NS-tidning - Norrköpings kommun

NS-tidning
Ett projekt med gymnasieelever på
Naturvetenskapligt-Samhällsvetenskapligt program
Jan-Fredrik Bergliden
Maj Hughes
Gunilla Jonsson
Sara Qvarnström
Carl-Johan Rundgren
Magnus Wass
Projektarbete i samband med Handledare:
ItiS arbetslagsutbildning ht 2001 Christer Helmersson

Innehållsförteckning
1. Bakgrund……………………………………………..1
2. Syfte………………………………………………..….2
3. Metod och resultat
3. 1. Delprojekt: En tidning om världen………………….3
3. 2. Delprojekt: Näringsämnen…………………………..6
3. 3. Delprojekt: Engelska………………………………...8
3. 4. Delprojekt: Webdesign……………………………..11
4. Diskussion…………………………………………….12
5. Litteraturförteckning………………………………..13
Bilaga 1 ITiS-projekt: En tidning i världen
Bilaga 2 ITiS-projekt: Näringsämnen
Bilaga 3 Enkät engelska

1. Bakgrund
I Norrköpings kommun har sedan ett antal år tillbaka eleverna i årskurs 9 i grundskolan
kunnat välja programmet NS till gymnasieskolan. NS står för naturvetenskapligt respektive
samhällsvetenskapligt program.
Tanken är att elever, som är intresserade av både samhällsvetenskapliga och
naturvetenskapliga studier men har svårt att bestämma sig under sitt första gymnasieår, ska
kunna senarelägga sitt val ett år genom att under år 1 läsa både samhällsvetenskapliga och
naturvetenskapliga ämnen. Till år 2 kan sedan eleven välja mellan att antingen fortsätta på
NS-programmet eller att gå vidare till det naturvetenskapliga programmet eller att börja på det
samhällsvetenskapliga programmet. Till en början var det enbart vår skola, De Geergymnasiet
som erbjöd eleverna denna möjlighet.
Att informera grundskoleeleverna i årskurs 9 om vad detta NS-program egentligen innebär
har visat sig vara svårt. Eleverna har många gånger varit tveksamma inför detta program,
eftersom informationen i grundskolan om NS ofta kanske drunknat i informationen om de mer
kända programmen. Vi har helt enkelt haft problem med att konkret visa på vad programmets
inriktning egentligen innebär.
Tanken i vårt arbetslag uppstod då att vi i vårt projekt skulle låta våra elever på NSprogrammet
presentera programmet för presumtiva elever på grundskolan. Detta skulle ske i
form av en nättidning, där nättidningen skulle vara knuten till De Geergymnasiets hemsida.
I denna nättidning skulle våra NS-elever presentera programmets ämnen, inriktning samt dess
många olika valmöjligheter. Dessutom skulle eleverna i artikelform ge exempel på innehåll
och arbetssätt på NS-programmet. Viktigt var därvid att eleverna skulle visa på arbeten från
såväl samhällsvetenskapliga - humanistiska ämnen som naturvetenskapliga.
Denna planering, som vi gjort under vårterminen, visade sig behöva revideras en del, när
tjänstefördelningen var klar vid höstterminens början. För att vara hanterbart inom den till
buds stående tiden delades arbetet upp i två delar: dels en nätpresentation med tillhörande
artiklar och dels en papperstidning, som byggde på den ursprungliga idén. Fortfarande är det
ett projekt på NS-programmet och förändringen gjordes i samråd med eleverna. Tanken är att
nättidningen ska leva vidare efter projekttidens utgång.
Vår tanke har varit att detta projekt även skulle kunna vara en förstudie eller en början till det
projektarbete på 100 poäng, som eleverna ska utföra i år 3. Av dessa poäng ligger 15 poäng
utlagda i tid i år 2.
På grund av NS-programmets karaktär och bredd har projektet genomförts av flera olika
elevgrupper. Grupperna har dock delvis överlappat varandra. Ett flertal ämnen och elevgrupper
har samverkat såsom samhällskunskap/svenska (år 3), kemi/biologi (år 3), engelska
(år 2) samt data grundkurs (år 2). Eleverna i den senare kursen ansvarar för webdesignen. I
ämnet engelska har man gjort en fördjupning.
De flesta eleverna har gått grundkursen i datakunskap.

