Guideböcker till historiska platser Innehåll Fakta ... - E-boksbiblioteket

Guideböcker till historiska platser Innehåll Fakta ... - E-boksbiblioteket Guideböcker till historiska platser Innehåll Fakta ... - E-boksbiblioteket

e.boksbiblioteket.se
from e.boksbiblioteket.se More from this publisher
24.09.2013 Views

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Personer & ord sid 4 (3–4) Huvudtext sid 5-28 (5–51) OBS: Många sidor med mycket färg. Fakta om e-boken Titel: ”Äventyr i Söderhavet 1869” Totalt antal pdf-sidor: 28 st. Format: Liggande A4. Storlek: 8 Mb. Utgivare: E-boksbiblioteket.se & Virvelvind Förlag Uppdaterad: 2012-09-23. Originaltext publicerad: 1869. Författare: Okänd. Guideböcker till historiska platser Heliga vägen – guidebok till Lysekils berömda hällristningar Det är ett av världens mest hällristningstäta områden med 12 stora ristningar inom bara en kilometer. Alla ristningarna ligger längs en kilometerlång väg som kallas för “den heliga vägen”. I den här guideboken får du veta allt om Lysekils mest berömda hällristningar och de andra fornminnena i närheten. Sveriges 33 mest sevärda vikingaplatser Under vikingatiden var Sverige en av världens mest spännande områden. Här kan du också uppleva den här dramatiska tiden genom att besöka de vilda vikingarnas gravar, vägar, monument och befästningar. I guideboken ”33 MEST SEVÄRDA VIKINGAPLATSERNA I SVERIGE” får du tips på de bästa platserna att besöka. Greby gravfält Greby gravfält utanför Grebbestad i Bohuslän beskrivs ofta som det vackraste i Sverige. Den här guideboken handlar om gravfältet, dess många resta stenar och om utgrävningarna här på 1800-talet. Du får kartor, historik och spännande sägner om blodiga slag. Tanums hällristningar I trakten kring Tanum finns Sveriges största koncentration med hällristningar – och har dessutom utsetts till världsarv. Det här är en praktisk guidebok till de största ristningarna. Boken innehåller massor av kartor, bilder och praktisk info för dig som vill besöka de berömda hällristningarna i Vitlycke, Litsleby, Fossum och Aspeberget. Hilmas Alaska – guidebok om guldgräverskan och trädgården av cement I mer än 80 år har tusentals besökare kommit hit för att se den galna trädgården utanför Strömstad som guldgräverskan Hilma Svedal byggde med 100-tals ton cement. Det här är en praktisk guidebok som är gjord för ditt besök – med massor av foton, historik och kartor. Mer info: www.virvelvind-forlag.se

<strong>Innehåll</strong><br />

<strong>Fakta</strong> & innehåll sid 1<br />

Framsida sid 2<br />

Förord sid 3 (2)<br />

Personer & ord sid 4 (3–4)<br />

Huvudtext sid 5-28 (5–51)<br />

OBS: Många sidor med mycket färg.<br />

<strong>Fakta</strong> om e-boken<br />

Titel: ”Äventyr i Söderhavet 1869”<br />

Totalt antal pdf-sidor: 28 st.<br />

Format: Liggande A4.<br />

Storlek: 8 Mb.<br />

Utgivare: E-<strong>boksbiblioteket</strong>.se & Virvelvind Förlag<br />

Uppdaterad: 2012-09-23.<br />

Originaltext publicerad: 1869.<br />

Författare: Okänd.<br />

<strong>Guideböcker</strong> <strong>till</strong><br />

<strong>historiska</strong> <strong>platser</strong><br />

Heliga vägen – guidebok <strong>till</strong> Lysekils<br />

berömda hällristningar<br />

Det är ett av världens mest hällristningstäta områden med 12 stora<br />

ristningar inom bara en kilometer. Alla ristningarna ligger längs en<br />

kilometerlång väg som kallas för “den heliga vägen”.<br />

I den här guideboken får du veta allt om Lysekils mest berömda hällristningar<br />

och de andra fornminnena i närheten.<br />

Sveriges 33 mest sevärda<br />

vikinga<strong>platser</strong><br />

Under vikingatiden var Sverige en av världens mest spännande områden.<br />

Här kan du också uppleva den här dramatiska tiden genom att<br />

besöka de vilda vikingarnas gravar, vägar, monument och befästningar.<br />

I guideboken ”33 MEST SEVÄRDA VIKINGAPLATSERNA I SVERIGE” får<br />

du tips på de bästa <strong>platser</strong>na att besöka.<br />

Greby gravfält<br />

Greby gravfält utanför Grebbestad i Bohuslän beskrivs ofta som det<br />

vackraste i Sverige.<br />

Den här guideboken handlar om gravfältet, dess många resta<br />

stenar och om utgrävningarna här på 1800-talet.<br />

Du får kartor, historik och spännande sägner om blodiga slag.<br />

Tanums hällristningar<br />

I trakten kring Tanum finns Sveriges största koncentration med hällristningar<br />

– och har dessutom utsetts <strong>till</strong> världsarv.<br />

Det här är en praktisk guidebok <strong>till</strong> de största ristningarna.<br />

Boken innehåller massor av kartor, bilder och praktisk info för dig som<br />

vill besöka de berömda hällristningarna i Vitlycke, Litsleby, Fossum och<br />

Aspeberget.<br />

Hilmas Alaska – guidebok om<br />

guldgräverskan och trädgården av cement<br />

I mer än 80 år har tusentals besökare kommit hit för att se den galna<br />

trädgården utanför Strömstad som guldgräverskan Hilma Svedal<br />

byggde med 100-tals ton cement.<br />

Det här är en praktisk guidebok som är gjord för ditt besök – med<br />

massor av foton, historik och kartor.<br />

Mer info: www.virvelvind-forlag.se


DIGITAL E-BOK FRÅN WWW.E-BOKSBIBLIOTEKET.SE<br />

Äventyr i<br />

Söderhavet<br />

1869


En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

2<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

FÖRORD<br />

I dag kan vem som helst ta sig<br />

<strong>till</strong> Västindien på bara några<br />

timmar med flyg.<br />

Men för 150 år sedan var<br />

en resa hit ett stort äventyr<br />

som bara ett fåtal kunde göra.<br />

I den här e-boken får du<br />

läsa ett sånt äventyr.<br />

Den svenska ångfregatten<br />

HMS Vanadis gjorde un-<br />

der 1860-talet en spännande resa <strong>till</strong> Söderhavet. Man besökte bland<br />

annat Rio de Janeiro, Barbados och den dåvarande svenska kolonin<br />

Saint Barthélemy.<br />

I den här e-boken publicerar vi en berättelse om den här spännande<br />

resan.<br />

Du får läsa om spännande gatumusik i Rio de Janeiro, storslagna<br />

fester på Barbados och på den svenska fregatten samt möten med<br />

kung ar och vandringar i ödemarken.<br />

Boken skrevs av en anonym medlem i den svenska expeditionen<br />

och berättelsen är förhållandevis kort med tanke på att resan tog flera<br />

månader att genomföra.<br />

Vi publicerar den här berättelsen eftersom vi tror att du kommer att<br />

gilla den lika mycket som vi gör.<br />

Trevlig läsning<br />

Mikael Jägerbrand<br />

Redaktör<br />

mikael@jagerbrand.se<br />

Officiella hemsidan för Saint Barthélemy,<br />

www.comstbarth.fr<br />

Copyright © 2008 Virvelvind Förlag, Lysekil<br />

Den här e-boken ÄVENTYR I SÖDERHAVET 1869 publicerades digitalt<br />

första gången i juli 2008 och uppdaterades den 23 september 2012.<br />

Berättelsen är hämtad ur tidskriften ”Ny Illustrerad Tidning” 1869.


