Ladda ner

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp
2011-04-26
Ansvarig lärare: Viktor Mejman
Kristin Ekblad
Nabil Mouchi
Emelie Värja
Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur.
Maximal poängsumma: 16
För betyget G krävs: 8
För VG: 12
Antal frågor: 12
Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!
Frågorna 1-10 är flervalsfrågor, där du inte behöver redogöra för dina lösningar, utan endast
ange rätt alternativ. Använd svarsformuläret längst bak i ”tentan”!
På fråga 11-14 måste du redogöra för dina beräkningar och motivera dina svar.

Fråga 1 (1 poäng)
Ove och Yngve är involverade i en spelsituation av icke-kooperativ karaktär där de ställs
inför valet mellan två strategier, strategi A och strategi B. Nyttan vid de olika
kombinationerna av strategier ges i spelmatrisen nedan. Den första siffran i respektive ruta är
Oves nytta, den andra siffran är Yngves nytta.
Analysera spelet med hjälp av den spelteori du lärt dig under kursen. Finns det några
dominanta strategier?
A) Ja, det finns två dominanta strategier. Yngves dominanta strategi är att spela strategi
A och Oves dominanta strategi är att spela strategi B.
B) Ja. Ove har dominant strategi i att spela strategi A.
C) Ja. Yngve har dominant strategi i att spela strategi A.
D) Nej.
Fråga 2 (1 poäng)
Utgå från den spelteori du lärt dig under kursen. Vilket av följande påståenden är sant?
a) En nashjämvikt karaktäriseras av att ingen av spelarna i efterhand ensam vill ändra
sitt beslut.
b) En dominant strategi är en strategi som alltid är sämst, oavsett hur motspelaren agerar.
c) Ett spel kan endast ha en nashjämvikt.
d) Ett spel har vanligtvis två eller fler jämvikter i dominanta strategier.

Fråga 3 (1 poäng)
Nedan ser vi en graf över en marknad där produktionen ger upphov till en positiv extern
effekt. D= Efterfrågan, S = utbud och MEB = Marginell positiv extern effekt.
Vilken kvantitet är företagsekonomiskt optimal (Q1) samt samhällsekonomisk optimal (Q2)?
Utgå från att marknaden karakteriseras av perfekt konkurrens.
a)
b)
c)
d)
Fråga 4 (1 poäng)
Vi analyserar utvinnandet av och priset på den knappa och ändliga naturresursen olja med två
perioder kvar till jordens undergång. Vi antar att det finns en begränsad mängd av
naturresursen kvar och att äganderätterna är säkra. Ett oljeföretag producerar och säljer olja
så att skillnaden mellan pris och marginalkostnad i period 2 är 50 och skillnaden mellan pris
och marginalkostnad i period 1 är 40. Givet en ränta på r=5 %, vilket av följande påståenden
är sant?
a) Företaget kan öka sin totala vinst genom att utvinna mer i period 1
b) Företaget kan öka sin totala vinst genom att utvinna mindre i period 1.
c) Företaget kan inte förändra sin vinst genom att förändra hur mycket som utvinns i
respektive period.
d) Knapphetsräntan är negativ.

Fråga 5 (1 poäng)
Vilket av följande alternativ förklarar bäst problemet med utfiskning av haven?
a) Fisket har beskattats för hårt, vilket drivit upp priset på fisk och gjort det mer
attraktivt att fiska mycket.
b) Fisken i havet är att betrakta som en gemensam resurs som det är svårt att exkludera
människor från att använda.
c) Fisken i havet är att betrakta som en kollektiv vara för vilken icke-rivalitet och ickeexkluderbarhet
råder.
d) Klara äganderätter som efterlevs har gett enskilda fiskare incitament att fiska mer.
Fråga 6 (1 poäng)
Med utgångspunkt i de modeller vi diskuterat under kursen: Vilket av följande påståenden är
korrekt?
a) Förekomsten av heterogena varor och stordriftsfördelar kan förklara förekomsten av
inombranschhandel.
b) Förekomsten av heterogena varor och stordriftsfördelar kan förklara förekomsten av
mellanbranschhandel.
c) I Ricardomodellen kan förekomsten av heterogena varor och stordriftsfördelar
förklara att länder specialiserar sig på produktion av enbart en vara.
d) Förekomsten av heterogena varor och stordriftsfördelar gör det ogynnsamt med
internationell handel.
Fråga 7 (1 poäng)
Vilket av följande påståenden är felaktigt?
a) Komparativa fördelar kan förklara internationella handelsmönster.
b) Skillnader i den relativa produktiviteten (mellan två varor) kan förklara internationella
handelsmönster.
c) Om relativpriserna i två länder är olika finns incitament för handel.
d) För att handel ska uppstå måste det land som exporterar en viss vara ha absolut fördel
i produktionen av denna vara.

