västmanlands län - Länsstyrelserna

• w LÄNSSTYRELSEN
Våstmanlands län
Naturvård/miljöskydd
Sofia Malmberg
721 86 vÄS1ERAs Tel 021-19 50 00
ISSN 0284-8813
1995
Nr3

GRUNDVAITENI VASTMANLANDS LÄN
Figur 2. Avrinningsområden i Väs/man/ands län
BEGREPPET GRUNDVATTEN
Allmänt
Vatten är ett nödvändigt ämne för alla organismer. Dess cirkulation mellan naturens olika
komponenter är en förutsättning för att såväl energiflödet som kretsloppen av olika näringsämnen
inom ekosystemen skall fungera. Den del av nederbörden som inte fastnar i vegetationen
och som inte avdunstar kan till viss del rinna av som ytvatten, i övrigt sjunker den med markens
ytlager. Det vatten som infiltrerar marken sjunker ned mot djupare marklager. Man säger
att vattnet perkolerar. Det vatten som inte upptas av markens porsystem utan sjunker ned genom
jordlagren tills det når ett ogenomträngligt lager, bildar grundvatten. Grundvatten är en av
jordens viktigaste naturtillgångar och finns över hela jorden men på varierande djup under
markytan. Grundvattennivåns läge i förhållande till markytan varierar med topografin och rådande
klimatförhållanden.
För att undersöka grundvattnet måste man gräva eller borra, provpumpa och mäta grundvattennivåer.
Sedan 1976 har brunnsborrningsföretag och konsulterande ingengörsfirmor lagstadgad
skyldighet att till Sveriges Geologiska Undersökning lämna redogörelser över utförda
brunnsarbeten. Tack vare detta har kunskapen om landets grundvattentillgångar ökat betydligt.
10

GRUNDVAITENI VÄSTMANLANDS LÄN
I genomsnitt ger bergborrade brunnar i urberg mellan 600 och 2000 Vb.
Nästan 50% av alla Sveriges brunnar har så höga järn- och manganhalter att vattnet inte kan
användas i önskad utsträckning.
Olika typer av akvifårer
En akvifär är en geologisk bildning som innehåller grundvatten. De stora akvifårerna återvinner
vi i stora sand- och grusavlagringar, företrädesvis i åsformationer. Dessa karaktäriseras av att
grundvattenytan ligger djupt, vattenomsättningen är långsam och att grundvattennivåernas
variationer uppvisar stor tröghet. Grundvattennivåerna i små akvifårer reagerar snabbt på tillförd
nederbörd och torrperioder. Små akvifärer återfinns i sprickigt berg och i områden med
täta jordlager. Inom hydrologin skiljer man på öppna och slutna akvifärer. En öppen akvifär
har en fri grundvattenyta. Det är den vanliga situationen i våra moränområden och i större
sand· och grusavlagringar. Den slutna akvifären bildas under ett tätare jordlager och står vanligen
under övertryck. Slutna akvifårer är vanliga i dalgångar med genomsläppligt material,
som överlagras av täta leIjordar.
Grundvattnets dynamik
Grundvattenytan är den nivå där vattnets tryck är lika med atmosfärens. Under grundvattenytan,
i den mättade zonen eller grundvattenzonen, är vattnets tryck större än atmosfärens. Alla
porer är då helt fyllda med vatten. Ovanför grundvattenytan i den omättade zonen eller
markvattenzonen, är trycket mindre än atmosfärens. Där finns både vatten och luft i markens
porer. Rotzonen spelar en nyckelroll för vattentillförseln till grundvattnet. I rotzonen sker den
snabbaste kemiska förändringarna hos vattnet. Den omättade zonen mellan rotzonen och
grundvattenytan kallas den intermediära zonen.
Man fastställer ett avrinningsområdes gränser manuellt genom analys av den topografiska kartan.
Principen är då, att vattendelaren skall skära områdets nivåkurvor under rät vinkel.
Metoden förutsätter att ytvattendelaren och grundvattendelaren sammanfaller. Detta stämmer
oftast i stora områden, speciellt om topografin är tydlig och berggrunden ligger nära markytan.
I flacka områden kan det vara svårt att avgöra var gränserna för avrinningsområdet ligger. Det
kan också finnas sankmarker som dräneras åt olika håll. Ibland försvåras bestämningen av genomträngliga
sand- och grusavlagringar eller sprickzoner i berget. Det är därför ofta nödvändigt
att besöka platsen för att ta reda på åt vilket håll vattnet verkligen rinner.
Västmanlands län är indelat i tio stora avrinningsområden Fig.l , Arbogaån, Hedströmmen,
Köpingsån, Kolbäcksån, Svartån, Sagån och Örsundaån. Dessa rinner i stort mot norr till söder
och har sitt utlopp i Mälaren. Avrinningen tilltar i västlig riktning inom länet.
När man diskuterar grundvattnets omsättning brukar begreppen inströmnings- och utströmningsområde
användas.
Inströmningsområden är de delar av avrinningsområdet där det sker en nybildning av grundvattnet.
Inströmningsområdena är lokaliserade till de högre delarna i terrängen. Grundvattnet
rör sig genom marken mot lägre delar av terrängen, där en utströmning av grundvatten kan ske
antingen i form av källor eller till våtmarker eller sjöar och vattendrag. I utströmningsområdena
sker normalt ingen nybildning av grundvatten. Nederbörden som faller inom dessa områden
avrinner istället som ytvatten om den inte avdunstar.
11

Riktvärden för vattenkvalitetsparametrar
GRUNDVATTENI VÄSTMANLANDS LAN
Enligt livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten finns rikt- och gränsvärden för dricksvatten.
Några riktvärden för råvatten för grundvatten finns inte. På sikt kommer eventuellt normer
för grundvatten att framtagas.
Konduktivitet 40 mS/m
Magnesium 30 mg/l
Natrium 100 mg/l
Kalium 12 mg/l
Mangan 0,02 mg/l
Aluminium 0,05 mg/l
Sulfat 100 mg/l
Nitrat- nitro- 1 mg/l
gen
Fosfat- fosfor 0,20 mg/l
Järn 0,05 mg/l
Kalcium 20-60
mg/l
Alkalinitet < 30 mg/l
Klorid 100 mg/l
Risk för smakförändringar
Kan indikera påverkan från relikt saltvatten eller havsvatten
Kan särskilt i brunnsvatten indikera påverkan från förorening.
Kan även ha naturligt, geologiskt betingat ursprung.
Bildar i vattenledningar utfällningar, som när de lossnar ger
missfärgat (svart) vatten.
Medför slambildning i distributionsanläggningen. Kan indikera
aluminiumutiösning från marken p g a surt vatten.
Kan påskynda korrosionsangrepp
Indikerar påverkan från avlopp, gödsling och andra föroreningskällor.
Kan indikera påverkan från avlopp, gödsling och andra föroreningskällor.
Kan även ha naturligt, geologiskt betingat ursprung.
För halter över 60 mg/l ökar risken för korrosionsskador.
Halt över 60 minskar risken för korrosionsangrepp i distributionsaniäggningen.
Kan indikera påverkan från relikt saltvatten eller havsvatten.
Kan påskynda korrosionsangrepp.
Tabell}. (Källa: Livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten, }993).
Vattenkvalitetsparametrar:
pH: Värdet anger vattnets surhetsgrad (vätejonaktivitet). Neutralt vatten har pH 7. pH värdet
varierar inom olika delar i landet beroende på omgivande markförhållanden.
Alkalinitet: Anger vattnets förmåga att neutralisera sura ämnen och kan sägas uttrycka vattnets
motståndskraft mot försurning. Värden under 0,1 mekv/l påvisar försurningskänslighet.
Försurningsparametern HC03/Ca+ Mg: Är ett mått på försurningsgrad. Är denna kvot under
1,Oär vattnet påverkat av försurning. En kvot på 1,Oär ett bra vatten ur försurningssynpunkt.
15