2. Syfte
Under projekttiden begränsar vi oss huvudsakligen till en papperstidning, och till att färdigställa
den, men vi lägger dessutom grunden till nättidningen genom att artiklarna finns både i
en pappersversion och i en nätversion. Detta möjliggör en framtida nätpresentation med
tillhörande artiklar, som i den ursprungliga idén. Fortfarande är det ett projekt för NSprogrammet,
och förändringen gjordes i samråd med eleverna.
Att skriva artiklarna innebär för eleverna att de bekantar sig med många olika delmoment. För
att skriva sin artikel måste de leta material på nätet. De måste alltså lära sig att använda olika
sökmotorer, utvärdera tillförlitligheten hos olika källor och jämföra dem med varandra. De
måste läsa mycket text, mycket på annat språk än svenska, företrädesvis på engelska. Detta
bör hjälpa dem att dels öka sin läshastighet och sitt ordförråd, dels innebära en ämnesfördjupning.
Genom sitt skrivande tränar alla ordbehandling med stavningskontroll i dator, de
tränar alla att strukturera sitt skrivande, de samarbetar över olika ämnen och med många olika
kamrater. Det innebär också ett samarbete mellan olika lärare, olika ämnen och olika elever
som använder sig av många olika färdigheter. Eleverna skickar sitt alster till en lärare för
granskning. Det betyder att de måste använda sig av e-post och bifoga en fil. Detta lär sig
följaktligen alla. Många vill illustrera sitt alster och detta innebär att de antingen skall scanna
en bild eller att de skall använda digitalkamera. De förvärvar på detta sätt ytterligare en
färdighet, när det gäller datoranvändning.
Ett mycket väsentligt inslag i elevernas arbete skall dessutom vara att de i stor utsträckning
skall använda sig av IT i sitt arbete, både när det gäller informationssökning som utformning
av arbetet. Vi ville att eleverna skulle reflektera över informationsteknologins fördelar och
nackdelar samt träna sig i att hantera texter, infoga bilder och arbeta med lay-outprogram.
Vårt syfte är att tillföra eleverna kunskap och skolan ett värdefullt informationsredskap. Vi
vill ge lärarna erfarenhet av att använda datorn i undervisningen och öka förtrogenheten med
datorer hos både pojkar och flickor. Vår förhoppning är att alla elever, och lärare, skall se
datorn som ett naturligt arbetsredskap. Att lära sig se datorns möjligheter, men också dess
begränsningar, och att använda annat material, när så är påkallat – det är viktigt för en effektiv
tidsanvändning i framtiden, både för elever och för lärare.

3. Metod och resultat
I projektet har fyra olika elevgrupper varit inblandade. Hur arbetet i de olika grupperna gick
till och vilka resultat som uppnåddes i de respektive grupperna presenteras i detta avsnitt.
Delprojekten utgörs av En tidning om världen (svenska och samhällskunskap år 3),
Näringsämnen (biologi och kemi år 3), Engelska (ett fördjupningsarbete i engelska för elever
år 2), samt Design av nättidning (ett delarbete i data grundkurs i år 2).
3.1. Delprojekt: En tidning om världen
Denna del av projektet blev ett samarbetsprojekt mellan svenska och samhällskunskap. För
elever i klass NS3a blev projektet ämnes övergripande, där båda ämnena ingick. I samhällskunskapsgruppen
fanns även 10 elever från NS3b, för dessa elever blev projektet en
samhällskunskapsfördjupning. Eleverna jobbade under lektionstid med projektet i tre veckor.
Den tid som avsattes för projektet var totalt 24 timmar för eleverna i NS3a och 13 timmar för
eleverna i NS3b. Datasalar bokades till alla lektionstillfällen, så alla elever hade alltid
möjlighet att använda dator på lektionstid för att skriva eller söka på internet.
Hur introducerades projektet för eleverna?
Innan eleverna introducerades i projektet bestämde vi inblandade lärare vilka mål och ramar
som skulle gälla för eleverna. Grunden för framtagandet av dessa mål är dels vårt arbetslagets
syfte med ITiS, dels kunskapsmål för kurserna och dels idéer kring problembaserat lärande
(PBL). De mål och ramar vi tog fram skrevs ner som ett dokument, som delades ut till var och
en av eleverna. (Bilaga 1) Idéer till hur detta dokument skulle se ut hämtades från
Problembaserat lärande- Idén, handledaren och gruppen (Hård af Segerstad, Helgesson,
Ringborg och Svedin 1998), samt från måldokument för teman på TVÄRS på Katedralskolan
i Linköping, ett samhällsprogram där man jobbar med PBL.
En tisdag morgon var det så dags att presentera projektet för eleverna. Måldokumentet
delades ut och vi gick gemensamt igenom detta. De skulle skriva två artiklar, en längre
version till en tidning som ska läggas ut på internet och en kortare till en papperstidning.
Artiklarna skulle handla om aktuella internationella frågor och som inspirationskälla för att
komma igång fanns i klassrummet dagstidningar från de senaste veckorna. Eleverna fick som
första uppgift att utifrån dagtidningarnas utrikessidor samla intressanta aktuella rubriker och
skriva upp dessa på tavlan. Vi kommenterade sedan rubrikerna och eleverna fick därefter
bilda grupper utifrån intresse. Tio grupper bildades ganska snabbt och dessa valde ämnen eller
rubriker som de ville jobba med. Av de tio grupperna blev det tre som bestod av elever från
NS3b, vilka har mindre tid till arbetet och skulle skriva en sorts artikel.
I tidningen skulle också NS-programmet beskrivas och detta blev uppgiften för en grupp.
Övriga ämnen grupperna valde att jobba med var: Flyktingpolitik i EU, Könsstympning, Mul-
och klövsjukan, Jämställdhet i Norden, Svält i Afrika, Zimbabwe, Konflikten på Nordirland,
Självmord samt Vatten.
Hur gick arbetet till?
Elevernas nästa uppgift var att börja formulera frågor kring sina ämnen- vad ville de veta?