Fråga 8 (1 poäng)
Antag att två länder, Land A och Land B, båda producerar två varor, X och Y. Antag vidare
att produktionen av X är kapitalintensiv och Y är arbetskraftsintensiv. Land A har mycket
kapital i förhållande till arbetskraft medan Land B tvärtom har mycket arbetskraft i
förhållande till kapital. Vilket av följande påståenden stämmer inte?
a) De komparativa fördelarna kan förklaras med hjälp av skillnader i relativa tillgångar
på de två produktionsfaktorerna.
b) Vid handel kommer Land A exportera vara X.
c) Vid handel kommer Land A specialisera sig på vara Y och Land B kommer
specialisera sig på vara X.
d) Ett lands produktionsmöjlighetskurva representerar olika kombinationer av vara X
och Y som kan produceras inom landet då allt tillgängligt kapital och all tillgänglig
arbetskraft används.
Fråga 9 (1 poäng)
Antag att vi har två länder som båda producerar en vara. Antag vidare att vi har en situation
där det inte förekommer någon internationell handel men där arbetskraften kan röra sig fritt
över nationsgränserna. Marknaderna karakteriseras av perfekt konkurrens. Vilket av följande
påståenden är korrekt?
a) Skillnader i marginalproduktivitet gör att det finns incitament till
arbetskraftsmigration.
b) Antag att vi har vetskap om arbetskraftens marginalproduktivitet i de båda länderna.
För att bestämma migrationens riktning behöver vi även känna till respektive lands
löner.
c) Migration leder till att den sammanlagda produktionen i världen minskar.
d) Migrationen kan förklaras av att produktionen karakteriseras av tilltagande
marginalproduktivitet.
Fråga 10 (1 poäng)
Utgå från ett litet öppet land. Vilket av följande påståenden är felaktigt.
a) Införandet av en importtull innebär att inhemska producenter gynnas på bekostnad av
inhemska konsumenter.
b) Om en tull införs i ett importland ökar konsumentöverskottet.
c) Om syftet är att korrigera för en positiv extern effekt som uppstår i produktionen är
det samhällsekonomiskt mer effektivt att använda en produktionssubvention än en
tull.
d) En importkvot och en importtull med samma effekt på importerad kvantitet ger, allt
annat lika, i teorin lika stora välfärdsförluster.

