Guideböcker till historiska platser Innehåll Fakta ... - E-boksbiblioteket

Innehåll
Fakta & innehåll sid 1
Framsida sid 2
Förord sid 3 (2)
Personer & ord sid 4 (3–4)
Huvudtext sid 5-28 (5–51)
OBS: Många sidor med mycket färg.
Fakta om e-boken
Titel: ”Äventyr i Söderhavet 1869”
Totalt antal pdf-sidor: 28 st.
Format: Liggande A4.
Storlek: 8 Mb.
Utgivare: E-boksbiblioteket.se & Virvelvind Förlag
Uppdaterad: 2012-09-23.
Originaltext publicerad: 1869.
Författare: Okänd.
Guideböcker till
historiska platser
Heliga vägen – guidebok till Lysekils
berömda hällristningar
Det är ett av världens mest hällristningstäta områden med 12 stora
ristningar inom bara en kilometer. Alla ristningarna ligger längs en
kilometerlång väg som kallas för “den heliga vägen”.
I den här guideboken får du veta allt om Lysekils mest berömda hällristningar
och de andra fornminnena i närheten.
Sveriges 33 mest sevärda
vikingaplatser
Under vikingatiden var Sverige en av världens mest spännande områden.
Här kan du också uppleva den här dramatiska tiden genom att
besöka de vilda vikingarnas gravar, vägar, monument och befästningar.
I guideboken ”33 MEST SEVÄRDA VIKINGAPLATSERNA I SVERIGE” får
du tips på de bästa platserna att besöka.
Greby gravfält
Greby gravfält utanför Grebbestad i Bohuslän beskrivs ofta som det
vackraste i Sverige.
Den här guideboken handlar om gravfältet, dess många resta
stenar och om utgrävningarna här på 1800-talet.
Du får kartor, historik och spännande sägner om blodiga slag.
Tanums hällristningar
I trakten kring Tanum finns Sveriges största koncentration med hällristningar
– och har dessutom utsetts till världsarv.
Det här är en praktisk guidebok till de största ristningarna.
Boken innehåller massor av kartor, bilder och praktisk info för dig som
vill besöka de berömda hällristningarna i Vitlycke, Litsleby, Fossum och
Aspeberget.
Hilmas Alaska – guidebok om
guldgräverskan och trädgården av cement
I mer än 80 år har tusentals besökare kommit hit för att se den galna
trädgården utanför Strömstad som guldgräverskan Hilma Svedal
byggde med 100-tals ton cement.
Det här är en praktisk guidebok som är gjord för ditt besök – med
massor av foton, historik och kartor.
Mer info: www.virvelvind-forlag.se

DIGITAL E-BOK FRÅN WWW.E-BOKSBIBLIOTEKET.SE
Äventyr i
Söderhavet
1869

En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
2
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
FÖRORD
I dag kan vem som helst ta sig
till Västindien på bara några
timmar med flyg.
Men för 150 år sedan var
en resa hit ett stort äventyr
som bara ett fåtal kunde göra.
I den här e-boken får du
läsa ett sånt äventyr.
Den svenska ångfregatten
HMS Vanadis gjorde un-
der 1860-talet en spännande resa till Söderhavet. Man besökte bland
annat Rio de Janeiro, Barbados och den dåvarande svenska kolonin
Saint Barthélemy.
I den här e-boken publicerar vi en berättelse om den här spännande
resan.
Du får läsa om spännande gatumusik i Rio de Janeiro, storslagna
fester på Barbados och på den svenska fregatten samt möten med
kung ar och vandringar i ödemarken.
Boken skrevs av en anonym medlem i den svenska expeditionen
och berättelsen är förhållandevis kort med tanke på att resan tog flera
månader att genomföra.
Vi publicerar den här berättelsen eftersom vi tror att du kommer att
gilla den lika mycket som vi gör.
Trevlig läsning
Mikael Jägerbrand
Redaktör
mikael@jagerbrand.se
Officiella hemsidan för Saint Barthélemy,
www.comstbarth.fr
Copyright © 2008 Virvelvind Förlag, Lysekil
Den här e-boken ÄVENTYR I SÖDERHAVET 1869 publicerades digitalt
första gången i juli 2008 och uppdaterades den 23 september 2012.
Berättelsen är hämtad ur tidskriften ”Ny Illustrerad Tidning” 1869.

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
LITE ORD & PERSONER
Aurora. Den latinska grynings-gudinnan.
Boniter. En tonfiskart i de tropiska delarna av Atlanten
och Indiska oceanen. Boniterna (thynnus pelamys) är lite
mindre än vanliga tonfiskar och blir högst 83 centimeter
långa. Ordet bonit kommer från spanskan och betyder
”lagom god”.
Brasilien. Brasilien hade 10 miljoner invånare när resan
i den här e-boken gjordes. I dag har landet 183 miljoner
invånare.
Peter I (Pedro I). [1799–1834] Brasiliens kejsare från 1826
tills sin abduktion 1831. Var under tio veckor 1826 också
kung över Portugal.
Peter II (Pedro II). [1825–1891] Brasiliens kejsare från 1841
tills han avsattes i en statskupp 1891.
Phoebius. Latinskt namn för solen och guden Apollo.
Rio de Janeiro. Brasiliens största stad som var huvudstad
i landet från 1763 tills 1960.
Saint Barthélemy. Ö i Karibien som tillhörde Sverige mellan
åren 1784—1878. Arvet från Sverige märks på tre kronor
i öns vapen. Saint Barthélemy tillhör i dag Frankrike och
har 70 000 invånare. Ön är i dag mest känd som semesterort
för kändisar och miljardärer.
Schweizeri. Ett gammalt namn för kafé med spritutskänkning.
Fick sitt namn från de många schweizare som
3
flyttade till Sverige i början av 1800-talet och öppnade
sockerbagerier.
Trinidad. Ön Trinidad var obebodd när berättelsen i den
här e-boken skrevs. I dag bor det 1,2 miljoner personer på
ön.
HMS Vanadis. Sveriges enda ångfregatt som var utrustad
med 22 kanoner men i praktiken var ett seglande
övningsskepp. Sjösattes den 30 april 1862 och skrotades
1943. Fregatten HMS Vanadis hämtade den siste svenske
guvernören på Saint Barthélemy den 20 mars 1878.
Zuaver. Folket som kallades zuaver bodde i Djurdjurabergen
i Algeriet. Soldater från zuaverna rekryterades till
franska armén i början av 1800-talet och kändes lätt igen
på sin uniform med bland annat pösiga byxor.
4

