Information om K-projektet och K-regelverken

K-projektet
2012-06-15
Sedan år 2004, då BFN ändrade inriktning på sitt normgivningsarbete, arbetar BFN med att ta
fram samlade regelverk för årsbokslut respektive årsredovisning i icke-noterade företag.
Utgångspunkten för K-projektet är reglerna i bokföringslagen (BFL) som anger hur den
löpande bokföringen för räkenskapsåret ska avslutas. Företag är antingen skyldiga eller kan i
vissa fall välja att upprätta:
• ett förenklat årsbokslut
• ett årsbokslut
• en årsredovisning
• en koncernredovisning enligt IAS/IFRS regler
Nedanstående figur illustrerar hur de olika K-regelverken förhåller sig till lagstiftningen och
till varandra.
Hur avslutas räkenskapsåret? BFNs kategori av regelverk
Bokförings-
lagen
Koncernredov.
enl. IAS/IFRS
(7 kap. 33 § ÅRL)
3)
Årsredovisning
(6 kap. 1 §)
Årsbokslut
(6 kap. 3 § första st.)
1)
Förenklat
årsbokslut
(6 kap. 3 § andra st.)
K4
K3
K2-ÅR
K2-ÅB
K1
2)
- IFRS
- ÅRL
- Förenkling mot K3
Frivilligt val för:
1) Enskilda näringsidkare, HB med fysiska ägare och ideella
föreningar med en omsättning < 3 miljoner kronor
2) Mindre företag (se 1 kap. 3 § ÅRL)
3) Koncerner

Den vänstra delen av figuren illustrerar hur den löpande bokföringen för ett räkenskapsår ska
avslutas enligt BFL. Cirklarna till höger illustrerar de fyra kategorierna regelverk som BFN
arbetar med att ta fram i K-projektet. De streckade pilarna visar vilka frivilliga val som
flertalet av företagen kan göra.
Det är alltså kraven i BFL eller de val som BFL medger som avgör vilket av BFN:s Kregelverk
som företaget ska respektive får tillämpa. Enligt BFL ska t.ex. ett aktiebolag avsluta
sin redovisning med en årsredovisning och utgångspunkten är då att företaget ska tillämpa
K3-regelverket. Är aktiebolaget ett mindre företag 1 enligt ÅRL kan bolaget frivilligt välja att
upprätta årsredovisningen enligt K2-regelverket. Ett moderbolag kan dock välja att upprätta
koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS med stöd av 7 kap. 33 § årsredovisningslagen
(ÅRL).
K-regelverken
Avsikten med K-projektet är att det inom respektive kategori ska finnas regelverk som
innehåller samtliga regler som är relevanta. Inom K1 och K2 kommer det att finnas ett fåtal
separata regelverk med i huvudsak gemensamma värderingsregler. Det är endast när det är
motiverat på grund av företagsform som det finns skillnader. K3-regelverket är
huvudalternativet när en årsredovisning upprättas. Ramen för normerna i K3 utgörs av ÅRL:s
bestämmelser. En av utgångspunkterna vid utformningen av K3-regelverket har varit
International Financial Reporting Standard for Small and Medium-sized Entities (IFRS for
SMEs), men också sambandet mellan redovisning och beskattning, befintlig normgivning
samt tillämpad redovisningspraxis.
K2-regelverken för årsredovisningar (K2-ÅR) är frivilliga regelverk som mindre företag kan
välja att tillämpa i stället för K3. Förutom den grundläggande förenklingen med samlade
regler innehåller K2-ÅR ytterligare förenklingar jämfört med K3, bl.a. schablonregler med
tydliga gränser, färre valmöjligheter, färre tilläggsupplysningar samt regler som ligger nära
skattelagstiftningen. Skillnaderna mellan de olika K2-regelverken är främst de särregler som
finns för respektive företagsform.
När räkenskapsåret avslutas med ett årsbokslut ska vissa regler i BFL och ÅRL tillämpas.
Normgivningen för årsbokslut kommer att finnas i K2-regelverk för årsbokslut (K2-ÅB).
Ett årsbokslutsföretag som har en årlig nettoomsättning som normalt uppgår till högst tre
miljoner kronor kan frivilligt välja att upprätta ett förenklat årsbokslut. Normgivningen för
förenklade årsbokslut finns i K1-regelverken.
1 Ett företag som uppfyller mer än ett av följande villkor är ett större företag:
a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till
mer än 50,
b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått
till mer än 40 miljoner kronor,
c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till
mer än 80 miljoner kronor.
Ett mindre företag är ett företag som inte är ett större företag.
(1 kap. 3 § ÅRL)