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

LITE ORD & PERSONER<br />

Aurora. Den latinska grynings-gudinnan.<br />

Boniter. En tonfiskart i de tropiska delarna av Atlanten<br />

och Indiska oceanen. Boniterna (thynnus pelamys) är lite<br />

mindre än vanliga tonfiskar och blir högst 83 centimeter<br />

långa. Ordet bonit kommer från spanskan och betyder<br />

”lagom god”.<br />

Brasilien. Brasilien hade 10 miljoner invånare när resan<br />

i den här e-boken gjordes. I dag har landet 183 miljoner<br />

invånare.<br />

Peter I (Pedro I). [1799–1834] Brasiliens kejsare från 1826<br />

<strong>till</strong>s sin abduktion 1831. Var under tio veckor 1826 också<br />

kung över Portugal.<br />

Peter II (Pedro II). [1825–1891] Brasiliens kejsare från 1841<br />

<strong>till</strong>s han avsattes i en statskupp 1891.<br />

Phoebius. Latinskt namn för solen och guden Apollo.<br />

Rio de Janeiro. Brasiliens största stad som var huvudstad<br />

i landet från 1763 <strong>till</strong>s 1960.<br />

Saint Barthélemy. Ö i Karibien som <strong>till</strong>hörde Sverige mellan<br />

åren 1784—1878. Arvet från Sverige märks på tre kronor<br />

i öns vapen. Saint Barthélemy <strong>till</strong>hör i dag Frankrike och<br />

har 70 000 invånare. Ön är i dag mest känd som semesterort<br />

för kändisar och miljardärer.<br />

Schweizeri. Ett gammalt namn för kafé med spritutskänkning.<br />

Fick sitt namn från de många schweizare som<br />

3<br />

flyttade <strong>till</strong> Sverige i början av 1800-talet och öppnade<br />

sockerbagerier.<br />

Trinidad. Ön Trinidad var obebodd när berättelsen i den<br />

här e-boken skrevs. I dag bor det 1,2 miljoner personer på<br />

ön.<br />

HMS Vanadis. Sveriges enda ångfregatt som var utrustad<br />

med 22 kanoner men i praktiken var ett seglande<br />

övningsskepp. Sjösattes den 30 april 1862 och skrotades<br />

1943. Fregatten HMS Vanadis hämtade den siste svenske<br />

guvernören på Saint Barthélemy den 20 mars 1878.<br />

Zuaver. Folket som kallades zuaver bodde i Djurdjurabergen<br />

i Algeriet. Soldater från zuaverna rekryterades <strong>till</strong><br />

franska armén i början av 1800-talet och kändes lätt igen<br />

på sin uniform med bland annat pösiga byxor.<br />

4


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

5<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

6<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET<br />

ligen vara fallet. Uppgiften att navigera fartyget eller att<br />

Berättelsser från varma<br />

zoner – april 1869<br />

r anteckningar under »Vanadis» sista långtur af en<br />

Deltagare.<br />

1.<br />

— —»Land i sigte!» far som en löpeld genom skeppet.<br />

Enhvar skyndar upp på däck för att fägna sina ögon åt den<br />

efterlängtade anblicken, ty alltsedan Cap Verdsöarne passerades,<br />

har man ej sett annat än haf och himmel, och det land,<br />

som då syntes, kunde knappt urskiljas <strong>till</strong> följd af stark regntjocka.<br />

Likt ett aflägset moln, men dock för skarpt marke radt<br />

att kunna vara ett sådant, framskymtar i fjerran den Brasilianska<br />

kusten. Efter sjöräkningen bör det land, som vi se,<br />

vara en udde vid namn Cap Frio, hvilken ligger norr om Rio<br />

de Janeiro, och vid närmare annalkande befinnes detta verk-<br />

leda dess väg på hafvet har således blifvit lyckligt löst och<br />

det är alltid <strong>till</strong>fredsställande för sjömannen när han får<br />

bekräftelse på <strong>till</strong>förlitligheten hos de medel, han eger att<br />

när som helst bestämma den punkt af jorden, hvarpå han<br />

befinner sig, äfvensom när han ser, att han förstår deras<br />

rätta begagnande. Att efter sex veckors seglats på Oceanen,<br />

då man blott en enda gång haft en otydlig landkänning,<br />

kunna bestämma ögonblicket för upptäckten af land<br />

och <strong>till</strong>ika säga hvilken trakt det är som man ser, bevisar<br />

att navigationsvetenskapen i våra dagar nått en ganska<br />

hög grad af fulländning.<br />

Staden Rio de Janeiro har fått sitt namn efter den hafsvik,<br />

vid hvilken den är belägen. Upptäckaren af denna<br />

herrliga bugt trodde nämligen, att den utgjorde mynningen<br />

af någon flod, hvaraf namnet Rio, och då fyndet<br />

skedde i januari månad, erhöll den benämningen Rio de<br />

Janeiro, Januarifloden. En mera skön och på samma gång<br />

storartad utsigt än den, som derstädes fängslar blicken,<br />

torde näppeligen någon plats på jorden erbjuda. Sjelfva<br />

inloppet beherrskas af tvänne bergjättar, Sockertoppen och


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

7<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

Falska Sockertoppen, hvilke ligga gent emot hvarandra<br />

och <strong>till</strong>sammans utgöra så att säga den port, hvar igenom<br />

seglarne måste ingå för att komma i hamn. Tänka vi oss<br />

skåda viken, sådan den för ett inseglande skepp visar sig,<br />

se vi först på venstra stranden Botafogo, en förstad <strong>till</strong> Rio,<br />

med det stora hospitalet för vansinniga, derefter staden<br />

Rio, hvilken är byggd dels på slät, dels på kuperad mark.<br />

Öfver Rio och Botafogo sträcker berget Corcovado sin<br />

märkvärdigt formade spets, hvilken är öfverallt betäckt<br />

med tropikens växtformer liksom de öfriga bergen, hvilka<br />

resa sig allt längre och längre bort samt utgöra fonden <strong>till</strong><br />

detta parti.<br />

I sjelfva hamnen är det ständigt lif. Segelfartyg och<br />

ångare komma och fara, kanoter, rodda af negrer med<br />

korta, spadlika åror och amerikanska ångfärjor, liknande<br />

flytande hus, korsa hvarandras väg, fiskarbåtar med<br />

enorma segelmassor och örlogsfartygens slupar med sin<br />

väl proportionerade rigg tumla om hvarandra, gondoler<br />

och örlogsbarkasser täfla i snabbhet, med ett ord, allt är<br />

oro och rörelse och har man under en tid skådat vattnets<br />

yta endast såsom ett fält för vindars och sjödjurs lek, så har<br />

nu ersättning kommit, man får åter fägna sig åt det, hvarefter<br />

sjömannen sträfvar: omvexling och rörlighet.<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

2.<br />

8<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

Brasiliens brännande sol nedsänder sina strålar öfver<br />

land och sjö, öfver fält och skogar. Vinden leker på den<br />

lätt krusade vattenytan, men är för svag att sprida svalka<br />

i den upphettade atmosferen. Våra båtar, som äro färdiga<br />

att ro i land, ligga med soltält uppe <strong>till</strong> skydd för roddare<br />

och passagerare. Vi vilja medfölja en sådan, för att<br />

se oss litet omkring i den stora staden. — »Hal ut!» ljuder<br />

kommandoordet, båten sätter sig i rörelse och hvarje årtag<br />

för oss kraftigt mot målet. Luftdraget, som orsakas<br />

af farten, gifver en ganska behaglig svalka; de omvexlande<br />

scener, som fängsla blicken under färden framåt,<br />

taga vår uppmärksamhet i anspråk. Innan vi ana det, äro<br />

vi framme. »Lyft!» kommenderas, båten lägger <strong>till</strong> och vi<br />

trampa nu Sydamerikas fastland.<br />

Redan efter några steg funno vi, att i detta klimat är den,<br />

som bor på sjön, vida bättre lottad än den, hvilken ständigt<br />

måste dväljas på landbacken. Har man näm ligen ombord<br />

tyckt att värmen varit tryckande, så är den härstädes, minst<br />

sagdt, qväfvande, och man är nästan tvung en att använda<br />

paraply eller åtminstone hvitt öfverdrag på hufvudbonaden<br />

<strong>till</strong> skydd mot stolstrålarne. Marken ryker af hetta,<br />

de hvita byggnaderna återkasta det skarpa skenet och det<br />

fordras goda ögon att länge kunna uthärda dermed. En


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

9<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

10<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

Rua<br />

Direita<br />

i Rio<br />

Janeiro.


