FMV:s årsredovisning 2011

å r s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1

R e s u lt a t i k o r t h e t 

Resultat i korthet 

Ekonomi 2009 2010 2011 

Ekonomiskt resultat, mnkr 37 13 4 

Fakturering, mdkr 18,5 19,6 19 

Årsarbetskrafter genomsnitt, antal 1 516 1 500 1 471 

Debiteringsgrad, procent 74,5 74,4 73,8 

Leveransförmåga 2009 2010 2011 

FMV:s kundorderstock mdkr 45 564 62 254 59 850 

– varav Försvarsmakten 37 376 53 545 52 769 

FMV:s leveransförmåga, procent 91 93 94 

Konkurrensutsättning 2009 2010 2011 

Varor, procent 39 48 54 

Resurskonsulter, procent 57 65 74 

Tjänsteprodukter, procent 45 47 56 

Total, procent 43 49 57 

Personal 2009 2010 2011 

Sjukfrånvaro, procent 1,9 2,1 2,2 

Kompetensutveckling 3 3,2 3,5 

Källa: FMV:s produktionsledningssystem. 

2 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 

Karlsborg 

Skövde 

Östersund 

Arboga 

Vidsel 

Enköping 

Stockholm 

Linköping Karlskrona 

R e s u lt a t i k o r t h e t 

Verksamheten bedrivs huvudsakligen 

i Stockholm. Myndigheten 

har även verksamhet i bland annat 

Arboga, Enköping, Karlsborg, 

Karlskrona, Linköping, Skövde, 

Vidsel och Östersund. 

F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 

3

F M V – t e k n i k f ö r S v e r i g e s s ä k e r h e t 

Uppgifter 

Försvarets materielverks uppgifter återfinns i förordning en 

2007:854 med instruktion för Försvarets materiel verk 

och FMV:s regleringsbrev. Försvarets materielverk har 

bland annat till uppgift att anskaffa, vidmakthålla, 

destruera och kassera materiel och förnödenheter på 

uppdrag av Försvarsmakten samt inom detta område 

biträda Försvarsmakten i fråga om långsiktig materielförsörjningsplanering 

och materielsystemkunskap. På 

uppdrag av Försvarsexportmyndigheten (FXM) bedriver 

FMV exportrelaterad verksamhet inom försvarssektorn 

(förordning 2010:566). FMV handlägger ärenden som 

rör immaterialrättsliga frågor och är patentorgan för 

FMV – Teknik för Sveriges säkerhet 

myndigheter som hör till försvarsdepartementet. Inom 

FMV finns ett certifieringsorgan som ska upprätta och 

driva en certifieringsordning för säkerhet i ITprodukter 

och system. 

Verksamhet 

FMV bedrev sin verksamhet 2011 inom Försvarsdepartementets 

utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap, 

under verksamhetsområdet Försvar. FMV:s 

verksamhet är indelad i fem prestationsområden: 

Anskaffning, Ledningsstöd, Driftsstöd, Internationella 

materielsamarbeten och industrifrågor samt Evaluering och 

certifiering av ITsäkerhetsprodukter. 

F M V – t e k n i k f ö r S v e r i g e s s ä k e r h e t 

Mål för verksamheten 

FMV redovisar sin verksamhet enligt de av regeringen fastslagna målen. Målen framgår av sammanställningen nedan. 

Mål Återrapporteringskrav 

i enlighet med regleringsbrevet för FMV 2011 

1 Redovisa de åtgärder som genomförts för att tillmötesgå regeringens principer för materielförsörjningen. 

Informera om de åtgärder FMV planerar att genomföra för att öka handlingsfriheten i materielförsörjningen. 

Redovisningen ska i möjligaste mån vara jämförbar över tid. 

Avvikelser från principerna som av myndigheten bedöms som betydande ska särredovisas. 

Redovisa andelen materiel som beställts enligt principerna anskaffning respektive utveckling. 

2 Redovisa mängden leverantörsbeställningar som FMV har lagt under året som svarar mot kundbeställningar 

från Försvarsmakten. 

Redovisa mängden kundbeställningar som FMV har tagit emot från Försvarsmakten. 

Av redovisningen ska även antalet beställningar från Försvarsmakten vid ingången av året respektive utgången 

av året samt en analys av skillnaden däremellan framgå. 

Redovisningen av mål 2 bör tas fram i samråd med Försvarsmakten. 

FMV ska även redovisa vilka överenskomna materielleveranser respektive övriga leveranser till Försvarsmakten 

som ej har genomförts under året, samt vilka åtgärder som vidtagits med anledning av detta. 

3 FMV ska inom ramen för anslaget 1:11 anslagspost 1 Internationella materielsamarbeten och industrifrågor m.m. 

tillhandahålla resurser inom teknik och materielförsörjning (inklusive forskning) för stöd till regeringen. 

4 FMV ska redovisa uppnått resultat avseende certifieringsverksamheten samt redovisa kostnaderna för detta. 

Myndigheten ska även redovisa intäkterna från sålda certifieringstjänster. 

5 FMV ska redovisa vilka uppdragsgivare myndigheten har rapporterat till och i vilken utsträckning uppgifterna har 

kunnat lösas. 

6 FMV ska redovisa resultatet av den dialog som har genomförts med de myndigheter som kan antas ha liknande 

behov av materiel och systemlösningar som Försvarsmakten samt övriga resultat i arbetet med att öka civila och 

militära synergieffekter. 

Resultatet ska kommenteras i förhållande till tidigare års civila och militära synergieffekter. 

7 FMV ska redovisa i vilken utsträckning verksamhet överförs till industrin. Redovisningen ska inkludera en 

bedömning av vilka kostnadseffektiviseringar som åstadkommits genom industrins utökade åtaganden i 

materielprocessen. Redovisningen ska även innehålla en bedömning av skilda segments konkurrensutsättning 

inom relevanta områden. 

8 FMV ska stödja Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i dess arbete med förhandlingar om allmänt 

säkerhetsskyddsavtal med andra länder. 

9 FMV ska stödja Försvarsmakten med samordning av det nordiska samarbetet (NORDEFCO), inom frågor som 

faller under FMV:s kompetensområde. 

10 FMV ska på uppdrag av FXM stödja svensk försvarsmaterielexport samt försäljning av övertalig materiel. FMV ska 

inom ramen för dessa uppgifter sluta avtal med industri och underleverantörer på uppdrag av FXM. 

12 Försvarets materielverk ska redovisa investeringarnas utfall. I de fall utfallet skiljer sig från planen ska detta 

kommenteras och motiveras. 

13 FMV ska genom resultatindikatorer, nyckeltal eller på annat sätt visa om myndighetens verksamhet bedrivits 

effektivt och med god hushållning. Av redovisningen ska om möjligt framgå en jämförelse med de två senast 

föregående åren. Utvecklingen ska analyseras och kommenteras. 

14 FMV ska avvakta med åtgärder som kan försvåra den reformering av stödverksamheten som FSK (Fö 2010:01) 

ska lämna förslag till. 

15 FMV ska i årsredovisningen lämna en separat resultatrapport över samtliga kostnader och intäkter i tjänsteexportverksamheten. 

16 Andelen upphandlingar med undantag i förhållande till totala antalet upphandlingar ska redovisas. Motiven till 

undantagen ska redovisas på en aggregerad nivå och kommenteras. 

17 FMV ska redovisa hur stor andel av verkets leverantörer som utgörs av små eller medelstora företag. Av redovisningen 

ska framgå andel av såväl leverantörsbeställningar lagda under året som av den totala leverantörsstocken. 

18 FMV ska samråda med FRA vid utveckling, anskaffning och driftsättning av system eller utrustning som kan 

användas för signalspaningsändamål. 

19 FMV ska per den 1 januari 2011 överföra ansvaret för avtal till FXM. De avtal som avses är de som FMV har ingått 

för staten om försäljning, leasing eller utlåning av materiel i exportsyfte. Myndigheterna bemyndigas att närmare 

besluta och överenskomma om vilka avtal som avses med överföringen. FMV och FXM ska senast den 1 april ha 

vidtagit de åtgärder som följer av att avtalen överförs till FXM per den 1 januari 2011. 

4 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 5 

Hänvisning 

kapitel 

Anskaffning 

Resultat verksamhet 

Prestationer – Internationella 

materielsamarbeten och 

industrifrågor 

Prestationer – Evaluering 

och certifiering av ITsäkerhetsprodukter 

Särskilda redovisningar 













Särskilda redovisningar

i n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g 

Innehållsförteckning 

Resultat i korthet 2 

FMV – Teknik för Sveriges säkerhet 4 

Uppgifter 4 

Verksamhet 4 

Mål för verksamheten 5 

Generaldirektören har ordet 8 

Resultat verksamhet 10 

Ekonomiskt resultat och investeringar 10 

Prestationer 10 

Kundorderstock 13 

Leveransförmåga 15 

Kvalitet 16 

Effektivitet i verksamheten 17 

Medarbetare och arbetsmiljö 22 

Ny inriktning och förnyelse 22 

Åtgärder för att utveckla medarbetare mot 

verksamhetens krav 23 

Ledarförsörjning och ledarutveckling 23 

Personalförsörjning 24 

Attraktiv arbetsgivare och en god arbetsmiljö 25 

Anskaffning 27 

Inriktning för materielanskaffningen till Försvarsmakten 27 

Helikopter 16 30 

Taktiskt UAVsystem 30 

Minröjfartyg Koster 31 

Vapenstation 01 32 

Snabbanskaffning av bandvagnar 32 

Drivmedelsmateriel 33 

Samarbete FMV och norska FLO 33 

Ledningsstöd 34 

Informationssäkerhetsdeklaration ISD 34 

Verifiering och prov 34 

Patent, varumärken, mönster och upphovsrätt 35 

Driftstöd 36 

Projekt NOLI 36 

Tekniskt Informationscentrum 37 

FM Satkom 37 

Vidmakthållande av fasta radarsystem 37 

Internationell spedition 37 

Test och evaluering 38 

Internationella materielsamarbeten 

och industrifrågor 39 

Strategisk materielförsörjning 40 

Strategier för materielförsörjningen 40 

Internationellt samarbete 41 

Evaluering och certifiering 

av IT-säkerhetsprodukter 44 

Särskilda redovisningar 46 

Försvarsunderrättelseproduktion 46 

Militära och civila synergieffekter 46 

i n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g 

Stöd till Försvarsexportmyndigheten (FXM) 47 

Systemintegration, löpande drift och underhåll 48 

Säkerhetsskyddsavtal 50 

Överföring av avtal 50 

Små och medelstora leverantörer 50 

Undantag från lagen om offentlig upphandling 50 

Tjänsteexport 51 

Nordiskt samarbete 51 

Samråd om signalspaningssystem 51 

Handlingsprogram för ett effektivare FMV 51 

Minskade kostnader i materielprocessen 52 

Väsentliga händelser 53 

Förkortningar och förklaringar 54 

Ekonomisk redovisning 56 

Sammanställning av väsentliga uppgifter 56 

Resultaträkning 57 

Balansräkning 58 

Anslagsredovisning 59 

Finansieringsanalys 60 

Redovisningsprinciper 61 

Särskilda tilläggsupplysningar 62 

Noter 63 

Intern styrning och kontroll 70 

Styrelse 72 

6 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 7

G e n e r a l d i r e k t ö r e n h a r o r d e t 

Försvarets materielverk ska förse försvaret med försvarsmateriel 

och tjänster och det ska ske på ett kostnadseffektivt 

sätt. Det är på så vis vi bidrar till den svenska 

försvarsförmågan. 

FMV arbetar efter en strategi där vi i första hand ska 

anskaffa färdigutvecklad materiel som finns på marknaden. 

Finns ingen färdigutvecklad lösning som enkelt går att anpassa, 

är det utveckling i samverkan med andra länder som 

gäller. Samarbeten med andra länder är en nödvändighet 

både när det gäller utveckling och anskaffning. Är inget av 

alternativen möjliga måste vi utveckla själva. Så långt det 

är möjligt ska kostnader och risker delas på flera för att det 

ska bli kostnadseffektivt. Den materielförsörjningsstrategin 

lever och verkar FMV efter. 

Materielförsörjningsstrategin i praktiken 

Försvarsmakten har behov av transportfordon som kan ta 

sig fram i väglöst land, det vill säga bandvagnar. FMV har 

uppdraget att från 2013 leverera nya fordon och FMV var 

vid ingången av 2011 i full gång med att konkurrensupphandla 

de första drygt 100 fordonen. 

En upphandling är en ganska komplicerad historia 

som börjar med att kravspecifikationen ska utformas och 

skrivas ned. Det betyder att FMV tillsammans med kunden 

Försvars makten bestämmer vad fordonen ska klara, hur 

Generaldirektören har ordet 

stora de ska vara och tusen andra detaljer. Sedan ska anbudsförfrågningar 

skickas ut och de inkomna svaren ska mycket 

noggrant analyseras och jämföras. Fordonen ska provköras 

i olika klimat och under olika förhållanden. Det tar tid och 

det ska ta tid för att det ska bli rätt. Om det finns minsta 

tveksamheter kring FMV:s agerande är risken stor att upphandlingen 

blir överklagad. I vissa fall kan den rättsprocessen 

göra att leveranserna försenas och ytterst att den svenska 

försvarsförmågan eller svenska soldaters säkerhet äventyras. 

Under våren 2011, mitt i upphandlingsarbetet, uppstod 

ett behov av nya fordon anpassade för insatsen i Afghanistan. 

Det är kostnadskrävande att bygga om befintliga 

fordon för de ökenartade förhållandena i Afgha nistan 

och upphandlingen av de nya bandfordonen var ännu inte 

klar. Att mitt i en pågående konkurrensupphand ling gå ut 

och direktupphandla fordon från något av de företag som 

lämnat in anbud var inte att rekommendera. Det skulle 

kunna misstolkas och uppmana till framtida överklaganden 

och förseningar. 

Problemet löstes genom leasing av befintliga nederländska 

bandvagnar som de inte hade behov av just då, 

konkurrensupphandlingen kunde fortsätta ostörd och 

avslutas med beslut om anskaffning av på marknaden 

befintliga fordon. Upphandlingen överklagades inte. 

Under 2011 har FMV genomfört flera anskaffningar 

som ställt extrema krav på snabbhet och på förmågan att 

FMV:s generaldirektör Gunnar Holmgren diskuterar detaljer med Patrik 

Dovskog, chef för helikopteravdelningen på FMV, och försvarsattaché 

Jörgen Ericsson. Det var i november 2011 i samband med att FMV 

tog emot de första svenska Helikopter 16 Black Hawk från US Army 

i Sikorskys helikopterfabrik i Stratford utanför New York. 

genomföra materielanskaffningar på ett nytt sätt: nytt 

statsflygplan, det helt nya helikoptersystemet 16 eller den 

nya taktiska UAV:en Örnen för att ta några exempel. 

Varje år hanterar vi på FMV knappt 1 000 olika 

projekt. Varje år avslutas och tillkommer omkring 200 

projekt. Alla är inte lika komplicerade som bandvagnsupphandlingen, 

men alla innehåller samma behov av affärs 

och marknadskompetens, tekniskt, juridiskt och militärt 

kunnande, projektledningskunskap och förmåga att hitta 

lösningar på svåra problem. 

Handlingsprogram 2012 ska spara 500 miljoner 

FMV arbetar ständigt med att förändra arbetssättet och 

minska kostnaderna. Varje organisation måste med vissa 

intervaller mer strukturerat se över hela organisationen. 

FMV har kallat vårt program Handlingsprogram 2012 

och i slutet av 2011 började resultaten från de fem delprojekten 

att införas i linjeorganisationen: 

Renodling av organisationen och styrningen inklusive 

översyn av antalet verksamhetsorter. 

G e n e r a l d i r e k t ö r e n h a r o r d e t 

8 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 9 

Arbetssättet. 

Affärsmannaskap. 

Kompetens och medarbetarskap. 

Reduceringar av kostnader för materiel och tjänster. 

Arbetet med Handlingsprogram 2012 har varit omfattande. 

Några exempel är att nya utbildningsprogram i 

affärsmannaskap har tagits fram, huvudavtalen med de 

stora leverantörerna och konsultavtalen har setts över, nya 

rekryteringsrutiner med fokus på kompetensförsörjning 

har införts, och ett omfattande program har startas för att 

genom Leantänkande korta ledtiderna. 

Målet är att uppnå besparingar i både materielförsörjningen 

och när det gäller myndighetskostnaderna på 

sammanlagt 500 miljoner kronor. 

Försvarsstrukturutredningen och 

omdaningen av försvarslogistiken 

Den 7 april överlämnade utredaren Jan Segerberg 

Försvarsstrukturutredningen till regeringen. Uppdraget 

hade varit att lämna förslag på en mer ändamålsenlig och 

kostnadseffektiv stödverksamhet för försvaret. Utredaren 

föreslog att nuvarande materiel och logistikverksamheter 

ska bilda en framtida sammanhållen försvarslogistik 

med oss på FMV som huvudman. Besparingar på totalt 

1,4 miljarder kronor räknade utredaren med. 