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
5
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
6
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
ÄVENTYR I SÖDERHAVET
ligen vara fallet. Uppgiften att navigera fartyget eller att
Berättelsser från varma
zoner – april 1869
r anteckningar under »Vanadis» sista långtur af en
Deltagare.
1.
— —»Land i sigte!» far som en löpeld genom skeppet.
Enhvar skyndar upp på däck för att fägna sina ögon åt den
efterlängtade anblicken, ty alltsedan Cap Verdsöarne passerades,
har man ej sett annat än haf och himmel, och det land,
som då syntes, kunde knappt urskiljas till följd af stark regntjocka.
Likt ett aflägset moln, men dock för skarpt marke radt
att kunna vara ett sådant, framskymtar i fjerran den Brasilianska
kusten. Efter sjöräkningen bör det land, som vi se,
vara en udde vid namn Cap Frio, hvilken ligger norr om Rio
de Janeiro, och vid närmare annalkande befinnes detta verk-
leda dess väg på hafvet har således blifvit lyckligt löst och
det är alltid tillfredsställande för sjömannen när han får
bekräftelse på tillförlitligheten hos de medel, han eger att
när som helst bestämma den punkt af jorden, hvarpå han
befinner sig, äfvensom när han ser, att han förstår deras
rätta begagnande. Att efter sex veckors seglats på Oceanen,
då man blott en enda gång haft en otydlig landkänning,
kunna bestämma ögonblicket för upptäckten af land
och tillika säga hvilken trakt det är som man ser, bevisar
att navigationsvetenskapen i våra dagar nått en ganska
hög grad af fulländning.
Staden Rio de Janeiro har fått sitt namn efter den hafsvik,
vid hvilken den är belägen. Upptäckaren af denna
herrliga bugt trodde nämligen, att den utgjorde mynningen
af någon flod, hvaraf namnet Rio, och då fyndet
skedde i januari månad, erhöll den benämningen Rio de
Janeiro, Januarifloden. En mera skön och på samma gång
storartad utsigt än den, som derstädes fängslar blicken,
torde näppeligen någon plats på jorden erbjuda. Sjelfva
inloppet beherrskas af tvänne bergjättar, Sockertoppen och

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
7
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
Falska Sockertoppen, hvilke ligga gent emot hvarandra
och tillsammans utgöra så att säga den port, hvar igenom
seglarne måste ingå för att komma i hamn. Tänka vi oss
skåda viken, sådan den för ett inseglande skepp visar sig,
se vi först på venstra stranden Botafogo, en förstad till Rio,
med det stora hospitalet för vansinniga, derefter staden
Rio, hvilken är byggd dels på slät, dels på kuperad mark.
Öfver Rio och Botafogo sträcker berget Corcovado sin
märkvärdigt formade spets, hvilken är öfverallt betäckt
med tropikens växtformer liksom de öfriga bergen, hvilka
resa sig allt längre och längre bort samt utgöra fonden till
detta parti.
I sjelfva hamnen är det ständigt lif. Segelfartyg och
ångare komma och fara, kanoter, rodda af negrer med
korta, spadlika åror och amerikanska ångfärjor, liknande
flytande hus, korsa hvarandras väg, fiskarbåtar med
enorma segelmassor och örlogsfartygens slupar med sin
väl proportionerade rigg tumla om hvarandra, gondoler
och örlogsbarkasser täfla i snabbhet, med ett ord, allt är
oro och rörelse och har man under en tid skådat vattnets
yta endast såsom ett fält för vindars och sjödjurs lek, så har
nu ersättning kommit, man får åter fägna sig åt det, hvarefter
sjömannen sträfvar: omvexling och rörlighet.
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
2.
8
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
Brasiliens brännande sol nedsänder sina strålar öfver
land och sjö, öfver fält och skogar. Vinden leker på den
lätt krusade vattenytan, men är för svag att sprida svalka
i den upphettade atmosferen. Våra båtar, som äro färdiga
att ro i land, ligga med soltält uppe till skydd för roddare
och passagerare. Vi vilja medfölja en sådan, för att
se oss litet omkring i den stora staden. — »Hal ut!» ljuder
kommandoordet, båten sätter sig i rörelse och hvarje årtag
för oss kraftigt mot målet. Luftdraget, som orsakas
af farten, gifver en ganska behaglig svalka; de omvexlande
scener, som fängsla blicken under färden framåt,
taga vår uppmärksamhet i anspråk. Innan vi ana det, äro
vi framme. »Lyft!» kommenderas, båten lägger till och vi
trampa nu Sydamerikas fastland.
Redan efter några steg funno vi, att i detta klimat är den,
som bor på sjön, vida bättre lottad än den, hvilken ständigt
måste dväljas på landbacken. Har man näm ligen ombord
tyckt att värmen varit tryckande, så är den härstädes, minst
sagdt, qväfvande, och man är nästan tvung en att använda
paraply eller åtminstone hvitt öfverdrag på hufvudbonaden
till skydd mot stolstrålarne. Marken ryker af hetta,
de hvita byggnaderna återkasta det skarpa skenet och det
fordras goda ögon att länge kunna uthärda dermed. En

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
9
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
10
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
Rua
Direita
i Rio
Janeiro.

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
11
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
annan olägenhet, hvarifrån man på sjön är befriad, men
som ingen här i landet kan undvika, är den skarpa lukt,
som sprider sig från hvarje plats i Rio och utgör en blandning
af negerutdunstning och ångor från ämnen, hvilka
öfvergå till förruttnelse — en procedur, som här, till följd
af den starka värmen, försiggår mycket hastigt. För den
ovane är denna lukt särdeles motbjudande, men snart den
obehagliga känslan öfver och efter några dagar tveka vi ej
att sticka i munnen cigaretter, hvilka äro alldeles genomträngda
af s. k. »negerlukt».
Vi styra nu våra steg mot en af de förnämsta gatorna,
nämligen rua Direita. På vägen dit passera vi kejserliga
palatset, hvilket eger mycken likhet med en kasern, och vi
skulle ovilkorligen taga det för en sådan, om ej till förebyggande
af misstag öfver porten stått skrifvet: »Här bor
Brasiliens kejsare». Som vi hafva sett kaserner i Sverige,
egnas mycken uppmärksamhet åt det yttre af detta kejserliga
slott.
Det, som på rua Direita först möter vår blick, är en
ganska vacker kyrka. Vi stiga in i densamma och skåda
hvad man i de flesta större katolska kyrkor får se, nämligen
en praktfull inredning, altaren i alla vrår, brinnande vaxljus,
vigvattensbäcken, svarta prester iklädda hattar med
vida brätten och barhufvade, rakade munkar med listiga,
kringflygande ögon, samt en och annan troende, som böjer
knä och låter radbandets kulor rulla mellan fingrarne.
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
12
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
Från kyrkan sättes kurs på Café Ameriano, der anan-
asglace och sherrycobbler användas såsom svalkande
medel. Efter denna lilla förfriskning gå vi gatan uppåt.
Rua da Hospicio, Rua de Rozario och Rua do Onvidor
passeras, men snart vända vi, ty gatans utseende börjar
blifva mindre trefligt. Rua do Onvidor erbjuder rätt mycket
för ögat, ty der ligger en mängd butiker och vi ställa
våra steg in på densamma. Det, som mest frapperar oss,
är en mängd af utmärkt vackra fjäderarbeten. Solfjädrar,
hårprydnader o. d., allt med naturliga färger, äro på ett
smakfullt sätt ordnade i fönstren tillsammans med uppstoppade,
skiftande colibris och insekter, glänsande som
juveler. Sedan vi mättat våra ögon samt äfven inspekterat
cigarrrbutikerna och hos en fotograf utvalt några vyer af
staden, begifva vi oss till Konstitutionsplatsen, der Pedro
den I:s staty står uppställd. Här få vi höra musik och betrakta
folklifvet. Barn och negresser tumla kring statyn.
Herrar och damer promenera på de slingrande gångarne
eller sitta på stolar, hvilka der och hvar äro utställda. För
denna beqvämlighet får man dock betala några hundra
reis. Platsen, i hvars midt statyen står, är planterad med
präktiga, tropiska växter. Vattenkonster äro i gång på flera
ställen och i parkens fyra hörn äro uppställda byster af rättvisan,
modet, klokheten och dygden.
Passejo Publico är en annan promenadpats och vi vilja
äfven besöka den innan solen går ned. Den är mycket väl

