NS-tidning - Norrköpings kommun

3.2. Delprojekt: Näringsämnen
Denna del av projektet utgör ett samarbetsprojekt mellan biologi- och kemiämnena inom
avsnitten biokemi och humanfysiologi inom Kemi B och Biologi B. Projektet ska utgöra ett
exempel på vad NS-elever arbetar med inom de naturvetenskapliga ämnena. Projektet
behandlar näringsämnen och ska ha en anknytning till elevernas vardag, och ska utgöra en
förberedelse för fördjupade studier inom biokemi.
Tankar bakom delprojektet
Syftet med projektet är att använda ett nytt, problembaserat arbetssätt i kemi- och
biologiundervisningen, samt att utnyttja datorer på ett mer strukturerat sätt och använda IT
som ett naturligt hjälpmedel i undervisningen. Projektet ska öka samarbetet över
ämnesgränser.
Eleverna ska öka sina kunskaper om några valda näringsämnen och deras betydelse för
kroppen. Eleverna ska lära sig att sammanfatta sina arbeten och ta ut de viktigaste delarna,
eftersom de bara har tillgång till en sida per arbete i papperstidningen.
Arbetet ska presenteras på ett sådant sätt att det är lättläst och intressant för elever som inte
läser kemi eller biologi.
Introduktion av projektet
Projektet inleddes med att vi bjöd eleverna på saft och muffins i lektionssalen. Tanken med
detta var dels att vi skulle få en trevlig och avslappnad start på arbetet, och dels att ge eleverna
en konkret utgångspunkt för sina frågeställningar. Eleverna fick frågan om vilka ingredienser
som ingår i blåbärsmuffins – och vilka grupper av näringsämnen dessa tillhör. De fick också
ut en stencil med instruktioner och ramar för projektet samt exempel på användbara länkar (se
bilaga 2). Eleverna fick även förslag möjliga ämnen att arbeta kring, men de uppmanades att
själva försöka hitta på ämnen som intresserade dem.
Tillvägagångssätt
Under tre veckor användes lektionerna i biologi (2x80 minuter) och kemi (2x40 minuter) till
projektet. Eleverna arbetade i sju grupper om två till tre personer och de hade tillgång till 5
datorer på laboratorier (varav två nyinköpta till kemilaboratoriet, vilka kom väl till pass) samt
till datasalar. Vid ett lektionstillfälle fick eleverna en genomgång av layoutprogrammet Adobe
Page Maker.
De första lektionerna användes i huvudsak till att leta information på Internet, bibliotek samt i
artikeldatabaser. Sammanställningen skedde i två steg. Först skrevs en längre artikel (ca 2-3
sidor) i ordbehandlingsprogram (Microsoft Word), sedan skulle denna sammanfattas på en
sida i Page Maker. Eleverna hade möjlighet att ta foton med digitalkamera för sina artiklar.
Den längre artikeln ingår i nättidningen och den kortare i papperstidningen. Syftet med att
använda Page Maker för papperstidningen var att eleverna skulle få träna sig att använda
datorer för att själva göra layout, vilket de flesta tidigare aldrig gjort.