En sådan här stor omdaning innebär naturligtvis 

att det finns en risk för att fokus hamnar helt på de nya 

utmaningarna i stället för på de gamla. FMV var hårt 

engagerat att producera begärda faktaunderlag inför 

utredningen och därefter ännu hårdare engagerat i att 

tillsammans med Försvarsmakten ta fram arbetsplaner 

och beslutsunderlag till regering och riksdag. Trots det 

har FMV haft fortsatt fokus på arbetsuppgiften att utföra 

anskaffningsuppdragen, och så ska det förbli. 

Regeringen har varit tydlig med sina avsikter. FMV:s 

inställning är att vi ska medverka till och aktivt delta i omdaningen 

av försvarslogistiken och att vi ska hålla en hög 

leveransförmåga när det gäller att anskaffa för svarsmateriel 

och försörjningslösningar till det svenska försvaret. 

Milstolpar och fortsatt hög leveransförmåga 

Vi på FMV mäter våra resultat med en rad olika nyckeltal. 

Alla nyckeltalen är viktiga som indikatorer för hur FMV 

fungerar, för hur vi håller balansen mellan att leverera 

mot dagens uppgifter och att förbereda oss för framtiden. 

Två exempel på nyckeltal är leveransförmågan och 

kompetensutvecklingen. 2011 var FMV:s leveransförmåga 

93 procent. Det är samma höga nivå som 2010 och något 

bättre än 2009. Samtidigt har kompetensutvecklingen 

ökat från 3,2 procent till 3,5 procent av arbetstiden. 

Det är mycket glädjande att FMV visar ett bra resultat 

för 2011. Vi har en låg sjukfrånvaro. Vi ökar kompetensutvecklingen. 

Stora strukturprojekt genomförs och samtidigt, 

viktigast av allt, levererar vi på en fortsatt hög nivå. 

Gunnar Holmgren 

Generaldirektör Försvarets materielverk

R e s u lt a t v e r k s a m h e t 


För 2011 levererar FMV ett resultat på knappt 4 miljoner kronor. Det är helt i linje med 

målet full kostnadstäckning. En sammantagen bedömning visar på ett fortsatt gott resultat. 

Ekonomiskt 

resultat Anskaffning, 

mnkr 

2009 

2010 

2011 

Ledningsstöd, 

mnkr 

Driftstöd, 

mnkr 

Ekonomiskt resultat och investeringar 

FMV:s ekonomiska mål är full kostnadstäckning över tiden. 

Årets resultat blev en vinst med 3,8 mnkr. Med en fakturering 

på 19,0 mdkr så ligger resultatet nära målsättningen att 

uppnå ett nollresultat. Resultatet förklaras till största delen av 

resultaten från de ca 280 uppdrag som avslutades under året. 

Investeringsutfallet blev lägre än budgeterat, beroende på att 

vissa aktiviteter har senarelagts, främst inom ITområdet. 


och 

industrifrågor, mnkr 

Evaluering och certifiering 

av ITsäkerhetstjänster, 

mnkr 

Totalt, 

mnkr 

Intäkter 8 874 1 037 6 910 91 12 16 924 

Kostnader 8 855 1 023 6 906 91 12 16 887 

Resultat 19 14 4 0 0 37 

Intäkter 8 584 2 036 6 672 81 10 17 383 

Kostnader 8 579 2 027 6 674 81 10 17 370 

Resultat 5 10 2 0 0 13 

Intäkter 9 936 1 051 8 140 67 10 19 341 

Kostnader 9 958 1 065 8 099 67 10 19 337 

Resultat 22 14 41 0 0 4 


Investeringar 

tkr 

Budget enligt 

regleringsbrev 

Utfall 

Totalt 95 620 75 392 


Prestationer 

FMV redogör i denna årsredovisning för genomförd verksamhet 

under 2011 i enlighet med Förordningen (2000:605) 

om Årsredovisning och Budgetunderlag. FMV har valt att 

beskriva verksamhetens prestationer i form av leveranser (milstolpar) 

i förhållande till kundernas uttryckta behov i uppdrag 

till myndigheten. Leveranserna summeras upp och delas 

in i FMV:s prestationsområden som utgörs av: Anskaffning, 

Ledningsstöd, Driftsstöd, Internationella materielsamarbeten 

och industrifrågor samt Evaluering och certifiering av ITsäkerhetsprodukter. 

För dessa prestationsområden redovisas de 

totala intäkterna och kostnaderna för 2011, och i jämförelse 

med tidigare år. Vidare beskrivs och redovisas prestationerna/leveranserna 

till kostnad och volym, exempli fieras 

genom de till omsättningen största, samt att ett urval av 

prestationer beskrivs närmare till innehåll under respektive 

prestationsområdes avsnitt. 

Förutom redovisning av prestationsområden enligt ovan 

ger FMV en omfattande redovisning av olika indikatorer 

för att ge en bild av dels effektivitet mot kund och dels 

effektivitet i verksamheten. Valda indikatorer som speglar 

effektivitet mot kund är orderstock, leveransförmåga, 


milstolpseffektivitet och fakturering i förhållande till 

kundernas planering. I denna redovisning beskriver flera 

av indikatorerna FMV:s förmåga att vara effektiv i levere 

randet av prestationer. Effektivitet i utförd verksamhet 

illustreras genom indikatorer som myndighetskostnad per 

debiterad timme samt debiteringsgrad. 

Under året redovisades 1 020 prestationer/leveranser 

till Försvarsmakten och andra kunder. Den samlade kundfaktureringen 

uppgick till 19,0 mdkr där den största delen, 

drygt 13,2 mdkr, avsåg följande områden. 

ANSKAFFNING 

Utveckling Haubits 77B – Archer Årsrapport 

Pansarvärnsrobot 57 NLAW Delleveranser robotar och kringsystem 

Modifiering AK 5 Delleveranser modifierade vapen och tillbehör 

Finkaliberammunition Delleveranser ny och återanskaffning 

Vapenstation Protector Delleveranser 

Handgranater Delleveranser återanskaffning 

CBRNmateriel Delleveranser indikeringsmateriel CBRN 

Pansarterrängbil 6 Galten Delleveranser modifieringsmateriel och åtgärder 

Pansarterrängbil 360, steg 1 Verksamhetsrapport 

Rullflaksbilar och släp Delleveranser bilar, släp och tunga släp 

Terrängbilar Delleveranser 

Ingenjörsfordon Delleverans ett fordon med kringutrustning 

Flygtransporterbart motorredskap Delleverans 10 fältarbetsredskap 

Taktiskt UAVsystem Delleveranser två taktiska UAVsystem 

Korvett typ Visby Delleveranser system 

Ubåt NGU konstruktion/anskaffning Verksamhetsrapportering 

Ledningssystem UB Verksamhetsrapport 

Spaningskapsel 39V Leverans sex spaningskapslar 

Modifiering IOP Levererade modsatser för JAS C/D ver 19 

Handlingsplan Gripen Leverans av fyra flygplan JAS39 

JAS39 MS version 20 Två flygplan modifierade för prov 

Radarjaktrobot Meteor Integrationsarbete rapporterat 

Fortsatt utveckling JAS39 Verksamhetsrapport för vidareutveckling JAS 

Nytt statsflygplan Ett Gulfstream G550 med initial kapacitet levererat 

Underhåll HKP 15 UE/RD Levererade utbytesenheter och reservdelar 

Anpassning taktiskt Internet Lösningar och materiel för IO14 ledningssystem 

Eldledningssystem Systemdefinition och demonstration 

Ledningssystem ISAF Installerat nytt ledningssystem SWECON ISAF 

Utveckling Telekrig System och komponenter Telekrig 

Försvarsmaktens ledningssystem TS Verksamhetsrapport 

Stabsstödssystem H/S Verksamhetsrapport 

Vågformer internationellt/nationellt Verksamhetsrapport 

EH2R Verksamhetsrapporter, delleveranser 

TDL Verksamhetsrapporter, delleveranser 

Krypto Verksamhetsrapport, delleveranser 

Ledningssystem Bataljon Verksamhetsrapport, systemleverans 

Fältutrustning Delleveranser uniformsutrustning m.m. 

Taktiskt tält Delleverans tältmateriel 

Sjukvårdsenhet ROLE 2 Delleveranser sjukvårdsmateriel 

Neuronprogrammet Delfinansiering i utvecklingen 

Särskilda förband Delleveranser till särskilda förband 


1 0 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 1 1


LEDNINGSSTÖD 

Flygteknik utveckling Verksamhetsrapport 

Projekt/systemledning Hkp 14 Projektrapport 

Projekt/systemledning Hkp 15 Projektrapport 

IS SWERAP Mission Verksamhetsrapport 

C3 Interoperabilitet Delredovisning interoperabilitetsavtal 

Modellbaserad förmågeutveckling Delredovisning FMA, MODAF m.m. 

MIDCAS Delredovisningar projektläge 

Funktionsanpassning. systemlogistik Delredovisning logistikstrukturer, SCM m.m. 

Teknisk underrättelsetjänst Delredovisning tekniska underrättelser 

Samordning Modulering och Simulering Verksamhetsrapport NTN m.m. 

Systemstöd Delredovisning produktions/systemledning 

Stöd FM FoUprocess 

DRIFTSTÖD 

Verksamhetsrapport 

Strategic Airlift Capability (SAC) Fakturerade kostnader drift 

JAS39 Gripen Verksamhetsrapporter 

JAS39 Systemstöd Rapport systemstöd 

JAS39 Gripen Export Leasing/köp Ungern, Tjeckien respektive Thailand 

Grundresurs Validering och Verifiering Rapport 1.a flygning fpl 397 Demo, ny avionikkärna 

Radarsystem PS870 Delleveranser modsatser, utbytesenheter 

Försvarets telestomnät /FTN Rapporterat vidmakthållande 

Underhålls och driftsstöd logistik Levererat stöd till FM infosystem Logistik 

GÖ Belos Rapporterad GÖverksamhet 

Systemstöd MS251 Verksamhetsrapport 

Verifiering och validering, basplatta Verksamhetsrapporter 

Systemstöd STRIC Verksamhetsrapporter 

Systemstöd flygplatser Verksamhetsrapporter 

Systemstöd Hkp 4, 9 och 10 Verksamhetsrapport 

Systemstöd Vädertjänstsystem Verksamhetsrapport 

KomnätFbas/C130 Verksamhetsrapport och lev utrustning 


FMV ska redovisa hur verksamhetens prestationer 

har utvecklats med avseende på volym och kostnader. 

Kostnaden för prestationerna kan avse såväl kostnad per 

prestationstyp och år som en enskild prestations totala 

kostnad. Redovisningen lämnas enligt en indelning som 

myndigheten bestämmer. Kostnader för prestationer 

bör avse de förvaltningskostnader som kan hänföras till 

prestationerna. Vid längre projekt bör kostnader från 

tidigare år som är hänförbara till prestationen inkluderas 

i redovisningen. 

Redovisningen av kostnaden per prestationstyp och år 

finns i tabellen under resultat verksamhet. 

Generellt är kostnaderna 2011 högre än tidigare år 

inom anskaffning och driftstöd, vilket förklaras av ökade 

leveranser. Skillnaden mellan år 2010 och 2011 inom 

ledningsstöd förklaras av minskade kostnader inom mark 

respektive flygområdena. 

Redovisningen av förvaltningskostnad per prestation 

sker i avsnittet nedan. Det statliga regelverket innehåller 

ingen definition av förvaltningskostnader. Statskontoret 

definierar förvaltningskostnader som de kostnader 

myndigheten har för drift och förvaltning, det vill säga 

kostnader för personal, lokaler, kontorsutrustning samt 

övrig administration 1 . 

FMV använder Statskontorets tolkning av förvaltnings 

kostnader för redovisning per prestation. På FMV 

samman ställs kostnader som myndigheten har för sin 

drift och förvaltning, det vill säga kostnader för personal, 

lokaler, kontorsutrustning samt övrig administration som 

FMV:s myndighetskostnad. Myndighetskostnaden ligger 

till grund för beräkning av FMV:s timpris som debiteras på 

de kundbeställningar som FMV har. Kundbeställningarna 

är uppdelade i milstolpar och det är dessa som FMV definierar 

som prestationer. Genom timdebiteringen härleds 

FMV:s förvaltningskostnad till kundbeställningarna. 

Dock möjliggör inte FMV:s redovisnings och/eller 

produktionsledningssystem en direkt uppföljning av 

tids debitering per milstolpe då denna inte är redovisnings 

1 

Uppdrag till Statskontoret att utreda Svenska institutets 

förvaltningskostnader diarie nr 2011/1025. 

bar utan är en avgränsning i tid som löper från förra 

milstolpen till dess att nästa tar vid. En milstolpe kan 

vara olika lång och det är kostnaderna som under tiden 

den gäller utgör kostnaden för milstolpen. Detta gör att 

FMV, för att kunna härleda kostnaderna till milstolpen, 

genomfört en avancerad och omfattande beräkning för att 

kunna möjliggöra redovisning av kostnader per prestation 

(förvaltningskostnad/myndighetskostnad per milstolpe på 

kundbeställning). Det har gått till genom att se till vilka 

milstolpar som levererats/fakturerats ett år och sedan spåra 

dessa bakåt i tiden, en milstolpe kan vara flerårig. I detta 

arbete återfinns kostnader fr.o.m. år 2008 då det bedömdes 

att motiv saknades för att gå ännu längre tillbaks i tiden, 

det skulle inte tillföra mer än marginella förändringar. De 

kostnader som debiteras på milstolpar som levereras kommande 

år finns inte med på årets leveranser. Detta gör att 

FMV:s myndighetskostnad ett enskilt år inte kan jämföras 

med summan av förvaltningskostnaderna per prestation 

samma år. 

FMV har i underlagsframtagningen valt att begränsa 

redovisningen av kostnader per prestation till de prestationer 

som har genomförts till huvudkund Försvarsmakten, 

det är också de prestationer som redovisas i avsnittet 

Leveransförmåga. Under 2011 uppgick dessa till 905 

prestationer och den genomsnittliga förvaltningskostnaden 

per prestation var 1 255 000 kronor, att jämföra med den 

genomsnittliga totala kostnaden per prestation under året 

som var 16 309 000 kronor. Under 2011 utgjorde alltså, 

i genomsnitt, förvaltningskostnaden knappt 8 % av den 

totala kostnaden, som inbegriper de materiel och tjänsteleveranser 

som sker inom ramen för kundbeställningarna. 

Av den totala förvaltningskostnaden mot prestationerna 

år 2011 är ca 80 % upparbetad år 2011, ca 18 % 

upparbetad år 2010 och ca 2 % är hänförliga till år 2008 

och 2009. 

Den andra storheten, FMV:s förvaltningskostnad 2011, 

är 62 % upparbetad mot prestationer som har levererats 

till huvudkund Försvarsmakten under 2011, ca 7 % är 

upparbetat mot prestationer som har levererats till andra 

kunder och drygt 30 % är upparbetat mot prestationer 

som levereras senare än år 2011. 

Kostnad per prestation, 

leveranser till huvudkund Försvarsmakten 

År 2009 2010 2011 

Prestationer, antal 

Förvaltnings 

1 004 957 905 

kostnad, kr 

1 149 383 1 286 067 1 255 293 

Totalkostnad, kr 14 366 606 15 876 633 16 308 554 


Sett över åren har antalet prestationer minskat med ca 10 % 

mellan år 2009 och 2011. För att analysera förvaltningskostnaderna 

per prestation över tid måste hänsyn tas till 

att prestationerna som levereras ett visst år kan ha olika 


mycket upparbetning från tidigare år. Tabellen nedan 

redovisar den totala förvaltningskostnaden respektive den 

totala kostnaden för prestationerna respektive år. Det 

framgår att andelen förvaltningskostnad av total kostnad 

hållit sig konstant. 

Kostnad för prestationer, 

leveranser till huvudkund Försvarsmakten 


Förvaltningskostnad, mnkr 1 154 1 231 1 136 

Totalkostnad, mnkr 14 424 15 178 14 759 

Andel förvaltningskostnad 


8 % 8 % 8 % 

Förvaltningskostnaden per år som upparbetas mot 

presta tionerna per år och hur mycket som upparbetas 

mot prestationer senare år är relativt konstant. I snitt 

upparbetas 30 % av förvaltningskostnaden respektive 

år mot prestationer som avser senare år. 

