Källan 2/2006 - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.

More documents

Recommendations

Info

När Hugo Bergroths Finlandssvenska utkom 1917 hade svenskan i Finland redan debatterats och diskuterats i flera decennier. närmare varandra, dels behovet av att reformera den svenska rättstavningen. Mötet utarbetade ett övergångsförslag som byggde på att stavningen skulle stämma överens med uttalet. Både debatten om särdragen och rättstavningsdebatten kom att präglas av tidens kulturella och politiska strömningar. Av dessa kan särskilt lyftas fram skandinavismen och den med skandinavismen nära besläktade svensknationella rörelsen i Finland som uppstod som en reaktion mot de radikala finskhetssträvandena. Ämnet för min avhandling är svensk språkplanering i Finland under andra hälften av 1800-talet och början av 1900talet mot bakgrund av den nationella och politiska utvecklingen under perioden. Jag fokuserar på de två ovannämnda debatterna om stavning och särdrag. Stav- 48 Hugo Bergroth 1932. (SLSA 1007) ningsdebatten gäller både Sverige och Finland, vilket gör det möjligt att studera hur debatten utformades i de olika samhälleliga kontexterna i de båda tidigare rikshalvorna. Då det gäller särdragen begränsar jag mig till den finländska svenskan och den speciella kontext som Bergroth skildrar i det inledande citatet, d.v.s. det finska och ryska inflytandet. Sambandet mellan skandinavismen och synen på svenskan i Finland är av särskilt intresse i min undersökning. Den puristiska synen på det svenska språket i Sverige har betraktats som en motreaktion mot skandinavisternas liberala syn på lån från de övriga nordiska språken. Purismen kom också att påverka diskussionen i Finland och valet av ett högsvenskt språkideal. Förhållandet mellan purism och skandinavism måste emellertid betraktas som särskilt intressant för Finlands del eftersom skandinavisterna här tydligt betonade kopplingen till Sve-
ige, en koppling som på det språkliga området motsvaras av en strävan efter enhet, d.v.s. ett gemensamt högsvenskt ideal. Diskussionen om skandinavismen är en del av en övergripande frågeställning som gäller språkplaneringens roll inom nationalitetsbygget och därmed också själva språkets roll i konstituerandet av gemenskaper, eller det som av Benedict Anderson har kallats ”föreställda gemenskaper”. I det här fallet sträcker sig den föreställda gemenskapen över de politiska gränserna, och en viktig fråga blir då hur förhållandet mellan å ena sidan den politiska gemenskapen Finland, å andra sidan den svenska språkgemenskapen (eller nationaliteten) avspeglar sig i debatten om språket och synen på de språkliga idealen. Ett sätt att komma åt denna problematik är att fokusera på de nätverk som filologerna i Sverige och Finland bildade och där universitetet i Uppsala kom att fungera som en viktig mötesplats och ett forum för utbyte av idéer. I många av debattdeltagarna förenas också ett intresse för språket med ett engagemang i nationella spörsmål. Detta gäller förstås A. O. Freudenthal, men också t.ex. filologen och folklivsforskaren Artur Hazelius som i dag är mest känd som Skansens grundare. Genom att studera korrespondensen mellan filologer i Finland och Sverige kan jag skapa mig en uppfattning om det kulturella och akademiska samarbetet länderna emellan men också om hur tankar och idéer spreds och formades av ett större sammanhang där nation, språk och självbild spelade en viktig roll. Min undersökning kan betecknas som idéhistorisk: i fokus står normeringsidén, eller standardiseringen. Avhandlingen kan också hänföras till