Alla grupper kom igång bra. Vissa fick jobba med att begränsa sig. Arbetet för eleverna
handlade i inledningsskedet om fakta och informationssökning, i biblioteket på skolan, på
stadsbiblioteket och på internet. Planering av arbetet, vad som skulle göras, när och av vem
var frågor grupperna diskuterade. Några grupper ringde och bokade in intervjuer.
Digitalkameran bokades och användes redan första veckan. Eleverna ägnade också en del tid
åt loggboksskrivande, vissa mer än andra. Lärarens roll blev under detta skede handledning.
Handledningen bestod till stor del av att ställa frågor till eleverna: Hur såg gruppernas
planeringar ut? Kunde de begränsa sig ytterligare i sina frågeställningar? Hade de hittat
litteratur och material som kunde användas? Verkade materialet trovärdigt? Att hjälpa till med
material var också en del av jobbet. En bra sida på internet som kom till användning var
www.esperanto.se/kiosk där länkar till dagstidningar från hela världen finns samlade.
Inför sista veckan av projektet skulle eleverna lära sig programmet Adobe Page Maker, som
skulle användas för att få en snygg layout till artiklarna för den tryckta tidningen. Eftersom
detta program endast fanns tillgängligt på ett begränsat antal datorer fick en elev från varje
grupp en genomgång av programmet. Meningen var sedan att dessa elever i sin tur skulle lära
de övriga i sina grupper.
Under den avslutande veckan började eleverna sammanställa material och skriva sina artiklar
till internet- tidningen och papperstidningen. Artikeln till tidningen som ska publiceras på
internet skrev de utan redigeringar i Word. Dessa artiklar lämnades sedan över till eleverna i
data grundkurs, layouten och sammanställningen. Page Maker användes till artiklarna för den
tryckta tidningen, där varje grupp fick begränsa sig till en A4, utom gruppen som jobbade
med NS-programmet, som fick två sidor till sitt förfogande. Detta innebar att eleverna också
fick träna sig på att begränsa sig och sammanfatta det de kommit fram till. Vissa upplevde
detta som mycket jobbigt. När Page Maker skulle användas stötte en del grupper på problem.
Eleverna tog ofta hjälp av varandra, men Handbok för Page Maker, kom till användning
några gånger.
Sista lektionen körde arbetet ihop sig för några grupper, p.g.a. tekniska problem. Vissa elever
blev väldigt stressade och vi lärare bestämde då att de grupper som inte blev klara fick lov att
använda även efterföljande veckas svensklektioner för att göra färdigt allt. Alla grupper blev
klara under denna vecka. Loggböckerna samlades också in.
Efterarbete och återkoppling
De två följande veckorna efter att tidningsartiklarna var klara ägnades samhällskunskapslektionerna
åt att jobba med artiklarnas innehåll. Artiklarna för papperstidningen kopierades
upp till eleverna i gruppen och de fick utgöra studiematerial dessa veckor. Annat aktuellt
material som kunde kopplas till artiklarna användes också. En lektion ägnades åt att diskutera
för- och nackdelar med NS-programmet utifrån den artikel som skrivits om detta. Eleverna
jobbade sedan med frågor till artiklarna, som de ansvariga grupperna formulerat. Svaren på
frågorna lämnades in. Förhoppningsvis har detta gett eleverna ökade kunskaper om ämnena
som togs upp i de olika artiklarna. De har lärt sig en del av att läsa andras artiklar, fått nya
idéer om hur man kan skriva, samt fått möjligheten att lära av varandra. Det är bra att de
märker att deras artiklar kan användas, och inte bara är något som läggs i en låda.
Den återkoppling eleverna fick på sitt arbete är individuella skriftliga kommentarer kring de
olika delarna av arbetet: en bedömning av artiklarna, kommentarer till loggboken och svaren
på frågorna till artiklarna.