Totala förvaltningskostnader per år 2 

Förvaltningskostnad 2009 2010 2011 

Förvaltningskostnad, mnkr 

Förvaltningskostnad 

1 425 1 456 1 478 

prestationer, mnkr 

1 000 1 055 1 023 

Förskjutning, mnkr 425 401 455 

Förskjutning, procent 30 % 28 % 31 % 


Sammantaget kan konstateras att kostnaden per 

prestations typ och år varierar med karaktären på FMV:s 

verksamhet och hur materiel och tjänster levereras. Förvaltningskostnaden 

per prestation visar ett jämnt förhållande 

över tid och FMV bedömer att nivån är rimlig. 

Kundorderstock 

FMV offererar och överlämnar offerter till kunderna 

löpande under året. De utgår från en gemensamt avstämd 

produktionsplan. Beställningsläget stäms av periodiskt. 

Med Försvarsmakten sker detta vid de månatliga produktionsuppföljningarna. 

Årets offerter ledde till beställning av cirka 270 nya 

uppdrag3 , varav drygt 200 från Försvarsmakten. I slutet 

av året riskerade Försvarsmakten nå sitt tak för utnyttjande 

av bemyndigande, varför ett antal offerters giltighetstid 

förlängdes över årsskiftet. Cirka 280 uppdrag avslutades 

efter slutförande/slutleverans vilket netto tillförde drygt 

56 mnkr till FMV:s resultat. 

Den kvarvarande orderstocken (prisläge 2011) av 

beställda uppdrag som ska levereras och faktureras under 

de kommande åren uppgick vid årsskiftet till 59 850 mnkr 

varav Försvarsmaktens andel var 52 769 mnkr. 

2 Tabellen avser FMV:s totala förvaltningskostnader samt redogör för 

kostnader hänförliga till prestationer innevarande år samt upparbetade 

kostnader hänförliga till prestationer kommande år. 

3 Kundbeställningar/KB. 



Beloppsmässigt domineras orderstocken av uppdragen 

inom följande områden: 

JAS39 Gripen inkl. vapen m.m. 

JAS39 Gripen export. 

Ny ubåt (NGU). 

Helikopter 16. 


Pansarterrängbil 360 (AWV). 

Korvett typ Visby. 

Fältutrustning Armé/Marin/Flyg. 

Haubits Archer inkl. Norge. 

Bandvagn Ny. 

Personterrängbil 6 Galten. 

Mörkerstridsmateriel. 

Ubåt Gotland halvtidsmodifiering. 

Tp84 Hercules tillgänglighetsmodifiering. 

Taktiska datalänkar (FV stril). 

Ingenjörfordon. 

Dessa uppdrag utgör cirka 65 procent av den totala orderstocken. 

De sex inledande projekten (exkl. Gripen export) 

omsluter lite knappt 50 procent av orderstocken gentemot 

Försvarsmakten. Bland större uppdrag från andra kunder 

än Försvarsmakten dominerar samanskaffning av Archersystemet 

med Norge samt stödet till FXM avseende JAS39 

Gripen till Ungern, Tjeckien och Thailand. 

Antalet beställningar från Försvarsmakten uppgick 

vid ingången av året till 814 stycken och totalt omslöt 

orderstocken 882 beställningar. Kundorderstocken vid 

innevarande årsskifte innehåller elva färre uppdrag och 

orderbeloppet har minskat med 2,2 mdkr. I faktiska tal 

har antalet nya beställningar under året ökat något mer, 

men många uppdrag med kort tidsutsträckning, främst för 

övriga kunder, har även hunnit avslutats under året. Vid 

årsskiftet hade FMV lämnat ytterligare cirka 35 offerter om 

cirka 2 800 miljoner kronor. 

De enskilt största beställningarna från Försvarsmakten 

var fortsatt utveckling JAS39, anskaffning av nya bandvagnar, 

anskaffning av nytt statsflygplan, kompletterande 

anskaffning av personterrängbil 6 Galten, anskaffning av 

nytt spaningsfartyg, anskaffning av mörkerstridsmateriel 

för arméförband samt vidmakthållande av fasta telenätet. 

Den för året fastställda produktionsplanen har dock inte 

kunnat effektueras fullt ut. Detta beror på att Försvarsmakten 

och FMV inte har haft personella resurser att 

formulera, målsätta och precisera planeringen till den 

grad att den kunnat omsättas i faktiska beställningar. Cirka 

30 procent av de planerade uppdragen blev inte beställda 

som planerat utan beslutades utgå ur produktionsplanen 

eller beställas senare. I viss utsträckning kompenseras detta 

av att andra nyidentifierade och prioriterade behov istället 

kunnat offereras och beställas. 

Några avgörande operativa begränsningar i insatsverksamheten 

med anledning av uteblivna nya beställningar 

eller på grund av försenade eller uteblivna materielleveranser 

har dock inte anmälts av Försvarsmakten. Saknade 

förmågor har kunnat upprätthållas med substitutmateriel 

eller andra lösningar, inte minst genom samverkan med 

andra nationer. 

Många av de större uppdragen beställdes under andra 

halvåret och de avtalade leveranserna kommer att ske först 

under åren framöver. Samtidigt har FMV levererat materiel 

och tjänster i stor omfattning föranledda av uppdrag 

beställda under året eller under tidigare år. Gentemot 

För svarsmakten har därmed volymen beställningar varken 

minskat eller ökad bindningar och ekonomisk handlingsfrihet. 

Inom området Övriga kunder har inga större nybeställningar 

tillkommit under året. FMV har lagt mycket energi 

på att genomarbeta och förtydliga de verksamheter som 

FMV genomför som stöd till Försvarsexportmyndigheten. 

Omförhandlingar har inletts för ökade åtaganden men de 

har ännu inte kommit till beställning. 

Under året har FMV slutlevererat och avslutat några 

större uppdrag. Exempelvis utvecklingen av splitterskyddat 

enhetsfordon (SEP), anskaffningen av luftvärnsrobotsystem 

23, anskaffningen av skolfartyg, åtgärder på HMS 

Carlskrona för Somaliainsatsen samt anskaffningen av 


I orderstrukturen syns annars inga signifikanta förändringar 

i förhållande till föregående år. Medräknat de 

offerter med förlängd giltighetstid över årsskiftet, som 

oaktat Försvarsmaktens tak för bemyndiganden lika gärna 

kunnat beställas i december, ses inga markanta antals eller 

belopps mässiga förändringar. 

Kundorderstock 2011 Försvarsmakten Övriga kunder Totalt 

Orderbelopp Antal KB Orderstock Antal KB Orderstock Antal KB Orderstock 

> 100 mnkr 89 40 631 5 6 959 94 47 590 

> 50100 mnkr 78 5 604 78 5 604 

> 1050 mnkr 239 6 039 4 59 243 6 098 

010 mnkr 389 495 67 63 456 558 

Totalt 795 52 769 76 7 081 871 59 850 


De närmaste årens leveranser och kundfakturering till 

Försvarsmakten utgörs av: 

anskaffning och vidmakthållande av flygsystem JAS39 

Gripen 

utveckling och anskaffning Nästa Generations Ubåt 

(NGU) 

anskaffning Helikopter 16 

utveckling och anskaffning Helikopter 14 

anskaffning pansarterrängbil 360 

anskaffning korvett typ Visby 

anskaffning fältutrustning 

halvtidsmodifiering av ubåt Gotland 

anskaffning personterrängbil 6 Galten 

anskaffning ny bandvagn. 

Dessa leveranser och kundfakturering omsluter dryga 

55 procent av orderstocken. 

Försvarsmakten har dock identifierat ett möjligt behov 

av att förskjuta och senarelägga leveranser/fakturering i 

närtid då anslagsmedel för att betala avtalade leveranser inte 

förefaller tilldelas i nödvändig utsträckning. En myndighetsgemensam 

överenskommelse avseende metodik för att 

balansera Försvarsmaktens planerings och likviditetssituation 

är dock sluten 4 . 

Större delen av kundorderstocken är vidarebeställd 

hos levererande industrier och företag. Vid årsskiftet hade 

FMV knappt 3 650 uteliggande leverantörsbeställningar, 

motsvarande cirka 32,2 mdkr. Den beloppsmässiga skillnaden 

mellan den kundbeställda orderstocken och gjorda 

leverantörsbeställningar utgörs av FMV:s egna budgeterade 

timkostnader och övriga omkostnader respektive de budgeterade 

projektmedel där upphandling pågår eller planeras. 

Efterhand projekten fortskrider så omsätts denna skillnad 

till de kundleveranser som finns avtalade i milstolpar de 

kommande åren. 

Leveransförmåga 

Varje månad genomförs en produktionsuppföljning 

mellan FMV och Försvarsmakten. Utifrån denna myndighets 

gemensamma uppföljning har underlag för mål 2, 

leveransförmåga hämtats. 

Med leveransförmåga avses antalet genomförda leveranser 

till Försvarsmakten jämfört med antalet planerade leveranser 

under aktuellt år. Försenade leveranser från tidigare år som 

inplanerades för leverans under 2011 ingår också i åtagandet. 

4 Konstituerad med ”Överenskommelse FMFMV avseende metodik för balansering av FM:s 

planerings och likviditetssituation” 20112013 20111110 HKV 03 200:67633 / 11FMV96671.1. 

FMV:s leveransförmåga för 2011 är 94 procent. Det 

baseras på ett leveransåtagande på 976 leveranser och att 

905 av dessa har genomförts under året. 




Leveransåtagande, st. 1 114 1 049 976 

Genomförda leveranser, st. 1 004 957 905 

Förseningar, st. 119 96 71 

Omförhandlingar, st. 76 67 103 

Leveransförmåga procent 


91 93 94 

Under 2011 har antalet förseningar minskat och antalet 

omförhandlingar ökat. Summan av dessa är dock i princip 

oförändrad jämfört med 2010. 

F ö R S E n i n g a R 

FMV hade under 2011 totalt 71 stycken försenade leveranser. 

Dessa förseningar kan i huvudsak delas upp i tre 

kategorier där den orsakande är5 : 

externa leverantörer, 

ändrade förutsättningar från Försvarsmakten/kund, 

ändrade förutsättningar inom FMV. 

När det gäller förseningar orsakade av externa leverantörer 

beror det främst på kvalitetsbrister vilket leder till försenade 

leveranser. Men det kan också bero på problem med 

under leverantörer eller att annan verksamhet prioriteras 

av leverantören. 

För förseningar orsakade av Försvarsmakten/kund kan 

huvuddelen av förseningarna kopplas till förändrade krav 

och/eller ej konsistenta krav. FMV kan också haft problem 

med att få tillgång till resurser, anläggningar eller tillhandahållen 

materiel inom projektets tidsramar. 

Då FMV orsakat förseningen är den vanligaste orsaken 

resurs och/eller kompetensbrist eller problem vid upphandlingar 

som att ingen leverantör uppfyller ställda krav eller 

felbedömning av tidsåtgång vid en upphandling. 

Åtgärder som FMV vidtagit med anledning av dess 

förseningar är till största delen att: 

omförhandla uppdragen där de nya förutsättningarna 

omhändertas 

stärka upp med resurser/kompetens i de uppdrag som 

prio riterats av Försvarsmakten 

föra dialog med leverantörer och ta ut vite där skäl och 

förutsättningar finns. 

Bedömd fördelning av kundorderstocken efter leveranstidpunkt 

År 2012 2013 2014 2015 2016-2021 Totalt 

Fördelad orderstock, mnkr 19 925 15 550 9 920 4 785 9 670 59 850 

varav Försvarsmakten 16 650 13 660 8 770 4 180 9 509 52 769 

Källa: Prognosunderlag. 

5 FMV ska även enligt mål 2 redovisa vilka överenskomna leveranser som 

ej genomförts under året. Detta sker i särskild ordning och redovisas ej 

i denna årsredovisning. 



Vem orsakade leveransförseningen? Vem orsakade omförhandling? 

59% 

Externa leverantörer 

FM/Kund 

14% 

27% 

FMV 


Källa: FMV:s Produktionsledningssytem. Källa: FMV:s Produktionsledningssytem. 

Försvarsmaktens bedömning av konsekvenserna för de 

flesta av dessa förseningar är att de inte, eller enbart måttligt, 

påverkar förmågan. Då konsekvenserna ansetts som 

ringa är det oftast en delleverans av administrativ karaktär 

och Försvarsmakten har då redan fått den beställda materielen. 

Måttliga konsekvenser kan bestå av att äldre befintlig 

materiel modifierats och används i en övergångsperiod. 

O M F ö R h a n D L i n g a R 

2011 omförhandlade FMV 103 stycken uppdrag vilket 

motsvarar 10,5 procent. 2010 omförhandlades 6 procent 

av det totala antalet leveranser. 

Orsakerna till omförhandlingarna kan delas in i samma 

tre kategorier som förseningarna. Externa leverantörer, 

ändrade förutsättningar för Försvarsmakten/kund samt 

ändrade förutsättningar för FMV. 

Riktlinjerna för när det finns skäl till att omförhandla 

regleras i samordningsavtalet 6 mellan myndigheterna FMV 

och Försvarsmakten. 

Anledningen till för varför uppdrag omförhandlas kan 

härledas till ändrade förutsättningar från Försvarsmakten/ 

kund. Produktionsstyrningar kommer sent till uppdragen 

och förändrar inriktningen och/eller uppgifter tillkommer. 

Avvaktan på beslut såsom regeringsbeslut och inriktningsbeslut, 

etc. är en annan anledning. 

Då FMV är orsakande i omförhandlingen är det främst 

av administrativ karaktär eller resurs/kompetensbrist. 

När leverantörer orsakar omförhandlingar är det till största 

delen förseningar i produktionen på grund av tekniska 

problem, kvalitetsbrister eller rättelser. 

Fä R R E S M Å u P P h a n D L i n g a R – ö K a D E F F E K T i V i T E T 

Som ett led i att öka effektiviteten arbetar FMV med att 

inom ramen för en bibehållen eller ökad uppdragsvolym 

minska antalet mindre upphandlingar. 

Genom att paketera ihop ett antal mindre upphand 

6 SAMO FM FMV 2009, utgåva 2010, 10FMV12741. 

29% 

20% 

lingar och ställa högre krav på marknaden att leverera 

helhetslösningar har FMV reducerat antalet beställningar. 

Som framgår av tabellen nedan har FMV lyckats minska 

antalet mindre beställningar (under 5 mnkr) från 2 645 

till 2 362 vilket motsvarar en minskning med 11 procent 

relativt 2009. 

Sammantaget blir minskningen 8 procent relativt 2009. 

Genom att minska antalet beställningar med tillhörande 

administration har FMV under perioden 2009 till 2011 

bidragit till att förbättra effektiviteten gentemot Försvarsmakten 

i enlighet med FMV:s regleringsbrev. 

Delar av mål 2 redovisas i avsnittet Kundorderstock. 

Kvalitet 

Externa leverantörer 

FM/Kund 

51% 

Antal leverantörsbeställningar avseende 

Försvarsmaktens materielförsörjning 

Beställningsstorlek 

(mnkr) 2009 2010 2011 

< 5 2 645 2 462 2 362 

520 258 254 267 

> 20 92 133 127 

Totalt 2 995 2 849 2 756 

Värde (mdkr) 11,3 20,2 18,3 


a L L M ä n T 

FMV:s huvudsakliga verksamhet består av leveranser av 

tjänster och produkter. De avtal som slutits med kunderna 

– kundbeställning (KB) ställer krav på ett utvecklat och 

kvalitetssäkrat arbetssätt så att leverans kan ske i enlighet 

med avtalad prestation d.v.s. till avtalad prestanda, i tid 

och till rätt (avtalat) pris. I FMV:s kvalitetspolicy framhålls 

dessa tre områden som ett mått på hög kvalitet i arbetet. 

Dessutom ska verksamheten bedrivas kostnadseffektivt 

och på ett sådant sätt att kunderna vill använda FMV som 

långsiktig partner. 

F ö R u T S äT T n i n g a R F ö R g O D K V a L i T E T 

FMV ska genomföra verksamheten på ett kvalitetssäkrat, 

miljöanpassat och effektivt sätt samt efterleva tillämpliga 

författningar och andra externa krav. För att säkerställa 

detta har FMV ett integrerat verksamhetsledningssystem 

som inkluderar interna regelverk och processer. Verksamhetsledningssystemet 

ska uppfylla tillämpliga delar av: 

Regler för militär luftfart (RML) 

Regler för militär Sjöfart (RMS) 

SSEN ISO 9001:2008 – Ledningssystem för kvalitet 

SSEN ISO 14001:2004 – Miljöledningssystem 

SFS 2009:907 Miljöledning i statliga myndigheter 

AFS 2001:1, 2003:4 och 2008:15 Systematiskt 

arbetsmiljöarbete. 

Krav för auktorisation av organisationer för system och 

produktutveckling av luftfartsprodukter framgår av de 

föreskrifter för militär luftfart (RML) som Försvarsmaktens 

säkerhetsinspektion fastställer. FMV är sedan 2005 auktoriserat 

av Försvarsmakten (flygsäkerhetsinspektören) att 

själv ansvara för att den materielframtagningsprocess som 

myndigheten använder följer RML. FMV ska även se till 

att underleverantörer följer aktuella föreskrifter. 