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
Hamntorget i Rio Janeiro.
13
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
skött, planterad med höga palmer och löfträd samt försedd
med en dam, i hvilken lefva änder, hägrar, samt andra,
mindre bekanta, vattenfoglar. Parken begränsas på strandsidan
af en mur, hvars fot sköljes af hafsvattnet. Murens
krön är inlagdt med mosaik och vid densammas ändar äro
byggda tvänne paviljonger, hvilka stundom af kejsaren
begagnas till audiensrum. I parken finnes schweitzeri och
från en höjd, som är genom träd och slingerväxter dold för
åskådaren, nedkomma hänförande toner från en derstädes
placerad orkester. Sedan vi en stund promenerat på den
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
14
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
omnämnda muren och betraktat brasilianskornas dyrbara
toiletter, gå vi bort till musiken och sätta oss ned samt befinna
oss snart i ett behagligt, drömmande tillstånd. Luften
är nu svalare, ty solen går snart ned, himlens färg blifver
allt dunklare, palmerna och slingerväxterna afteckna sig
allt mera fantastiskt mot det vida hvalfvet, musikens toner
smeka vårt öra, sköna, strålande qvinnor sväfva förbi oss,
öfver hela naturen hvilar någonting mystiskt, man glömmer
allt, man glömmer sig sjelf och försjunker i en ljuf
domning, ur hvilken man fruktar att blifva uppväckt. En

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
15
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
påminnelse, att det snart är tid att återvända ombord, före-
nad med ett förskräckligt surr ande från en mängd insekter,
hvilka så fort solen gått ned börja sin öronslitande konsert,
skingrar på ett obarm hertigt sätt våra behagliga illusioner
och med en suck öfver lyckans vansklighet måste vi beqväma
oss till att lemna detta paradis för att begifva oss
ombord på vår flytande boning.
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
3.
16
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
Åter framgår en skön dag med klar himmel och strålande
sol. En af fregattens båtar ligger upptacklad till vår
disposition; vi skola företaga en färd till Rios närmaste
nejder. Åror och en knapp bris närma oss snart till förstaden
Botafogo. Meningen är att bese den mycket omtalade
Botaniska Trädgården, hvilken ligger åt detta håll på
ett par eng. mils afstånd från landningsstället. Det enda,
vi veta om målet för vår färd, är, att det skall vara lätt igenkänneligt
på en storartad palmallé, hvilken redan på långt
håll visar sig för besökaren. Med denna knappa vägledning
stiga vi i land, promenera en gata uppåt och söka af
förbigående personer, med hvilka vi på franska eller latin
meddela oss, få upplysning om den riktning, vi böra taga.
Vi finna snart, att vi valt den rätta stråten, ty hvar och en
visar alltjemt vägen framåt. Botafogo ligger bakom oss och
vägen kröker omkring Corcovado, hvilket brant och högt
samt från foten till toppen klädt i grönt, reser sig mot skyn.
Den ena villan efter den andra passeras, de äro hvarandra
oftast lika, en- och tvåvåningshus med balkonger omgifna
af små planteringar af herrliga växter, och vid ingången
till desamma resa sig vanligen tvänne höga palmer, hvilka
stå der som dörrvakter. Ofta ser man springvatten, hvilka
kasta sina perlor mellan praktfulla blommor, och det be-

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
17
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
hag, som ligger utbredt öfver dessa landställen, torde på
få platser af jorden ega sin motsvarighet.
Småningom blir trakten glesare bebyggd, solen
stiger allt högre, ingen skugga faller från de omgifvande
föremålen och vi börja med längtan blicka efter palmalléen,
som skall för oss bebåda hvilans annalkande. Vi
passera många palmalléer, men ingen är den rätta och
först efter en och en half timmas marsch äro vi vid målet.
I botaniska trädgården få vi svalka, i skuggan af dess herrliga
bersåer. Från Corcovado nedrinna små bäckar, hvilka
i trädgården bilda vackra kaskader. Kring dessa äro soffor
utställda och vi sätta oss ned på en sådan för att njuta vederqvickelse
efter den tröttsamma vandringen. Kring oss
reser sig en mängd smärta, smidiga bamburör med fina,
svärdlika blad, insekter och fjärilar i mångfaldiga färger
fara förbi oss, vattnet sorlar och en eller annan fogel framlockar
drillar, sådana vi förut aldrig hört. I fonden synes
bergväggen och framför oss ligger den vackra, storartade
trägården. Palmer och brödfruktträd, bananer och oranger
förekomma här ibland representanter af Norra Amerikas,
Vestindiens och Afrikas växtformer. Hvarje träd eller
ört är försedd med sitt latinska namn jemte öfversättning
på portugisiska. Det vackraste partiet utgöres af den storartade
palmalléen, hvilken för sitt regelbundna utseendes
skull mera liknar ett af menniskohänder utfördt konstverk
än ett af naturens alster.
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
18
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
Återkomne till båten, hissa vi våra segel och sätta
af från land. De friska sjöbrisen, som vid middagstiden
brukar göra sin påhelsning i hamnen, har redan börjat
blåsa, lätta moln ila förbi Corcovados spets, båten hoppar
muntert på vågorna. Det går fort undan och innan aftonen
hinna vi att göra ett besök i Praya Grande. Molnen kring
Corcovado blifva tätare, snart nedösa några korta, strida
regnskurar öfver den plats, vi nyss lemnat, hvarjemte en
och annan blixt flammar kring bergstoppen. Öfver oss
skiner solen från en blå himmel. Snart försvinner molnet,
afmosferen är åter klar och ingenting anger att ovädret
nyss rasat öfver en plats inom vårt synhåll.
Vi hafva nått Praya Grande och promenera på strandgatan,
hvilken är den största och snart sagdt enda på
denna plats. De bakom liggande höjderna resa sig nämligen
på ganska kort afstånd från sjön och medgifva ej synnerlig
bredd åt staden. Men den är så mycket längre och
upptager hela vikens strand. Den delas i tvänne delar,
hvilka kallas S:t Domingo och Nichteroy, samt bebos för
det mesta af familjer, hvilkas manliga medlemmar hafva
sin dagliga sysselsättning i Rio. Ångfärjor gå oupphörligt
fram och åter mellan dessa ställen.