Resultat
Eleverna har jobbat mycket bra och varit engagerade! De flesta av de mål som presenterades i
måldokumentet som delades ut till eleverna uppnåddes väl. En grupp skrev en artikel om NSprogrammet
utifrån intervjuer med elever på NS-programmet på De Geergymnasiet och Haga.
Samtliga elever utökade sina kunskaper om aktuella internationella frågor.
Alla elever tränade sig på att söka information på internet och källkritiskt granska det material
de hittade. De tio grupperna skrev alla tidningsartiklar där de fick jobba med ordbehandling
och layout. Alla elever fick prova på layoutprogrammet Page Maker. Vissa var mer aktiva i
användandet av detta program än andra. Tre grupper gjorde intervjuer. Sju grupper infogade
bilder i sina artiklar. De tre grupperna som inte gjorde detta, var grupperna från NS3b, som
hade mindre tid till förfogande. Fem grupper använde digitalkameran och tre grupper
scannade in bilder i sina artiklar.
Diskussioner om vilka regler som gäller för publicering av text och bild fördes i en del
grupper. Dessa frågor kunde vi kanske ha tagit upp mer allmänt med eleverna i samband med
arbetet, tiden var dock begränsad och eleverna tog ofta på egen hand reda på vad som gällde
när frågor kring detta kom upp.
Eleverna utvärderade arbetet i sina loggböcker. Några av de positiva och negativa
synpunkterna som kom fram var:
Det har varit ett roligt arbete. Kul med en annorlunda uppgift.
Arbetet har gått över förväntan bra. Det har varit ett ganska roligt arbete. Kul att skriva en
artikel som andra kommer att kunna se och läsa.
Det har varit intressant att arbeta med det här ämnet men nu i slutet har allting känts så
hopplöst helt enkelt när inte teknologin fungerar.
På vissa lektioner jobbade jag mer och på andra mindre. I slutändan tyckte jag att det var en
rolig uppgift och jag skulle rekommendera att fler lärare gör det med andra klasser.
Datorerna krånglade, vilket orsakade försening och stress. Vi hade också problem med
mailen så att alla fakta har inte kunnat överföras.
Jag tyckte om att arbeta i min grupp. Jag tyckte att det var kul att skriva en artikel men jag
önskar att alla kunde ha fått lära sig hur programmet Page Maker funkade.
Vi stötte på ganska mycket problem med Page Maker, men fick hjälp av Robert, väldigt duktig
kille.
Jag tycker att arbetet i vår grupp flutit på fint. Det är lätt att bli irriterade på varandra och
oense när alla har åsikter om allting, men jag måste säga att det har fungerat förvånansvärt
bra. Humöret har aldrig sjunkit under nollstrecket, ofta tack vare Andreas. Även intresset för
ämnet vi valt att arbeta med har under hela arbetsperioden hållit i sig.

3.2. Delprojekt: Näringsämnen
Denna del av projektet utgör ett samarbetsprojekt mellan biologi- och kemiämnena inom
avsnitten biokemi och humanfysiologi inom Kemi B och Biologi B. Projektet ska utgöra ett
exempel på vad NS-elever arbetar med inom de naturvetenskapliga ämnena. Projektet
behandlar näringsämnen och ska ha en anknytning till elevernas vardag, och ska utgöra en
förberedelse för fördjupade studier inom biokemi.
Tankar bakom delprojektet
Syftet med projektet är att använda ett nytt, problembaserat arbetssätt i kemi- och
biologiundervisningen, samt att utnyttja datorer på ett mer strukturerat sätt och använda IT
som ett naturligt hjälpmedel i undervisningen. Projektet ska öka samarbetet över
ämnesgränser.
Eleverna ska öka sina kunskaper om några valda näringsämnen och deras betydelse för
kroppen. Eleverna ska lära sig att sammanfatta sina arbeten och ta ut de viktigaste delarna,
eftersom de bara har tillgång till en sida per arbete i papperstidningen.
Arbetet ska presenteras på ett sådant sätt att det är lättläst och intressant för elever som inte
läser kemi eller biologi.
Introduktion av projektet
Projektet inleddes med att vi bjöd eleverna på saft och muffins i lektionssalen. Tanken med
detta var dels att vi skulle få en trevlig och avslappnad start på arbetet, och dels att ge eleverna
en konkret utgångspunkt för sina frågeställningar. Eleverna fick frågan om vilka ingredienser
som ingår i blåbärsmuffins – och vilka grupper av näringsämnen dessa tillhör. De fick också
ut en stencil med instruktioner och ramar för projektet samt exempel på användbara länkar (se
bilaga 2). Eleverna fick även förslag möjliga ämnen att arbeta kring, men de uppmanades att
själva försöka hitta på ämnen som intresserade dem.
Tillvägagångssätt
Under tre veckor användes lektionerna i biologi (2x80 minuter) och kemi (2x40 minuter) till
projektet. Eleverna arbetade i sju grupper om två till tre personer och de hade tillgång till 5
datorer på laboratorier (varav två nyinköpta till kemilaboratoriet, vilka kom väl till pass) samt
till datasalar. Vid ett lektionstillfälle fick eleverna en genomgång av layoutprogrammet Adobe
Page Maker.
De första lektionerna användes i huvudsak till att leta information på Internet, bibliotek samt i
artikeldatabaser. Sammanställningen skedde i två steg. Först skrevs en längre artikel (ca 2-3
sidor) i ordbehandlingsprogram (Microsoft Word), sedan skulle denna sammanfattas på en
sida i Page Maker. Eleverna hade möjlighet att ta foton med digitalkamera för sina artiklar.
Den längre artikeln ingår i nättidningen och den kortare i papperstidningen. Syftet med att
använda Page Maker för papperstidningen var att eleverna skulle få träna sig att använda
datorer för att själva göra layout, vilket de flesta tidigare aldrig gjort.

