbok i mät- och kartfr
- Page 3: 8.1 Filformat .....................
- Page 6 and 7: Figur 1. Klassificerat punktmoln fr
- Page 8 and 9: 1.2.4 Höjdkurvor Rekommendation H
- Page 10 and 11: Figur 4. Höjdkurvor över ett omr
- Page 12 and 13: Figur 6. Exempel på höjddata i te
- Page 14 and 15: 1.4.2 Att tänka på kring rasterda
- Page 18 and 19: Figur 11. Differensmodell beräknad
- Page 20 and 21: linjer där markytan bryter. Vad so
- Page 22 and 23: 5 Kvalitetskontroll Kvaliteten på
- Page 24 and 25: ningskartering, siktanalyser, samt
- Page 26 and 27: 8 Lagring 8.1 Filformat Man bör ef
- Page 28 and 29: ett rutsystem. En logisk namngivnin
men i vissa fall kan det räcka med speciellt anpassade interpoleringsalgoritmer<br />
för att framställa en funktionell höjdmodell.<br />
För att skapa ett så kallat sant ortofoto måste höjdmodellen också<br />
inkludera byggnader och eventuellt vegetation. För mer information<br />
om höjdmodeller för ortorektifiering se dokument Ortofoto,<br />
avsnitt Rektifieringsmodell. <br />
2.3.2 Objekthöjdsmodell<br />
En objekthöjdsmodell redovisar höjden för objekt ovan mark, främst<br />
vegetation och byggnader. I princip skapas modellen genom att<br />
markmodellen subtraheras från ytmodellen och därför kallas den<br />
ibland för normaliserad ytmodell. Modellen redovisar alltså inte höjder<br />
i ett höjdsystem, utan höjdskillnader relativt markytan.<br />
Figur 10. Objekthöjdsmodell överlagrad med terrängskuggning. Låga objekt i<br />
ljusgrön färg och höga i mörkgrön. Riktigt höga objekt i rött. Grå områden har<br />
öppen mark.<br />
2.3.3 Differensmodell<br />
En differensmodell redovisar höjdskillnader mellan två höjdmodeller,<br />
och används för bland annat volymberäkningar och redovisning<br />
av motsättningar mellan olika höjdmodeller över samma<br />
område.<br />
Arbetsdokument, december <strong>2012</strong> 17 (29)
Change language