FMV gör ett antal interna revisioner varje år, bland 

annat för att avgöra om verksamhetsledningssystemet och 

dess efterlevnad överensstämmer med RML och andra 

krav. Resultatet av genomförda revisioner utgör en del av 

underlaget för ledningens uppföljning (se kapitel Intern 

styrning och kontroll). 

a V Ta L a D P R E S TaT i O n 

Tjänster och produkter som offereras till kund samlas till 

milstolpar. Kundens beställning medför att FMV gjort 

åtagandet att leverera milstolpar enligt avtal. Milstolpen är 

fullgjord som prestation och kan faktureras när ingående 

delar är levererade med avtalad prestanda. Inga milstolpar 

har avvisats under året, varför FMV utifrån denna aspekt 

anser sig ha hög kvalitet i det som levereras. 

R äT T T i D 

Att leverera i rätt (avtalad) tid är en del av kvalitetsbegreppet. 

Leveranser är ofta kritiska för mottagarens vidare 

verksamhet där inte minst Försvarsmaktens internationella 

åtaganden och insatser är högt prioriterade. En 

leveransförmåga på 100 procent vore idealt. Men varken 

hos myndigheter eller hos leverantörer finns resurser 

eller ekonomi för att ständigt, i varje uppdrag, ha sådan 

förmåga. FMV:s ambition är att upprätthålla en rimligt 

hög leveransförmåga. Se vidare avsnittet Effektivitet i verksamheten 

och leveransförmåga. 


a V Ta L aT P R i S 

Det pris FMV kalkylerar och sätter på uppdrag och leveranser 

ska täcka kostnaderna för de faktiska upphandlade 

tjänsterna eller produkterna samt även FMV:s kostnad 

för genomförande av uppdraget, inklusive kostnader för 

personal, lokaler m.m. FMV:s genomsnittliga timpris 

för 2011 var 790 kronor, att jämföra med 793 kronor 

föregående år. 

Av den under året avtalade uppdragsvolymen var 

94 procent av antalet uppdrag och 93 procent av beställningsvolymen 

gjord med prisformen fast pris. Prisformen 

utgör grunden i FMV:s ekonomiska modell vilket innebär 

att FMV kan få såväl över som underskott i ett uppdrag 

beroende på hur väl slutligt bokförda kostnader överensstämmer 

med genomförd kalkyl. 

S a M M a n FaT T n i n g 

Mot bakgrund av att inga milstolpar har avvisats och att 

leveransförmågan är hög samt att timpriset kunnat sänkas 

bedömer FMV att kvaliteten i verksamheten är god. Det 

sker en fortlöpande kvalitetsförbättring och en kontinuerlig 

utveckling av arbetssättet. 

Effektivitet i verksamheten 

E F F E K T i V i T E T O c h g O D h u S h Å L L n i n g 

FMV ska genom resultatindikatorer, nyckeltal eller på 

annat sätt visa om myndighetens verksamhet bedrivs 

effektivt och med god hushållning. Av redovisningen ska 

om möjligt framgå en jämförelse med de två föregående 

åren. Utvecklingen ska analyseras och kommenteras. 

De resultatindikatorer som FMV har valt att använda 

för detta syfte är: 

myndighetskostnad per debiterad timme 

debiteringsgrad 

effektivitet mot kund. 

Det sistnämnda, effektivitet mot kund, består av följande 

delindikatorer: 

milstolpseffektivitet totalt och för prestationsområde 

Anskaffning 7 

fakturering i förhållande till kundernas planering 

leveransförmåga. 

Tillsammans ger dessa resultatindikatorer en grund för att 

bedöma om verksamheten har bedrivits effektivt och med 

god hushållning. 

7 I FMV årsredovisning 2010 angavs att delindikator milstolpseffektivitet inte skulle 

redovisas i 2011 års årsredovisning. FMV väljer dock att fortsätta redovisa alla tre 

delindikatorer utifrån att de kompletterar varandra väl. 



Kostnadsslag och omräkningsgrund 

Personal Timlöner inom staten, 

Konjunkturinstitutet 

Lokaler, resor, övrigt SCB, konsumentprisindex 

Resurskonsulter, SCB, tjänsteprisindex 

tjänsteprodukter 

Myndighetskostnad per debiterad timme 

FMV:s myndighetskostnad avser kostnader för personal, 

lokaler, utrustning och IT. Det är kostnaden för de resurser 

som krävs för att anskaffa den materiel och de tjänster som 

FMV:s kunder efterfrågar. Myndighetskostnaden täcks av 

det timpris som kunderna betalar. 

För att kunna jämföra myndighetskostnaden över tiden 

har FMV justerat den för extraordinära kostnader 8 . Den 

har också fastprisberäknats med hjälp av olika index. 

Den första resultatindikatorn är myndighetskostnad 

i förhållande till antal timmar som debiterats mot kund. 

Myndighetskostnaden, efter justeringarna och fastprisberäkning, 

relateras således till de timmar som lagts ned på 

verksamhet direkt riktad mot kund. På detta sätt erhålls den 

genomsnittliga kostnaden för varje nedlagd timme mot kund. 

FMV:s mål är att bedriva verksamheten så effektivt som 

möjligt genom att hålla myndighetskostnaden på en så låg 

nivå som möjligt. För att uppnå detta måste FMV ha god 

kontroll över lönekostnader och kostnaderna för lokaler 

och IT. 

Resultatindikatorn, myndighetskostnad per debiterad 

timme, är en bra indikator på FMV:s produktivitet eller så 

kallade inre effektivitet. Ju lägre indikatorn är, desto mer 

effektivt bedrivs verksamheten. Om myndighetskostnaden 

kan minskas utan att det går ut över det antal timmar 

som debiteras kund minskar indikatorn och verksamheten 

effek tiviseras. Om antalet timmar som debiteras kund 

stiger, givet en oförändrad myndighetskostnad, minskar 

också indikatorn och effektiviteten ökar. 

Ett förhållande som måste beaktas vid analysen av 

utvecklingen är att FMV:s anpassning mot nya krav innebär 

att den personal som rekryteras kan komma att ha 

högre lön än den personal som slutar. Detta kan göra att 

indikatorn inte minskar så mycket som den annars skulle 

ha gjort. Utvecklingen av indikatorn måste därför följas 

och orsaker till förändring analyseras noggrant. 

Myndighetskostnaden skulle kunna minska till följd 

av att antalet anställda sjunker. Detta ser positivt ut om 

enbart indikatorn myndighetskostnad per debiterad timme 

beaktas, men det kan resultera i att leveranserna till kund 

försenas. Därför kompletteras den med resultatindikatorn 

effektivitet mot kund, se nedan. 

I det följande redovisas inledningsvis utvecklingen av 

de olika delarna i myndighetskostnaden mätt i fasta priser. 

Därefter redovisas utvecklingen av de debiterade timmarna 

och slutligen utvecklingen av myndighetskostnaden i förhållande 

till de debiterade timmarna. 

Myndighetskostnad 9 

Mnkr, 2011 års priser 2008 2009 2010 2011 

Personalkostnader 1 170 1 114 1 108 1 100 

Lokaler 52 52 53 43 

Resor 10 10 10 10 

Resurskonsulter 5 3 6 4 

Tjänsteprodukter 253 255 254 265 

Övriga kostnader 62 62 56 55 

Totalt 1 552 1 495 1 488 1 478 

Källa: FMV:s ekonomisystem. 

Personalkostnaderna minskade från 1 108 mnkr till 

1 100 mnkr. Antalet årsarbetskrafter (i genomsnitt) 

sjönk från 1 500 till 1 471. Mätt per årsarbetskraft ökade 

personal kostnaden med drygt 1,2 procent. Orsaken till 

ökningen är att de sociala avgifterna har höjts. 

Lokalkostnaderna per årsarbetskraft är lägre än föregående 

år vilket bl.a. förklaras av minskade hyreskostnader 

på uteenheter p.g.a. lokaleffektivisering. Även kostnader för 

lokalunderhåll är lägre 2011 än år 2010. Den genomsnittliga 

ytan per arbetsplats, mätt enligt Ekonomistyrningsverkets 

(ESV) definition 10 , är ca 30 kvadratmeter. Detta 

är ett bra värde enligt ESV 11 . Kostnaden per årsarbetskraft 

är 29 tkr vilket är cirka en tredjedel av medelvärdet för 

”kontorsmyndigheter” i Stockholm 12 . 

Kostnaderna för resor var både totalt och per årsarbetskraft 

i stort sett lika som föregående år. 

Kostnaderna för resurskonsulter inom den interna 

verksamheten minskade under 2011. Behovet av tillfällig 

resursförstärkning varierar beroende på vakansläget eller 

om en särskild kompetens behövs. De totala kostnaderna 

för tjänsteprodukter ökade och det är framför allt inom 

IT som kostnaderna ökat bl. a beroende på arbete med 

att teckna ett nytt driftavtal. Övriga kostnader är i princip 

oförändrade. Total myndighetskostnad per årsarbetskraft 

har ökat med drygt 1 procent. Ökningen beror, enligt analysen 

ovan, på de ökade kostnaderna för tjänsteprodukter. 

Den andra delen av resultatindikatorn, debiterade timmar, 

minskade med 2,8 procent mellan 2010 och 2011, 

vilket till största del förklaras av att antalet årsarbetskrafter 

har minskat. Dock har antalet debiterade timmar minskat 

mer än minskningen av årsarbetskrafter och debiterade 

timmar per årsarbetskraft har minskat med 0,9 procent. 

Det totala antalet timmar per årsarbetskraft – timuttaget 

– minskade med 0,1 procent. 

8 

Extraordinära kostnader för pensionsavtal och återbetalning 

från Fortifikationsverket avseende lokalkostnader. 

9 

I löpande priser: 1 435 mnkr 2008, 1 425 mnkr 2009, 

1 456 mnkr 2010, 1 478 mnkr 2011. 

10 

Inklusive korridorer, konferensrum, matsal m.m. 

11 

Nyckeltal för OHkostnader 2005:3. 

12 

Nyckeltal för OHkostnader 2005:3. 

Prognosen för resultatindikatorn år 2011 var 819 kr 

(2011 års prisläge) och utfallet blev 817 kr. Att utfallet 

blev så nära prognosen trots att antalet debiterbara timmar, 

relativt, har minskat förklaras av att kostnader som låg 

till grund för prognosen inte har upparbetats i planerad 

omfattning. Det är främst budgeterade kostnader för 

utvecklings projekt som inte hunnit upparbetas. 

Budgeten för 2012 ger att indikatorn ska uppgå till 

824 kr i 2011 års prisnivå. Orsaken till att indikatorn 

förväntas öka är till största del budgeterade kostnader för 

internt utvecklingsarbete. Beräkning för 2013 är 805 kr, 

även det i 2011 års prisnivå. Minskningen förklaras av 

att utvecklingsarbetet under 2012 är klart och nivån för 

kostnadsbudgeten 2013 styrs av planeringen av kostnadsreduktioner 

i FMV:s handlingsprogram 2012. 

I sammanställningen över väsentliga uppgifter redovisas 

myndighetskostnaden per årsarbetskraft, men FMV anser 

att indikatorn ovan är bättre för att följa effektivitet och 

god hushållning eftersom den beaktar hur många timmar 

som allokeras på kärnverksamheten. 

Debiteringsgrad 

Den andra indikatorn som används är debiteringsgrad. 

Debiteringsgraden visar hur stor andel av medarbetarnas 

totala nedlagda arbetstid som används för verksamhet som 

debiteras kund. Den övriga tiden används för stödjande 

verksamhet som ekonomiadministration, infrastruktur, 

personaladministration, rättsfrågor samt information. 

Även kompetensutveckling och friskvård ingår i övrig tid. 

Debiteringsgraden ger en bild av hur effektivt FMV 

använder sin personal. Ju högre andel av arbetstiden som 

riktas mot kund och därigenom genererar intäkter, desto 

mer effektiv är verksamheten. 

Den visar delvis samma sak som myndighetskostnaden 

per debiterad timme. Om debiteringsgraden ökar, och allt 

annat är lika, förbättras även myndighetskostnaden per 

debiterad timme. Debiteringsgraden har fördelen att den 

är enkel att förstå och den används internt inom FMV för 


Myndighetskostnad per debiterad timme 13 

Fasta priser 2011 års nivå 2008 2009 2010 2011 2012 2013 

Prognos Beräkning 

Myndighetskostnad, tkr 1 551 753 1 495 066 1 487 930 1 477 679 1 555 026 1 487 004 

Debiterade timmar 

Myndighetskostnad 

1 853 281 1 870 417 1 861 325 1 809 025 1 887 576 1 846 110 

per debiterad timme, kr 837 799 799 817 824 805 

Källa: FMV:s produktionsledningssystem och FMV:s ekonomisystem. 

13 

Löpande 2008 2009 2010 2011 2012 

priser 

Prognos 

tkr 1 434 843 1 424 804 1 455 978 1 477 679 1 596 496 

774 762 782 817 846 

enheternas budgetering. Den används också för jämförelser 

inom FMV. 

Debiteringsgraden kan vara hög samtidigt som den 

totala arbetstiden mot kund minskar och därför är det 

en kompletterande indikator. Det totala antalet timmar 

som debiteras kund följs med myndighetskostnad per 

externt debiterad timme och leveranserna till kund följs 

med hjälp av milstolpseffektiviteten som redovisas längre 

ned. 

En restriktion för debiteringsgraden är balansen mellan 

den stödjande verksamheten och verksamheten riktad mot 

kund. För att åstadkomma en hög effektivitet krävs en 

genomtänkt fördelning mellan de timmar som debiteras 

kund och de timmar som används för stödverksamhet. Det 

finns således en gräns för hur hög debiteringsgraden bör 

vara. Den får inte vara så hög att det går ut över hur väl 

FMV klarar att sköta den egna förvaltningen rättssäkert 

och kostnadseffektivt. Exempel på sådana uppgifter är 

ekonomisk redovisning, att följa offentlighetsprincipen 

samt ha en god arbetsmiljö med möjlighet till kompetensutveckling. 

Målet för debiteringsgraden i budgeten för 2011 var 

74,0 procent, utfallet blev 73,8 procent. Målet nåddes, i 

stort, vilket är bra. En analys ger att dock att de debiterade 

timmarna relativt sett, är färre än minskningen av antalet 

årsarbetskrafter vilket också för klaras ovan. Ser man till 

debiterade timmar per årsarbets kraft har de minskat med 

0,9 procent jämfört med 2010. Anledningen till detta är 

att de vakanser som FMV haft har funnits inom kärnverksamheten 

mot kund. 

För 2012 är debiteringsgraden beräknad till 74 procent. 

FMV:s långsiktiga mål för debiteringsgraden har varit cirka 

75 procent. 2011 års utfall var 1,2 procentenheter från det 

långsiktiga målet. I nivån 75 procent har hänsyn tagits till 

omfattningen av den stödjande verksamheten och de andra 

faktorerna som nämndes ovan. FMV bedömer att denna 

nivå är lämplig med nuvarande inriktning och omfattning 

av verksamheten. 

Timmar och 

debiteringsgrad 

2008 2009 2010 2011 

Debiterade timmar 1 853 281 1 870 417 1 861 325 1 809 025 

Totalt antal timmar 2 517 789 2 515 758 2 502 381 2 450 956 

Andel, procent 73,6 74,3 74,4 73,8 



R e s u lt a t v e r k s a m h e t R e s u lt a t v e r k s a m h e t 

Effektivitet mot kund 

Den tredje resultatindikatorn, effektivitet mot kund, 

handlar om hur väl FMV uppfyller sina åtaganden. De 

indikatorer som redovisades i förra årsredovisningen var 

milstolpseffektivitet totalt och för prestationsområde 

Anskaffning 

fakturering i förhållande till kundernas planering 

leveransförmåga. 

Anledningen till att Anskaffning följs särskilt är att i 

den ingår de leveranser som är mest centrala för Försvarsmaktens 

verksamhet. 

Milstolpseffektivitet totalt och för 

prestationsområde Anskaffning 

FMV:s uppdrag delas in i milstolpar som anger vad som 

ska åstadkommas, när det ska vara klart och hur mycket 

det kostar. Milstolpseffektiviteten anger andelen milstolpar 

av de milstolpar som var avtalade för leverans under året 

och som klarades av i tid. Det är ett mått på effektiviteten 

i vårt arbete. 

Om resultatindikatorn myndighetskostnad per debiterad 

timme minskar till följd av att antalet anställda minskar 

kan det leda till att uppdragen gentemot kund blir lidande, 

vilket motiverar att milstolpseffektiviteten löpande följs så 

att en eventuell nedgång kan åtgärdas. 