Resultat
Efter tre veckor hade eleverna producerat artiklar inom sex olika ämnen: Laktosintolerans,
Vegankost, Sötningsmedel, Vitaminer (A & C-vitamin), Antioxidanter, Fettsyrornas betydelse
för hälsan.
Utvärdering
Sista dagen av projektet lämnades en utvärderingsblankett ut till eleverna (se bilaga). Här
följer ett urval av elevernas svar:
På frågan: vad tycker du har varit bra med projektet?:
*Välja själv vad man vill arbeta med. Vi har haft lagom med tid. Intressanta arbetsområden.
Roligt. Kul idé med att göra en tidning.
*Det egna arbetet, kreativiteten. Att lära känna ett nytt dataprogram. Lite av en journalist!
*Att få jobba med Pagemaker.
*Bra med en annorlunda uppgift, bra att få lära sig lite om Pagemaker, intressant.
*Valfritt, fritt arbete, hjälp fanns att få om man ville. Kul att göra något som ska användas till
något konkret.
På frågan: vilka förbättringar skulle kunna göras?:
*Lite mer genomgångar om man har gemensamma ämnen.
*Mera tid.
*Lite längre tid att arbeta.
*Lite bättre info i början om tiden som vi hade på oss, man skulle fått lite mer tid på sig.
På frågan: vad har varit de största skillnaderna mot den vanliga undervisningen i Ke och Bi?
*Mer självständigt arbete än vanligt, vilket varit roligt.
*Att två arbeten ska göras av samma ämne.
*Det egna arbetet, arbetet i datasalen, letat efter egen fakta än att man fått det utdelat till sig
vid tavlan.
*Att vi gör arbeten i stället för prov… Jättebra!!
*Mycket mer självständigt arbete. Man undviker den traditionella ”sitta och lyssna”situationen.

*Det har varit fritt och det har varit bra att avbryta den traditionella undervisningen.
*Friare och man har fått fördjupa sig i något som man är intresserad av.
På frågan: tycker att du har lärt dig mer eller mindre i denna arbetsform?:
*Mer.
*Mer… skulle gärna fortsätta så här på kemin också, men ha lite undervisning så att man får
en grund.
*Varken eller. Kanske lite intressanta fakta om fett.
*Jag har lärt mig mer om det vi har jobbat med på det här viset. Annars måste jag läsa på
efter en genomgång för att komma ihåg, men om jag tycker att något är intressant så fastnar
det både på genomgångar och eget arbete.
*Inte någon nämnvärd skillnad. Eventuellt mer då man själv har fått lära sig ämnet för att
kunna fullfölja uppgiften.
*Jag har lärt mig mycket på grund av att man fått leta fram info själv och jobba med något
som man tycker är intressant.
*Ja, jag har lärt mig om vegankost och Pagemaker. Det ska bli kul att läsa allt alla andra
skrivit om. Kul att pröva på nya arbetssätt. Mera, mera, mera!
Urvalet av svar bygger på enkäter från sju elever. Övriga hade ännu ej kommit in vid
sammanställningen.
Slutsatser
Enligt utvärderingen verkar eleverna på det hela taget vara nöjda med projektet. Flera elever
uttryckte sig gillande om arbetsformen och många upplevde det som positivt att arbeta med
Page Maker.
3.3 Delprojekt: Engelska
Elevgruppens sammansättning hade genomgått förändringar sedan planeringen i slutet av
vårterminen. Nu på höstterminen fanns i min engelskgrupp från årskurs 2 ungefär hälften kvar
av de elever, som tillfrågats om de ville medverka i ett ITiS-projekt, och som svarat att de var
intresserade. I övrigt var eleverna nytillkomna.
Tankar bakom delprojektet
Jag var litet osäker, om hur vi skulle gå vidare, eftersom det också visat sig att jag endast hade
enstaka elever gemensamt med andra lärare i ITiS-projektet. I samband med att en del elever i
min engelskgrupp var på studiebesök, hade jag lektion med enbart de flesta elever i den
ursprungligen tillfrågade gruppen. De frågade hur det gått med projektet, - en del hade blivit