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

11<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

annan olägenhet, hvarifrån man på sjön är befriad, men<br />

som ingen här i landet kan undvika, är den skarpa lukt,<br />

som sprider sig från hvarje plats i Rio och utgör en blandning<br />

af negerutdunstning och ångor från ämnen, hvilka<br />

öfvergå <strong>till</strong> förruttnelse — en procedur, som här, <strong>till</strong> följd<br />

af den starka värmen, försiggår mycket hastigt. För den<br />

ovane är denna lukt särdeles motbjudande, men snart den<br />

obehagliga känslan öfver och efter några dagar tveka vi ej<br />

att sticka i munnen cigaretter, hvilka äro alldeles genomträngda<br />

af s. k. »negerlukt».<br />

Vi styra nu våra steg mot en af de förnämsta gatorna,<br />

nämligen rua Direita. På vägen dit passera vi kejserliga<br />

palatset, hvilket eger mycken likhet med en kasern, och vi<br />

skulle ovilkorligen taga det för en sådan, om ej <strong>till</strong> förebyggande<br />

af misstag öfver porten stått skrifvet: »Här bor<br />

Brasiliens kejsare». Som vi hafva sett kaserner i Sverige,<br />

egnas mycken uppmärksamhet åt det yttre af detta kejserliga<br />

slott.<br />

Det, som på rua Direita först möter vår blick, är en<br />

ganska vacker kyrka. Vi stiga in i densamma och skåda<br />

hvad man i de flesta större katolska kyrkor får se, nämligen<br />

en praktfull inredning, altaren i alla vrår, brinnande vaxljus,<br />

vigvattensbäcken, svarta prester iklädda hattar med<br />

vida brätten och barhufvade, rakade munkar med listiga,<br />

kringflygande ögon, samt en och annan troende, som böjer<br />

knä och låter radbandets kulor rulla mellan fingrarne.<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

12<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

Från kyrkan sättes kurs på Café Ameriano, der anan-<br />

asglace och sherrycobbler användas såsom svalkande<br />

medel. Efter denna lilla förfriskning gå vi gatan uppåt.<br />

Rua da Hospicio, Rua de Rozario och Rua do Onvidor<br />

passeras, men snart vända vi, ty gatans utseende börjar<br />

blifva mindre trefligt. Rua do Onvidor erbjuder rätt mycket<br />

för ögat, ty der ligger en mängd butiker och vi ställa<br />

våra steg in på densamma. Det, som mest frapperar oss,<br />

är en mängd af utmärkt vackra fjäderarbeten. Solfjädrar,<br />

hårprydnader o. d., allt med naturliga färger, äro på ett<br />

smakfullt sätt ordnade i fönstren <strong>till</strong>sammans med uppstoppade,<br />

skiftande colibris och insekter, glänsande som<br />

juveler. Sedan vi mättat våra ögon samt äfven inspekterat<br />

cigarrrbutikerna och hos en fotograf utvalt några vyer af<br />

staden, begifva vi oss <strong>till</strong> Konstitutionsplatsen, der Pedro<br />

den I:s staty står uppställd. Här få vi höra musik och betrakta<br />

folklifvet. Barn och negresser tumla kring statyn.<br />

Herrar och damer promenera på de slingrande gångarne<br />

eller sitta på stolar, hvilka der och hvar äro utställda. För<br />

denna beqvämlighet får man dock betala några hundra<br />

reis. Platsen, i hvars midt statyen står, är planterad med<br />

präktiga, tropiska växter. Vattenkonster äro i gång på flera<br />

ställen och i parkens fyra hörn äro uppställda byster af rättvisan,<br />

modet, klokheten och dygden.<br />

Passejo Publico är en annan promenadpats och vi vilja<br />

äfven besöka den innan solen går ned. Den är mycket väl


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

Hamntorget i Rio Janeiro.<br />

13<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

skött, planterad med höga palmer och löfträd samt försedd<br />

med en dam, i hvilken lefva änder, hägrar, samt andra,<br />

mindre bekanta, vattenfoglar. Parken begränsas på strandsidan<br />

af en mur, hvars fot sköljes af hafsvattnet. Murens<br />

krön är inlagdt med mosaik och vid densammas ändar äro<br />

byggda tvänne paviljonger, hvilka stundom af kejsaren<br />

begagnas <strong>till</strong> audiensrum. I parken finnes schweitzeri och<br />

från en höjd, som är genom träd och slingerväxter dold för<br />

åskådaren, nedkomma hänförande toner från en derstädes<br />

placerad orkester. Sedan vi en stund promenerat på den<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

14<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

omnämnda muren och betraktat brasilianskornas dyrbara<br />

toiletter, gå vi bort <strong>till</strong> musiken och sätta oss ned samt befinna<br />

oss snart i ett behagligt, drömmande <strong>till</strong>stånd. Luften<br />

är nu svalare, ty solen går snart ned, himlens färg blifver<br />

allt dunklare, palmerna och slingerväxterna afteckna sig<br />

allt mera fantastiskt mot det vida hvalfvet, musikens toner<br />

smeka vårt öra, sköna, strålande qvinnor sväfva förbi oss,<br />

öfver hela naturen hvilar någonting mystiskt, man glömmer<br />

allt, man glömmer sig sjelf och försjunker i en ljuf<br />

domning, ur hvilken man fruktar att blifva uppväckt. En


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

15<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

påminnelse, att det snart är tid att återvända ombord, före-<br />

nad med ett förskräckligt surr ande från en mängd insekter,<br />

hvilka så fort solen gått ned börja sin öronslitande konsert,<br />

skingrar på ett obarm hertigt sätt våra behagliga illusioner<br />

och med en suck öfver lyckans vansklighet måste vi beqväma<br />

oss <strong>till</strong> att lemna detta paradis för att begifva oss<br />

ombord på vår flytande boning.<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

3.<br />

16<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

Åter framgår en skön dag med klar himmel och strålande<br />

sol. En af fregattens båtar ligger upptacklad <strong>till</strong> vår<br />

disposition; vi skola företaga en färd <strong>till</strong> Rios närmaste<br />

nejder. Åror och en knapp bris närma oss snart <strong>till</strong> förstaden<br />

Botafogo. Meningen är att bese den mycket omtalade<br />

Botaniska Trädgården, hvilken ligger åt detta håll på<br />

ett par eng. mils afstånd från landningsstället. Det enda,<br />

vi veta om målet för vår färd, är, att det skall vara lätt igenkänneligt<br />

på en storartad palmallé, hvilken redan på långt<br />

håll visar sig för besökaren. Med denna knappa vägledning<br />

stiga vi i land, promenera en gata uppåt och söka af<br />

förbigående personer, med hvilka vi på franska eller latin<br />

meddela oss, få upplysning om den riktning, vi böra taga.<br />

Vi finna snart, att vi valt den rätta stråten, ty hvar och en<br />

visar alltjemt vägen framåt. Botafogo ligger bakom oss och<br />

vägen kröker omkring Corcovado, hvilket brant och högt<br />

samt från foten <strong>till</strong> toppen klädt i grönt, reser sig mot skyn.<br />