GRUNDVA1TENl VAsrMANLANDS LAN
Heby kommun
I Heby kommun finns de stora grundvattentillgångarna i Enköpingsåsen och Dalkarlsåsen. Här
bedöms tillgången vara mycket stor (hydrogeologisk undersökning 1982, SGU).
Vattenförsörjning
I kommunen finns fem kommunala vattentäkter Tärnsjö, Heby, Runhällen, Huddunge och
Haga
Vattentäkt X- koord- Y-koord- Typ Borr- Djup till Dimension- Uttagen
inat inat av djup grundvatten- erad vattentäkt
ytan kaj,acitet mängd
m Id m 3 /d
(1992)
Tärilsjö 156328 667258 Jord 59möh 10800 1012
Hebv 155887 664803 Jord 35 möh ? 1770
Haga 157795 666252 Berg 70m 16,4 m 84
Huddunge 156531 665947 Berg 70m 9,60 m 86,4
Runhällen 155765 665604 Berg 100m 20,2 m 86,4
Täkterna Haga, Runhällen och Huddunge är mindre täkter där uttagskapaciteten är lägre än 5
1/s.
Hydrologi
Inom Heby kommun finns tämligen goda tillgångar på grundvatten, framförallt lokaliserade till
åsstråken. Risken för förorening av grundvatten är stor i de stora magasinen'på grund hög genomsläpplighet
i jordlagren.
I Tämsjö tas vatten från Enköpingsåsen. Vattentillgången är mycket god, över 10 800
m3/dygn. En avsänkning av grundvattennivån krävs för att grundvattnet i åsen skall strömma
från norr till vattentäkten. Avsänkningen rar ej överstiga 6,15 meter.
I Heby tas grundvatten ur Dalkarlsåsen. Vattentillgången är god och en avsänkning av
grundvattennivån på max 15,17 meter krävs för att grundvattnet skall strömma från söder till
vattentäkten.
Grundvatten från Haga, Huddunge och Runhällen tas ur granit. Grundvattentillgången uppgår
till ca 85 m 3 /dygn.
Grundvattenkvalitet
Grundvattnets kvalitet har sammanställs från samtliga grundvattentäkter. Man kan tydligt se att
grundvattnet i Heby och Tärnsjö har påverkats av både klorid och natrium. Kloridhalten i hela
åssystemet har ökat sedan 1979. Ökningen av dessa salter i grundvatten kan komma från
vägsaltning. (fig. 6 och 7) .pH har ökat sedan 70- talet i både Heby och i Tärnsjö.
16

GRUNDVATTEN I VÄSTMANLANDS IAN
Förord 3
Sammanfattning 4
Inledning 4
Bakgrund 4
Metodik 7
Länets geologi 7
Berggrund 7
Jordarter 7
Landskapsformer 7
Naturgeografiska regioner 8
Hydrogeologi 9
Begreppet grundvatten 10
Allmänt 10
Olika typer av akvifårer Il
Grundvattnets dynamik Il
Grundvattentillgångar i länet 12
Sammanställning om grundvatten i de stora akvifårerna 14
Riktvärden för vattenkvalitetsparametrar , 15
Heby kommun 16
Vattenförsörjning 16
Hydrologi 16
Grundvattenkvalitet 16
Sala kommun 17
Vattenförsörjning 17
Hydrologi 17
Grundvattenkvalitet 18
Norbergs kommun 19
Vattenfi· orsoIJmng .. ·· . 19
Hydrologi 20
Grundvattenkvalitet 20
Fagersta kommun 20
Vattenförsörjning 21
Hydrologi 21
Grundvattenkvalitet 21
Skinnskattebergs kommun 22
Vattenförsörjning 22
Hydrologi 22
Grundvattenkvalitet 23
Köpings kommun 23
Vattenfi· orsoIJmng .. ·· . 23
Hydrologi 24
Grundvattenkvalitet 24
Kungsörs kommun
· .
Vattenfi orsoIJmng
25
25
Hydrologi 26
Grundvattenkvalitet 26
l

Vattenförsörjning
GRUNDVATTENI VÄSTMANLANDS LÄN
Kommunens vattenförsörjning är idag baserad på grundvattentäkter. En ny vattentäkt (1990),
Viksviken har tagits i drift och ersätter därmed ytvattentäkten, Saxen. En mindre grundvattentäkt,
Hedkärra fungerar som reservvattentäkt för Fagersta tätort. Sammanställning av grundvattenkvalitetsuppgifter
har ej utförts för grundvattentäkten i Ängelsberg.
Vattentäkt Typ Brunns Djup till Dimensionerad Uttagen Tillåtet utav
djup grundvatten- kafacitet vatten- tag enl.
täkt ytan m/dygn mängd vattendom
m3 /dygn
Hedkärra 1800( max
3000)
Viksviken Jord 13 000 10000
Hydrologi
Grundvattentäkten, Viksviken ligger i Färnaåsen mellan riksväg 65 och Viksviken i Sjön
Södra Barken. Vid uttag i täkten strömmar grundvattnet från flera håll i åsen. En del vatten
från sjön Södra Barken läcker in i åsen, sk inducerad infiltration.
Till Barkens sänka ansluter flera små isälvsstråk (Mattsboåsen, Korshedsåsen) norrifrån.
Isälvstråken norrifrån ansluts till Färnaåsen vid Barkensänkans södra del. Sjösänkans lägre delar
är täckta av silt. Högre upp i terrängen utgör moränen ytjordart.
Tillflödet inom täktområdet visar på ett nordligt flöde från Hedkärra mot Södra Barken.
Grundvattenytan ansluts i norr till sjöytan.
Grundvattenbildningsområdets totala areal är ca 9 km 2 .
Normalnederbörden i Fagersta är 592 mmIår. Grundvattenbildningen på åsyta motsvarar den
totala avrinningen. I Färnaåsen i Fagersta motsvarar detta en grundvattenbildning på 13 1/s.
Den totala avrinningen är då 280 mmIår. I moränområde utanför åspartiet kan man räkna med
en naturlig grundvattenbildning på 100 mmIår.
Grundvattennivåerna styrs i stor utsträckning av ytvattennivån i den intilliggande sjön Barken.
Grundvattenkvalitet
För att få ett dricksvatten som är av god kvalitet luftas grundvattnet i Viksviken och
återinfiltreras genom åsen. På så sätt sjunker pH något men framför allt får man ner halten järn
och mangan.
Vattentäkten i Hedkärra fungerar som en reservvattentäkt. Uttagsmängden är betydligt lägre
än vid Viksviken. Uttagbar vattenmängd vid Hedkärra vattentäkt är under 5 1/s och bör ej ingå
i programmet för miljöövervakning av grundvatten.
21