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
4.
19
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
Hans majestät Brasiliens kejsare har beviljat audiens
och tillsammans med svenske generalkonsuln äro vi på
väg till slottet S:t Christovao, hvilket ligger utanför staden
Rio och om sommaren begagnas till residens. Der sköter
kejsaren regeringsärendena och dit församlas rikets store
män. Vi färdas åkande i en trakt, som, ovanligt nog, ej
erbjuder mycket skönt att skåda. Vissa platser, som vi
passera, förefalla oss till och med vedervärdiga, så t. ex.
ett stort slagteri eller garfveri, hvarifrån den ohyggligaste
lukt sprider sig rundtomkring. Vi äro ganska nöjda, när
vagnen svänger in i en allé, som förer till slottet. Detta har
ingenting storartadt i sitt yttre, men när vi inträdt få vi skäl
att beundra prakten derstädes. Rummet, der vi vänta H.
M:t, lär användas vid audienser, som gifvas åt ministrar
och diplomater. Dess inredning är i guld och purpur, dyrbara
mattor betäcka golfvet och höga, stora speglar äro uppställda
mellan fönstren. Midt i rummet står ett stenbord,
inlagdt med fin mosaik, förmodligen italienskt arbete. Ett
porträtt af kejsaren, taget i hans yngre år, är upphängdt
å en af väggarne. Vi ställa oss på balkongen och hemta
der svalka i förbidan på kejsarens ankomst. Snart uppslås
dörrarne, tvänne drabanter med hillebarder ställa sig vid
dörrposterna och in träder H. M:t Don Pedro II. Han är en
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
20
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
hög, ståtlig man och förer sig majestätiskt. Ett drag af bekymmer
hvilar öfver hans i en ram af gråsprängdt här och
skägg inneslutna anlete. Iklädd full uniform, guldsmidd
från hufvud till fot samt behängd med en mängd band och
ordnar, ser han — efter de modernt-militära begreppen —
ganska vördnadsinbjudande ut, på samma gång han med
enkel värdighet vänder sig till vår chef och med honom
samtalar på franska under nära en half timmas tid. Derefter
blifva vi presenterade för H. M:t, hvarpå han går till de
öfriga audienssökande. Efter en kort stund aflägsnar han
sig och vår audiens är slut. Bland personer, som här äro
närvarande, befinner sig äfven en amiral, under hvars befäl
en svensk sjöofficer, löjtnant Lindbäck, med utmärkelse
tjenat, och med anledning deraf fäller amiralen några för
Sveriges söner smickrande ord. Vi återvända nu ombord,
aflägga paradkostymen samt begifva oss på eftermiddagen
i en mera ledig drägt åter i land.
Vi ställa först våra steg till Misericordia, det stora hostpitalet
i Rio. Inkomne der, blifva vi förda omkring af ett
äldre fruntimmer, iklädt barmhertighetssystrarnes enkla,
mörka drägt. De sjuke vårdas nämligen af dessa qvinnor,
hvilka egnat sitt lif helt och hållet åt det ädla syftet att lindra
sina medmenniskors plågor. I sjuksalarne, dem vi genomvandra,
äro golfven bonade, höga fönster insläppa ljuset i
riklig mängd, frisk luftvexling är öfverallt ombesörjd, de
sjukes sängar äro af jern och försedda med röda filtar, allt

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
21
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
har ett snyggt, ja elegant utseende. Från konvalescenter-
nas balkong få vi hvila våra ögon vid träd och blommor, ty
platserna nedanför sjukrummen likna leende lustgårdar.
Badrummen med sina marmorbassiner m. m. besökas
äfven, innan vi lemna detta palats, i hvilket mer än tusen
personer samtidigt kunna få vård och skötsel.
Vid ingången till Rios museum, dit vi nu begifva oss,
se vi en stor, nyss fångad, lefvande orm; i trappuppgången
håller en gam på att förtära sin blodiga måltid och sedan
vi lemnat dessa portvakter bakom oss, inträda vi i byggnadens
inre. Myntsamlingar från alla länder, äfven från
Sverige, Egyptiska mumier, Ny-Zeeländares uppstoppade
hufvuden, Grönländska kajaker, Pompejanska lerkärl, djur
och växter från alla länder, mineralier och metallstuffer,
vapen och fiskredskap, jemte en mängd andra föremål,
finnas här församlade och vi hinna blott att egna det hela
en flygtig öfverblick. En plats, som det nu kan vara tid för
oss att bese, är Al Cazar, en af Rios teatrar, der en fransk
trupp spelar. Vi inträda i en vanlig teatersalong, uppfylld
af åskådare, för det mesta amerikanske och franske sjöofficerare.
Pjeserna, af komiskt innehåll, utföras muntert nog
och mellan akterna promenera vi upp på taket, der förfriskningar
serveras och der vi få betrakta den praktfulla,
stjernbeströdda natthimmeln. Och så går åter en decemberdag
i Rio till ända.
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
5.
22
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
— — Det enda örlogsfartyget efter det andra lemnar
hamnen, snart är det vår tur att säga farväl åt dessa sköna
nejder. Så mycket som tiden medgifvit, hafva vi försökt
att göra oss tillgodo det anmärkningsvärda, som Brasiliens
hufvudstad haft att erbjuda. Mycket måste vi lemna
bakom oss, som varit värdt att se, och vi göra det med
saknad, men trösta oss vid tanken, att ännu en ny verld
med praktfull natur och för oss obekanta föremål väntar
bortom hafvets gräns.
Sedan Cap Frio försvunnit ur sigte, dagen efter vår
affärd från kejsarstaden, gunga vi mot södern, ty vinden
blåser emot och vi få den ej gynnande, förr än vi hunnit ett
godt stycke till sjös. Södra vändkretsen passeras och först
när vi kommit den obebodda ön Trinidad på en eller ett
par grader nära, vända vi nordvart.
Denna gång passera vi eqvatorn nattetid, lyckan står
oss bi och redan efter ett par dagar hafva vi känning af
norra passaden. Sköldpaddor, hajar och boniter visa sig
tidt och ofta kring skeppet. När vi komma utanför Amazonflodens
mynning, kunna vi iakttaga en skiftning i
grönt hos hafsvattnet, hvilket eljest på dessa latituder har
den renaste himmelsblå färg. Strömsättningen är äfven
här ganska stark och för oss norr-hän, oaktadt vi äro på