Den ena villan efter den andra passeras, de äro hvarandra<br />

oftast lika, en- och tvåvåningshus med balkonger omgifna<br />

af små planteringar af herrliga växter, och vid ingången<br />

<strong>till</strong> desamma resa sig vanligen tvänne höga palmer, hvilka<br />

stå der som dörrvakter. Ofta ser man springvatten, hvilka<br />

kasta sina perlor mellan praktfulla blommor, och det be-


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

17<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

hag, som ligger utbredt öfver dessa landställen, torde på<br />

få <strong>platser</strong> af jorden ega sin motsvarighet.<br />

Småningom blir trakten glesare bebyggd, solen<br />

stiger allt högre, ingen skugga faller från de omgifvande<br />

föremålen och vi börja med längtan blicka efter palmalléen,<br />

som skall för oss bebåda hvilans annalkande. Vi<br />

passera många palmalléer, men ingen är den rätta och<br />

först efter en och en half timmas marsch äro vi vid målet.<br />

I botaniska trädgården få vi svalka, i skuggan af dess herrliga<br />

bersåer. Från Corcovado nedrinna små bäckar, hvilka<br />

i trädgården bilda vackra kaskader. Kring dessa äro soffor<br />

utställda och vi sätta oss ned på en sådan för att njuta vederqvickelse<br />

efter den tröttsamma vandringen. Kring oss<br />

reser sig en mängd smärta, smidiga bamburör med fina,<br />

svärdlika blad, insekter och fjärilar i mångfaldiga färger<br />

fara förbi oss, vattnet sorlar och en eller annan fogel framlockar<br />

drillar, sådana vi förut aldrig hört. I fonden synes<br />

bergväggen och framför oss ligger den vackra, storartade<br />

trägården. Palmer och brödfruktträd, bananer och oranger<br />

förekomma här ibland representanter af Norra Amerikas,<br />

Vestindiens och Afrikas växtformer. Hvarje träd eller<br />

ört är försedd med sitt latinska namn jemte öfversättning<br />

på portugisiska. Det vackraste partiet utgöres af den storartade<br />

palmalléen, hvilken för sitt regelbundna utseendes<br />

skull mera liknar ett af menniskohänder utfördt konstverk<br />

än ett af naturens alster.<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

18<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

Återkomne <strong>till</strong> båten, hissa vi våra segel och sätta<br />

af från land. De friska sjöbrisen, som vid middagstiden<br />

brukar göra sin påhelsning i hamnen, har redan börjat<br />

blåsa, lätta moln ila förbi Corcovados spets, båten hoppar<br />

muntert på vågorna. Det går fort undan och innan aftonen<br />

hinna vi att göra ett besök i Praya Grande. Molnen kring<br />

Corcovado blifva tätare, snart nedösa några korta, strida<br />

regnskurar öfver den plats, vi nyss lemnat, hvarjemte en<br />

och annan blixt flammar kring bergstoppen. Öfver oss<br />

skiner solen från en blå himmel. Snart försvinner molnet,<br />

afmosferen är åter klar och ingenting anger att ovädret<br />

nyss rasat öfver en plats inom vårt synhåll.<br />

Vi hafva nått Praya Grande och promenera på strandgatan,<br />

hvilken är den största och snart sagdt enda på<br />

denna plats. De bakom liggande höjderna resa sig nämligen<br />

på ganska kort afstånd från sjön och medgifva ej synnerlig<br />

bredd åt staden. Men den är så mycket längre och<br />

upptager hela vikens strand. Den delas i tvänne delar,<br />

hvilka kallas S:t Domingo och Nichteroy, samt bebos för<br />

det mesta af familjer, hvilkas manliga medlemmar hafva<br />

sin dagliga sysselsättning i Rio. Ångfärjor gå oupphörligt<br />

fram och åter mellan dessa ställen.


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

4.<br />

19<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

Hans majestät Brasiliens kejsare har beviljat audiens<br />

och <strong>till</strong>sammans med svenske generalkonsuln äro vi på<br />

väg <strong>till</strong> slottet S:t Christovao, hvilket ligger utanför staden<br />

Rio och om sommaren begagnas <strong>till</strong> residens. Der sköter<br />

kejsaren regeringsärendena och dit församlas rikets store<br />

män. Vi färdas åkande i en trakt, som, ovanligt nog, ej<br />

erbjuder mycket skönt att skåda. Vissa <strong>platser</strong>, som vi<br />

passera, förefalla oss <strong>till</strong> och med vedervärdiga, så t. ex.<br />

ett stort slagteri eller garfveri, hvarifrån den ohyggligaste<br />

lukt sprider sig rundtomkring. Vi äro ganska nöjda, när<br />

vagnen svänger in i en allé, som förer <strong>till</strong> slottet. Detta har<br />

ingenting storartadt i sitt yttre, men när vi inträdt få vi skäl<br />

att beundra prakten derstädes. Rummet, der vi vänta H.<br />

M:t, lär användas vid audienser, som gifvas åt ministrar<br />

och diplomater. Dess inredning är i guld och purpur, dyrbara<br />

mattor betäcka golfvet och höga, stora speglar äro uppställda<br />

mellan fönstren. Midt i rummet står ett stenbord,<br />

inlagdt med fin mosaik, förmodligen italienskt arbete. Ett<br />

porträtt af kejsaren, taget i hans yngre år, är upphängdt<br />

å en af väggarne. Vi ställa oss på balkongen och hemta<br />

der svalka i förbidan på kejsarens ankomst. Snart uppslås<br />

dörrarne, tvänne drabanter med hillebarder ställa sig vid<br />

dörrposterna och in träder H. M:t Don Pedro II. Han är en<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

20<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

hög, ståtlig man och förer sig majestätiskt. Ett drag af bekymmer<br />

hvilar öfver hans i en ram af gråsprängdt här och<br />

skägg inneslutna anlete. Iklädd full uniform, guldsmidd<br />

från hufvud <strong>till</strong> fot samt behängd med en mängd band och<br />

ordnar, ser han — efter de modernt-militära begreppen —<br />

ganska vördnadsinbjudande ut, på samma gång han med<br />

enkel värdighet vänder sig <strong>till</strong> vår chef och med honom<br />

samtalar på franska under nära en half timmas tid. Derefter<br />

blifva vi presenterade för H. M:t, hvarpå han går <strong>till</strong> de<br />

öfriga audienssökande. Efter en kort stund aflägsnar han<br />

sig och vår audiens är slut. Bland personer, som här äro<br />

närvarande, befinner sig äfven en amiral, under hvars befäl<br />

en svensk sjöofficer, löjtnant Lindbäck, med utmärkelse<br />

tjenat, och med anledning deraf fäller amiralen några för<br />

Sveriges söner smickrande ord. Vi återvända nu ombord,<br />

aflägga paradkostymen samt begifva oss på eftermiddagen<br />

i en mera ledig drägt åter i land.<br />

Vi ställa först våra steg <strong>till</strong> Misericordia, det stora hostpitalet<br />

i Rio. Inkomne der, blifva vi förda omkring af ett<br />

äldre fruntimmer, iklädt barmhertighetssystrarnes enkla,<br />

mörka drägt. De sjuke vårdas nämligen af dessa qvinnor,<br />

hvilka egnat sitt lif helt och hållet åt det ädla syftet att lindra<br />

sina medmenniskors plågor. I sjuksalarne, dem vi genomvandra,<br />

äro golfven bonade, höga fönster insläppa ljuset i<br />

riklig mängd, frisk luftvexling är öfverallt ombesörjd, de<br />

sjukes sängar äro af jern och försedda med röda filtar, allt


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

21<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

har ett snyggt, ja elegant utseende. Från konvalescenter-<br />

nas balkong få vi hvila våra ögon vid träd och blommor, ty<br />

<strong>platser</strong>na nedanför sjukrummen likna leende lustgårdar.<br />

Badrummen med sina marmorbassiner m. m. besökas<br />

äfven, innan vi lemna detta palats, i hvilket mer än tusen<br />

personer samtidigt kunna få vård och skötsel.<br />

Vid ingången <strong>till</strong> Rios museum, dit vi nu begifva oss,<br />

se vi en stor, nyss fångad, lefvande orm; i trappuppgången<br />

håller en gam på att förtära sin blodiga måltid och sedan<br />

vi lemnat dessa portvakter bakom oss, inträda vi i byggnadens<br />

inre. Myntsamlingar från alla länder, äfven från<br />

Sverige, Egyptiska mumier, Ny-Zeeländares uppstoppade<br />

hufvuden, Grönländska kajaker, Pompejanska lerkärl, djur<br />

och växter från alla länder, mineralier och metallstuffer,<br />

vapen och fiskredskap, jemte en mängd andra föremål,<br />

finnas här församlade och vi hinna blott att egna det hela<br />

en flygtig öfverblick. En plats, som det nu kan vara tid för<br />

oss att bese, är Al Cazar, en af Rios teatrar, der en fransk<br />

trupp spelar. Vi inträda i en vanlig teatersalong, uppfylld<br />

af åskådare, för det mesta amerikanske och franske sjöofficerare.<br />

Pjeserna, af komiskt innehåll, utföras muntert nog<br />

och mellan akterna promenera vi upp på taket, der förfriskningar<br />

serveras och der vi få betrakta den praktfulla,<br />

stjernbeströdda natthimmeln. Och så går åter en decemberdag<br />

i Rio <strong>till</strong> ända.<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