GRUNDVA1TEN I VASTMANLANDS LÄN
Arboga kommun 27
Vattenförsörjning 27
Hydrologi 27
Grundvattenkvalitet 27
Surahammars kommun 28
Vattenförsörjning 29
Hydrologi 29
Grundvattenkvalitet 29
Hallstahammars kommun 30
Vattenförsörjning 3O
Hydrologi 30
Grundvattenkvalitet 3O
Västerås kommun 31
Vattenförsörjning 31
Hydrologi 31
Grundvattenkvalitet 31
Slutsats 32
Förslag till fortsatt övervakning 32
Krav på akvifårerna och vattentäkterna 32
Krav på bakgrundsinformation 33
Bearbetningar och utvärderingar 33
Referenser 34
2

GRUNDVA1TEN I VÄSTMANLANDS LÄN
Götlunda, Lunger, Skottbacken, Hogsta, Kolsva, Riddarhyttan, Färna, Viksviken, Knipkällan,
Ransta, Möklinta, Sätra brunn, Ansta, Rävnäs, Kolbäck, Heby, Tärnsjö.
Krav på bakgrundsinformation
För samtliga vattentäkter skall finnas information om läge (x- y- koordinat), Geologisk information,
tillrinningsområdets storlek, brunnsinformation, markutnyttjande, grundvattennivåer
och grundvattenuttag.
Bearbetningar och utvärderingar
Bearbetningar och utvärderingar görs vart femte år, då tillståndet och förändringar i tillståndet
under de fem åren presenteras i diagram och kartor. Årsmedelvärden skall jämföras.
Det är viktigt att provtagning och analys på råvatten som skall ingå i programmet för miljöövervakning
av grundvatten sker på ett likartat sätt i samtliga täkter.
Kemiska analyser för råvatten som bör ingå i ett basprogram följer de nationella
rekommendationerna.
Aluminium Koppar Klorid Kalium Nitratkväve
Si02 pH Zink Järn Nitritkväve
TOC Konduktivitet Kalcium Mangan
Kadmium Alkalinitet Magnesium Aluminium
Sulfat Bly Natrium Ammoniumkväve
Analyser på råvatten för de kommunala täkterna som skall ingå i programmet för miljöövervakning
bör tas två gånger per år, en i maj och en i oktober. Länsstyrelsen kommer att ansvara
för sammanställning och utvärdering. Analysresultaten sammanställs vart femte år.
33

GRUNDVAITENI VASTMANLANDS LÄN
Referenser
Arboga kommun Översiktsplan 90
Sala kommun Översiktsplan 90
Heby kommun Översiktsplan 90
Surahammars kommun Översiktsplan 90
Hallstahammars kommun Översiktsplan 90
Fagersta kommun Översiktsplan 90
Norbergs kommun Översiktsplan 90
Köpings kommun Översiktsplan 90
Kungsörs kommun Översiktsplan 90
Skinnskattebergs kommun Översiktsplan 90
Västerås kommun Översiktsplan 90
Livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten, SLY FS 1993:35
Knutsson. G och Fagerlind. T, Grundvattentillgångar i Sverige, 1977
Bertills. U, von Brömsen. U, Sarr. M, Försurningsläget i enskilda vattentäkter,
i Sverige, Naturvårdsverket Rapport 3567, 1989
SOU 1994:97 Reglering av vattenuttag ur enskilda brunnar, 1994
Freden. C Sveriges Nationalatlas, Berg och Jord, 1994
Grip. H och Rodhe. A,Vattnets väg från regn till bäck, 1988
Sveriges Geologiska Undersökning, Beskrivning och bilagor till hydrogeologiska kartan över
Yästmanlands län, 1982
Länsstyrelsen i Yästmanlands län, Tätorterna vattenförsörjning, 1975 nr 6
Länsstyrelsen i Yästmanlands län, Naturvård/miljöskydd, Försurningssituationen i
grundvattentäkter i Västmanlands län, 1981
Alley. W.M, Regional ground-water quality, Us Geological Survey
34

Vattenverk Ransta Härsved
Ar Enhet feb-70 okt-75 maj-80 maj-8S maj-85 mar-90 sep-90 01-mar jun-91 aug-92 mar-93 sep-93 mar-94 sep-94
pH 6,9 6,8 6,7 6,8 7 7,1 7,2 7 7,1 7,2 7,1 7,3 7,7 7,5
Kond mS/m 29 18 19,5 19,7 22,9 23,4 23 26 26 31 30,6
CODMn mgll
NH4N mgll 0,078 0,023 0,047 0,0078 0,0078 0,1 0,01 0,03 0,03 0,01 0,01 0,01 0,03 0,01
N03N mg/l 0,903 1,22 5,42 3,38 0,497 1 0,3 0,6 0,6
N02N mg/l 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,01 0,003 0,003 0,03 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003
P04P mgll 0,033 0,036 0,01 0,01 0,01
HC03 mg/l 96 121 76 94 46 51 54,7 57 55,2 58 56 53 55 55
Ca toto mg/l
Ca+Mgtot. mg/l 52 57 52 50 30 37,7 32 32 35,6 41,4 40,3 45,1 44,9 40,6
HC03/Ca+Mg 0,606 0,696 0,48 0,617 0,503 0,444 0,561 0,584 0,509 0,46 0,456 0,386 0,402 0,444
CI mgll 26 18 15 17 20 24 42 46
S04 mgll 2 25 40 28 20 22 25 26
F mgll 0,27 0,2 0,3
Fe mgll 0,31 0,05 0,26 0,06 0,05 0,05 0,11 0,05 0,05 0,05 0,05 0,03 0,05 0,05
Mn mgll 0,05 0,02 0,02 0,05 0,05 0,02 0,04 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02