En restriktion för milstolpseffektiviteten är storleken 

på Försvarsmaktens anslag för materiel. Med den förskjutningsplanering 

som finns i dag kan inte milstolpseffektiviteten 

vara 100 procent eftersom Försvarsmaktens anslag för 

försvarsmateriel då skulle överskridas. 

FMV:s mål för milstolpseffektiviteten för samtliga områden 

2011 var att den skulle bibehållas i förhållande till 

föregående år. Utfallet blev 85 procent och målet nåddes. 

Förbättringen har åstadkommits genom fortsatt fokus 

från ledning och projektledare på leveranserna under året. 

FMV arbetar också kontinuerligt med att säkerställa att 

leverans åtagandena är realistiska och genomförbara. I detta 

arbete genomförs omförhandlingar då skäl föreligger. 

Bestäm melser för när uppdrag får omförhandlas framgår 

av samord ningsavtalet mellan FMV och Försvarsmakten. 

Fakturering i förhållande till kundernas planering 

FMV fakturerar kunderna för genomförd verksamhet. 

Försvarsmakten faktureras för löpande under året genomförda 

leveranser i form av milstolpar. Försvarsexportmyndigheten 

faktureras bokförda kostnader i anslutning 

till kvartalsvis genomförd projektredovisning. 

Faktureringen följs löpande inom FMV och i månadsvisa 

produktionsuppföljningar lämnas prognoser till Försvarsmakten, 

som har ett stort intresse av att få rättvisande 

prognoser och att faktureringen följer den planering som 

gjorts utifrån förutsättningar och styrningar i regleringsbrev. 

Mot denna bakgrund är det ett mål för FMV, på både 

kort och lång sikt att faktureringen följer Försvarsmaktens 

planering. 

Försvarsmakten anmälde i årets inledning en osäkerhet 

med avseende på nivån på den begränsning som angivits 

för materielanslagen (utgiftstak). En myndighetsgemensam 

arbetsgrupp tillsattes [1] tidigt för att i görligaste mån i 

den löpande uppföljningen och styrningen söka balansera 

osäker heten mot faktiska leveranser och fakturering. I 

årets slutskede klargjordes alla förutsättningar och Försvarsmakten 

kunde för ett litet antal uppdrag besluta om 

omförhandling. Några enstaka prestationer senarelades 

till kommande år och i ett fall sänktes avtalat pris för 

milstolpe. 

I samband med myndigheternas bokslutsarbete och 

där till hörande avstämningar utställdes en faktura om 

200 mnkr efter brytdatumet avseende arbete som utförts 

2011. 

2011 års utfall är en halv miljard lägre än 2010 och ligger 

även lägre än medelfaktureringen per år under perioden 

2007 – 2011 som är 19,5 mdkr. 

Milstolpseffektivitet 2008 2009 2010 2011 

Milstolpseffektivitet, procent 80 84 85 85 

Milstolpseffektivitet Anskaffning, procent 75 77 80 83 


Fakturering till FMV:s kunder 2007 2008 2009 2010 2011 

Mdkr 21,0 19,3 18,5 19,6 19,0 

Årsarbetskrafter 1 595 1 518 1 516 1 500 1 471 

Fakturerat per årsarbetskraft, mnkr 13 13 12 13 13 

Källa: FMV:s produktionsledningssystem och FMV:s personalsystem. 

[1] 

Konstituerad med ”Överenskommelse FMFMV avseende metodik 

för balansering av FM:s planerings och likviditetssituation” 

20112013 20111110 HKV 03 200:67633 / 11FMV96671.1. 


Leveransförmåga finns med som mål i FMV:s regleringsbrev 

från och med år 2009. Målet kompletterar milstolpseffektivitet 

och mäter effekten av FMV:s verksamhet genom 

att ta hänsyn till det totala antalet genomförda leve ranser 

jämfört med antalet planerade leveranser för året. Jämfört 

med milstolpseffektivitet tar denna redovis ning också med 

de leveranser som var avtalade att genomföras tidigare år. 

I år finns det möjlighet att jämföra en treårig tidsserie. 

Leveransförmågan har sedan mätningen började ökat 

med 3 procentenheter. Denna ökningstakt är troligen inte 

möjlig att bibehålla fortsättningsvis, men om nivån kring 

94 % hålls får det ses som ett gott resultat. En bedömning 

av 2012 års värde är så här tidigt på året svårt att göra men 

FMV:s styrning bygger på att bibehålla nuvarande nivå. 

Leveransförmågan redovisas närmare i eget avsnitt. 

Leveransförmåga 2009 2010 2011 

FMV:s leveransförmåga, procent 91 93 94 

Källa: FMVs produktionsledningssystem. 

Bedömning 

En sammantagen bedömning utifrån de ovan redovisade 

delindikatorerna ger att FMV har ett fortsatt gott resultat. 

Jämfört med 2010 har Myndighetskostnad per debiterad 

timme och debiteringsgrad försämrats marginellt men sett 

till perioden 2008 – 2011 är trenden positiv. FMV fortsätter, 

trots färre årsarbetskrafter, att ha hög effektivitet mot 

kund, där alla delindikatorer har ökat eller är kvar på en 

hög nivå. 

FMV håller just nu på att ta fram underlag till 

Regeringen (Försvarsdepartementet) utifrån de beslut som 

fattats för genomförandet av förslag från Försvarsstrukturutredningen. 

Underlagen ska redovisas i samband med 

budgetunderlaget den 1 mars 2012. Besluten innebär en 

stor omställning för FMV. Under 2012 ska arbetet med 

Handlingsprogram 2012 slutföras för att ligga till grund 

för en reducerad kostnad från och med 2013. Hur allt 

detta kommer påverka FMV:s effektivitet och goda hushållning 

i dagsläget svårt att bedöma. För år 2011 bedöms 

dock att FMV har lyckats. 


M e d a r b e t a r e o c h a r b e t s m i l j ö 

Ny inriktning och förnyelse 

En framgångsfaktor för verksamhetsutveckling är att få 

kompetensförsörjningen att integreras med verksamhetens 

förändringar. Det ställer stora krav på en aktiv och systematisk 

kompetensförsörjning vilket haft en fortsatt framträdande 

roll i förändringsarbetet under 2011. Under 2011 

fastställdes FMV:s inriktning i en ny kompetensförsörjningsstrategi. 

Medarbetare och arbetsmiljö 

FMV ska enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 

redovisa de åtgärder som vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att 

Strategiskt mål 2011: 

nå verksamhetens mål. I redovisningen ska det ingå en analys och bedömning av 

FMV har rätt kompetens för den ominriktning 

som pågår inom myndigheten och försvaret. 

hur de vidtagna åtgärderna har bidragit till att nå verksamhetens mål. 

Under 2011 fortsatte utvecklingen av FMV:s kompetens 

för att tillgodose det framtida kompetensbehovet enligt 

den ominriktning som pågår inom myndigheten och 

försvaret. FMV har prioriterat insatser för att utveckla 

kompetenserna inom kärnverksamheten och har även 

genomfört andra utvecklingsinsatser för att utveckla den 

sammantagna förmågan. Utvecklingsprogrammen under 

2011 har totalt omfattat ca 1 300 kursplatser. Andelen 

kompetensutveckling var 2011 3,5 procent (2009 3,0 

procent, 2010 3,2 procent). 

Av redovisningen nedan framgår att FMV är på rätt 

väg och att det finns fortsatta behov av att bibehålla och 

utveckla FMV:s förmåga vad gäller projektledning, systemarbete 

och affärsmässighet. Det kommer även fortsätt ningsvis 

vara viktigt att satsa på insatser för att verka på den 

internationella arenan. 

Åtgärder för att utveckla medarbetare 

mot verksamhetens krav 

E n u T V E c K L a D S y S T E M aT i S K V E R K S a M h E T S 

i n T E g R E R a D K O M P E T E n S F ö R S ö R j n i n g 

I syfte att stärka kopplingen mellan verksamhetens krav 

och kompetensförsörjningsinsatserna har särskilda metodutvecklingsinsatser 

genomförts från högsta chefsnivå ned 

till olika ledningsgrupper. 

Med hjälp av externt stöd har särskilt fokus lagts på 

att tillsammans med chefsgruppen genomlysa två utvecklingsprogram; 

Lean och affärsmannaskap. Verksamhetens 

utvecklingskrav under 2012 omsätts där till prioriterade 

aktiviteter för kompetensutveckling som kommer att följas 

upp på ledningsnivå. 

Parallellt har internt metodstöd getts direkt till resultatenheterna 

där deras särskilda uppdrag och utmaningar 

omsätts till konkreta utvecklingsaktiviteter som kan mätas 

och följas upp. 

E T T u T V E c K L aT S a M a R b E T E 

M E D F ö R S V a R S M a K T E n 

I syfte att belysa problematik och utmaningar inom några 

särskilt utpekade kompetensområden har FMV tillsammans 

med Försvarsmakten och Totalförsvarets Forskningsinstitut 

genomfört en fördjupad kompetensanalys. 

Målet har varit att identifiera och genomföra åtgärder 

som både på kort och på lång sikt kan bidra till en ökad 

förmåga att säkerställa materielförsörjningen till insatsförbanden 

inom dessa utpekade områden. Målet har 

också varit att skapa ökade förutsättningar för en proaktiv 

kompetensförsörjning över hela FMV:s kompetensbredd. 

Resultaten pekar bl.a. på att myndigheterna måste 

förstärka, vidareutveckla och utöka sina gemensamma 

kompetensutvecklingsinsatser som t.ex. utbytes och 

växeltjänstgöring och gemensamma karriärutvecklingsprogram. 

FMV behöver också skapa ett större utrymme 

för kompetensutveckling inom mer strategiska kompetensområden 

för att därmed stärka tillgången på egen 

kvalificerad personal. 

u T V E c K L i n g S i n S aT S E R 

Under 2011 genomfördes ett stort antal grund och fortsättningskurser 

inom projektledning, teknisk kompetens 

för högre systemnivåer och affärsmässighet. Certifieringsprogram 

enligt nationella och internationella standarder 

inom dessa tre områden säkerställer en fortsatt hög kunskapsnivå 

och en kvalitetssäkring av FMV:s förmåga inom 

dessa prioriterade områden. 

För att ytterligare utveckla förmågorna har det även 

genomförts samlade utvecklingsinsatser för såväl projektledare, 

systemingenjörer och inköpsledare, t.ex. under de 

årliga återkommande projektledardagarna. Syftet har bland 

annat varit att öka den gränsöverskridande förståelsen mellan 

de olika professionerna. Därmed förbättras förmågan 


till snabbare och effektivare samarbete med såväl de över 

tiden stora och komplexa anskaffningarna som de snabbare 

anskaffningarna till våra internationella insatser. 

Erfarenheterna från de gemensamma utvecklingsinsats 

erna stödjer fortsatt satsning på denna utvecklingsmetodik. 

Effekten av de årliga utbildningsinsatserna har under 

flera år varit god och kommer därför även i fortsättningen 

att utgöra basen för FMV:s kärnkompetensutveckling. 

u T V E c K L a D F ö R M Å g a aT T a R b E Ta 

PÅ D E n i n T E R n aT i O n E L L a a R E n a n 

För att öka förmågan att arbeta inom internationella 

samarbetsprojekt deltar FMV aktivt i den europeiska 

utvecklingen av projektledare som sker under ledning av 

den europeiska försvarsmaterielbyrån European Defence 

Agency (EDA). I syfte att stärka förmågan till samarbete 

över nationsgränserna i upphandling av försvarsmateriel 

har FMV tillsammans med tyska Bundesakademi arrangerat 

och genomfört en tvåveckors internationell utbildning 

för europeiska mellanchefer. 

Inom FMV har fortsatt utbildning i språk, främst franska 

och engelska genomförts. FMV:s förmåga att förstå och 

samarbeta med olika kulturer har skapat förutsättningar 

för en ökad effektivitet såväl i interna arbeten som i samarbeten 

med andra länder. 

M E n T O R S K a P S P R O g R a M O c h 

i n D i V i D u E L L c O a c h n i n g 

I syfte att stödja både chefer och medarbetare att fullgöra 

sina uppdrag arbetar FMV aktivt med mentorskap 

och individuell coaching. FMV samarbetar med andra 

myndigheter i ett mentorskapsprogram och erbjuder 

individuell coaching för både ledare och medarbetare. 

Ett program för karriärplanering har genomförts med 

framgång under de tre senaste åren och har fortsatt även 

under 2011. 

M E D a R b E Ta R S K a P 

FMV:s värderingsarbete Medarbetarskap på FMV, 

som syftar till att stödja hela förändringsarbetet inom 

Handlings program 2012, har framgångsrikt fortsatt under 

året. Resultatet av workshops med dialoger har sammanställts 

i en folder om Medarbetarskap och firades med tårta 

över hela FMV inklusive lokalkontoren/provplatserna. 

Under hösten har implementeringen av Medarbetarskap 

på FMV verkat i en aktiv fas i form av arbete i ledningsgrupp 

erna. 

Ledarförsörjning och ledarutveckling 

För att stötta ett enhetligt och systematiskt chefsförsörjningsarbete 

har en chefsförsörjningsprocess lanserats 

under hösten 2011. Ett övergripande chefsprogram som 



inkluderar aktiviteter för samtliga chefer på alla nivåer har 

planerats. Dessa båda verktyg kommer att möjliggöra en 

övergripande och strategisk planering av chefsförsörjningen 

på hela FMV. 

I syfte att öka erfarenhetsutbytet och främja en enhetlig 

kultur på FMV har två chefsseminarier med externa föreläsare 

för ett 70tal chefer genomförts. Ämnesområdena 

för dessa seminarier har varit ledarskap i komplexa miljöer 

och att medvetandegöra hur olika former av beteenden 

påverkar samarbetsklimatet i en organisation. 

Under 2011 har också ett internt chefsnätverk startats 

med cirka 20 deltagare från olika resultatenheter inom 

myndigheten. Även här har fokus legat på att skapa en 

gemensam kultur genom att möjliggöra erfarenhetsutbyte. 

I tider av förändring och omställning är det viktigt att 

identifiera organisationens nyckelpersoner och high potentials. 

Detta har bland annat gjorts genom de båda chefsnätverken 

Q20 och High Potential Alumni. Ett nytt High 

potential program har startat under året med 13 deltagare. 

I syfte att öka det externa kontaktnätverket, bredda 

erfarenhetsutbytet med och öka kunskapen om andra 

myndigheter samt det europeiska samarbetet har FMV 

under året deltagit i två externa chefsprogram för högre 

chefer. Dessa har utvärderats med gott resultat och del 

Antal avgångar 2008 – 2012 

tagande kommer att fortsätta under 2012. För blivande 

och nya chefer har utbildningar i personligt ledarskap 

genomförts. 

Personalförsörjning 

Det pågående förändringsarbetet inom FMV har lett till 

ett ökat behov av kompetensväxling och personalreduceringar. 

Processen berör hela FMV:s verksamhetsområde 

och samtliga orter. 

FMV:s strategi är att arbeta proaktivt för att om möjligt 

undvika uppsägningar i samband med förändrings och 

omställningsarbete. 

För att underlätta omställning har FMV även under 

2011 erbjudit, efter individuell prövning, möjlighet till 

frivillig avgång med pensionsersättning och frivillig avgång 

via Trygghetsstiftelsen (TSN). Verksamhetens krav har styrt 

om någon av omställningsåtgärderna har beviljats. Under 

2011 har 90 pensionsersättningar och 6 frivilliga avgångar 

med stöd av TSN beviljats (avgång 20112012). 

Rörligheten (spontanavgångar) har legat på ungefär 

samma nivå som 2010, cirka 2,5 procent under det senaste 

året. Den interna rörligheten är viktig för utvecklingen av 

FMV och medarbetarna. Därför ska alltid möjligheten till 

2008 2009 2010 2011 2012 14 

Pensionsersättning 7 10 4 27 50 

Ålderspension 26 27 30 30 25 

Spontanavgång 57 34 28 39 40 

Trygghetsstiftelsen 32 7 1 2 8 

Övriga avgångar 17 15 23 16 52 17 16 18 20 

Källa: FMV:s personalredovisningssystem. 

Personalstruktur 2008 2009 2010 2011 

Antal fast anställda, genomsnittsvärden under året 1 606 1 589 1 568 1 532 

Andel kvinnor, procent 26 27 28 28 

Andel anställda med högskoleexamen, procent 50 50 55 19 56 20 

Andel anställda över 55 år, procent 28 28 28 28 

Andel anställda under 35 år, procent 13 12 10 9 

Medelålder 48 48 48 49 


14 

Uppgifterna för 2012 är en prognos. 

15 

13 årsarbetskrafter officerare som återgått till Försvarsmakten, 4 årsarbetskrafter sjukpension. 

16 

20 årsarbetskrafter officerare som återgått till Försvarsmakten, 3 årsarbetskrafter avlidna. 