5.<br />

22<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

— — Det enda örlogsfartyget efter det andra lemnar<br />

hamnen, snart är det vår tur att säga farväl åt dessa sköna<br />

nejder. Så mycket som tiden medgifvit, hafva vi försökt<br />

att göra oss <strong>till</strong>godo det anmärkningsvärda, som Brasiliens<br />

hufvudstad haft att erbjuda. Mycket måste vi lemna<br />

bakom oss, som varit värdt att se, och vi göra det med<br />

saknad, men trösta oss vid tanken, att ännu en ny verld<br />

med praktfull natur och för oss obekanta föremål väntar<br />

bortom hafvets gräns.<br />

Sedan Cap Frio försvunnit ur sigte, dagen efter vår<br />

affärd från kejsarstaden, gunga vi mot södern, ty vinden<br />

blåser emot och vi få den ej gynnande, förr än vi hunnit ett<br />

godt stycke <strong>till</strong> sjös. Södra vändkretsen passeras och först<br />

när vi kommit den obebodda ön Trinidad på en eller ett<br />

par grader nära, vända vi nordvart.<br />

Denna gång passera vi eqvatorn nattetid, lyckan står<br />

oss bi och redan efter ett par dagar hafva vi känning af<br />

norra passaden. Sköldpaddor, hajar och boniter visa sig<br />

tidt och ofta kring skeppet. När vi komma utanför Amazonflodens<br />

mynning, kunna vi iakttaga en skiftning i<br />

grönt hos hafsvattnet, hvilket eljest på dessa latituder har<br />

den renaste himmelsblå färg. Strömsättningen är äfven<br />

här ganska stark och för oss norr-hän, oaktadt vi äro på


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

Springbrunnstorget i Bridgetown, Barbados.<br />

23<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

24<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

25<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

flera graders distans från kusten. Ännu några dagars seg-<br />

ling, och vi få sigte af den vestindiska ön Barbados. Det är<br />

en vacker natt och fjerran vid horizonten framskymtar ett<br />

sken, hvilket ej kan komma från någon stjerna, emedan<br />

det bibehåller samma höjd öfver vattnet, under det stjernornas<br />

oupphörligen förändras. Det är fyren på Barbados<br />

och vi tycka oss i dunklet äfven urskilja strandkonturerna.<br />

Vid dagbräckningen se vi dem också tydligt och när solen<br />

gått upp, skynda vi med full fart mot Bridgetowns hamn,<br />

den så kallade Carlisle Bay, der vi snart ligga lyckligt <strong>till</strong><br />

ankars.<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

6.<br />

26<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

I den öppna hamnen ligger vår fregatt <strong>till</strong> ankars bland<br />

de yttersta skepen. Det är ganska lifligt rundt omkring oss<br />

och många fartyg finnas här för <strong>till</strong>fället. Staden Bridgetown<br />

ligger på öns sydvestra del, den s. k. läsidan, hvilket namn<br />

kommer deraf, att vinden oftast blåser nordost à ost.<br />

Detta gör, att man här ligger skyddad, oaktadt det ej finnes<br />

några holmar eller vågbrytare utanför viken. Dock kännes<br />

dyningen från hafvet, och vår fregatt är nästan ständigt i en<br />

obetydlig rörelse. Staden sträcker sig kring vikens strand<br />

och vid dess östra slutpunkt ligger några jordvallar åt sjösidan,<br />

derifrån örlogsfartygens salut besvaras. Vattnet är<br />

invid land långgrundt och hvarje dyning rullar upför de<br />

hvita sand- och korallbankarne med brusande dån. Dag<br />

och natt höres detsamma och isynnerhet nattetid innebär<br />

detta ljud någonting obeskrifligen egendomligt.<br />

Husen i Bridgetown äro låga och obetydliga liksom alla<br />

byggnader i Vestindien, kyrkorna inberäknade. Orkanerna,<br />

som årligen göra sin påhelsning och stundom anställa<br />

förfärliga ödeläggelser, sopa med sig allt, som är högt och<br />

lätt, och af respekt för dem få menniskorna åtnöja sig med<br />

låga hyddor. Mindre angenämt vore det ock att göra en<br />

luftresa med hela sitt hus, äfven om man skulle hafva samma<br />

tur, som ett tak, hvilket af orkanen fördes från Antigua


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

S:t Johans kyrka, Barbados.<br />

27<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

28<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

29<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

<strong>till</strong> S:t Barthélémy och der igenkändes på inskriptioner,<br />

som angåfvo afseglingsplatsen. Den högsta byggnad på<br />

ön är fyren och stadigt måste den vara hopfogad för att ej<br />

stjelpa omkull vid de häftiga vindstötarne. Boningshusen<br />

hafva sällan mera än två våningar och äro i allmänhet af<br />

sten. Den fattigare befolkningens hyddor hafva en våning,<br />

äro af trä och oftast täckta med spån. De tyckas vid första<br />

påståendet vara ett lätt rof för orkanerna, men deras ringa<br />

höjd göra likväl att de stå ganska stadigt. De starkaste och<br />

största byggnader på Barbados äro garnisonens kaserner.<br />

Dessa äro belägna omkring exercis platsen, den s. k. Parade-Ground,<br />

strax öster om staden, och utgöres af långa,<br />

solida stenhus. Den militär, som vid vårt besök på platsen<br />

låg i tjenstgöring derstädes, utgjordes af 16:de engelska<br />

lineregementet, en afdelning kungligt ar<strong>till</strong>eri och 4:de<br />

West-India-regementet, hvilket alltid <strong>till</strong>hör ön och består<br />

af svarta soldater med engelskt befäl. 16:de regementet<br />

låg här endast för <strong>till</strong>fället, det hade förut tjenstgjort i Engelska<br />

Amerika och väntade nu en kommen dering <strong>till</strong><br />

Cap. Så utskickas de engelska regementena <strong>till</strong> kolonierna<br />

och få kanske vara borta från fäderneslandet i 3 <strong>till</strong> 4 års<br />

tid. Detta har någon likhet med sjömanslif och är orsaken<br />

hvarför man ofta träffar engelska landt officerare, som äro<br />

vidt beresta. 4:de West-India-regementet hade zuavuniform<br />

med bjerta färger, hvilka mycket väl harmoniserade<br />

med de svarta hufvudena.<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

30<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

Värmen är här mindre tryckande än i Rio, en behaglig<br />

segelbris inbjuder oss att plöja de dansande vågorna och i<br />

en af våra snabba slupar skynda vi mot landningsplatsen,<br />

hvilken ligger vid en smal och lång båthamn, som af en utbyggd<br />

vågbrytare skyddas mot sjösvallet. Vi betrakta ett<br />

ögonblick den pittoreska taflan af de kringroende båtarne<br />

med sina besättningar af hvitklädda negrer, och stiga derpå<br />

i land för att promenera <strong>till</strong> det för denna afton utsedda<br />

målet, »the Parade-Ground». Snart hafva vi passerat den<br />

egentliga stadens krokiga gator och hvita hus, fontänen,<br />

hvilken ligger på en öppen plats, har erhållit en flygtig<br />

blick och vägen sträcker sig nu jemnlöpande med stranden,<br />

på ömse sidor tätt bebyggd, <strong>till</strong> det mesta med låga<br />

kojor. Hvarje sådan har vanligen en liten grön jordlapp<br />

framför sig, hvilket, jemte spjeljalusierna i fönstren, gifver<br />

dessa bonings<strong>platser</strong> ett ganska trefligt utseende.<br />

Vid framkomsten <strong>till</strong> exercisplatsen blifva vi angenämnt<br />

öfverraskade af tonerna från 16:de regementets<br />

musikkår, hvilken denna afton ger koncert i det fria. Officerare<br />

i uniform och damer i smakfulla toiletter röra sig<br />

på den gröna gräsmattan i vagn, <strong>till</strong> häst eller <strong>till</strong> fots, den<br />

fashionabla verlden från staden och landet befinner sig<br />

för närvarande på denna punkt och taflans liflighet ökas<br />

ytterligare af de i hvita eller röda rockar klädda soldaterna<br />

jemte en och annan brokig negerzuav. På officersmessens<br />

balkong sitta samtalande grupper, hvilka röka cigarr och


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

Hamngata i Bridgetown, Barbados.<br />

31<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

32<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

33<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

taga sitt »brandy and water». Flera musikstycken, väl ut-<br />

förda, aflösa hvarandra, stunderna ila snabbt hän och so-<br />

len sänker sig mot hafvets rand. Folksången ljuder och<br />

bebådar musikens slut, hvarefter åhörarne skingras. De<br />

flesta taga vägen <strong>till</strong> »the Rocks», en promenadplats vid<br />

stranden, som ligger ej långt härifrån och vi åtfölja dessa.<br />

Snart hafva vi framför oss den storartade anblicken af det<br />

med brusande, mörkblå vågor betäckta hafvet. Hvarje<br />

ankommande våg rullar högt upp på den hvita sanden<br />

och breder ut med ett lätt skum, hvars bubblor försvinna,<br />

innan nästa våg följa den föregående i spåren.<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