Vattenverk Runhällen ev.renvatten
Datum Enhet sep-75 nov-79 dec-85 aug-90 aug-92 feb-93 aug-93 feb-94 aug-94
Zn mg/l 0,12 0,07 0,02 0,03 0,02 0,02
pH 6,55 6,8 6,6 6,8 7 8 7,4 7 7,1
Kond mS/m 30,6 30 29 27 17 31 33 31
CODMn mg/l 0,6 0,7 0,3 1,3 0,9 0,5
NH4N mg/l 0,1 0,1 0,1 0,05 0,05 0,05 0,02
N03N mg/l 11 6 1,2 1,1 l 1,2 1,1 1,6
N02N mg/l 0,01 0,01 0,003 0,003 0,003 0,003 0,002 0,004
P04P mg/l 0,1 0,1 0,03 0,03 0,03 0,03 0,01 0,01
HC03 mg/l 75,6 93 92 90 103 68 97 97 102
CI mg/l 33 23 19 21 7 20 22 27
804 mg/l 34 25 24 26 14 25 25 29
F mg/l 0,2 0,3 0,3 0,3 0,2 0,2 0,3 0,3
Fe mg/l 0,01 0,05 0,02 0,02 0,03 0,02 0,02 0,06
Mn mg/l 0,02 0,02 0,02 0,02 0,01 0,01
Ca mg/l 37 40 25 39 43 41
Mg mg/l 5 5,1 1,7 5 5,6 5,2
K mg/l 2,3 2,4 0,9 2,4 2,3 2,3
Na mg/l 11 11 5,6 10 12 11
Al mg/l 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05
Cu mg/l 0,02 0,02 0,02 0,02 0,01 0,01
tothå.Ca mg/l 53,2 44 45
tothå.Ca+Mg mg/l 48 28 47 52 50
HC03/Ca+Mg 0,704 0,797 0,677 0,612 0,669

Vattenverk Huddunge
Enhet sep-80 dec-85 sep-90 sep-92 mar-93 aug-93 feb-94 aug-94
Zn mg/l 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02
pH 8 8 7,9 8,1 8 8,1 8 8,2
Kond mS/m 76,5 78 88 87 103 179 137 80
CODMn mg/l 1,7 1,6 1,5 2 1,9 1,4
NH4N mg/l 0,1 0,1 0,1 0,05 0,05 0,05 0,02 0,02
N03N mg/l 2 2 l l l l 0,5 0,5
N02N mg/l 0,01 0,01 0,003 0,003 0,003 0,003 0,002 0,002
P04P mg/l 0,1 0,1 0,03 0,03 0,03 0,03 0,01 0,01
HC03 mg/l 224 214 222 196 190 195 186 224
CI mg/l 118 122 139 164 208 430 310 148
804 mg/l 26 29 27 30 31 37 34 31
F mg/l 1,7 1,7 1,4 1,5 1,5 1,5 1,5
Fe mg/l 0,07 0,07 0,11 0,04 0,09 0,16 0,17 0,14
Mn mg/l 0,05 0,06 0,06 0,06 0,06 0,1 0,08 0,05
Ca mg/l 48 52 55 96 68 49
Mg mg/l 6,8 7,2 7,8 12 9,3 6,9
K mg/l 0,72 1,1 1,1 1,6 1,3 1,2
Na mg/l 123 122 138 . 264 181 117
Al mg/l 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05
Cu mg/l 0,02 0,02 0,02 0,02 0,01 0,01
tot.Ca mg/l 49 55 59
tot.Ca+Mg mg/l 64 68 115 83 60
HC03/Ca+Mg 1,005 0,917 0,556 0,735 1,225

FÖRORD
GRUNDVATTENI VÄSTMANLANDS LAN
Länsstyrelsen har i samarbete med kommunerna i Västmanlands län sammanställt uppgifter om
grundvattenkvaliteten i de stora akvifårerna. Studien syftar till att följa upp grundvattnets
kvalitet i de stora långsamt omsatta akvifårerna samt att se långsiktiga förändringar i grundvattnets
kemiska sammansättning . Analyser av grundvattnets kvalitet har sammanställts från
samtliga kommuner inom länet. Från några kommunala grundvattentäkter finns det analyser
sedan 1970 och framåt.
Sammanställningar av grundvattnets kvalitet skall utföras vart femte år inom ramen för miljöövervakning
av grundvatten.
Rapporten är avsedd att utgöra ett faktaunderlag för framtida sammanställningar. Den skall
också ge en vägledning till hur den fortsatta övervakningen av grundvatten i de stora akvifårerna
bör bedrivas.
Rapporten har sammanställts av Sofia Malmberg på länsstyrelsens expertområde för naturvård
och miljöskydd. Birgit Murikoffhar ansvarat för datainläggning av råvattenanalyser på exce1.
Länsstyrelsens kontaktperson för frågor om grundvatten är Lars Edenman.
Länsstyrelsen i juni 1995
Kerstin Kvarnström Sofia Malmberg
3

Vattenverk Heby
Enhet sep-80 dec-8S aug-90 feb-92 aug-92 feb-93 aug-93 feb-94 aug-94
Zn mg/l 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02
pH 7,4 7,2 7,2 7,2 7,3 7,3 7,6 7,5 8,2
Kond mS/m 31,5 27 37 37 37 39 40 40 68
CODMn mg/l 0,2 0,9 0,3 0,7 0,3 0,3 0,5
NH4N mg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,05 0,05 0,05 0,02 0,02
N03N mg/l 7 6 1,6 1,4 1,4 1,4 1,5 1,4 . 1,5
N02N mg/l 0,01 0,01 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,002 0,002
P04P mg/l 0,1 0,1 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,014 0,01
HCD3 mg/l 125 104 148 164 160 165 146 128 297
CI mg/l 22 19 25 25 29 30 27 35 41
S04 mg/l 17 16 19 19 20 20 20 17 20
F mg/l 0,4 0,3 0,3 0,4 0,4 0,4 0,4 0,3 0,4
Fe mg/l 0,03 0,05 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02
Mn mg/l 0,01 0,05 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,01 0,02
Ca mg/l 51 56 54 54 49 54 56
Mg mg/l 7,2 8,2 7,6 7,6 7 7,4 7,9
K mg/l 1,7 1,6 2,3 2,4 2,4 2,3 2,1
Na mg/l 12 15 14 14 13 15 17
Al mg/l 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05
Cu mg/l 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,01 0,01
tot.Ca mg/l 51 47 63
tot Mg+Ca mg/l 70 67 67 60 66 69
HC03/Ca+Mg 0,769 0,784 0,808 0,798 0,636 1,412