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
Springbrunnstorget i Bridgetown, Barbados.
23
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
24
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
25
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
flera graders distans från kusten. Ännu några dagars seg-
ling, och vi få sigte af den vestindiska ön Barbados. Det är
en vacker natt och fjerran vid horizonten framskymtar ett
sken, hvilket ej kan komma från någon stjerna, emedan
det bibehåller samma höjd öfver vattnet, under det stjernornas
oupphörligen förändras. Det är fyren på Barbados
och vi tycka oss i dunklet äfven urskilja strandkonturerna.
Vid dagbräckningen se vi dem också tydligt och när solen
gått upp, skynda vi med full fart mot Bridgetowns hamn,
den så kallade Carlisle Bay, der vi snart ligga lyckligt till
ankars.
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
6.
26
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
I den öppna hamnen ligger vår fregatt till ankars bland
de yttersta skepen. Det är ganska lifligt rundt omkring oss
och många fartyg finnas här för tillfället. Staden Bridgetown
ligger på öns sydvestra del, den s. k. läsidan, hvilket namn
kommer deraf, att vinden oftast blåser nordost à ost.
Detta gör, att man här ligger skyddad, oaktadt det ej finnes
några holmar eller vågbrytare utanför viken. Dock kännes
dyningen från hafvet, och vår fregatt är nästan ständigt i en
obetydlig rörelse. Staden sträcker sig kring vikens strand
och vid dess östra slutpunkt ligger några jordvallar åt sjösidan,
derifrån örlogsfartygens salut besvaras. Vattnet är
invid land långgrundt och hvarje dyning rullar upför de
hvita sand- och korallbankarne med brusande dån. Dag
och natt höres detsamma och isynnerhet nattetid innebär
detta ljud någonting obeskrifligen egendomligt.
Husen i Bridgetown äro låga och obetydliga liksom alla
byggnader i Vestindien, kyrkorna inberäknade. Orkanerna,
som årligen göra sin påhelsning och stundom anställa
förfärliga ödeläggelser, sopa med sig allt, som är högt och
lätt, och af respekt för dem få menniskorna åtnöja sig med
låga hyddor. Mindre angenämt vore det ock att göra en
luftresa med hela sitt hus, äfven om man skulle hafva samma
tur, som ett tak, hvilket af orkanen fördes från Antigua

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
S:t Johans kyrka, Barbados.
27
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
28
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
29
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
till S:t Barthélémy och der igenkändes på inskriptioner,
som angåfvo afseglingsplatsen. Den högsta byggnad på
ön är fyren och stadigt måste den vara hopfogad för att ej
stjelpa omkull vid de häftiga vindstötarne. Boningshusen
hafva sällan mera än två våningar och äro i allmänhet af
sten. Den fattigare befolkningens hyddor hafva en våning,
äro af trä och oftast täckta med spån. De tyckas vid första
påståendet vara ett lätt rof för orkanerna, men deras ringa
höjd göra likväl att de stå ganska stadigt. De starkaste och
största byggnader på Barbados äro garnisonens kaserner.
Dessa äro belägna omkring exercis platsen, den s. k. Parade-Ground,
strax öster om staden, och utgöres af långa,
solida stenhus. Den militär, som vid vårt besök på platsen
låg i tjenstgöring derstädes, utgjordes af 16:de engelska
lineregementet, en afdelning kungligt artilleri och 4:de
West-India-regementet, hvilket alltid tillhör ön och består
af svarta soldater med engelskt befäl. 16:de regementet
låg här endast för tillfället, det hade förut tjenstgjort i Engelska
Amerika och väntade nu en kommen dering till
Cap. Så utskickas de engelska regementena till kolonierna
och få kanske vara borta från fäderneslandet i 3 till 4 års
tid. Detta har någon likhet med sjömanslif och är orsaken
hvarför man ofta träffar engelska landt officerare, som äro
vidt beresta. 4:de West-India-regementet hade zuavuniform
med bjerta färger, hvilka mycket väl harmoniserade
med de svarta hufvudena.
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
30
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
Värmen är här mindre tryckande än i Rio, en behaglig
segelbris inbjuder oss att plöja de dansande vågorna och i
en af våra snabba slupar skynda vi mot landningsplatsen,
hvilken ligger vid en smal och lång båthamn, som af en utbyggd
vågbrytare skyddas mot sjösvallet. Vi betrakta ett
ögonblick den pittoreska taflan af de kringroende båtarne
med sina besättningar af hvitklädda negrer, och stiga derpå
i land för att promenera till det för denna afton utsedda
målet, »the Parade-Ground». Snart hafva vi passerat den
egentliga stadens krokiga gator och hvita hus, fontänen,
hvilken ligger på en öppen plats, har erhållit en flygtig
blick och vägen sträcker sig nu jemnlöpande med stranden,
på ömse sidor tätt bebyggd, till det mesta med låga
kojor. Hvarje sådan har vanligen en liten grön jordlapp
framför sig, hvilket, jemte spjeljalusierna i fönstren, gifver
dessa boningsplatser ett ganska trefligt utseende.
Vid framkomsten till exercisplatsen blifva vi angenämnt
öfverraskade af tonerna från 16:de regementets
musikkår, hvilken denna afton ger koncert i det fria. Officerare
i uniform och damer i smakfulla toiletter röra sig
på den gröna gräsmattan i vagn, till häst eller till fots, den
fashionabla verlden från staden och landet befinner sig
för närvarande på denna punkt och taflans liflighet ökas
ytterligare af de i hvita eller röda rockar klädda soldaterna
jemte en och annan brokig negerzuav. På officersmessens
balkong sitta samtalande grupper, hvilka röka cigarr och

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
Hamngata i Bridgetown, Barbados.
31
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
32
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
33
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
taga sitt »brandy and water». Flera musikstycken, väl ut-
förda, aflösa hvarandra, stunderna ila snabbt hän och so-
len sänker sig mot hafvets rand. Folksången ljuder och
bebådar musikens slut, hvarefter åhörarne skingras. De
flesta taga vägen till »the Rocks», en promenadplats vid
stranden, som ligger ej långt härifrån och vi åtfölja dessa.
Snart hafva vi framför oss den storartade anblicken af det
med brusande, mörkblå vågor betäckta hafvet. Hvarje
ankommande våg rullar högt upp på den hvita sanden
och breder ut med ett lätt skum, hvars bubblor försvinna,
innan nästa våg följa den föregående i spåren.
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
7.
34
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
Sextonde regementets officerare hafva bjudit fre gattens
befäl på middag och klockan 1/2 8 e.m. inträda vi i den
rymliga, rikt upplysta matsalen, der vi af de rödklädda
engelsmännen välkomnas. Festligheten börjar med en
s. k. »bitter», hvilken tages i ett mindre rum, der ett bord
med flaskor och glas står dukadt. Detta skall förmodligen
motsvara svenskt smörgåsbord, men i allmänhet lyckas
icke utländningen att åstadkomma ett sådant. Bittern
består af sherry, cognac eller romm med några droppar af
en besk vätska, sådan som t. ex. malörtsdroppar, och användes
utan tvifvel för att stärka magen och aptiten. Sedan
detta medikament blifvit nedsväljdt börjas det kära
besväret med matens förtärande. En mängd delikata rätter
aflösa hvarandra, engelsmännen förstå sig på mat och
tillåta intet fusk vid lagandet af densamma. Vinet flödar
och skålar tömmas. Ett och annat tal afbryter det muntra
sorlet och gifver för några ögonblick ett uppmärksamt
utseende åt de glada, leende anletena. När den egentliga
maten blifvit undanstökad, framsättas frukter och vin, en
af värdarne uppstiger och säger ordet »free!», till tecken
att man nu dricker efter behag, och musiken börjar sina
prestationer med engelska folksången. Sedan man i
eleganta kristallskålar vätt sina fingerspetsar och på