7.<br />

34<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

Sextonde regementets officerare hafva bjudit fre gattens<br />

befäl på middag och klockan 1/2 8 e.m. inträda vi i den<br />

rymliga, rikt upplysta matsalen, der vi af de rödklädda<br />

engelsmännen välkomnas. Festligheten börjar med en<br />

s. k. »bitter», hvilken tages i ett mindre rum, der ett bord<br />

med flaskor och glas står dukadt. Detta skall förmodligen<br />

motsvara svenskt smörgåsbord, men i allmänhet lyckas<br />

icke utländningen att åstadkomma ett sådant. Bittern<br />

består af sherry, cognac eller romm med några droppar af<br />

en besk vätska, sådan som t. ex. malörtsdroppar, och användes<br />

utan tvifvel för att stärka magen och aptiten. Sedan<br />

detta medikament blifvit nedsväljdt börjas det kära<br />

besväret med matens förtärande. En mängd delikata rätter<br />

aflösa hvarandra, engelsmännen förstå sig på mat och<br />

<strong>till</strong>åta intet fusk vid lagandet af densamma. Vinet flödar<br />

och skålar tömmas. Ett och annat tal afbryter det muntra<br />

sorlet och gifver för några ögonblick ett uppmärksamt<br />

utseende åt de glada, leende anletena. När den egentliga<br />

maten blifvit undanstökad, framsättas frukter och vin, en<br />

af värdarne uppstiger och säger ordet »free!», <strong>till</strong> tecken<br />

att man nu dricker efter behag, och musiken börjar sina<br />

prestationer med engelska folksången. Sedan man i<br />

eleganta kristallskålar vätt sina fingerspetsar och på


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

35<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

serskilt framlagda servietter aftorkat dem, börja vinflaskorna<br />

cirkulera och man serverar nu sig sjelf, hvilket<br />

bestyr under den föregående delen af middagen varit<br />

öfverlemnat åt uppassarne. Sinnena äro i »high spirit»<br />

och den lifliga stämningen minskas ingalunda af ett eller<br />

annat kullstjelpt vinglas, som utbreder sitt mörka innehåll<br />

öfver den skinande hvita bordduken. Man dricker med<br />

sina grannar, men man kan äfven, om man behagar, föra<br />

glaset <strong>till</strong> läpparne, utan att, som i Sverige brukas, klinga<br />

med någon. Vissa bordseder måste man dock iakttaga, om<br />

man ej vill anses obildad. Så t. ex. får man ej använda<br />

knifven såsom gaffel, skulle man ock derigenom gå miste<br />

om den allra ypperligaste sås, och i fall man dricker med<br />

någon, fordrar artigheten, att man påfyller sitt glas med<br />

»a few drops», om ock vinet redan förut skulle stå upp <strong>till</strong><br />

bräddarne af glaset.<br />

Sedan qvantum satis* af maten och dryck blifvit inmyndigadt,<br />

stiga vi upp, tända de doftande havannacigarrerna<br />

och sätta oss i beqväma hvilstolar på balkongen.<br />

Den milda nattvinden <strong>till</strong>fläktar oss svalka, tonerna från<br />

den nedanför oss stående musiken dallra genom den rena<br />

luften och under inflytelse af de aromatiska tobaksmolnen<br />

försjunka vi i det halfslumrande, drömmande <strong>till</strong>stånd,<br />

hvar<strong>till</strong> tropikens natt så lätt förleder. För dem, som ej<br />

älska tankesvärmerier, finnas mera reela nöjen i biljard-<br />

* Red översättning: ”Så mycket som behövs”<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

36<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

salen och vid spelborden, der det står hvar en fritt att välja,<br />

hvad han tycker bäst om. Klockan 2 på morgonen är<br />

festen slut och vi vända då åter ombord — att våra pligter<br />

sköta.<br />

Ön Barbados producerar socker och bomull; hvart vi<br />

på landet vända blicken, se vi sockerrör eller bomullsbuskar.<br />

Der och hvar äro väderqvarnar igång, hvilka användas<br />

vid sockerberedningen. Vi vilja kasta en blick in i en dylik<br />

sockerqvarn. Egaren <strong>till</strong> den, som vi besöka, är en bonde<br />

— sockret har här ungefär samma betydelse, som säden i<br />

vår hembyggd. Sockerrören, hvilka afskäras då de nått ett<br />

par manshöjder, utpressas mellan valsar, drifna af qvarnvingarne.<br />

Saften rinner genom en ränna <strong>till</strong> stora kokkärl,<br />

under hvilka en ständig eld brinner. Det utpressade<br />

röret användes <strong>till</strong> boskapsfoder. I kokhuset stå fem à sex<br />

ofantliga kittlar, trappstegsformigt ordnade på samma linie.<br />

I det öfversta af dessa kommer den ur röret pressade<br />

saften. Sedan den härstädes kokat en tid, får den nedrinna<br />

i nästa kittel och så undan för undan, <strong>till</strong> dess vätskan i<br />

den sista är tjock som gröt. Derpå ledes den <strong>till</strong> stora, fyrkantiga<br />

afkylningskärl, der sockret får stelna, hvarefter det<br />

upplägges i fat. Detta är s. k. råsocker, brunt <strong>till</strong> färgen och<br />

bestående af fina, hårda kristaller. Det är tyngre och sötare<br />

än pudersocker, men har samma utseende. I den qvarn, vi<br />

besökt, som dock var en af de mindre, funnos väl omkring<br />

hundra stora fat, under året <strong>till</strong>verkade. Ön producerar


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

37<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

årligen socker för mera än en million pund sterling. En del<br />

åtgår <strong>till</strong> beredning af romm, mycket sändes <strong>till</strong> Europa, der<br />

det raffineras. I Vestindien förädlas ej sockret af det skäl,<br />

att arbetslönen der är vida högre, än på andra sidan Atlanten.<br />

Detsamma är förhållandet med cigarr<strong>till</strong>verkningen;<br />

tobaken sändes <strong>till</strong> Europa, der den arbetas, derifrån åter<br />

<strong>till</strong> Vestindien, hvarest den säljes som inhemsk vara. De<br />

äkta havannacigarrer, som vi få här i Sverige, hafva i de<br />

flesta fall gjort resan öfver Atlanten trenne gånger.<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

8.<br />

38<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

Afseglingsdagen är bestämd och sedan vi tagit farväl<br />

af våra vänner i Bridgetown och med dem vexlat några<br />

presenter, lemna vi, en morgonstund, det gästvänliga Barbados.<br />

Vägen tages vester om ön, och när vi kommit på<br />

öppet vatten få vi frisk bris och ganska hög sjö att brottas<br />

emot. Kontrasten af den lugna hamnen och det svallande<br />

hafvet gör ett godt intryck, fregatten tyckes njuta af sin<br />

frihet och skär med fart igenom de rullande vågorna, kastande<br />

långt utifrån sidan det hvita, skimrande skummet.<br />

Öarne Deseada, Antigua, och Barbuda passeras; utanför<br />

de begge senare omgifves fregatten af en myckenhet<br />

sjögräs. Vi hafva nämligen kommit in i den s. k. Sargassosjön,<br />

hvarmed förstås en del af Atlantens yta, som ständigt<br />

är betäckt med en art sjötång. Den sträcker sig norr om eqvatorn,<br />

mellan 15:de och 30:de breddgraden, från trakten<br />

af Cap Verdeöarne i öster <strong>till</strong> Vestindiska Ögruppen. Tången,<br />

som i flockar betäcker hafsytan, är försedd med fina, i<br />

krans sittande blad och en mängd klotformiga blåsor. Den<br />

har inga rötter och hindrar ej seglingen på något märkbart<br />

sätt. I denna tång lefva massor af små djur, hvaraf somliga<br />

hafva någon likhet med den hos oss förekommande<br />

»märlan». Nattetid är vattnet ovanligt lysande af det fosforsken,<br />

dessa organismer utveckla, och det förefaller som


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

39<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

vore hafvet beströdt med otaliga eldknippor. Till följd af<br />

hafsströmmarne och möjligen äfven af vindarne innehar<br />

Sargassosjön ej alltid samma plats och stundom händer,<br />

att man ej träffar på den, då man väntar den. Vid nedresan<br />

<strong>till</strong> Rio passerade vi kanten på dess på kartan utmärkta<br />

läge, men sågo intet spår af densamma.<br />

En vacker morgon få vi i sigte de höga, bugtiga konturerna<br />

af ön S:t Barthélémy, der vi nu en tid skola dröja.<br />

Med uppmärksamhet och äfven nyfikenhet betrakta vi<br />

de allt tydligare framkommande höjderna och dalarne af<br />

Sveriges enda utländska besittning. Öns för närvarande<br />

brända och ouppodlade utseende ingifver oss ej höga tankar<br />

om vigten och nyttan af densamma. Bortom en hög<br />

udde, hvilken vi passera, framskymta de låga husen i<br />

staden Gustavia och på en kulle nära staden upptäcka vi<br />

snart den tretungade, blågula flaggan, hvilken anblick helsas<br />

med jubel. Från hamnen kommer lots, och snart ligga<br />

vi <strong>till</strong> ankars. Vår svenska lösen, fem skott, dånar genom<br />

rymden och besvaras från skansen Gustaf, den plats, derifrån<br />

de svenska färgerna först mötte våra blickar.<br />

Från sjösidan betraktad erbjuder ön Barthélémy en<br />

ganska bedröflig anblick för det svenska ögat. De stenbundna,<br />

med halfförbrända buskväxter och taggiga kaktéer<br />

betäckta sluttningarne bilda en ledsam kontrast mot<br />

de engelska öarnes i alla färger prålande åkerfält, hvilka<br />

långt ute på sjön kunna af det beväpnade ögat upptäckas,<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