Vattenverk Haga
Enhet mar-75 sep-80 dec-85 sep-90 feb-92 aug-92 nov-92 nov-92 feb-93 aug-93 feb-94 aug-94
Zn mg/l 0,1 0,06 0,03 0,02 0,02 0,04 0,07 0,14 0,02
IpH 7,4 7,6 7,5 7,3 7,4 7,4 7,1 7,2 7,4 8 7,8 7,7
Kond mS/m 55 56 66 59 63 66 64 66 70 77 68
CODMn mg/l 1,9 1,7 2,2 1,3 2,5 1,9 2,2 2,5 2,2
NH4N mg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,02 0,03
N03N mg/l 2 2 1 1 l 1 1 1 1 0,8 0,5
N02N mg/l 0,01 0,01 0,003 0,003 0,003 0,003 0,005 0,003 0,005 0,005 0,003
P04P mg/l 0,1 0,1 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,01 0,01
HC03 mg/l 229 247 271 268 270 287 337 312 296 302 282 290
CI mg/l 44 32 62 57 65 46 49 55 67 75 93
S04 mg/l 18 19 19 19 22 21 19 19 19 30 19
F mg/l 1 0,9 0,8 0,8 0,8 0,6 0,7 0,7 0,8 0,7 0,6
Fe mg/l 0,07 0,05 0,03 0,03 0,14 0,1 0,02 0,05 0,09 0,42 0,02
Mn mg/l 0,13 0,05 0,16 0,14 0,14 0,31 0,25 0,16 0,16 0,04 0,11
Ca mg/l 74 71 76 91 85 78 86 92 93
Mg mg/l 12 12 12 14 14 12 13 13 14
K mg/l 3,1 2,9 3 3,2 3 3,3 3,2 3,3 3,5
Na mg/l 46 47 44 35 39 36 40 40 41
Al mg/l 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,07 0,05 0,05 0,05
Cu mg/l 0,04 0,03 0,02 0,02 0,02 0,03 0,05 0,07 0,01
tot.Ca mg/l 79 93 76 114
tot. Ca+Mg mg/l 91 108 98 107 114 116
HC03/Ca+Mg 0,974 0,948 0,991 0,926 0,811 0,82

Vattenverk Tärnsjö
Enhet sep-80 dec-85 aug-9O feb-92 aug-92 feb-93 aug-93 feb-94 aug-94
Zn mg/l 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02
pR 7,4 7,5 7,4 7,5 7,6 7,4 8 7,5 7,7
Kand mS/m 31 35 0,1 35 35 40 41 37
CODMn mg/l 0,3 1,3 0,5 0,3 3,4 0,4 1
NH4N mg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,05 0,05 0,05 0,02 0,02
N03N mg/l 10 7 1,3 1,5 1,2 1,2 1,3 1,3 1,3
N02N mg/l 0,03 0,01 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,002 0,004
P04P mg/l 0,1 0,1 0,003 0,03 0,03 0,03 0,03 0,01 0,01
RC03 mg/l 107 no 115 119 122 117 120 121 126
CI mg/l 17 24 33 43 42 39 40 42 43
S04 mg/l 16 17 15 17 16 16 16 15 16
F mg/l 0,6 0,8 0,8 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,7
Fe mg/l 0,2 0,05 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02
Mn mg/l 0,01 0,05 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,01 0,01
Ca mg/l 52 54 53 51 53 55 56
Mg mg/l 5,2 5,5 5,1 5 5,2 5,4 5,4
K mg/l 2,4 2,2 2,4 2,3 2,3 2,3 2,7
Na mg/l 10 11 11 11 11 12 12
Al mg/l 0,07 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05
Cu mg/l 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,01 0,01
Tathå.Ca mg/l 44 51 60
Tathå.Ca+Mg mg/l 63 61 59 61 64 65
RC03/Ca+Mg 0,619 0,656 0,651 0,645 0,62 0,636
I I

Vattentäkt Karbenning
Ar Enhet nov-88 feb-89 maj-89 aU2-89 nov-89 feb-90 ma.i-90 aU2-90 nov-90 feb-91 maj-91 aug-91 nov-91
IpH 7,8 7,9 7,7 7,7 7,8 8 8 7,9 8,3 7,8 7,9 8, l 7,6
konduktivitet mS/m 33,8 34,9 36,2 34,9 34,8 38 37,6 34,7 38,4 34,6 38,6 35,2 36,1
Na mgll 29 35
K mg/l 2,4 3, l
Ca mg/l 47 52
Mg mg/l 8,8
HC03 mg/l 195 186 220 194 187 206 205 204 209 69 239 199 197
S04 mg/l 30 19 18 15 17 22 23
CI mg/l 15 17 19 15 19 18 20
F mg/l 1,8 1,7 2,6 1,9 1,6
N03-N mg/l 0,45 0,45 0,45 0,45 0,45 l 0,01
N02-N mg/l 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,004 0,001 0,001 0,001 0,002 0,001 0,001 0,001
NH4-N mg/l 0,08 0,08 0,16 0,16 0,08 0,11 0,13 0,13 0,04 0,07 0,11 0,16 0,12
P04-P mg/l 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,01 0,01
Al mg/l 0,02 0,01 0,04 0,01
Fe mg/l 0,32 0,29 0,2 0,54 0,29 0,55 0,46 0,42 0,54 0,58 0,05 0,59 0,59
Mo mgll 0,33 0,05 0,41 0,45 0,39 0,51 0,42 0,45 0,43 0,34 0,02 0,44 0,44
Tot.hårdhet/Ca mg/l 57 56 59 58 58
Tot.hårdhet/Ca+Mg mg/l 56,9 55,5 59,1 57,7 57,7 61,9 52,7 59,8 61,2 34,2 66,2 57 65,5
HC03/Ca+Mg mg/l 1,126 1,101 1,223 1,105 1,065 1,093 1,278 1,121 1,122 0,663 1,186 1,147 0,988

Karbenning forts.
feb-92 maj-92 aug-92 nov-92 feb-93 maj-93 aug-93 dec-93 feb-94 maj-94 aug-94 dec-94
8 7,8 7,7 7,6 7,8 7,9 7,9 8 8 8 8,1 8,1
37 40,1 36,7 40,5 37,6 37,3 36,9 42 41 40,5 38,3 40,8
29
3,5
48 48 53 44 55 52 52 55 50
4,8 10 11 9,7 10 9,3 9,3 10 9,5
202 210 200 195 216 219 215 219 220 220 240 210
18
16
1,8 2,1 1,9 1,6 1,9 1,9 1,9 1,8 1,7 1,6 1,7 1,7
l
0,001 0,001 0,001 0,001 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003
0,14 0,13 0,12 0,09 0,16 0,14 0,14 0,14 0,14 0,16 0,19 0,13
0,05
0,01
0,52 0,72 0,67 0,68 0,69 0,81 0,83 0,66 0,97 0,69 0,78 0,64
0,51 0,57 0,46 0,5 0,43 0,46 0,5 0,47 0,45 0,47 0,48 0,45
62,7 55,5 78,3 61,2 64,5 71,2 60 71,5 67,3 67 72 66
1,058 1,243 0,839 1,047 1,1 1,01 1,177 1,006 1,074 1,079 1,095 1,045
I iI
I