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
35
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
serskilt framlagda servietter aftorkat dem, börja vinflaskorna
cirkulera och man serverar nu sig sjelf, hvilket
bestyr under den föregående delen af middagen varit
öfverlemnat åt uppassarne. Sinnena äro i »high spirit»
och den lifliga stämningen minskas ingalunda af ett eller
annat kullstjelpt vinglas, som utbreder sitt mörka innehåll
öfver den skinande hvita bordduken. Man dricker med
sina grannar, men man kan äfven, om man behagar, föra
glaset till läpparne, utan att, som i Sverige brukas, klinga
med någon. Vissa bordseder måste man dock iakttaga, om
man ej vill anses obildad. Så t. ex. får man ej använda
knifven såsom gaffel, skulle man ock derigenom gå miste
om den allra ypperligaste sås, och i fall man dricker med
någon, fordrar artigheten, att man påfyller sitt glas med
»a few drops», om ock vinet redan förut skulle stå upp till
bräddarne af glaset.
Sedan qvantum satis* af maten och dryck blifvit inmyndigadt,
stiga vi upp, tända de doftande havannacigarrerna
och sätta oss i beqväma hvilstolar på balkongen.
Den milda nattvinden tillfläktar oss svalka, tonerna från
den nedanför oss stående musiken dallra genom den rena
luften och under inflytelse af de aromatiska tobaksmolnen
försjunka vi i det halfslumrande, drömmande tillstånd,
hvartill tropikens natt så lätt förleder. För dem, som ej
älska tankesvärmerier, finnas mera reela nöjen i biljard-
* Red översättning: ”Så mycket som behövs”
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
36
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
salen och vid spelborden, der det står hvar en fritt att välja,
hvad han tycker bäst om. Klockan 2 på morgonen är
festen slut och vi vända då åter ombord — att våra pligter
sköta.
Ön Barbados producerar socker och bomull; hvart vi
på landet vända blicken, se vi sockerrör eller bomullsbuskar.
Der och hvar äro väderqvarnar igång, hvilka användas
vid sockerberedningen. Vi vilja kasta en blick in i en dylik
sockerqvarn. Egaren till den, som vi besöka, är en bonde
— sockret har här ungefär samma betydelse, som säden i
vår hembyggd. Sockerrören, hvilka afskäras då de nått ett
par manshöjder, utpressas mellan valsar, drifna af qvarnvingarne.
Saften rinner genom en ränna till stora kokkärl,
under hvilka en ständig eld brinner. Det utpressade
röret användes till boskapsfoder. I kokhuset stå fem à sex
ofantliga kittlar, trappstegsformigt ordnade på samma linie.
I det öfversta af dessa kommer den ur röret pressade
saften. Sedan den härstädes kokat en tid, får den nedrinna
i nästa kittel och så undan för undan, till dess vätskan i
den sista är tjock som gröt. Derpå ledes den till stora, fyrkantiga
afkylningskärl, der sockret får stelna, hvarefter det
upplägges i fat. Detta är s. k. råsocker, brunt till färgen och
bestående af fina, hårda kristaller. Det är tyngre och sötare
än pudersocker, men har samma utseende. I den qvarn, vi
besökt, som dock var en af de mindre, funnos väl omkring
hundra stora fat, under året tillverkade. Ön producerar

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
37
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
årligen socker för mera än en million pund sterling. En del
åtgår till beredning af romm, mycket sändes till Europa, der
det raffineras. I Vestindien förädlas ej sockret af det skäl,
att arbetslönen der är vida högre, än på andra sidan Atlanten.
Detsamma är förhållandet med cigarrtillverkningen;
tobaken sändes till Europa, der den arbetas, derifrån åter
till Vestindien, hvarest den säljes som inhemsk vara. De
äkta havannacigarrer, som vi få här i Sverige, hafva i de
flesta fall gjort resan öfver Atlanten trenne gånger.
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
8.
38
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
Afseglingsdagen är bestämd och sedan vi tagit farväl
af våra vänner i Bridgetown och med dem vexlat några
presenter, lemna vi, en morgonstund, det gästvänliga Barbados.
Vägen tages vester om ön, och när vi kommit på
öppet vatten få vi frisk bris och ganska hög sjö att brottas
emot. Kontrasten af den lugna hamnen och det svallande
hafvet gör ett godt intryck, fregatten tyckes njuta af sin
frihet och skär med fart igenom de rullande vågorna, kastande
långt utifrån sidan det hvita, skimrande skummet.
Öarne Deseada, Antigua, och Barbuda passeras; utanför
de begge senare omgifves fregatten af en myckenhet
sjögräs. Vi hafva nämligen kommit in i den s. k. Sargassosjön,
hvarmed förstås en del af Atlantens yta, som ständigt
är betäckt med en art sjötång. Den sträcker sig norr om eqvatorn,
mellan 15:de och 30:de breddgraden, från trakten
af Cap Verdeöarne i öster till Vestindiska Ögruppen. Tången,
som i flockar betäcker hafsytan, är försedd med fina, i
krans sittande blad och en mängd klotformiga blåsor. Den
har inga rötter och hindrar ej seglingen på något märkbart
sätt. I denna tång lefva massor af små djur, hvaraf somliga
hafva någon likhet med den hos oss förekommande
»märlan». Nattetid är vattnet ovanligt lysande af det fosforsken,
dessa organismer utveckla, och det förefaller som