intervjuade om NS-programmet av andra NS-elever i årskurs 3 - , och undrade nu hur det
skulle bli med deras deltagande.
Under samtalet visade det sig att dessa elever i svensk historia läst om ´mejerskor`. Förslaget
att inom engelskans ram titta på kända engelskspråkiga kvinnor, deras liv och insats var en
idé, som tilltalade eleverna. Vid nästa lektionstillfälle informerades övriga elever om detta
projekt, och visade sig då också intresserade av att deltaga. Eftersom vi skulle börja med ett
språkområde, som sysslade med `brott och straff´, fick de välja mellan kända kvinnor och
kända brottslingar. Föga överraskande var det pojkar, som valde det sistnämnda.
Min avsikt med projektet var dels att det skulle framgå hur väsentligt det är att kunna
främmande språk vid vidare studier, dels att eleverna skulle bli bättre på flera saker, nämligen
att:
• Samarbeta med varandra
• Söka information på Internet, och använda sig av flera källor
• Läsa relativt stor mängd engelsk text och där sålla fram väsentliga fakta
• Bli bättre på ordbehandling
• Lära sig använda skrivarverktyg, t ex stavningskontroll
• Skicka e-post med bifogad fil
• Eventuellt hitta ett ämne för sitt projektarbete
Tillvägagångssätt
De fick under 2 veckor använda 2/3 av tiden ( d v s 2x 60 minuter/vecka ) + läxtid till
projektet. Datasalen i Språkens Hus bokades för dessa lektionstillfällen. Första veckan
användes i allmänhet till att leta material, och då främst på Internet. Den andra veckan
arbetade eleverna med att skriva ihop sin artikel. De skrev i allmänhet 2 eller 3 stycken
tillsammans. De skulle skriva sin artikel i Word, spara den filen och skicka den till mig för att
jag skulle kunna titta på den. De var instruerade att skriva i kolumn (2 kolumner /A4- sida)
och använda Times New Roman, storlek 12, samt helst begränsa sig till en kolumn. Detta
innebar att de var tvingade att välja bland de fakta de fått fram. Också måste de läsa mycket
engelsk text, och därvid förvissa sig om att de förstod vad de läste. Därefter skulle de själva
formulera en kort artikel med egna ord. Denna artikel kommer att finnas med i såväl
papperstidning som i nätversion.
Resultat
Det visade sig att en del hade svårt att följa instruktionen om att spara i Word och mejla mig
med bifogad fil. I de flesta fall bottnade detta i bristande kunskap – och på detta sätt fick de då
tillfälle att öva sig i att skicka meddelande till mig flera gånger. Att bifoga fil var nytt för
väldigt många, och de försökte skriva sin artikel direkt i mejl-texten. De fick då tillfälle att se
hur texten ändrats genom att se den i min mejl-låda. På detta sätt fick de träna flera gånger.
Också då jag påpekat att artikeln var för lång, eller att de i övrigt borde ändra på något
skickade de en ny version. Deras egna ambitioner gjorde också att de många gånger
finputsade sin artikel och skickade den flera gånger. Några elever ville illustrera sin artikel
med en bild och fick då hjälp med att scanna den, och sedan skicka bilden som bifogad fil
eller foga in den i texten.
Jag kunde boka datasalen i Språkens Hus under våra lektioner, och i övrigt hade de tillgång
till datorer i öppna datasalar och många hade dator hemma. Eleverna har inte ännu egna mejladresser
på skolan ,men många använder sig redan av Hotmail och de som inte redan öppnat

en sådan adress fick hjälp av andra elever med det. Min avsikt hade också varit att de skulle
använda Verktyg: språk. De lärde sig då svårigheten med engelska ord som låter likadant men
har olika stavning och innebörd!
Utvärdering
När eleverna var klara med sina artiklar bad jag att de skulle besvara ett frågeformulär,
för att jag skulle kunna se i vad mån mina förhoppningar med projektet hade infriats.(Bilaga 3)
När det gällde samarbete, hade 7 stycken elever arbetat enskilt, 10 stycken hade arbetat två
och två, och dessutom hade 6 elever arbetat i grupper om tre.
Alla hade använt sig av Internet-källor. Många hade hittat 6 – 7 olika källor, men i allmänhet
använt sig av 3 olika.
På frågan om vad som bestämt urvalet, angav man: de som verkade mest seriösa och
sanningstrogna. Vi jämförde även de olika innehållen.
Vilka svårigheter stötte Du på? var en av frågorna. Här svarar eleverna: Att endast ta med det
väsentliga. Mycket fakta på liten plats. - Många svåra ord och meningar på engelska. – få
ihop bra och väsentliga fakta utan att få ihop för mycket text. Att sålla alltså.- att få den kort,
svåra ord. – Att välja ämne. – Många oseriösa hemsidor, det var mycket att sålla bort.
På frågan vilka man haft hjälp av i arbetet, är svaren att man hjälpts åt ( i gruppen) och fått
hjälp av andra kompisar, läraren och av lexikon.
Något Du tycker varit bra med projektet? Att jag har lärt mig mycket att skriva på engelska,
mitt ordförråd har förbättrats. – Att söka fakta och lära sig plocka ut det väsentliga utan att
det blir för långt- och även formulera det på ett kort och intressant sätt. – Eget arbete, eget
ansvar. –Det var jätteintressant och kul att arbeta på det sättet. Vi lärde oss att skriva på
egen hand och nya ord samtidigt som vi använde datorer. Jag arbetar gärna på detta sätt fler
gånger.
På frågan om vad man lärt sig genom att utföra arbetet på datorer svarar eleverna, att Nu kan
jag bifoga filer via mail. – jag kan nu mejla över dokument! Och även blivit bättre på att söka
fakta. – Hittade nya sökmetoder. – sätta text i en kolumn – Jag har blivit bättre på att söka
och att läsa engelska. – Jag lärde mig att kontrollera texten med hjälp av engelsk
rättstavningskontroll.
Efter att ha läst elevernas svar tycker jag faktiskt att man kan säga att alla mål med projektet i
engelska har uppfyllts, eftersom också en flicka har hittat ett ämne för sitt projektarbete:
fredpristagaren Aung San Suu Kyi från Burma, en person, som hon förut inte ens visste
existerade!