Vattentäkt Hogsta
Ar
pH
Enhet jun-89
7
okt-89 jun-90 jan-91 l.iun-91 maj-93_.-
7,6 7,1 7 7,4 6,9
konduktivitet
Na
mS/m 20,7
mg/l
S,3 22 24,9 25,1
IS, 1
22,4
15
-
K mg/I 1,7 1,7
Ca
Mg
mg/l
mg/l
17
7,1
19
5,2
-
HC03 mg/l 42 63 55 5S,7 59,9 54
S04 mg/I 14 17 25 16 17 15
Cl mg/I 3S 32 22 33 36 36
F mgII 0,7 O,S 0,5 0,5 0,6 0,6
N03-N mg/I 0,9 0,9 1 0,9 0,9 1,1
N02-N mg/l 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003
NH4-N mgII O,OS O,OS 0,1 0,03 0,03 0,01
P04-P mg/I 0,03 0,03 0,1 0,01 0,01 0,01
Al mgII 0,01 0,01
Fe mgII 0,05 0,2 O,OS 0,05 O,OS 0,05
Mn mg/l 0,02 0,02 0,03 0,02 0,02 0,02
Tot. Ca+Mg mg/I 32 37 30,6 31,3 2S,5 27,5
HC03/Ca+Mg 0,431 0,559 0,59 0,616 0,69 0,645

Götlunda forts.
ma_i-88 maj-89 apr-90 aU2-90 apr-91 aug-91 apr-92 aug-92 apr-93 aug-93 apr-94 aug-94
7 6,7 6,8 6,5 6,4 6,8 7,1 6,9 6,8 6,6 6,9 6,9
28,9 38,5 29,4 37,1 34,1 36 33 34 33 32 35 31,4
19 17 18 19 18
5,7 6 5 6 5,4
30 28 23 33 29
14 16 18 15 14
70 72 84 91 110 93 89 92 93 87 84 87
48 51 48 54 50 58 45
29 28 32 26 27 26 26
2,6 2,7 2,8 2,5 2,3
6,55 4,06 5,8 3,2 3 2,6 3,4
0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,001
0,08 0,08 0,08 0,08 0,08 0,08 0,16 0,08 0,08 0,08 0,08 0,01
0,03 0,03 0,03 0,03 0,1 0,03 0,03 0,03
0,1 0,087 0,13 0,077 0,086
0,05 0,05 0,03 0,05 0,03 1,1 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,05
0,05 0,05 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,14 0,07 0,02
47 55 56 53 54 58 53 56 58 55 52
46,99 54,8 54,8 52,69 54,11 57,67 52,69 55,54 57,67 54,82 51,83 54,82
0,489 0,432 0,504 0,567 0,668 0,53 0,555 0,544 0,53 0,521 0,532 0,521

Vattentäkt Lunger
År Enhet jun-80 dec-SO jun-S1 dec-SI maj-S2 maj-S3 maj-84 apr-85 apr-S6 maj-S7 maj-SS maj-S9 apr-90 aug-9O apr-91
IpH 6,6 6,5 6,6 6,5 6,7 6,5 6,8 6,6 6,7 6,7 6,9 6,9 6,7 6,S 6,S
konduktivitet mS/m 27,8 26,8 26,2 29,S 29,4 2S,6 31 30 29 27 27,5 25,9 20,5 22,2 23,7
HC03 mWI 42 45 43 43 45 46 47 47 46 47 43 49 52 49 47
S04 mWI 41 36 40 3S 43 39 39 35 33 30 30 20 30
CI mg/l 16 15 16 16 15 14 15 13 13 13 13 11 12
F mg/l 1,7
N03-N mg/l 9,94 9,48 8,81 9,26 9,03 8,Sl 17,61 7,23 7,45 9,4S 9,03 4,51 S,2
N02-N mg/l 0,003 0,003 0,003 0,003 0,006 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003
NH4-N mg/l 0,08 0,08 O,OS 0,08 O,OS 0,08 0,08 0,08 0,16 0,08 O,OS O,OS 0,08 O,OS 0,08
P04-P mg/l 0,07 0,03 0,03 0,09 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,06 0,07 0,03 0,03
Al mg/l 0,018
Fe mg/l 0,05 0,05 0,05 0,05 0,22 0,05 0,05 0,05 0,1 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,03
Mn mg/l 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,03 0,02 0,02
Tot.hårdhet/Ca+Mg mg/l 42 40,6 39,9 39,9 39,9 37,7
Ca+MglHC03 0,321 0,336 0,336 0,336 0,352 0,372 0,387 0,387 0,379 0,41

GRUNDVATTENl VÄSTMANLANDS LÄN
SAMMANFATTNING
Grundvattnet i de stora grundvattenmagsinen i Västmanlands län är av god kvalitet.
Grundvattnets kemiska sammansättning har dockförändrats sedan 70- talet. Det ärframförallt
på klorid- och kvävehalten man kan se tydligaförändringar. I övrigt är svårt att dra
några slutsatser om förändringar i grundvattenkvalitet utifrån det befintliga analysresultat
som studien byggerpå. För att iframtiden få en god överblick över grundvattnets kemiska
sammansättning är det viktigt attprovtagning och analys utförs efter ett gemensamt program
för de stora akvifärerna i Västmanlands län. Provtagning och analys bör ske två gånger per
år i respektive täkt som föreslås ingå i ett gemensamt miljöövervakningsprogram.
INLEDNING
I länet utgörs ca 25% av dricksvattenförsötjningen av naturligt grundvatten. Stora mängder
grundvatten finns i rullstensåsarna som sträcker sig i nord- sydlig riktning. I åsarna kan man ta
ut upp till 450 m 3 vatten/h. På många håll är åsarna hårt exploaterade av både grustäkter och
vägbyggen. I och med att jordtäckets översta lager tas bort vid grusbrytning försämrar man
naturens egen förmåga att förhindra att föroreningar når grundvattenytan. Det sura nedfallet
når så småningom också grundvattenytan. Sjunker pH i grundvattnet ökar utfällningen av metaller
som aluminium, järn och mangan. I och med att vattnet är ett livsmedel som alla är beroende
av är det av stor vikt att grundvattentillgångarna rar ett fullgott skydd.
De stora grundvattenmagasinen är av stor betydelse för dricksvattenförsörjningen i större
tätorter. De har en mäktig omättad zon som fördröjer föroreningar eller som verkar som jonbytare
för t ex surt regnvatten; I dessa magasin har grundvattnet ett bättre skydd än grundvatten i
ytliga magasin. Har trots allt magasinet förorenats så innebär den långa omsättningstiden av
grundvattnet att det tar lång tid innan föroreningen försvinner. I kommunerna provtas grundvattnet
regelbundet.
BAKGRUND
I juni 1981 utfördes en grundvattenundersökning för att få kunskap om försurningssituationen
och för att erhålla bakgrundsvärden inför framtida studier i länet. Sammanlagt undersöktes 180
brunnar. 77 av dem var grävda, 79 var borrade och 13 var kallkällor.
Det djupt liggande vattnet var till skillnad från det ytliga vattnet inte påverkat av försurande
ämnen och hade en bra buffertkapacitet. Kallkällornas vatten hade ett betydligt lägre pH än de
borrade brunnarna och en sämre buffringsförmåga.
I fem av länets kommuner hade grundvattnet ett pH-medelvärde på omkring 7,0 och högre. De
kommuner som hade ett lägre pH var Arboga, Hallstahammar, Norberg, Skinnskatteberg,
Surahammar och allra lägst Fagersta med ett medelvärde på 6,55. Alkaliniteten varierar mellan
0,07 och 9,49 mekv/l. Det lägsta pH- värdet 5,51 mättes vid en kallkälla i Norberg kommun
som också hade den lägsta alkaliniteten. En borrad brunn i Arboga kommun visade det högst
uppmätta pH värdet, 9,29. (Källa: Försurningssituationen i grundvattentäkter Västmanlands
län 1981, Olle Andersson, Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen, Länsstyrelsen informerar
1982:14).
4