17 

23 årsarbetskrafter officerare som återgått till Försvarsmakten, 2 årsarbetskrafter avlidna, 

27 årsarbetskrafter verksamhetsövergång till FXM, Kammarkollegiet och QinetiQ Sweden AB. 

18 

14 årsarbetskrafter officerare som återgått till Försvarsmakten, 1 årsarbetskraft avliden, 

1 årsarbetskraft sjukpension. 

19 

Som högskoleexamen inräknas här även militär examen. 

20 

Som högskoleexamen inräknas här även militär examen. 

omfördelning av arbetsuppgifter och intern rekrytering 

undersökas innan extern rekrytering påbörjas. Av tjänstetillsättningarna 

under 2011 har 20 procent skett internt. 

Merparten av de som har nyrekryterats är civil och 

högskoleingenjörer och det har varit relativt lätt att få 

kvalificerade sökande. 

R E K R y T E R i n g 

Under hösten 2011 har ett stort antal chefer genomgått 

utbildning i kompetensbaserad rekrytering. Modellen 

innebär att samtliga rekryteringar, på ett mer strukturerat 

sätt, ska utgå från bakgrundsanalys, kravprofil, mål och 

ansvarsbeskrivningar. Målet är att den kompetensbaserade 

rekryteringsmetodiken ska ge FMV ökad möjlighet att få 

rätt medarbetare på rätt plats, minska risken för felrekrytering 

och diskriminering. 

FMV har under året upphandlat och implementerat 

ett ITbaserat rekryteringsstöd. Systemet har möjliggjort 

ett mer effektivt och kvalitetssäkrat arbetssätt, framför allt 

vad avser de administrativa rutinerna. För de som söker 

arbete vid FMV har detta gett en bättre överblick av lediga 

arbeten samt skapat en enklare hantering. 

Attraktiv arbetsgivare och en god arbetsmiljö 

FMV ska ha en god arbetsmiljö och goda arbetsförhållanden 

samt uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. 

Strategiskt mål 2011: 

FMV ska vara en attraktiv arbetsgivare med 

en god arbetsmiljö. FMV ska arbeta för ökad 

jämställdhet och mångfald. 

aT T R a K T i V a R b E T S g i V a R E 

I arbetet med att öka kunskapen om FMV som arbetsgivare 

och som organisation samt stärka FMV:s ”arbetsgivarvarumärke” 

hos potentiella medarbetare har FMV 

under 2011 medverkat vid flera arbetsmarknadsdagar samt 

även synliggjort FMV som organisation och arbetsgivare 

i form av annonser och filmer i olika typer av media både 

digitalt och i tryck. FMV har också tagit emot studiebesök 

av både studenter och yrkesverksamma. I arbetet med att 

marknadsföra FMV som arbetsgivare utgör FMV:s ambassadörer 

en viktig roll. 

Ambassadörsgruppen består av ca 35 personer och är en 

blandning FMVmedarbetare med olika kompetenser. För 

att utvärdera resultatet av insatserna samt som underlag för 

beslut om insatser deltar FMV i Universums mätningar 

Företagsbarometern och Karriärbarometern. Utifrån dessa 

mätningar kan konstateras att de som känner till FMV har 

ett positivt intryck, men att det är en alltför liten grupp 

som har kännedom om myndigheten. Insatserna inriktas 

därför i första hand på att sprida kunskap om FMV till en 

större grupp. 


a R b E T S M i L j ö 

I takt med att Försvarsmaktens internationella verksamhet 

ökar har även behovet av stöd från FMV på plats ökat. Det 

handlar i många fall om resmål som betraktas som högriskland 

där riskerna för FMV:s medarbetare är stora. Mot 

den bakgrunden har ett tydligare regelverk arbetats fram 

inom ramen för det systematiska och processorienterade 

arbetsmiljöarbetet. 

Den nya processen omfattar allt från planeringen innan 

utresan och hantering av en eventuell incident till stöd 

efter hemkomsten och stöd till anhöriga. Här beskrivs 

exempelvis avtal, juridiska frågor, ersättningar, försäkringar, 

ansvarsfrågor, kommunikation och krishantering, 

utrustning, vaccination, sekretess, rutiner innan, under 

och efter resan. 

Processen är inte avsedd att hantera eventuella kriser/ 

incidenter utan kopplas samman med FMV:s Krisledningsgrupps 

planer som hanterar dessa. Implementeringen av 

processen innebär bland annat att ett antal utbildningsinsatser 

kommer att genomföras riktade till både chefer och 

medarbetare. 

F R i S K a M E D a R b E Ta R E 

För att få friska medarbetare är det angeläget att långsiktigt 

och systematiskt arbeta med att betona de främjande 

och förebyggande aspekterna och därmed alltmer minska 

behovet av rehabilitering. Det sker bland annat genom 

tidiga åtgärder i utformningen av hälso och friskvårdssatsningar. 

Inom ramen för det strukturerade hälsoarbetet har 

det exempelvis genomförts gruppinsatser i form av 

ergonomironder eller riktade hälsoprojekt med syfte att 

stärka livsstilskompetensen och varaktigt minska lång och 

korttidsfrånvaro. På individnivå har det utförts olika typer 

av insatser som exempelvis stödjande hälsopedagog eller 

terapeutsamtal; åtgärdsprogram som syftar till att öka 

förutsättningarna för hållbart god hälsa. Dessutom genomförs 

vartannat år hälsoundersökningar för medarbetare som 

är 55 år och uppåt. 

En viktig del i det strukturerade hälsoarbetet är att 

erbjuda personalen ett varierat utbud av träningsaktiviteter 

i anslutning till arbetsplatsen. FMV erbjuder också 

ett friskvårdsbidrag på 2 000 kr per år och anställd. Via 

en friskvårdsportal kan bidraget användas fritt genom 

att medarbetaren ges möjlighet att välja ur ett stort 

utbud av friskvårdsaktiviteter. Antalet användare var 

60 procent år 2011 (55 procent år 2009 och 57 procent 

år 2010). 

Den totala sjukfrånvaron för 2011 var något högre jämfört 

med 2010. Ökningen generellt återfinns hos männen 

och där den mest markanta ökningen återfinns bland yngre 

män. Det beror främst på att några av dessa medarbetare 

har drabbats av livshotande sjukdomar som har medfört 

långa återhämtnings och rehabiliteringsperioder. 



Sjukfrånvaro, procent 2008 2009 2010 2011 

Totalt 2,0 1,9 2,1 2,2 

Andel som avser 60 dagar eller mer 58 44 39 41 

Män 1,6 1,3 1,4 1,6 

Kvinnor 3,4 3,6 4,0 3,8 

Anställda yngre än 30 år 1,9 1,0 1,1 3,0 

Anställda mellan 30–49 år 1,6 1,4 1,6 2,0 

Anställda 50 år eller äldre 2,5 2,4 2,6 2,3 


Andel kvinnor i ledande positioner, procent 2008 2009 2010 2011 

Kvinnliga civilingenjörer/motsvarande 18,2 18,3 19,6 19,2 

Kvinnliga chefer och uppdragsledare i stora projekt 16,5 18,6 22,0 22,0 


Minskning har skett för de äldre kvinnornas del vilket 

bryter flera års tidigare ökning av långtidssjukfrånvaro. 

Det kan förklaras med ett strukturerat rehabilitering och 

hälsoarbete med stöd av företagshälsovården. 

M Å n g Fa L D O c h j ä M S Tä L L D h E T 

FMV:s mångfalds och jämställdhetsarbete tar utgångspunkt 

i statens syn på ett inkluderande synsätt. Det 

innebär att FMV eftersträvar den blandning av bakgrund 

och kompetens bland chefer och medarbetare som har 

betydelse för arbete, kreativitet, kvalitet och kundorientering. 

En långsiktig strategi för arbetet med att främja insikt, 

förståelse och kompetens för de olika delar som diskrimine 

ringslagstiftningen består av framgår av strategisk mångfaldsplan 

för 2008–2012. 

Med utgångspunkt från den strategiska mångfaldsplanen 

har speciellt fokus under året varit på området 

HBT. Seminarier har genomförts för alla medarbetare dels 

via arbetsplatsträffar, dels vid större resultatenhetsmöten. 

Syftet har varit att öka kompetens och medvetenheten om 

området. Seminarierna har varit uppskattade och reaktionerna 

har varit blandade från att beröra och engagera till att 

ibland uppröra och skapa diskussion. 

Jämställdhetsarbetet på FMV utgår ifrån resultatenheternas 

åtgärdsplaner som genererades efter ett omfattande 

analysarbete under 2008. 

Ett mål för FMV inom rekrytering är att öka andelen 

kvinnliga civilingenjörer. Jämfört med förra året har det 

skett en marginell minskning motsvarande två medarbetare 

men sedan 2008 har andelen ökat från 18,2 procent till 

19,2 procent 2011. 

Ett annat mål för FMV har varit att öka andelen 

kvinnor på ledande positioner, vilket innefattar chefer 

och projektledare för stora projekt. Resultatenheternas 

redovisningar visar också att de områden som fokuseras 

mest på i jämställdhetsarbetet är rekrytering och kompetensutveckling, 

framförallt vad gäller strategiskt viktiga 

tjänster och strategiskt viktiga utbildningar, i syfte att 

utjämna könsfördelningen på ledande positioner. 

Effekten är att andelen kvinnliga chefer och andelen 

kvinnliga projektledare i stora projekt sammantaget har 

ökat från 16,5 procent 2008 till 22,0 procent 2011. Den 

effekten har skett tack vare ett målinriktat och aktivt arbete 

i samband med rekrytering och kompetensutvecklingssatsningar. 

I rekryteringssammanhang görs detta genom att sökanden 

från det underrepresenterade könet beaktas särskilt 

och kallas till intervju. I kompetensutvecklingssammanhang 

handlar det till exempel om att se till att kvinnor 

blir uttagna till att delta i FMV:s projektledarprogram och 

förberedande chefsutbildningar. 

Anskaffning 

FMV inriktar dagens anskaffning av materiel till Försvarsmakten mot kravet på kostnads- 

effektivitet sett ur materielens hela livscykel. Ökad leveranssäkerhet är viktigt då 

Inriktning för materielanskaffningen 

till Försvarsmakten 

I regleringsbrevet för 2011 redovisar regeringen tre 

principer (nedan) som grund för FMV:s arbete med 

materielförsörjning. 

materielen ofta används omgående i samband med internationella insatser. 

a) Vidmakthållande och uppgradering av befintlig 

materiel ska, om det är ekonomiskt försvarbart och 

operativa krav kan uppnås, väljas före nyanskaffning 

b) Nyanskaffning ska, när sådan är nödvändig, i första 

hand ske av på marknaden befintlig, färdigutvecklad 

och beprövad materiel 

c) Utveckling ska genomföras först när behoven inte kan 

tillgodoses enligt ovan. 

2 6 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 2 7 

A n s k a f f n i n g

A n s k a f f n i n g 

Dessa principer är i linje med den av FMV och Försvarsmakten 

gemensamt utarbetade strategi för Försvarsmaktens 

materielförsörjning som fastställdes inom FMV i februari 

2007. Denna strategi har sedan den fastställdes legat till 

grund för all materielanskaffning. 

Materielförsörjningsstrategin realiserar den av statsmakt 

erna uttryckta viljan till en förändrad och mer kostnadseffektiv 

materielförsörjning utifrån insatsförsvarets uppgifter 

och behov. 

Kärnan i materielförsörjningsstrategin är att ”materielförsörjningen 

ska styras av tydliggjorda och medvetna val 

mellan kostnad, effekt och handlingsfrihet”. Det handlar 

om att i varje enskild anskaffning, utifrån bedömningar av 

dessa tre parametrar, alltid överväga och därefter välja den 

lösning som ur ett helhetsperspektiv bäst tillgodoser de två 

övergripande målen: 

Insatsförsvarets uppgifter och behov ska vara styrande 

för Försvarsmaktens materielförsörjning 

Materielförsörjningen ska vara kostnadseffektiv ur 

ett livscykelperspektiv och tillgodose kravet på ökad 

leveranssäkerhet. 

Tillämpningen av materielförsörjningsstrategin är föremål 

för ett kontinuerligt utvecklingsarbete baserat på vunna 

erfarenheter och på hur Försvarsmaktens behov och 

marknaden förändras. FOI, FMV och Försvarsmakten 

har ett gemensamt samverkansforum som under 2011 

uppdrog till FOI att analysera tillämpningen av strategin 

för Försvarsmaktens materielförsörjning. FOI:s slutrapport 

har föranlett ett antal förslag som nu bereds i myndighetsgemensamma 

arbetsgrupper i syfte att stärka effekten av 

strategin. 

Strategin är tydlig på att möjligheterna att nyttja 

Försvarsmaktens befintliga materiel och att marknadens 

utbud av varor och tjänster alltid ska utvärderas mot övriga 

alternativ. Köp av på marknaden existerande produkter, så 

kallad hyllvara, utgör således ett av flera möjliga handlingsalternativ, 

vilket även bekräftas av regleringsbrevets tre 

principer som redovisas ovan. 

a n D E L n ya n S K a F Fa D M aT E R i E L 

I regleringsbrevet till FMV efterfrågas andelen nyanskaffad 

materiel som skett av på marknaden befintlig, färdigutvecklad 

och beprövad materiel i enlighet med regeringens 

principer ovan. FMV redovisar nedan andelen nyanskaffad 

materiel i förhållande till föregående år. I redovisningen 

ingår även modifierad materiel då en stor del av den nyanskaffade 

materielen behöver modifieras eller anpassas 

för att kunna fungera tillsammans med i Försvarsmakten 

befintliga materielsystem. 

FMV har tolkat att avsikten med återrapporteringskravet 

är att följa tillämpningen av materielförsörjningsstrategin 

och har därför fokuserat på de upphandlingar där 

FMV har hand lingsfrihet att överväga utveckling i stället 

för nyanskaffning av på marknaden befintlig materiel. 

Detta exkluderar huvuddelen av den anskaffning som 

skett för att vidmakt hålla och uppgradera Försvarsmaktens 

befintliga system då dessa ofta har bindningar till 

ursprung liga leverantörer. 

Återrapporteringen baseras på FMV:s samlade orderstock 

vid utgången av respektive år. Orderstocken ger en 

stabil bas som grund för denna trendanalys till skillnad 

från det årsvisa beställningsutfallet där enstaka beställningar 

ger stora svängningar i utfallet mellan åren. FMV 

har manuellt analyserat orderstocken och identifierat de 

beställningar som avser utveckling eller nyanskaffning av 

på marknaden befintlig materiel. Dessa redovisas därefter 

som andel av den totala orderstocken. Då regleringsbrevet 

under mål 1 anger att principerna avser materielförsörjning 

till Försvarsmakten har FMV i redovisningen exkluderat de 

beställningar som avser annan kund. 

FMV har under 2011 erhållit en stor mängd beställningar 

som kommer att realiseras genom köp av på marknaden 

tillgänglig materiel. Några av de större beställningarna 

utgörs av mörkerstridsmateriel, bandvagnar, pansarterrängbilar 

och nytt spaningsfartyg. Dessa har bidragit till 

att andelen nyanskaffning av befintlig materiel ökat till 

40,0 (35,9 procent) av den totala orderstocken. 

a n D E L u T V E c K L a D M aT E R i E L 

Med utvecklad materiel avses den utveckling som syftar 

till att ta fram nya materielsystem till skillnad från 

vidareut veckling för att livstidsförlänga i Försvarsmakten 

befintlig materiel. Andelen nyutveckling har de senaste 

åren legat på dryga 20 procent av den samlade orderstocken. 

Här återfinns även projekt som startade långt 

innan materielförsörjningsstrategin fastställdes men som 

ännu inte är slutlevererade t.ex. korvett Visby. Större 

Den totala orderstockens andelsutveckling 

Andel av 

orderstocken 

% 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

2008 

2009 

2010 2011 

Anskaffning av 

befintligt materiel 

Utvecklad materiel 

Vidmakthållande 

Källa: Manuell bearbetning av uppgifter i FMV:s produktionsledningssystem. 

För de beställningar i orderstocken som har ett beställningsvärde över 10 mnkr 

har FMV identifierat de beställningar som avser utveckling eller anskaffning av 

på marknaden befintlig materiel. 

utvecklingsprojekt som är slutlevererade redovisas inte då 

dessa övergått till att vidmakthållas. 

Under 2011 har FMV inte erhållit några större uppdrag 

som är baserade på nyutveckling vilket resulterat i 

att andelen utvecklad materiel i orderstocken sjunkit till 

20,8 procent (22,1 procent). Av de nya beställningar som 

återfinns i orderstocken relativt föregående år avser endast 

5,2 procent anskaffning av utvecklad materiel. 

Som jämförelse redovisas även andelarna i absoluta 

tal som antal miljarder av den totala orderstocken (se 

diagram nedan). Som framgår har andelen anskaffning 

av på marknaden befintlig materiel ökat betydligt mer än 

ökningen av andelen utvecklad materiel. 

