Källan 2/2006 - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.
Källan 2/2006 - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.
Källan 2/2006 - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
i Helsingfors där han studerade. Den lilla<br />
tidningen parodierar alla de genrer som<br />
ingick i den tidens dagspress. Det slående<br />
är vilken driven skribent Topelius<br />
var redan som tonåring. Carola Herberts<br />
och Laura Mattson, som arbetar inom<br />
utgivningsprojektet Zacharias Topelius<br />
Skrifter, har gett ut och kommenterat<br />
Ephemerer. Zacharias Topelius första tidning<br />
1834–1835, som nu för första gången finns<br />
i tryckt form.<br />
En annan skrivande yngling var Eric<br />
Gustaf Ehrström, sedermera kyrkoherde<br />
för svenska församlingen i S:t Petersburg<br />
och en av de tidigaste talesmännen för<br />
finskan som nationalspråk. Under sin informatorstid<br />
hos lagman Krogius i Åbo<br />
fick han följa med på familjen Krogius<br />
sommarresa till Tavastland 1811. I sin<br />
Eric Gustaf Ehrström<br />
En resa till<br />
Tavastland<br />
år 1811<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>litteratursällskapet</strong> i <strong>Finland</strong><br />
57<br />
resedagbok skrev han ner iakttagelser<br />
om både folkets och ståndspersonernas<br />
dagliga liv, han beskrev städer och sevärdheter<br />
och fascinerades av de redan<br />
då berömda natursköna trakterna i Tavastland.<br />
Dagboken Minnen af en resa från<br />
Åbo till Tavastland 1811 utges av Johanna<br />
Wassholm. Rainer Knapas har skrivit en<br />
inledande artikel.<br />
Bokvåren 2007<br />
Sven Hirn ger ut en bok om hotell och<br />
restauranger i Helsingfors under slutet av<br />
1800-talet och början av 1900-talet. Under<br />
titeln Från värdshus till Grand Hotel presenterar<br />
han både legendariska och i dag<br />
bortglömda etablissemang i den växande<br />
huvudstaden. Bokens fina illustrationer<br />
bidrar till att locka fram tidsandan.<br />
Litteraturvetaren Arne Toftegaard Pedersen<br />
har också skrivit en bok kring temat<br />
Helsingfors och urban kultur. Han<br />
har studerat hur staden beskrivs i 1910talets<br />
finlandssvenska prosa. Det är en<br />
mångfasetterad bild som träder fram i<br />
stadsskildringarna, och tidens fö<strong>rf</strong>attare<br />
höll sig inte bara till Helsingfors utan<br />
skrev också om världsmetropoler som<br />
New York och småstäder som Nykarleby,<br />
därav bokens titel Helsingfors är inte hela<br />
världen.<br />
I serien Svenskt i <strong>Finland</strong> – finskt i<br />
Sverige utkommer den fjärde och sista<br />
delen. Den behandlar språket ur en rad<br />
olika synvinklar: historiska, språkvetenskapliga,<br />
språksociologiska. Gemensamt<br />
för artiklarna i boken är att de behandlar<br />
förhållandet mellan dels språk och samhälle,<br />
dels olika språksamfund. Delen<br />
har titeln Ordens makt och maktens ord,<br />
och redaktörer är Olli Kangas och Helena<br />
Kangasharju.<br />
Max Engman ger ut boken Gränsfall.