Vattentäkt Kolsva
År Enhet sep-87 sep-88 jan-90 okt-90 sep-91 sep-92 sep-93 sep-94 Medel
IpH 7,1 7,1 6,9 7,1 6,8 7 7,2 7,03
konduktivitet mS/m 20,1 16,8 15,6 21,7 17 21,4 18 20,3 18,86
Na mg/l 11 8,5 9,75
K mg/l 3,1 2,3 2,70
Ca mg/l 16 16 13 16 15,25
Mg mg/l 7,7 6,7 7 7,13
HC03 mg/l 53 58 58 55 57 57 62 60 57,50
S04 mg/l 14 9 6 16 13 10 11,33
Cl mg/l 24 14 18 29 27 21 22,17
F mg/l 0,94 0,9 0,9 0,7 0,86
N03-N mg/l 1,13 0,45 1 1 1 0,6 0,86
N02-N mg/l 0,003 0,003 0,1 0,005 0,003 0,003 0,003 0,003 0,02
NH4-N mg/l 0,08 0,08 0,1 0,01 0,02 0,01 0,04 0,03 0,05
P04-P mg/l 0,03 0,03 0,01 0,1 0,01 0,01 0,03
Al mg/l 0,014 0,01 0,03 0,02
Fe mg/l 0,05 0,09 0,05 0,05 0,12 0,05 0,08 0,47 0,12
Mn mg/l 0,05 0,04 0,08 0,12 0,14 0,02 0,22 0,25 0,12
Tot.hårdhet/Ca+Mg mg/l 27,1 28,5 27,8 33,5 24,9 28,6 24 27,8 27,78
HC03/Ca+Mg 0,643 0,669 0,685 0,539 0,752 0,655 0,849 0,709 0,69

Vattentäkt Rävnäs brunn 6
Enhet sep-76 mar-77 jun-80 apr-82 maj-87 aug-89 maj-90 jul-90 jun-91 maj-94 aug-95
pH 6,8 7 7 6,8 6,5 6,7 7,1 7,3 7,5 7,2 6,6
konduktivitet mS/m 24,6 21,5 24,3 27,2 9,2 14,8 11 10,7
Na mg/l 5,1 5,6 6,9
K mg/l 1,6 1,4 2
Ca mg/l 9,6 10 11
Mg mg/l 2,2 2,5 2,7
HC03 mg/l 95 104 45 107 70 89 100 29 29 23 32
S04 mg/l 26 30 18
/
21 21 15 89 11 11 11 9
CI mg/l 4 13 9 14 12 15 22 6 6 8 8
F mg/l 1,85 1,7 2 1,3 0,86 0,87 1,1
N03-N mg/l 0,102 0,3 0,04 0,45 0,06 0,149 0,149 0,02 0,02 0,22 0,02
N02-N mg/l 0,0003 0,0003 0,0006 0,003 0,003 0,001 0,001 0,002 0,002 0,002 0,002
NH4-N mg/l 0,0078 0,0078 0,0078 0,078 0,01 0,01 0,01 0,02 0,02 0,02 0,03
P04-P mg/l 0,0033 0,036 0,0033 0,03 0,05 0,02 0,01 0,002 0,002 0,002 0,003
Al mg/l 0,06 0,07 0,12
Si02 mg/l 14 7 7,9
Cu mg/l 0,01 0,01 0,01 0,01
Fe mg/l 0,08 0,06 0,14 0,07 0,05 0,05 0,05 0,05 0,15 0,12 0,17
Mn mg/l 0,16 0,11 0,01 0,1 0,04 0,1 0,22 0,17 0,1 0,08 0,33
CODMn mg/l 1 3 3,3 4,3
Tot.Ca+Mg mg/l 39 42 23 41 33 38 43 12,8 13,5 14,24 15,66
HC03/Ca+Mg 0,8 0,81 0,64 0,86 0,7 0,77 0,76 0,74 0,7 0,53 0,67

Vattentäkt Kolbäck
Ar Enhet jan-80 aug-91 maj-92 sep-92 maj-93 dec-93 apr-94 nov-94 Medel
IpH 7 7,4 7,8 8,9 7,8 7,9 8,2 8 7,88
konduktivitet mS/m 39 46,6 48,9 45,5 37,9 45 46,8 48,6 44,79
Na mgll 28 56 31 38,33
K mgll 5 6 6,1 5,70
Ca mw1 49 44 41 51 49 49 47,17
Mg mg/l 14,9 13 11 13 13 13 12,98
HC03 mg/l 165 209 213 259 178 208 210 190 204,00
S04 mgll 40 36 32 31 34,75
CI mgll 22 27 26 24 24,75
F mgll 1,7 1,9 1,6 1,6 2 1,76
N03-N mw1 1,35 1,2 1,1 1,2 1,21
N02-N mg/l 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,003 0,00
NH4-N mgll 0,08 0,01 0,03 0,01 0,01 0,03 0,03 0,03 0,03
P04-P mgll 0,03 0,01 0,01 0,01 0,02
Al mw1 0,01 0,01 0,005 0,01
Fe mg/l 0,05 0,22 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,07
Mn mgll 0,05 0,04 0,05 0,06 0,02 0,02 0,04 0,09 0,05
Tot.hårdhetlCa mgll 61 63,6 71, l 65,5 59,2 72,5 70 70 66,61
Tot. Ca+Mg mg/l 61,2 63,4 70,8 65,3 59 72,6 69,8 69,8 66,49
HC03\Ca+Mg 0,886 1,08 0,988 1,303 0,991 0,941 0,988 0,894 1,01