Genom att enbart se till de nya anskaffningar där 

Försvarsmakten/FMV har handlingsfrihet att välja mellan 

anskaffning av på marknaden befintlig materiel och utveckling 

kan man under åren 20082011 se en positiv trend 

där andelen anskaffning av befintlig materiel ökat från 

58,1 procent till 65,8 procent. 

h a n D L i n g S F R i h E T 

Av regleringsbrevet till FMV framgår att myndigheten 

ska korta ledtider och minska långsiktiga bindningar i 

materielförsörjningen. För att möta detta krav har FMV 

under 2011 intensifierat arbetet med att korta ledtider. Två 

pilotprojekt har genomförts på resultatenheterna AK Mark 

och AK Gem som visat att vald metodik kan ge ledtidsförkortningar 

som når eller överstiger 25 procent. 

Året har präglats av utbildning och stödutveckling 

samt kommunikation kring metoder och synsätt. Under 

hösten har en utrullningsplan för 2012 fastställts och en 

stödfunktion har inrättats för att stödja resultatenheterna 

med bl.a. metoder och kompetens i samband med utrullningen. 

FMV har sedan tidigare arbetat med stegvis upphand 

Den totala orderstockens fördelning 

Källa: Manuell bearbetning av uppgifter i FMV:s produktionsledningssystem. 

ling, optioner och andra förfaranden i syfte att öka 

regering ens handlingsfrihet i materielförsörjningen. 

FMV arbetar samtidigt med andra perspektiv som till 

del motverkar en ökad handlingsfrihet. En av dessa är 

strävan att lägga större åtaganden på privata aktörer där 

långsiktighet är en förutsättning för ökad rationalitet. 

Av regleringsbrevet framgår att redovisningen ska vara 

jämförbar över tid. Genom att redovisa kvoten mellan 

FMV:s orderstock och den årliga omsättningen erhålls ett 

mätetal som redovisar hur många år det tar för FMV att 

upparbeta den inneliggande orderstocken. Detta kan ses 

som ett värde på den genomsnittliga kapitalbindningen 

och därmed ett av flera mått på den av regeringen efterfrågade 

handlingsfriheten. 

Nedan redovisas denna kvot för åren 2003–2011. 

Samtidigt som orderstockens värde sjunkit något då det 

levererats/fakturerats något mer än vad som nybeställts i 

perioden så har också Försvarsmaktens resurser (anslag) för 

att finansiera leveranserna sjunkit något. Således kvarstår 

kvoten för genomsnittlig bindningstid till 3,2 år. 

Försvarsmaktens ekonomiska utrymme för materielförsörjningen 

indikerar, med detta mätetal, en kommande 

period med längre bindning d v s minskad handlingsfrihet. 

Minskad kapitalbindning – egentligen ett sänkt 

bemyndigandebehov uppstår då betalningsnivån för 

genomförda leveranser överstiger volymen nybeställningar. 

På samma sätt ökar nya stora plattformsprojekt, med 

beställningar av till exempel splitterskyddade hjulfordon, 

nya ubåtar, jaktrobot Meteor, Helikopter 16 med flera 

de långsiktiga bindningarna. Anskaffning av större 

platt formssystem genom upphandling av på marknaden 

befintliga system kommer successivt att bidra till ökad 

handlingsfrihet då dessa projekt normalt har kortare ledtid 

än motsvarande utvecklingsprojekt och därigenom bidrar 

till kortare kapitalbindningstid. 


Orderstocken 

mdr kronor 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

2008 

2009 

2010 2011 

Anskaffning av 

befintligt materiel 

Utvecklad materiel 

Vidmakthållande 

Genomsnittlig tid för kapitalbindning 

Orderstock, mnkr Kapitalbindning, år 

2003 68 000 4,0 

2004 60 400 3,5 

2005 50 910 3,0 

2006 49 526 2,9 

2007 43 155 2,5 

2008 38 069 2,2 

2009 37 376 2,2 

2010 53 545 3,2 

2011 52 769 3,2 

Källa: FMV orderstock enligt FMV ÅR 2003–2011 dividerat 

med medelfaktureringsnivån för föregående femårs period 

(för 2011 är medelfaktureringsnivån 16 450 mnkr/år baserat 

på perioden 2007–2011). 



Den medeltunga helikoptern Helikopter 16 Black Hawk 

är ett beprövat system som kommer att vara operativt 

för Sverige från andra kvartalet 2013. 

Nedan visas ett urval av de prestationer som FMV 

levererade till Försvarsmakten och andra kunder under 


Helikopter 16 

Sommaren 2010 beslutade regeringen att ett helt nytt helikoptersystem 

ska anskaffas. Efter marknadsanalyser och val 

av system lyckades FMV förhandla fram villkor som gjorde 

att tidplanerna kunde hållas och kostnaderna minskas. 

I december 2011 landade de två första helikoptrarna hos 

FMV i Linköping. 

FMV deltog i konceptstudier och med underlag inför 

regeringens beslut angående nytt medeltungt helikoptersystem. 

Efter regeringsbeslutet genomförde FMV en 

marknadsanalys av helikoptermarknaden och tog fram 

underlag för val av vilket system som bäst motsvarade 

Försvarsmaktens kravbild. 

Efter beslut att ingå slutförhandlingar med US Army 

i januari 2011 förhandlade FMV med stor framgång fram 

nya villkor. Bland annat kunde leveranstiden kortas från 

36 till 10 månader vilket gjorde det möjligt att säkra en 

kontinuerlig insats av medeltung helikopterförmåga i 

Afghanistan. 

I de fortsatta förhandlingarna kunde myndigheten 

ytterligare korta tiden till första leverans ned till åtta 

månader. Här lyckades FMV få ned totalkostnaden med 

cirka 30 mnkr för 15 helikoptrar av standardtyp. FMV 

lyckades också skapa ett utbildningskoncept för piloter och 

tekniker som inte bara motsvarar Försvarsmaktens krav 

utan också medför betydligt lägre kostnader. 

Vid utgången av år 2011 har FMV fått leverans av två 

helikoptrar, materielsystemintyg för systemet och är i slutfasen 

med att överlämna och driftsätta helikoptersystemet 

Från 36 till 10 månader, så 

mycket lyckades Magnus 

Larsson och projekt 

Helikopter 16 pressa 

leveranstiden för det nya 

helikoptersystemet. 

i en första utgåva. Detta genomfört med en tidsplan som 

är cirka 40 procent av en normal tidsplan för motsvarande 

flygande materielsystem. 

Taktiskt UAV-system 

På drygt ett år anskaffade och driftsatte FMV det taktiska 

UAVsystemet UAV03 Örnen. Efter utbildning, certifiering, 

ackreditering och överlämning kunde Försvarsmakten 

genomföra det första skarpa uppdraget i Afghanistan den 

1:a augusti 2011. 

FMV genomförde anskaffning och driftsättning på ungefär 

halva tiden jämfört med en normal anskaffning. Prestationen 

har varit möjlig genom ett tätt samarbete mellan FMV, 

Försvarsmakten och huvudleverantören Saab AB. 

Sammantaget har FMV genomfört teknisk kravställning 

och genomfört upphandlingen av ett befintligt amerikanskt 

UAVsystem. Till det kommer: 

bildbearbetningsutrustning 

dokumentation 

reservdelar 

utbildning 

tekniskt stöd 

erforderliga modifieringar och systemanpassningar 

leveranskontroll, certifiering och ackreditering. 

FMV har också haft en viktig roll i Försvarsmaktens 

driftsättning av systemet samt stöd för systemets vid 

makt hållande. UAVsystemet är insatt i Afghanistan från 

1 augusti 2011 vilket innebär att svenska Isafförband har 

fått ökad spaningsförmåga som förbättrar säkerheten för 

de svenska soldaterna. 

När Örnen flyger, länkas video till markstationen i realtid och slussas 

därifrån vidare för bearbetning. Det handlar om att snabbt analysera 

sensorinformationen, ta fram bilder och spaningsrapporter som 

ligger till grund för förbandets planering. 

Minröjfartyg Koster 

Under 2011 har FMV levererat minröjningsfartygen HMS 

Koster och HMS Ulvön till Försvarsmakten. Fartygen har 

genomgått omfattande skeppstekniska modifieringar i ett 

åtgärdsprogram som ska göras på fem fartyg. 

Syftet med modifieringarna är att öka tillgängligheten på 

system och delsystem ombord på minröjningsfartyg typ 

Koster. Det bidrar till ökad insatsförmåga för minröjningsförbanden, 

såväl i Sverige som internationellt. De större 

åtgärderna är: 

ny lyftanordning för sjösättning av båtar och undervattensfarkoster 

förvaringsskåp för undervattensfarkost ROVE 

Sjösättning av en modifierad minröjningsfarkost typ ROVM2 på minröjnings fartyget 

HMS Koster. Farkosten är bärare av sonar och laddning för minförstöring. 

Den taktiska obemannade flygfarkosten Örnen lyfte för det första 

skarpa uppdraget i Afghanistan i början av augusti. På lite drygt ett 

år kunde FMV ta fram ett nytt flygande system anpassat till svenska behov. 

installationer för vapen och ammunitionsförvaring 

skjutstationer för kulspruta 

åtgärder för att uppfylla internationellt regelverk för 

fribordsplan. 

FMV:s val att arbeta med en leverantör har inneburit 

ett tydligt ansvar och möjliggjort korta ledtider för 

beslut. Leverantören har ett huvudansvar för genomförande, 

integration, samordning, ILS och systemsäkerhet. 

I samband med leverans av HMS Koster i april 

levererade FMV även modifierad minröjningsfarkost 

typ ROVM2. Denna modifiering är genomförd på fem 

minröjningsfartyg samt sju farkoster. Återstående två fartyg 

levereras under 2012. 

Som ett led i FMV:s arbete med modifiering av minröjningsfartygen 

typ Kostern genomförde projektet provsprängningar av minor. 




Vapenstation 01 

Förbättrat skydd för patrullerande soldater, det är målet för 

anskaffningen av Protector, eller Vapenstation 01, som den 

kallas i Sverige. Arbetet sker i samarbete med Norge. 

För att möta Försvarsmaktens behov av Vapenstation 01 

i samband med insatsen i Afghanistan har FMV anskaffat 

ett mindre antal vapenstationer som integrerats på Pansarterrängbil 

6. Dessa levererade FMV i slutet av 2011 och de 

är nu i drift i Afghanistan. 

Arbetet med denna leverans har skett på ett interimskontrakt. 

Det upphörde i och med att norska FLO och 

FMV tecknade ett gemensamt kontrakt med leverantören 

Kongsberg i slutet av 2011. Kontraktet omfattar ett större 

antal system till båda länderna samt underhållsavtal och 

studier för vidare utveckling av Vapenstation 01. 

Vapenstation 01 är förenklat en gyrostabiliserad enhet 

som monteras på taket till ett fordon. Stationen har 

tre olika sensorer på en axel: kamera, nattkamera och 

laseravståndsmätare. På en annan axel sitter antingen en 

kulspruta eller en granatspruta. 

Vapenstationen kommer att monteras på fyra fordonstyper: 

Pansarterrängbil 6, Pansarterrängbil 203, Pansarterrängbil 

360 samt artillerisystemet Archer. 

Arméinspektör Berndt Grundevik, här i samtal med FMV:s 

projektledare Lena Jansson vid överlämningen av Galten 

med monterad vapenstation, ser den som ett viktigt bidrag 

för att öka säkerheten för svenska soldater i Afghanistan. 

Snabbanskaffning av bandvagnar 

Leasing blev FMV:s lösning för att säkra tillgången på 

bandvagnar i Afghanistan under en övergångsperiod. 

FMV erhöll i maj 2011 uppdraget att leverera 15 bandvagnar 

till Försvarsmaktens förband i Afghanistan från 

december 2011. Lösningen för att med kort varsel säkra 

tillgängligheten på bandvagnar blev att FMV leasar bandvagnar 

från Nederländerna och bakvagnar från Storbritannien. 

Företaget BAE Systems Hägglunds tillhandahåller en 

underhållsresurs till insatsområdet och genomför underhållet 

med en så kallad OPSlösning. 

Bandvagnarna ska användas som en tidsbegränsad resurs 

fram till leverans av Bandvagn Nysystemet. Bandvagnarna 

kan hyras under perioden från juni 2011 intill hösten på 

2013. Det innebär att Försvarsmakten kan använda dem 

i insatsen i Afghanistan från december 2011 till och med 

maj 2013. 

Genom att hyra bandvagnar 

i Holland och 

England löste FMV ett 

akut behov av bandvagnar 

för Försvarsmaktens 

styrkor i Afghanistan. 

Med vapenstationen monterad får Galten ett avancerat självskydd. Vapenstationen 

sitter monterad på taket medan operatören sitter inne i fordonet. 

Vapenstation 01 ger förbättrat 

skydd för patrullerande 

soldater. Stationen har tre 

olika sensorer på en axel: 

kamera, nattkamera och 

laseravståndsmätare. På en 

annan axel sitter antingen 

kulspruta eller granatspruta. 

Drivmedelsmateriel 

FMV har under året levererat tankningsutrustning för tankning 

av helikoptrar på platser där det inte finns bränsledepåer. 

Med de två systemen, Alarp och Fars tillsammans med transportflygplanet 

Herkules, Tp84, får Försvarsmakten en helt ny 

förmåga i samband med internationella insatser. 

Alarpsystemet gör att Tp84 kan användas för att 

direkttanka en helikopter. Genom ett system med 

slangar, pumpar och filter tankas en helikopter direkt 

från Tp84:ans egna bränsletankar. 

Farssystemet består av gummicisterner som fylls från 

flygplanet. Helikoptrarna kan sedan tankas från dessa 

cisterner utan att flygplanet finns kvar på platsen. 

Det svenska systemet bygger på ett brittiskt grundsystem 

som anpassats till svenska förhållanden och regelverk. 

FMV har anskaffat tre Alarpslangsystem och fyra Farscisternsystem. 

Farssystemets 

gummicisterner fylls 

från flygplanet. Helikoptrar 

kan sedan 

tankas från dessa 

cisterner utan att 

flygplanet finns 

kvar på platsen. 

Samarbete FMV och norska FLO 

Materielsamarbetet mellan Sverige och Norge är prioriterat 

och har under året utvidgats till fler områden. Under 2011 

tecknade FMV en ny avtalsdel som skapar en pool av all 

svensk och norsk artilleriammunition. Samarbetet har också 

utökats till granatkastarområdet. 

Sedan 2007 samarbetar Sverige och Norge för att skapa det 

nya artillerisystemet Archer. Det arbetet har fortsatt under 

2011 och ska resultera i att svenska och norska artilleriförband 

fullt ut är interoperabla och utbildning och träning 

kan ske gemensamt. FMV samarbetar med norska FLO 

när det gäller utveckling och anskaffning av materielen. 

Förutom artillerisystemet Archer omfattar samarbetet 

även materiel till eldledare och eldledningssystemet samt 

artillerilokaliseringsradarn Arthur. 

FMV och FLO har också ingått avtal om en gemensam 

anskaffning av patrullbilar och lastbilar. Syftet med samarbetet 

är att få bättre pris genom större volymer och ett 

långsiktigt avtal med en enda leverantör. 

FMV och det norska försvarets logistikorganisation, FLO, signerade 

den 22 februari, ett ramavtal med det tyska företaget Daimler AG om 

anskaffningen av lätta patrullbilar. Det är ett exempel på det ökande 

nordiska samarbetet kring försvarsmateriel. 

Alarptanksystem uppkopplat mellan en Tp84 Hercules och en helikopter. 

En helikopter tankas med ett mobilt Alarptanksystem 

uppkopplad till en Tp84 Hercules. 



En gummicistern 

på 30 m³ är en del 

av en transportabel 

drivmedelsdepå.

L e d n i n g s s t ö d L e d n i n g s s t ö d 

Ledningsstöd 

FMV ger stöd till Försvarsmakten och andra myndigheter inom säkerhetssektorn. Det handlar om an- 

passning och förnyelse av materiel samt planering och underlag inför beslut i materielfrågor. Målet är att 

skapa systemmässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningar för en effektiv materielförsörjning. FMV 

arbetar aktivt för att öka användandet av redan utvecklade systemlösningar och existerande teknik. 

Nedan visas ett urval av prestationer under området Ledningsstöd. 

Informationssäkerhetsdeklaration ISD 

FMV har utvecklat en process för att hantera informationssäkerhet 

för tekniska system. Syftet är att skapa balans mellan 

ekonomi och risker i Försvarsmaktens olika informations och 

kommunikationssystem. 

Informationssäkerhetsdeklaration (ISD) ska på ett i förhand 

känt sätt etablera spårbarhet från Försvarsmaktens behov 

och krav till FMV:s implementering. Utöver det ska ISD 

leda till att rätt typ av granskningar, tester, analyser och 

evalueringar genomförs i syfte att skapa förtroende för hur 

lösningarna utformats. 