40<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

då man passerar desamma. Dessas utseende vittnar om<br />

arbetsamhet och framåtskridande, då Barthélémys antyder<br />

lättja och s<strong>till</strong>astående. Några palmdungar förrekomma<br />

visserligen der och hvar vid stränderna, men så sparsamt<br />

att de kunna anses såsom oaser i öknen.<br />

Om vi i båt nalkas land och styra inåt den så kallade<br />

Carenagen, en inskjutande vik, kring hvilken staden Gustavia<br />

ligger, mötas vi äfven af en nedslående syn. Södra<br />

delen af staden består nämligen <strong>till</strong> det mesta af gräsbevuxna,<br />

dels nakna ruiner. Dessa äro qvarlefvorna efter<br />

en större eldsvåda, som för ett par tiotal år sedan härjade<br />

denna plats. Nu stå de som ett minnesmärke från lyckligare<br />

tider och få troligen så göra allt framgent, ty det kostar<br />

för mycket krafter och penningar att bortskaffa dessa dystra<br />

gengångare. Första gången vi besöka staden dröja vi ej<br />

länge på de illa stenlagda gatorna, utan företaga en promenad<br />

åt landet, der vi hoppas få skåda mer leende bilder.<br />

Sedan en hög backe blifvit passerad, ligger Gustavia,<br />

eller, som staden här jemte ön kallas, S:t Barths, bakom oss<br />

och vägen går en stund på kammen af en höjd, jemn löpande<br />

med stranden. Utsigten härifrån är vacker, staden ligger<br />

under våra fötter, hafvet breder sig framför oss och derute<br />

ligger vår stolta fregatt, hvilande på den lugna vatten ytan.<br />

På den längs vägen med taggiga aloëväxter kantade stenmuren<br />

kila en mängd lifliga ödlor, hvilka nyfiket betrakta<br />

oss och ej mycket genera sig för vår närvaro. Snart svänga


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

41<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

vi om ett hörn, det bär åter utför och en vik vid öns andra<br />

strand möter vår blick. Vi ställa dit våra steg och hafva<br />

på mindre än tjugu minuter gått tvärs öfver ön. Platsen<br />

kallas S:t Johns och begagnas stundom <strong>till</strong> badställe, ty<br />

vattnet är grundt med sandbotten och ett korallref i vikens<br />

midt bryter de höga sjöarne samt hindrar hajarne att<br />

inkomma. Snäckor och koraller förekomma här i mängd;<br />

de, som blifvit uppvräkta på sanden, äro dock mer eller<br />

mindre förstörda af solstrålarne. Vi samla så mycket vi<br />

kunna medtaga och äro lyckliga nog att finna ganska vackra<br />

koraller, isynnerhet af slägtet Gorgonia, hvilka, svarta<br />

<strong>till</strong> färgen, ega mycken likhet med en ofantligt förstorad<br />

flugvinge.<br />

Under promenaden hafva, såsom vi sedermera erfara,<br />

tvänne jordstötar i staden observerats, om hvilka vi dock<br />

ej vid <strong>till</strong>fället haft någon aning. Innevånarne på ön äro<br />

ganska känsliga för jordskalf och upptäcka lätt ett sådant,<br />

då den oinvigde icke kan märka det. Detta har sin orsak<br />

uti de många <strong>till</strong>fällen <strong>till</strong> observationer i dylika fall, som<br />

här erbjudas. Endast några få månader före vår ankomst<br />

hade en mycket häftig jordskakning i sammanhang med<br />

andra fenomener inträffat, hvarom man ännu på ön talade<br />

med förskräckelse.<br />

Den första söndagen under vistelsen här använde vi<br />

att besöka kyrkan, något som vi ej gjort sedan vi lemnade<br />

Sverige. Vi inträdde i ett litet, invändigt hvitmenadt ka-<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

Inföding på S:t Barthélémy, af tjenande klassen.<br />

42<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

43<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

pell, hvilket af stadens protestantiska innevånare begag-<br />

nas, och der Gudstjensten förrättas af en lekman, ehuru<br />

ingen prote stantisk prest finnes på ön. I den lilla staden<br />

Gustavia, som på sin höjd ega 600 innevånare, representeras<br />

trenne olika trosbekännelser, hvilka hvardera ega<br />

sina respektive gudshus. En katolsk kyrka och ett metodistkapell<br />

ligga helt nära den protestantiska bönesalen.<br />

Denna senare är uppbyggd på bekostnad af en handlande<br />

Diwsey, <strong>till</strong>hörande öns förnämsta köpmansslägt. Gudstjensen<br />

förrättas efter engelsk ritual och på detta lands<br />

språk. Att ej svenskan härvid kommer i fråga är naturligt,<br />

af det skäl, att på ön endast finnas fem personer, för hvilka<br />

svenskan är modersmål. I staden talas engelska, på landet<br />

franska. Största delen af befolkningen utgöres af fransmän,<br />

hvilkas förfäder för mer än två århundraden <strong>till</strong>baka<br />

hitflyttade från ön S:t Christophe, och ingen ö i West indien<br />

finnes, som eger så få svarta innevånare som Bartélémy.<br />

Fransmännen äro katoliker, tvänne präster af denna religion<br />

finnas på ön och aflönas af franska regeringen. I<br />

metodistkyrkan, som mest besökes af negrer och den lägre<br />

befolkningen, predikar en gammal man, hvilken säges<br />

vara pensionär i någon engelsk metodistförsamling.<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

9.<br />

44<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

Tidigt en morgon, innan solen höjt sig ur vågen, ro vi<br />

i land, för att <strong>till</strong> häst färda litet omkring på ön. Vädret<br />

är behagligt, stjernorna skicka bleka strålar ned <strong>till</strong> den<br />

lugna hafsytan och <strong>till</strong> de ännu hvilande nejderna. Deras<br />

sken blifver allt mera matt, i öster breder sig längs himlaranden<br />

en ljusning, hvilken hastigt inkräktar allt större<br />

rymd af det höga hvalfvet. Den ljusblå färgen får snart<br />

en skär skiftning, hvilken växer i styrka, likt rodnaden på<br />

ungmöns kind, och nu företer det klara fästet ett praktfullt<br />

färgspel. I vester djupblått, ljusnar det allt mera, ju högre<br />

blicken går, samt förvandlas efter en skala af oräkneliga<br />

färgskiftningar, dem ingen pensel kan återgifva, i öster <strong>till</strong><br />

flammande purpur. Aurora sänder oss sin hälsning, snart<br />

kommer Phoebus med strålande himlaspann.<br />

Vår båt har tyst glidit framåt för att ej störa s<strong>till</strong>heten<br />

i naturen, vi hafva nått stranden och stigit <strong>till</strong> häst, staden<br />

ligger bakom oss, de första strålarne af dagens drott breda<br />

en gloria kring höjderna och vi helsa dess återkomst med<br />

glädtigt jubel. Dalarne ligga ännu i halfdunkel, luften<br />

har en obeskrifligen angenäm svalka och våra trafvare<br />

föra oss raskt framåt. Vägen är pittoresk, stundom går<br />

den längs stranden, så nära, att hvarje rullande dyning<br />

sköljer hästhofvarne, stundom i täcka dalgångar förbi små


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

45<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

landthyddor, omgifna af palmer och gräsplaner, på hvilka<br />

en eller annan gångare betar, som vid anblicken af våra djur<br />

gifver sin belåtenhet <strong>till</strong>känna genom högljudda gnäggningar;<br />

stundom klättra vi uppför branta höjder, från hvilkas<br />

toppar vi skåda tjusande taflor, och stundom framila vi i<br />

skarpt traf på en jemn väg emellan gräsbevuxna kullar.<br />

Vid uppgången <strong>till</strong> en nyligen funnen blygrufva göra vi<br />

halt för att <strong>till</strong> fots nå schaktet, som blifvit nedsprängdt i<br />