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
39
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
vore hafvet beströdt med otaliga eldknippor. Till följd af
hafsströmmarne och möjligen äfven af vindarne innehar
Sargassosjön ej alltid samma plats och stundom händer,
att man ej träffar på den, då man väntar den. Vid nedresan
till Rio passerade vi kanten på dess på kartan utmärkta
läge, men sågo intet spår af densamma.
En vacker morgon få vi i sigte de höga, bugtiga konturerna
af ön S:t Barthélémy, der vi nu en tid skola dröja.
Med uppmärksamhet och äfven nyfikenhet betrakta vi
de allt tydligare framkommande höjderna och dalarne af
Sveriges enda utländska besittning. Öns för närvarande
brända och ouppodlade utseende ingifver oss ej höga tankar
om vigten och nyttan af densamma. Bortom en hög
udde, hvilken vi passera, framskymta de låga husen i
staden Gustavia och på en kulle nära staden upptäcka vi
snart den tretungade, blågula flaggan, hvilken anblick helsas
med jubel. Från hamnen kommer lots, och snart ligga
vi till ankars. Vår svenska lösen, fem skott, dånar genom
rymden och besvaras från skansen Gustaf, den plats, derifrån
de svenska färgerna först mötte våra blickar.
Från sjösidan betraktad erbjuder ön Barthélémy en
ganska bedröflig anblick för det svenska ögat. De stenbundna,
med halfförbrända buskväxter och taggiga kaktéer
betäckta sluttningarne bilda en ledsam kontrast mot
de engelska öarnes i alla färger prålande åkerfält, hvilka
långt ute på sjön kunna af det beväpnade ögat upptäckas,
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
40
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
då man passerar desamma. Dessas utseende vittnar om
arbetsamhet och framåtskridande, då Barthélémys antyder
lättja och stillastående. Några palmdungar förrekomma
visserligen der och hvar vid stränderna, men så sparsamt
att de kunna anses såsom oaser i öknen.
Om vi i båt nalkas land och styra inåt den så kallade
Carenagen, en inskjutande vik, kring hvilken staden Gustavia
ligger, mötas vi äfven af en nedslående syn. Södra
delen af staden består nämligen till det mesta af gräsbevuxna,
dels nakna ruiner. Dessa äro qvarlefvorna efter
en större eldsvåda, som för ett par tiotal år sedan härjade
denna plats. Nu stå de som ett minnesmärke från lyckligare
tider och få troligen så göra allt framgent, ty det kostar
för mycket krafter och penningar att bortskaffa dessa dystra
gengångare. Första gången vi besöka staden dröja vi ej
länge på de illa stenlagda gatorna, utan företaga en promenad
åt landet, der vi hoppas få skåda mer leende bilder.
Sedan en hög backe blifvit passerad, ligger Gustavia,
eller, som staden här jemte ön kallas, S:t Barths, bakom oss
och vägen går en stund på kammen af en höjd, jemn löpande
med stranden. Utsigten härifrån är vacker, staden ligger
under våra fötter, hafvet breder sig framför oss och derute
ligger vår stolta fregatt, hvilande på den lugna vatten ytan.
På den längs vägen med taggiga aloëväxter kantade stenmuren
kila en mängd lifliga ödlor, hvilka nyfiket betrakta
oss och ej mycket genera sig för vår närvaro. Snart svänga

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
41
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
vi om ett hörn, det bär åter utför och en vik vid öns andra
strand möter vår blick. Vi ställa dit våra steg och hafva
på mindre än tjugu minuter gått tvärs öfver ön. Platsen
kallas S:t Johns och begagnas stundom till badställe, ty
vattnet är grundt med sandbotten och ett korallref i vikens
midt bryter de höga sjöarne samt hindrar hajarne att
inkomma. Snäckor och koraller förekomma här i mängd;
de, som blifvit uppvräkta på sanden, äro dock mer eller
mindre förstörda af solstrålarne. Vi samla så mycket vi
kunna medtaga och äro lyckliga nog att finna ganska vackra
koraller, isynnerhet af slägtet Gorgonia, hvilka, svarta
till färgen, ega mycken likhet med en ofantligt förstorad
flugvinge.
Under promenaden hafva, såsom vi sedermera erfara,
tvänne jordstötar i staden observerats, om hvilka vi dock
ej vid tillfället haft någon aning. Innevånarne på ön äro
ganska känsliga för jordskalf och upptäcka lätt ett sådant,
då den oinvigde icke kan märka det. Detta har sin orsak
uti de många tillfällen till observationer i dylika fall, som
här erbjudas. Endast några få månader före vår ankomst
hade en mycket häftig jordskakning i sammanhang med
andra fenomener inträffat, hvarom man ännu på ön talade
med förskräckelse.
Den första söndagen under vistelsen här använde vi
att besöka kyrkan, något som vi ej gjort sedan vi lemnade
Sverige. Vi inträdde i ett litet, invändigt hvitmenadt ka-
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
Inföding på S:t Barthélémy, af tjenande klassen.
42
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
43
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
pell, hvilket af stadens protestantiska innevånare begag-
nas, och der Gudstjensten förrättas af en lekman, ehuru
ingen prote stantisk prest finnes på ön. I den lilla staden
Gustavia, som på sin höjd ega 600 innevånare, representeras
trenne olika trosbekännelser, hvilka hvardera ega
sina respektive gudshus. En katolsk kyrka och ett metodistkapell
ligga helt nära den protestantiska bönesalen.
Denna senare är uppbyggd på bekostnad af en handlande
Diwsey, tillhörande öns förnämsta köpmansslägt. Gudstjensen
förrättas efter engelsk ritual och på detta lands
språk. Att ej svenskan härvid kommer i fråga är naturligt,
af det skäl, att på ön endast finnas fem personer, för hvilka
svenskan är modersmål. I staden talas engelska, på landet
franska. Största delen af befolkningen utgöres af fransmän,
hvilkas förfäder för mer än två århundraden tillbaka
hitflyttade från ön S:t Christophe, och ingen ö i West indien
finnes, som eger så få svarta innevånare som Bartélémy.
Fransmännen äro katoliker, tvänne präster af denna religion
finnas på ön och aflönas af franska regeringen. I
metodistkyrkan, som mest besökes af negrer och den lägre
befolkningen, predikar en gammal man, hvilken säges
vara pensionär i någon engelsk metodistförsamling.
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
9.
44
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
Tidigt en morgon, innan solen höjt sig ur vågen, ro vi
i land, för att till häst färda litet omkring på ön. Vädret
är behagligt, stjernorna skicka bleka strålar ned till den
lugna hafsytan och till de ännu hvilande nejderna. Deras
sken blifver allt mera matt, i öster breder sig längs himlaranden
en ljusning, hvilken hastigt inkräktar allt större
rymd af det höga hvalfvet. Den ljusblå färgen får snart
en skär skiftning, hvilken växer i styrka, likt rodnaden på
ungmöns kind, och nu företer det klara fästet ett praktfullt
färgspel. I vester djupblått, ljusnar det allt mera, ju högre
blicken går, samt förvandlas efter en skala af oräkneliga
färgskiftningar, dem ingen pensel kan återgifva, i öster till
flammande purpur. Aurora sänder oss sin hälsning, snart
kommer Phoebus med strålande himlaspann.
Vår båt har tyst glidit framåt för att ej störa stillheten
i naturen, vi hafva nått stranden och stigit till häst, staden
ligger bakom oss, de första strålarne af dagens drott breda
en gloria kring höjderna och vi helsa dess återkomst med
glädtigt jubel. Dalarne ligga ännu i halfdunkel, luften
har en obeskrifligen angenäm svalka och våra trafvare
föra oss raskt framåt. Vägen är pittoresk, stundom går
den längs stranden, så nära, att hvarje rullande dyning
sköljer hästhofvarne, stundom i täcka dalgångar förbi små