3.4 Delprojekt: Design av nättidning
De artiklar som producerats i de övriga delprojekten publicerades, förutom i en traditionell
tidning, i en nättidning. För att skapa en tidning som är enkel att administrera och hålla
uppdaterad krävdes, förutom arbete av design- och layout- karaktär, även en del
programmeringsarbete. Eftersom eleverna som utgjorde projekt- gruppen studerade kursen
datakunskap grundkurs och således var att betrakta som nybörjare på området överlämnades
programmeringsarbetet till lärargruppen.
Tankar bakom delprojektet
Syftet med projektet var dels att eleverna skulle få tillfälle att skapa något bestående under
kursen och dels att de skulle få bekanta sig med en fri standard för layout och design.
Genomförande
Eleverna fick en introduktion i HTML (HyperText Markup Language) under c:a två timmar.
Lika lång tid ägnades åt att visa dem grundläggande användning av en professionell
applikation för webdesign. Sedan skapades grupper om 3-5 personer som presenterade varsitt
designförslag. Förslagen dokumenterades på papper. Med dessa förslag som grund kunde så
grupperna sätta igång med att implementera varsin design. Vid projektets slut valdes ett
elevarbete ut för att stå som grund för nättidningen. Lärargruppen kompletterade med
nödvändigt programmeringsarbete.

4. Diskussion
Lyckades vi uppnå våra syften?
Projektet uppfattades som någonting positivt i arbetslaget och vi har fått god respons från
eleverna. Vi lärare, och helt säkert också eleverna, har fått ökad säkerhet och vana vid att
använda datorn i skolarbetet. På det hela taget tycker vi att vi har lyckats uppnå våra syften
och arbetet har försiggått i en mycket positiv atmosfär. Det har helt enkelt varit roligt och
utvecklande att arbeta med detta projekt!
Den beskrivning av NS-programmet som vi planerat visade sig svårare att göra. Delvis beror
detta på att programmet bearbetas och förändras mellan årskurserna.
Nättidning och/eller papperstidning?
Från början var syftet att enbart göra en nättidning. Vår handledare rådde oss dock att under
projekttiden huvudsakligen begränsa oss till att framställa en papperstidning. Kunskaperna i
Webdesign inom arbetslaget visade sig vara begränsade, och att sammanställa nättidningen
blev en uppgift för i huvudsak en enda lärare och elevgrupp.
I efterhand kan vi konstatera att det var klokt att i första hand göra en papperstidning under
projekttiden, men att tiden för eleverna att redigera papperstidningen blev något knapp.
Anledningen till denna tidsbrist var att den elevgrupp som hade ansvar för redigeringen måste
invänta resultat från de andra grupperna för att kunna börja med sitt arbete.
Vann vi något på att använda Page Maker?
Att använda Page Maker upplevdes av en del som en ökad svårighet, eftersom de flesta av
lärarna i laget inte hade arbetat med detta program förut och tiden att lära sig att använda det
var mycket kort. Tillgången till datorer med Page Maker installerat var begränsad (endast sju
datorer i en av datasalarna, eftersom skolan inte har mer än sju användarlicenser för
programmet). Samtidigt uttryckte sig ett antal elever positivt om att få lära sig att arbeta med
Page Maker. Vi kan konstatera att det inte hade varit nödvändigt att använda Page Maker,
eftersom vi kunnat göra samma sak i Word. En del elever upplevde det dock positivt att lära
sig ett nytt program.
Och framtiden…?
Genom detta projekt har vi definitivt lyckats få bort rädslan för att använda ny teknik och
illustrerat användbarheten av den. Det är vår förhoppning att eleverna, både pojkar och
flickor, även i framtiden kommer att fortsätta att pröva nya vägar och våga se möjligheterna,
och inte bara svårigheterna, i ny teknik.