berget. Schaktets djup torde vara femtio à sextio fot, möjligen<br />

mera. För närvarande finnes ingen arbetare der. Ur<br />

en hög af den upphemtade malmhaltiga stenarten utvälja<br />

vi några vackra stuffer, hvarefter återfärden anträdes.<br />

Solen har nu nått en <strong>till</strong>räcklig höjd för att göra sitt<br />

inflytande märkbart, svetten framperlar på ryttarnes anleten<br />

och det kännes behagligt att få stanna vid en palmdunge<br />

och tömma saften af unga kokosnötter, hvilka af en<br />

beredvillig landtman erbjudas. Den återstående delen af<br />

vägen <strong>till</strong> staden <strong>till</strong>ryggalägges i hastig takt för att ej gifva<br />

solstrålarne för mycken tid på våra upphettade kroppar.<br />

Hästarne på Bartélémy äro så kallade »passgångare», i det<br />

skarpaste traf stöta de ej det ringaste, hvilket gör, att äfven<br />

den ovane ryttaren kan hänga i sadeln.<br />

Återkomna ombord, mötas vi af en liflig anblick.<br />

Alla händer äro i verksamhet för att på det smakfullaste<br />

dekorera fregatten. En expedition, som varit i land för att<br />

hemta gröna qvistar och palmblad, är nyss återkommen<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

Inföding på S:t Barthélémy, af tjenande klassen.<br />

46<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

47<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

och rofvet ligger i en hög på däck, ur hvilken de vackraste<br />

grenarne utsökas och ordnas <strong>till</strong> leende bersåer. Flaggor,<br />

signaler och vimplar i olika färger uppsättas såsom tak,<br />

väggar, gardiner och sofföfverdrag; på batteriet akterut<br />

bortrullas kanonerna, portarne klädas med flaggor; bord<br />

och stolar ordnas på bestämda <strong>platser</strong>. Gevär, pistoler och<br />

kanonkulor bilda på däck en pyramid, på hvars spets konungens<br />

namnskiffer är fästadt, omgifvet med en sol af<br />

bajonetter. Musikläktare uppsättes vid stormasten och<br />

snart är halfdäcket förvandladt <strong>till</strong> en elegant balsalong.<br />

Längst akterut äro bersåerna belägna, der förfriskningar<br />

under dansen komma att serveras. En trappa ned stå dukade<br />

bord — bland dem ett genuint svenskt smörgåsbord,<br />

som lemnar ingenting öfrigt att önska. Blott ett par timmar<br />

och god vilja hos arrangörerna hafva behöfts för att så<br />

omgestalta fregattens utseende. Befäl och besättning äro<br />

högtidsklädda, hela skeppet är siradt <strong>till</strong> fest och snart är<br />

timman inne för dess början.<br />

Alla våra båtar, åtta <strong>till</strong> antalet, ligga ordnade på linie;<br />

klockan 1 smäller ett kanonskott från fregatten och på denna<br />

signal börja båtarne kapprodd mot målet, guvernörsbryggan.<br />

På stranden stå stadens samtlige innevånare<br />

och följa med intresse våra gastars försök att hinna först<br />

fram. De inbjudna gästerna vänta vid landnings<strong>platser</strong>na<br />

och sedan de efter båtarnes framkomst blifvit vederbörligen<br />

nedstufvade i desamma, börjas återfärden ombord,<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

48<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

under ny täflan. I barkassen, som ros af sexton åror, sitter<br />

musiken (sex à åtta flöjter, trumma, triangel och bastrumma!).<br />

Under vägen exeqveras några stycken, som eldar<br />

roddarne <strong>till</strong> kraftiga ansträngningar — snart äro vi åter<br />

ombord och hjelpa våra passagerare att stiga uppför den<br />

med signalflaggor klädda fallrepstrappan.<br />

Lunchen, som strax efter ankomsten <strong>till</strong> fregatten intages<br />

och är af så utmärkt beskaffenhet, att den väl kan<br />

anses som en fin middag, sysselsätter församlingen under<br />

ett par timmars tid, hvarefter en stunds hvila tages, innan<br />

dansen börjar. Kort före solnedgången, då den upp hettade<br />

atmosferen är något svalare, kallas vi af musikens toner på<br />

däck, der vi snart äro inne i en hvirflande vals. Mellan<br />

danserna promenerar man omkring skeppet eller njuter<br />

hvila i bersåernas skugga, eller ser sig <strong>till</strong> godo af de rikliga<br />

förfriskningar, som i form af frukter och konfekt, viner,<br />

lemonad, punsch, soda- och seltersvatten serveras dels<br />

på däck, dels på batteriet, der man vid de öppna kanonportarne<br />

kan sätta sig ned på mjuka soffor och sända en<br />

blick utåt det af den sjunkande solen belysta hafvet. När<br />

natten breder sina skuggor öfver land och sjö, tändas en<br />

mängd lanternor och lampor, dansen fortsättes, och om<br />

vi ett ögonblick dröja för att betrakta hvimlet, så se vi en<br />

tafla, som för vår fantasi framkallar bilder ur Österlandets<br />

sagor. Mellan de öfverallt glimmande ljuspunkterna<br />

framsväfva de dansande paren, skeppets gröna och röda


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

49<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

lanternor hafva blifvit placerade framför hopflätade gre-<br />

nar och blad samt förefalla oss liksom vore de ögonen på<br />

något vidunder, hvilket med afundsjuka blickar betraktar<br />

menniskornas glädje. ——— Hastigare, än vi önska, ilar<br />

tiden bort, dansen slutar och gästerna lemna oss, balsalongen<br />

med sina bersåer, soffor och dekorationer försvinner,<br />

som vore den bortblåst, fregatten har återtagit sin allvarliga<br />

gestalt och endast de vakthafvandes steg ljuda i den<br />

s<strong>till</strong>a natten.<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

10.<br />

50<br />

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

Om ön Bartélémy vilja vi <strong>till</strong>ägga några få ord. För<br />

närvarande går det raskt framåt med dess förfall. Af<br />

naturen vanlottad, i så fall, att intet färskt vatten finnes<br />

på ön, annat än det som under regntiden uppsamlas i<br />

cisterner, har den på senare åren lidit af torka, som gör<br />

afkastningen knappt <strong>till</strong>räcklig för innevånarnes behof.<br />

Fordom, ja, senast under amerikanska kriget, utskeppade<br />

ön lifsmedel, i synnerhet frukter och höns, samt hade<br />

derpå en ganska god inkomst; numera tagas dessa ämnen<br />

från Cuba och öns förnämsta eller enda exportartikel<br />

har upphört att vara det. Bomullen, som af god beskaffenhet<br />

producerades <strong>till</strong> 100,000 U pr år, gifver numera<br />

knappast 1000. Öns rika fiskevatten begagnas visserligen<br />

af kustbefolkningen, men blott för att derur hemta det<br />

nödvändigaste. Deras små bräckliga båtar <strong>till</strong>åta ej något<br />

fiske i stor skala. Nöden har nått en sådan höjd, att flera<br />

dödsfall, som under år 1868 bland landtbefolkningen inträffade,<br />

af trovärdig person blifvit uppgifna såsom mer<br />

eller mindre förorsakade af svält, och en del af öborna<br />

hafva så afmagrat, att de knappast bestå af annat än skinn<br />

och ben. Arbetsdugligheten är ringa och arbetet betalas<br />

dyrt samt går mycket långsamt. Under vår vistelse på<br />

platsen voro fregattens handtverkare dagligen i land och


ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]<br />

51<br />

En bok publicerad av www.e-<strong>boksbiblioteket</strong>.se<br />

uträttade under denna månad kanske lika mycket, som<br />

de infödda på ett helt år.<br />

— — Dagen för afresan nalkas, vi taga afsked af de<br />

vänliga hem, der vi blifvit så gästfritt bemötta, och en<br />

vacker söndagsmorgon breder fregatten ut sina hvita<br />

vingar för att anträda återfärden <strong>till</strong> fosterlandet. Några<br />

dagar före afseglingen gick ett rykte på Bartélémy, att ön<br />

denna söndag skulle sjunka i djupet, och den sjönk äfven<br />

— för våra blickar vid horizontens rand.<br />

Segligen mot hemmet är börjad, En frisk bris gynnar<br />

vår färd, det bär nord på, och snart äro vi icke längre i<br />

<strong>till</strong>fälle att teckna några »bilder från varma zoner».

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!