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
45
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
landthyddor, omgifna af palmer och gräsplaner, på hvilka
en eller annan gångare betar, som vid anblicken af våra djur
gifver sin belåtenhet tillkänna genom högljudda gnäggningar;
stundom klättra vi uppför branta höjder, från hvilkas
toppar vi skåda tjusande taflor, och stundom framila vi i
skarpt traf på en jemn väg emellan gräsbevuxna kullar.
Vid uppgången till en nyligen funnen blygrufva göra vi
halt för att till fots nå schaktet, som blifvit nedsprängdt i
berget. Schaktets djup torde vara femtio à sextio fot, möjligen
mera. För närvarande finnes ingen arbetare der. Ur
en hög af den upphemtade malmhaltiga stenarten utvälja
vi några vackra stuffer, hvarefter återfärden anträdes.
Solen har nu nått en tillräcklig höjd för att göra sitt
inflytande märkbart, svetten framperlar på ryttarnes anleten
och det kännes behagligt att få stanna vid en palmdunge
och tömma saften af unga kokosnötter, hvilka af en
beredvillig landtman erbjudas. Den återstående delen af
vägen till staden tillryggalägges i hastig takt för att ej gifva
solstrålarne för mycken tid på våra upphettade kroppar.
Hästarne på Bartélémy äro så kallade »passgångare», i det
skarpaste traf stöta de ej det ringaste, hvilket gör, att äfven
den ovane ryttaren kan hänga i sadeln.
Återkomna ombord, mötas vi af en liflig anblick.
Alla händer äro i verksamhet för att på det smakfullaste
dekorera fregatten. En expedition, som varit i land för att
hemta gröna qvistar och palmblad, är nyss återkommen
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
Inföding på S:t Barthélémy, af tjenande klassen.
46
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
47
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
och rofvet ligger i en hög på däck, ur hvilken de vackraste
grenarne utsökas och ordnas till leende bersåer. Flaggor,
signaler och vimplar i olika färger uppsättas såsom tak,
väggar, gardiner och sofföfverdrag; på batteriet akterut
bortrullas kanonerna, portarne klädas med flaggor; bord
och stolar ordnas på bestämda platser. Gevär, pistoler och
kanonkulor bilda på däck en pyramid, på hvars spets konungens
namnskiffer är fästadt, omgifvet med en sol af
bajonetter. Musikläktare uppsättes vid stormasten och
snart är halfdäcket förvandladt till en elegant balsalong.
Längst akterut äro bersåerna belägna, der förfriskningar
under dansen komma att serveras. En trappa ned stå dukade
bord — bland dem ett genuint svenskt smörgåsbord,
som lemnar ingenting öfrigt att önska. Blott ett par timmar
och god vilja hos arrangörerna hafva behöfts för att så
omgestalta fregattens utseende. Befäl och besättning äro
högtidsklädda, hela skeppet är siradt till fest och snart är
timman inne för dess början.
Alla våra båtar, åtta till antalet, ligga ordnade på linie;
klockan 1 smäller ett kanonskott från fregatten och på denna
signal börja båtarne kapprodd mot målet, guvernörsbryggan.
På stranden stå stadens samtlige innevånare
och följa med intresse våra gastars försök att hinna först
fram. De inbjudna gästerna vänta vid landningsplatserna
och sedan de efter båtarnes framkomst blifvit vederbörligen
nedstufvade i desamma, börjas återfärden ombord,
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
48
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
under ny täflan. I barkassen, som ros af sexton åror, sitter
musiken (sex à åtta flöjter, trumma, triangel och bastrumma!).
Under vägen exeqveras några stycken, som eldar
roddarne till kraftiga ansträngningar — snart äro vi åter
ombord och hjelpa våra passagerare att stiga uppför den
med signalflaggor klädda fallrepstrappan.
Lunchen, som strax efter ankomsten till fregatten intages
och är af så utmärkt beskaffenhet, att den väl kan
anses som en fin middag, sysselsätter församlingen under
ett par timmars tid, hvarefter en stunds hvila tages, innan
dansen börjar. Kort före solnedgången, då den upp hettade
atmosferen är något svalare, kallas vi af musikens toner på
däck, der vi snart äro inne i en hvirflande vals. Mellan
danserna promenerar man omkring skeppet eller njuter
hvila i bersåernas skugga, eller ser sig till godo af de rikliga
förfriskningar, som i form af frukter och konfekt, viner,
lemonad, punsch, soda- och seltersvatten serveras dels
på däck, dels på batteriet, der man vid de öppna kanonportarne
kan sätta sig ned på mjuka soffor och sända en
blick utåt det af den sjunkande solen belysta hafvet. När
natten breder sina skuggor öfver land och sjö, tändas en
mängd lanternor och lampor, dansen fortsättes, och om
vi ett ögonblick dröja för att betrakta hvimlet, så se vi en
tafla, som för vår fantasi framkallar bilder ur Österlandets
sagor. Mellan de öfverallt glimmande ljuspunkterna
framsväfva de dansande paren, skeppets gröna och röda

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
49
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
lanternor hafva blifvit placerade framför hopflätade gre-
nar och blad samt förefalla oss liksom vore de ögonen på
något vidunder, hvilket med afundsjuka blickar betraktar
menniskornas glädje. ——— Hastigare, än vi önska, ilar
tiden bort, dansen slutar och gästerna lemna oss, balsalongen
med sina bersåer, soffor och dekorationer försvinner,
som vore den bortblåst, fregatten har återtagit sin allvarliga
gestalt och endast de vakthafvandes steg ljuda i den
stilla natten.
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
10.
50
ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
Om ön Bartélémy vilja vi tillägga några få ord. För
närvarande går det raskt framåt med dess förfall. Af
naturen vanlottad, i så fall, att intet färskt vatten finnes
på ön, annat än det som under regntiden uppsamlas i
cisterner, har den på senare åren lidit af torka, som gör
afkastningen knappt tillräcklig för innevånarnes behof.
Fordom, ja, senast under amerikanska kriget, utskeppade
ön lifsmedel, i synnerhet frukter och höns, samt hade
derpå en ganska god inkomst; numera tagas dessa ämnen
från Cuba och öns förnämsta eller enda exportartikel
har upphört att vara det. Bomullen, som af god beskaffenhet
producerades till 100,000 U pr år, gifver numera
knappast 1000. Öns rika fiskevatten begagnas visserligen
af kustbefolkningen, men blott för att derur hemta det
nödvändigaste. Deras små bräckliga båtar tillåta ej något
fiske i stor skala. Nöden har nått en sådan höjd, att flera
dödsfall, som under år 1868 bland landtbefolkningen inträffade,
af trovärdig person blifvit uppgifna såsom mer
eller mindre förorsakade af svält, och en del af öborna
hafva så afmagrat, att de knappast bestå af annat än skinn
och ben. Arbetsdugligheten är ringa och arbetet betalas
dyrt samt går mycket långsamt. Under vår vistelse på
platsen voro fregattens handtverkare dagligen i land och

ÄVENTYR I SÖDERHAVET [1869]
51
En bok publicerad av www.e-boksbiblioteket.se
uträttade under denna månad kanske lika mycket, som
de infödda på ett helt år.
— — Dagen för afresan nalkas, vi taga afsked af de
vänliga hem, der vi blifvit så gästfritt bemötta, och en
vacker söndagsmorgon breder fregatten ut sina hvita
vingar för att anträda återfärden till fosterlandet. Några
dagar före afseglingen gick ett rykte på Bartélémy, att ön
denna söndag skulle sjunka i djupet, och den sjönk äfven
— för våra blickar vid horizontens rand.
Segligen mot hemmet är börjad, En frisk bris gynnar
vår färd, det bär nord på, och snart äro vi icke längre i
tillfälle att teckna några »bilder från varma zoner».