5. Litteraturförteckning
Hård af Segerstad, H. Helgesson, M. Ringborg, M. Svedin, L. (1998) Problembaserat
lärande- Idén, handledaren och gruppen. Stockholm: Liber.
Måldokument. Utformade för teman på TVÄRS, ett tvärvetenskapligt samhällsprogram på
Katedralskolan i Linköping.
Adobe Page Maker handbok
www.esperanto.se/kiosk

De Geergymnasiet Bilaga 1
Norrköping
Ht 2001
SQ/JFB
ITiS- projekt: En tidning om världen
ITiS- projektet är ett samarbetsprojekt i svenska och samhällskunskap för NS3a
och ett samhällsprojekt för elever i NS3b som ska resultera i en tidning som
eleverna skapar tillsammans med andra elever på NS- programmet.
Tid:
Tidsåtgången beräknas till två veckor (v. 39 och 40). Lektionstiden i svenska och
samhällskunskap användes av elever i NS3a. Lektionstiden i samhällskunskap
användes för elever i NS3b. Eleverna förutsättes använda även annan tid.
Mål:
Eleverna ska:
• presentera NS-programmet utifrån intervjuer med elever på programmet
• utöka sina kunskaper om aktuella internationella frågor
• lära sig vilka regler som gäller för publicering av text och bild
Eleverna ska träna sig i att:
• skriva tidningsartiklar där vikt fästes vid layout
• använda dataprogram för layout
• söka information på internet
• utöva källkritik
• intervjua
• använda digitalkamera
• infoga bilder i tidningsartiklar
Arbetssätt:
Eleverna arbetar i grupper med 3-4 personer i varje grupp. Gruppsammansättningen
bestämmes av eleverna. Gruppen väljer själv inriktning inom temat. Datasalar är
bokade för eleverna.
Eleverna skriver individuellt loggbok om sitt arbete.
Examination:
Tidningsartikel, som ska vara färdig fredag vecka 40.
Loggboken.
Andra examinationer kan tillkomma

ITiS-projekt: Näringsämnen
Bilaga 2
ITiS-projektet är ett samarbetsprojekt i biologi och kemi som ska resultera i
artiklar till en tidning som skapas tillsammans med andra elever på NSprogrammmet.
Tid:
Projektet kommer att pågå under tre arbetsveckor (v.43-46). Lektionstid i
biologi och kemi respektive enbart i biologi används för projektet. Även icke
lektionsbunden tid kommer att behöva ägnas åt projektet.
Mål:
Deltagarna i projektet skall:
• Få ökade kunskaper om matsmältningen och kroppens behov av olika näringsämnen.
• Utöka sina kunskaper om näringsämnens kemiska uppbyggnad.
• Få träning i att sammanställa sitt arbete i artikelform.
• Övning i att använda layoutprogram.
Arbetssätt:
Arbetet sker i grupper om ca tre elever. Projektet redovisas i form av en
uppsats. Innehållet i uppsatsen skall sammanställas till en artikel på en sida,
inklusive eventuella bilder tagna med digitalkamera.
Användbara länkar:
www.vetskapskoltema.nu -> Tema mat
www.slu.se -> Forskning -Forskning kring livsmedel
www.matplatsen.nu
www.nmtf.y.se - Näringsmedicinska terapeutförbundet
www.naringsrad-naringsron.com -Tidskriften Näringsråd och näringsrön
www.mjolkframjandet.se - Mjölkfrämjandet
www.slv.se - Livsmedelsverket
http://safari.hsv.se - Sökmotor för svensk forskning
Förslag på ämnen:
• Fettsyrornas betydelse för hälsan.
• Matfett i butikerna – innehåll av mättade, enkelomättade och fleromättade fettsyror.
• Sötningsmedel
• Olika sockerarter i olika livsmedel.
• Vitaminer – deras verkan i kroppen.
• Antioxidanter
• Vegankost – får veganer i sig alla näringsämnen som kroppen behöver?

Namn: …………………………………………..
Samarbetspartner: ………………………………
Valt ämne: ………………………………………
Var hittade Du Dina källor? ………………………
Hur många Internet-källor hittade Du? …………………………………………………
Hur valde Du ut de Du ville använda Dig av? …………………………………………..
Vilka svårigheter stötte Du på? ………………………………………………………….
Bilaga 3
Vem/ vilka fick Du då hjälp av? – och med vad? ……………………………………………
………………………………………………………………………………………………..
Något Du tycker har varit bra med projektet? ………………………………………………..
Något Du tycker bör förbättras? ………………………………………………………………..
Vi har ju använt oss av datorerna. Något Du tycker Du lärt Dig, eller blivit bättre på i
samband med detta? Något Du skulle vilja lära Dig/ träna mer ?