nationalismforskningen eftersom jag med hjälp av den ökade förståelsen för det språkliga drar 49 slutsatser om den svensknationella rörelsen i Finland. Det är viktigt att notera att debatten om språket inte endast var knuten till skandinavism eller nationalitet: särskilt rättstavningsdebatten uppfattades också som en social och pedagogisk fråga. Uppsaliensaren J. A. Lundell konstaterade att stavsättet var avgörande för hur svenskarna skulle tillägna sig ”den allmänna medborgerliga bildning, som det nutida samhället af hvar och en kräfver”. Debatten om språket måste alltså också förstås mot bakgrund av det moderna medborgarsamhällets framväxt. Jennica Thylin Källor och litteratur Anderson, Benedict: Imagined Communities, London, New York 2003 [1983]. Bergroth, Hugo: ”Den bildade finlandssvenskan”, Det svenska Finland. Folket och odlingen, första bandet, utg. Gabriel Nikander, Helsingfors 1922. Elmevik, Lennart (utg.): Saga och sed. Kungl. Gustav Adolf Akademiens årsbok 1990, Uppsala 1991. Engman, Max & Henrik Stenius (red.): Svenskt i Finland 1. Studier i språk och nationalitet efter 1860, SSLS 511, Helsingfors 1983. Freudenthal, Axel Olof: ”Om svensk språkkunskap. Särdeles med afseende på Finland”, Album utg. af nyländingar IV, Helsingfors 1868. Laurén, Christer: Normer för finlandssvenskan. Från Freudenthal till 1970-tal, Helsingfors 1985. Loman, Bengt: ”Perspektiv på Bergroth”, Svenskt i Finland 1. Studier i språk och nationalitet efter 1860, SSLS 511, red. Max Engman & Henrik Stenius, Helsingfors 1983. Loman, Bengt: ”Uppsala tur och retur 1861– 1914”, Saga och sed. Kungl. Gustav Adolf Akademiens årsbok 1990, utg. Lennart Elmevik, Uppsala 1991. Lundell, J. A.: Om rättstavningsfrågan. Tre föreläsningar, Stockholm 1886. Mustelin, Olof: Stafva eller stava? Svenska rättstavningssträvanden i Finland i slutet av 1800talet, SSLS 664, Helsingfors 2004.
Page 1 and 2: 2 • 2006 S V E N S K A L I T T E
Page 3 and 4: Nya forskningsprojekt Fem nya forsk
Page 5 and 6: Forskarens vardag är att sitta fra
Page 7 and 8: Ungdomarna och traditionerna Hur up
Page 9 and 10: a och människors omtanke om andra,
Page 11 and 12: skulle vilja att deras egen jul är
Page 13 and 14: julaftonen: ”Alla de här alkohol
Page 15 and 16: det ska sitta etc. […] Jag överg
Page 17 and 18: Gamlas dans har blivit en skoltradi
Page 19 and 20: ”Sånt kan talko ge, blott man ä
Page 21 and 22: ekonomiska möjligheter att anstäl
Page 23 and 24: för att få vissa stora jobb sköt
Page 25 and 26: Renoveringen av Kronoby kyrka påg
Page 27 and 28: Ett annat sätt att samla in medel.
Page 29 and 30: Ibland måste man improvisera. För
Page 31 and 32: stad, din närmaste stad eller andr
Page 33 and 34: Lassfolks i Jakobstad inrymmer i da
Page 35 and 36: av Finlands mest dominerande kultur
Page 37 and 38: Bland skådespelare, författare oc
Page 39 and 40: Programblad av Ezio Toffolutti till
Page 41 and 42: Aina och Karl Grönlund på äldre
Page 43 and 44: Historiska och litteraturhistoriska
Page 45 and 46: glasdörrarna ser man vackert inbun
Page 47 and 48: Böcker som har tillhört Solveig v
Page 49: ”Den finländska svenskan” cirk
Page 53 and 54: Under rubriken ”Finland - det mes
Page 55 and 56: Spara talet på webben Hur talas de
Page 57 and 58: ELNA KILJANDER - arkitekt och formg
Page 59 and 60: i Helsingfors där han studerade. D
Page 61 and 62: Böcker 2006 Eric Gustaf Ehrström
Page 63 and 64: Fredrika Runeberg föddes 1807 och
Page 65 and 66: Finland första opera, Kung Karls j
Page 67 and 68: För meddelanden Böckerna leverera

Källan 2/2006 - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?