Fråga 11 (3 poäng)
Två företag, A och B, är verksamma vid samma flod. Företag A:s produktion leder till
utsläpp i floden som drabbar företag B:s verksamhet negativt. Den marginella externa
skadekostnaden som en funktion av kvantiteten utsläpp kan för företag B uttryckas som
MEC=4Q. Företag A kan rena sina utsläpp till den marginella reningskostnaden MCA=45-
5Q.
a) Antag att företag B har rätt till en ren flod. Företagen har ingen möjlighet att
förhandla med varandra, men företag B har mandat att bestämma hur många enheter
utsläpp företag A ska släppa ut. Hur många enheter utsläpp kommer företag B
bestämma att företag A får göra, om företag B enbart ser till sitt eget bästa? Motivera
ditt svar. (1p)
b) Antag att företag B fortfarande har rätt till en ren flod, men att företagen nu kan
förhandla med varandra till obefintliga transaktionskostnader. Hur många enheter
utsläpp kommer företag A att släppa ut när företagen har förhandlat klart? Motivera
ditt svar. (1p)
c) Antag istället att äganderätten för floden inte är fastställd och att företagen inte kan
lösa problemet utan att staten blandar sig i. Staten planerar då att lägga på en
styckskatt på företag A:s produktion. Men hur stor skall styckskatten vara för att
samhällsekonomiskt optimal utsläppsmängd ska nås? Motivera ditt svar. (1p)
Fråga 12 (3 poäng)
Antag att åtgången av arbetskraft per producerad vara i Colombia och Etiopien är enligt
följande:
Kakao Kaffe
Colombia 2 2
Etiopien 4 5
Antag dessutom att tillgången på arbetskraft i Colombia är 160 enheter och i Etiopien 400
enheter. Vi förutsätter vidare att båda länderna är marknadsekonomier med fullständig
konkurrens på respektive marknad. Varorna antas vara homogena.
a) Illustrera grafiskt de båda ländernas produktionsmöjlighetskurvor. (En figur för varje
land.)
b) Antag att länderna handlar med varandra och att inga handelshinder förekommer.
Antag vidare att transportkostnaderna är försumbara. Vilken vara kommer Etiopien att
exportera respektive importera? Motivera ditt svar.
c) Redogör för hur arbetskraften i respektive land kommer att fördelas mellan varorna
samt hur stor produktionen förväntas bli i respektive land.

Extra frågor för studenter som skriver tentamen
omfattande 7,5 hp (ni som läser kursen för första gången
under HT 2010 eller VT 2011 ska inte besvara dessa
frågor)
Totalt antal frågor: 14
Maximal poängsumma: 24
För betyget G krävs: 12 p
För betyget VG krävs: 18 p
Fråga 13 (4 poäng)
Vi observerar marknaden för en vara i ett litet land, kallat Blåland, som i utgångsläget inte
bedriver någon handel med omvärlden. Att landet är litet innebär att det inte har något
inflytande över världsmarknadspriset.
Efterfrågan på varan i landet kan uttryckas som P=350-2Q.
Utbudet kan uttryckas som P=50+Q.
Förknippat med produktionen är en konstant negativ extern effekt om 60 kr per enhet. Landet
har för närvarande inte infört någon miljöpolitisk åtgärd (som skatt eller liknande) för att ta
hänsyn till den negativa externa effekten.
a) Beräkna jämviktspris och jämviktskvantitet vid autarki (alltså när landet är slutet från
omvärlden). (1p)
b) Hur stor är den samhällsekonomiskt optimala kvantiteten? (Antag fortfarande att
landet är slutet från omvärlden.) (1p)
c) Antag nu att landet öppnar upp för handel. Världsmarknadspriset på varan är 70 kr.
Hur förändras Blålands produktion av varan när landet öppnat upp för handel?
(Landet har fortfarande inte infört någon miljöpolitisk åtgärd.) (1p)
d) Hur förändras Blålands totala kostnad för den negativa externa effekten när landet
öppnas upp för handel? (1p)

Fråga 14 (4 poäng)
I tabellerna nedan ser du de inhemska producenternas utbudsfunktion och de inhemska
konsumenternas efterfrågefunktion för en viss vara. Landet är ett litet land som ej kan
påverka världsmarknadspriset.
Utbud Efterfrågan
Pris Kvantitet Pris Kvantitet
50 20 100 0
100 120 40 240
a) Härled ekvationerna för utbud och efterfrågan.
b) Antag att landet handlar med andra länder och att världsmarknadspriset för varan är
50 kr. Hur mycket kommer landet importera? (Bortse från eventuella handelshinder
och transportkostnader.) Motivera ditt svar.
c) Visa grafiskt hur en tull påverkar ett importland (utan påverkan på
världsmarknadspriser). Redogör för förändringar (ökning/sänkning) i produktion,
konsumtion och import.
d) Antag nu att det införs en tull på 10 kr per enhet. Beräkna de samhällsekonomiska
effekterna i termer av producentöverskott, konsumentöverskott, tullintäkt och DWL
(allokeringsförlust).

SVARSFORMULÄR KOD:_____
Fråga 1
Fråga 2
Fråga 3
Fråga 4
Fråga 5
Fråga 6
Fråga 7
Fråga 8
Fråga 9
Fråga 10
a b c d