GRUNDVAITENI VÄSTMANLANDS LÄN
Av studien framkom att en del grundvattenmagasin inom länet är påverkat av försurning. Det
känns därför angeläget att följa upp hur grundvattnets kvalitet i de stora akvifårema är. Av
SGU:s brunnsarkiv framgår att pH i grävda brunnar i regel är lägre än i bergborrade brunnar.
Grundvattnet i enskilda brunnar i Arboga, Skinnskatteberg, Fagersta och Norberg har lägre pH
än i övriga delar av länet (se karta 1 och 2).
pH I JORDBRUNNAR
I VÄSTMANLANDS LÄN
V T
T
vASTERAs
...
T
V
, T
v
T
V
pH-värden i jordbrunnar
T 5.2 to 6.5 (43)
V 6.5 to 7 (45)
T 7 to 7.5 (32)
T7.5to8 (4)
T8 to 8.8 (1)
Karta 1. pHijordbrunnar i Västmanlands län, bearbetningfrån SGU:s brunnsarkiv.
KlJ/la:SGU:s brunnsarkiv 1995
5

METODIK
GRUNDVATTENI VÄSTMANLANDS LÄN
Ett antal grundvattentäkters kemiska sammansättning har undersökts. Täkterna som har studerats
är stora, d v s att uttagsmöjligheten är större än 5 1/s. Vattentäkten rar ej vara förstärkt
med konstgjord infiltration. Grundvattnet rar ej vara behandlat t ex genom luftning. En
sammanställning av analyser från respektive täkt har utförts. Kvoten HC03/tot.hårdhet Ca+Mg
har beräknats. Är denna kvot 1 är grundvattnet ej påverkat av försurning. Är kvoten under 1 är
den påverkad av försurning. Tidserieanalyser redovisas i bilaga 1.
LÄNETS GEOLOGI
Berggrund
Större delen av berggrunden inom länet består av bergarter som granit, gnejsgranit och
gabbro. I nordvästra delen av länet finns bildningar av vulkaniskt och sedimentärt ursprung.
Dessa har omvandlats starkt. De vulkaniska bergarterna härstammar från lavor och tuffer.
Blandbergarter i form av migmatiter och ådergnejser med sliror, körtlar och oregelbundna genomväxlingar
av pegmatit eller granit är vanligt förekommande. I länets sydvästra del finns inslag
av yngre bergarter som sandsten. I de mellersta och östra delarna finns inslag av kalciumrika
grönstenar.
Tektonisk omvandling av länets bergarter har orsakats av spänningsutlösningar i prekambrisk
tid. Ytterligare sönderbrytning har dock ägt rum senare, samtidigt som Alperna bildades. Enligt
geofysiska undersökningar är sprickorna riktade i NNV och NÖ. Små förkastningar har utlösts
längs flera av sprickorna.
Jordarter
Morän är den dominerande jordarten framförallt i de norra och nordvästra delarna av länet.
Större delen av länet har legat under högsta kustlinjen . Detta har medfört att det finkornigare,
bättre buffrade materialet svallats ut och avlagrats i dalarna. Grövre fraktioner har till största
delen blivit kvar inom de högre delarna av terrängen. Mark ovan högsta kustlinjen är bland de
känsligaste för försurning. I länets östligaste delar finns i de lösa avlagringarna ett betydande
inslag av lättvittrat, kalkrikt material. Marken har här en god buffrande förmåga och har bra
motståndskraft mot försurning.
Genom hela länet sträcker sig i nordsydlig riktning flera stråk av ryggformade isälvsavlagringar
av den typ som kallas rullstensåsar.
Landskapsformer
Ur landskapssynpunkt är Västmanlands län rikt varierat. Över hälften av Västmanlands län utgör
en del av ett slättområde som är landets största efter den sydsvenska slätten. Av länets elva
kommuner är det endast Skinnskatteberg, Fagersta och Norberg som helt ligger utanför detta
terrängområde. I söder och sydost förekommer det öppna jordbruksdominerade mälarlandskapet.
Mot nordväst dominerar barrskogen bergslagsterrängen. Mellan Mälarslätten och
Bergslagen ligger skogslåglandet som en bred övergångszon.
7

GRUNDVAITENI VASTMANLANDS LÄN
Karakteristiska former är förutom de vida lerslätterna med uppstickande bergsryggar, även
rullstensåsar, ändmoräner och nedskurna meanderlopp. I länets norvästligaste hörn återfinns sk
vågig bergkullterräng. Formerna har här i regel mjukare linjer och är större dimensionerade.
Naturgeografiska regioner
De varierande klimatiska förhållandena och terrängens olikheter har medfört att även växttäcket
fått en varierande utformning från nordväst till sydost. Det är svårt att dra distinkta
gränser mellan olika naturgeografiska regioner, då både terräng- och klimatövergångarna är
diffusa. En viktig gräns att försöka urskilja är den sk naturgeografiska och biologiska norrlandsgränsen
(limes norrlandicus) som tvärar över länet och sammanfaller med gränsen mellan
nedre Bergslagen och skogslåglandet. Limes norrlandicus skiljer det syd- och mellansvenska
barrskogsområdet från det nordsvenska barrskogsområdet.
Länet kan indelats i fyra olika naturgeografiska regioner (figur 1). Gränserna för dessa områden
sammanfaller med nederbördskurvorna för länet. Regionindelningen följer Nordiska ministerrådets
utarbetade indelning som gäller för hela Norden.
Nederbörden är störst i de nordvästra länsdelarna och avtar i sydostlig riktning. I nordväst är
årsmedelnederbörden 800- 900 mm, i de centrala 700-800 mm och i de sydöstra 650- 700
mm.
Mälarområdet:
Till stora delar uppodlat slättområde. Klimatet är gynnsamt. Landskapet är mosaikartat med
inslag av ädellövskog och barrskog. Myrstråk förekommer i liten utsträckning.
Vegetationsperioden omfattar ca 180 dagar.
Skogslåglandet:
Låglänta, flacka och skogsbewxna områden. Grusåsar dominerar i landskapet. Relativt myrrikt.
I de södra delarna finns lerslätter.
Nedre Bergslagen:
Skogs- och myrrik region. Lokalt uppodlat längs med vattendrag och sjöar. Morän är den helt
dominerande jordarten. Terrängen är flack till småkullig. Nederbörden är måttlig.
Övre Bergslagen:
Myrfattigt barrskogsområde med kuperad terräng. Lägre temperatur och rikare årsnederbörd
än övriga regioner i länet. Vegetationsperioden omfattar ca 160 dagar.
8