Under 2011 utvecklades vägledningar och metoder för 

ISD. FMV har även genomfört samtal med personal vid 

Försvarsmakten, FMV och industrin. Utöver det infördes 

processen i sin första version i FMV:s verksamhetsledningssystem. 

ISD ingår även numera i Försvarshögskolans program 

för Chief Information Assurance Officer som är ett 

samarbete mellan Sverige och USA för att skapa nationella 

ledare inom området Information Assurance. 

Genom att använda ISDprocessen ska Försvarsmakten 

kunna operera de tekniska system som FMV anskaffar med 

en tolerabel risknivå. 

Verifiering och prov 

Test & Evaluering arbetar för att effektivisera materiel försörjningsprocessen 

genom att korta ledtiderna för verifiering, 

validering och evaluering. Utvecklingen sker genom skapande 

av virtuella plattformar integrerat i verklig provmiljö. 

Magnus Wakander och Alexander Szyber är 

nyckelpersoner bakom Informationssäkerhetsdeklaration, 

en process för att hantera 

informationssäkerhet för tekniska system. 

Utvecklingen drivs av behovet att: 

snabbt och flexibelt anpassa Försvarsmaktens förmåga 

genom att anskaffa och integrera befintliga produkter 

tillhandahålla en realistisk miljö för utprovning av 

insatsförband och komplexa nätverksbaserade system 

prova, träna och utveckla taktik samt genomföra 

operativa insatser 

effektivisera test och evalueringsprocessen. 

Verksamheten omfattar kunskapsuppbyggnad, vidareutveckling 

av metoder/tekniker som stödjer distribuerad 

och blandad provning, samt att genom experimentell 

verksamhet visa på realiserbarhet och nytta. 

I takt med att tekniska lösningar utvecklas och taktiska 

behov uppstår ställs nya krav på verifierings och 

provningsteknik. För att möta detta genomför FMV Test 

& Evaluering kompetensutveckling av personal samt 

utvecklar nya metoder och tekniker. 

Patent, varumärken, mönster och upphovsrätt 

FMV:s patentenhet är en gemensam patentavdelning för alla 

myndigheter under Försvarsdepartementet. Övriga stat liga 

verk och bolag är möjliga kunder för patentenheten. 

Patentenheten hanterar olika ärendetyper inom immaterialrätten. 

Under året har enheten påbörjat behandling av 

36 nya patentrelaterade ärenden. I detta ingår: 

nya uppfinningsanmälningar 

nya ansökningar 

övertagande av uppfinningarna 

internationella ansökningar 

intrångsundersökningar 


invändningar 

övriga patentärenden. 

Under året har det inkommit 16 nya ärenden som rör 

övriga frågor inom immaterialrätt. Specifikt avses här 

arbete med upphovsrätt, mönster och varumärken samt 

avtal om immaterialrätter. 

Då patent kan vara vid liv under 20 år finns det ett 

Under året har FMV:s patentenhet påbörjat behandling av 36 nya 

patentrelaterade ärenden. Enheten är en gemensam patentavdel ning 

för alla myndigheter under Försvarsdepartementet. Övriga statliga 

verk och bolag är möjliga kunder för patentenheten. 

För att korta ledtiderna för verifiering, validering 

och evaluering arbetar FMV Test & Evaluering 

bland annat med att skapa av virtuella platt 

formar integrerade i verklig provmiljö. 

stort antal ärenden som enheten kontinuerligt handlägger 

men som inkommit tidigare år. För tillfället uppgår 

detta antal till ungefär 330 ärenden, majoriteten från 

FOI, Försvarets forskningsinstitut. Av dessa har FMV 

nyttjanderätt till samtliga och står även som sökande/ 

innehavare av ungefär 80 patent/patentansökningar. 

En uppfinning kan leda till fler än ett patent om de 

sökes vidare i utlandet. En patentserie är vanligtvis 

ett antal patent/patentansökningar baserade på en och 

samma uppfinning. 

Patentenheten hanterar administration för FMV och 

Försvarsmakten när det gäller hemlighållande av patentansökningar 

enligt Försvarsuppfinningslagen. Under året 

kom 34 ärenden in på remiss från Patent och registreringsverket 

(PRV). 

Dessa ansökningar värderas varje år för att ta reda på 

om det föreligger ett fortsatt intresse från försvaret att hemlighålla 

dessa ansökningar. Vid den årliga omprövningen 

behandlades under året 31 försvarshemliga ansökningar. 

Enheten har även handlagt övriga ärenden inom 

försvarssekretess, exempelvis utländska försvarshemliga 

uppfinningar. Sammanlagt har 36 ärenden handlagts 

inom kategorin försvarssekretess utöver de ärenden som 

inkommit på remiss från PRV. 

Under året har fyra remisser inkommit och besvarats. 

Tre av dessa från Justitiedepartementet och en från 

Näringslivsdepartementet. 

Det totala antalet pågående patentärenden har minskat, 

från ungefär 430 till 330. Detta beror på att ett antal 

patentserier blivit ålderstigna och avslutats av kunden. 

Kunder har även valt att inte gå vidare med valideringen 

av ett antal patentserier. Detta har medfört att antalet 

patentärenden minskat. 

Inkomna ärenden, 

en jämförelse mellan de fyra senaste 

åren för vissa ärende kategorier 

2008 

2009 

2010 


Inkomna patentärenden 

Inkomna ärenden 

72 67 51 36 

övrig immaterialrätt 

Hantering enligt 

42 19 13 16 

Försvarsuppfinningslagen 

54 30 36 34 

Uppfinningsanmälningar 14 16 13 8 

Källa: FMV Patentenhets diarieföring och årsavgiftshantering.

D r i f t s t ö d 

Nedan presenteras ett urval av prestationer inom området 

Driftstöd. 

Projekt NOLI 

När ubåtarna Västergötland och Hälsingland skulle avvecklas 

fick FMV uppgiften att genomföra uppdraget, i första 

hand genom försäljning. Under 2011 slutförde FMV affären 

med ubåten Hälsingland, som nu finns i Singapore. 

FMV tecknade 2006 ett hyrköpsavtal med Kockums för 

ubåtarna Västergötland och Hälsingland. Kockums hade 

ett avtal med firman DSTA i Singapore som ville köpa två 

ubåtar plus utbildning av besättningar inklusive provturer. 

Provturerna med Hälsingland, som nu bytt namn till 

RSS Archer, avslutades under våren 2011. I början av juli 

genomfördes sedan överlåtelsen av RSS Archer, mellan FMV 

och Kockums samt mellan Kockums och DSTA. I december 

överlämnade DSTA ubåten till den singaporianska flottan. 

Driftstöd 

Under rubriken Driftstöd sorterar FMV de uppdrag som går ut på att stödja 

Försvarsmakten i hantering av materiel i drift. Det kan exempelvis handla om 

underhållssystem, reservdelshantering och annan logistik. Ökad internationell 

verksamhet från Försvarsmaktens sida ställer krav på anpassade logistiklösningar. 

Under hösten 2011 har även provturer påbörjats för 

Västergötland, nu med namnet RSS Swordsman. Den 

ska lämna Sverige under tredje kvartalet 2012. 

AnnaLena Johannesson, FMV:s projektledare, 

tecknar leveranscertifikat för ubåten 

Hälsingland. På bilden även Martin Gustavsson 

och Mats Peterson från Kockums 

samt Chow Yuk Hin, DSTA, och Cheong 

Heng Kee från den singaporianska flottan. 

FMV sålde ubåten Hälsingland 

till Singapore och i augusti 2011 

anlände ubåten till Changi Naval 

Base i Singapore. Samtidigt bytte 

hon namn till RSS Archer. 

TIC Tekniskt Informations Centrum 

Regeringen slog 2007 fast att FMV i samband med bildandet 

av FMV:s lokalkontor i Östersund skulle starta upp ett 

samarbete med Mittuniversitetet kring teknisk information. 

Resultatet blev TIC, tekniskt informationscenter, ett samarbete 

som gett positiva effekter i regionen och inom området 

teknikinformation. 

Bidragsgivare till projektet är FMV, Östersunds kommun, 

Länsstyrelsen i Jämtlands län samt Mittuniversitetet. 

Projektet är delfinansierat av Tillväxtverkets Mål 2. 

FMV:s leverantörer bidrar med kunnande inom teknisk 

information. 

Samarbetet har gett många synergieffekter. Mellan 

industriföretagen som är med i projektet har nya samar 

betsformer växt fram, vilket fått positiva effekter för 

de upphandlingar myndigheten gör. Fokus nu är på 

för bättrad konfigurationskontroll, effektivisering och 

sammanförande av processer för ILS, utbildningsmaterial 

och teknisk dokumentation. Allt för att få en bättre och 

effektivare teknikinformation. 

TIC:s årliga nationella konferens samlar användare 

och företag inom området. Konferensen arrangerades för 

andra året i rad i november 2011 med 200 deltagare. 


FM Satkom 

FMV överlämnade i mars 2011 FM Satkom version 2 till 

Försvarsmakten. 

Huvuduppgiften för satellitkommunikationsutrustningen 

är att säkerställa sambandet mellan Sverige och Försvarsmaktens 

förband i internationell tjänst. 

Under de senaste åren har ett större arbete genomförts 

för att modernisera FM Satkom. Tjänsterna som 

FM Satkom distribuerar är telefoni, Försvarsmaktens 

IPnät samt Internet. Den nya versionen går under 

benämningen FM Satkom version 2. Systemet har 

Drygt 200 personer deltog i TIC:s 

i årliga konferens som blivit en 

träffpunkt för användare och 

företag inom teknisk information. 

moderniserats med nya modem och ny hårdvara för att 

få bättre resursutnyttjande, tillgänglighet samt övervakningsmöjligheter. 

Vidmakthållande av Försvarsmaktens 

fasta radarsystem 

FMV arbetar med att uppgradera Försvarsmaktens fasta 

radarsystem. Målet är att se till att taktiska och tekniska 

krav uppfylls över tiden med bibehållen hög tillgänglighet. 

Huvuduppgifter för Försvarsmaktens fasta radarsystem är: 

Tillgodose behov av radartäckning för luft och 

ytövervakning. 

Ge förvarning till det civila samhället vid förväntade hot. 

Tillgodose behov av radartäckning för övning och 

förbandsproduktion. 

Efter att ha vidareutvecklat radarsystem PS860 arbetar 

FMV nu med radarsystem PS870. Efter uppgraderingen 

överlämnas det för operativ drift under 20122013, med 

planerad livstid till 2025. Ett fortsatt gott vidmakthållande 

kan lägga grunden till ytterligare gångtidsförlängningar 

innan materielen måste omsättas. 

FMV har byggt upp ett underhållssystem där 

ändringsdirektiv eller ändringsbegäran följs upp i ett 

konfigurationsledningssystem. Det gör att ändringar i 

radarsystemen införs på ett kontrollerat och spårbart sätt. 

Internationell spedition 

Telefoni, Försvarsmaktens IPnät och 

Internet distribueras till Försvarsmaktens 

internationella förband med satellitkommunikation. 

FMV har moderniserat 

utrustningen. 

Internationell spedition är en specialistfunktion inom FMV, 

som är sammanhållande när det gäller transportfrågor. 

Uppgiften är att genomföra internationella transporter av 

krigsmateriel och explosiva varor men också säkerhetsskyddade 

transporter och transporter som omfattas av svensk 

sekretess. Uppdragen omfattar planering, dokumentation 

och handlingar samt transporterna. 

FMV vidareutvecklar 

Försvarsmaktens fasta 

radarsystem för att de 

ska klara tekniska 

och taktiska krav. 

D r i f t s t ö d

D r i f t s t ö d 

Några exempel på uppdrag inom internationell spedition 

under 2011: 

Planering och transport av flygplan JAS39 Gripen och 

Tp100, samt en mycket stor mängd kringutrustning 

och reservdelar i samband med export till Thailand. 

Transport av pansarskottet NLAW från Irland till 

Sverige med hjälp av nio TP84. 

Licenser och transportplaner för Helikopter 16 från 

USA till Sverige. 

Tillstånd samt koordinering av säkra transporter av 

ammunition. 

Transport av raketmotor Maxus från USA till Kiruna 

på uppdrag av Rymdbolaget. 

Transport av 98 Pansarbandvagn 401 som Försvarsexportmyndigheten 

sålt till Finland. 

Test och evaluering 

Enheten Test och Evaluering (T&E) har ett ansvar för validering 

och verifiering av de produkter som FMV levererar 

till Försvarsmakten och externa kunder. Men också att 

stra tegiskt utveckla och tillhandahålla kompetenser inom 

området validering och verifiering. 

Enheten bidrar till att FMV uppfyller sitt tekniska ansvar 

genom att utarbeta övergripande planer och medverka 

i valideringen av svenska förband för internationella 

uppdrag. 

Verksamheten marknadsför och säljer även test och 

evalueringstjänster till svenska och internationella kunder 

samt övningsverksamhet till andra länders försvar i samverkan 

med Försvarsmakten. Några prestationer från 

verksamheten under 2010 beskrivs nedan, samtliga med 

koppling till Försvarsmaktens insats över Libyen. 

Internationell spedition vid 

FMV såg till att raketmotorn 

Maxus med kringutrustning transporterades 

från USA till Kiruna. 

Ett uppdrag från Rymdbolaget. 

Den första skarpa 

förbandsskjutningen 

med Robot 98/IrisT vid 

provplatsen i Vidsel. 

R O b O T 9 8 

Under våren genomförde FMV Test och Evaluering ett 

uppdrag där Försvarsmakten för första gången utförde 

en skarp förbandsskjutning med Robot 98/IrisT över 

provplatsen i Vidsel. 

D aTa L ä n K K O M M u n i K aT i O n 

Test och Evaluering genomförde prov för att säkerställa 

att datalänkkommunikationen mellan Försvarsmaktens 

flygförband fungerar. 

Ett prov utfördes mellan JAS39 Gripen och flygspaningsplanet 

ASC890 för att säkerställa funktionen i Länk 

16nätverket, ett kommunikationssystem som många 

länder använder sig av. 

S Pa n i n g S S y S T E M S P K 3 9 

FMV T&E har bedrivit provning och leveranskontroll 

av systemet för Electronic Warfare och spaningssystemet 

SPK39. Ett så kallat speglingsflygplan placerades på provplatsen 

i Linköping. Flygplanet var en exakt motsvarighet 

till de flygplan som från basen på Sicilien genomförde 

insatsen över Libyen. 

Detta möjliggjorde snabba felsökningar och kontrollerade 

leveranser av uppdateringar av programvara för 

spaningssystemen. Ett intensivt och omfattande arbete 

som teknisk expertis inom T&E utförde vid provplatsen 

i Linköping och genom prov under pågående insats vid 

Sigionellabasen på Sicilien. 

P E R S O n L i g u T R u S T n i n g 

T&E har även utfört prov av personlig utrustning såsom 

dräkt och kängor. De dräkter som var godkända för JAS39systemet 

visade sig vara för varma. Den dräkt som var anpassad 

för Helikopter 10besättningen i Afghanistan testades 

för att se om den kunde vara lämplig. Efter proven utfördes 

anpassningar för att förbättra piloternas arbetsmiljö. 

FMV T&E provar systemet för Electronic Warfare 

och spanings systemet SPK39. 

FMV ger Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) ett 

kontinuerligt och brett stöd inom materielförsörjningsområdet 

genom anslag 1:11 och dess anslagspost 1. Bland 

annat handlar det om att koordinera olika typer av verksamhet 

samt genomföra analyser, utredningar och svara på 

särskilda frågor eller remisser. FMV bistår även med personal 

till Försvarsdepartementets förfogande samt bedriver 

I n t e r n a t i o n e l l a m a t e r i e l s a m a r b e t e n o c h i n d u s t r i f r å g o r 


och industrifrågor 

Internationella samarbeten, analyser över försvarsmaterielmarknaden och 

företag inom försvarsindustrisektorn samt utredningar och affärsinriktad 

rådgivning utgör delar i den verksamhet som ryms inom ramen för anslag 

1:11, där FMV ska stödja Regeringskansliet med kompetens, analys- 

och ledningskapacitet inom teknik- och materielförsörjningsområdet. 

erfarenhetsutbyte och koordinerar MOUsamarbetet med 

andra länder. 

För att utveckla verksamhetens kapacitet att lämna 

stöd och underlag deltar FMV i konferenser, mässor och 

industri besök, samt genomför metodutveckling, workshops 

och utbildning inriktad mot industriell analys. 



Strategisk materielförsörjning 

Området innefattar att ha kapacitet för bevakning, analys, 

utredningar och rådgivning vad gäller de materielförsörjningsfrågor 

som omfattar aspekter på styrning, systemledning, 

teknisk framtidsinriktad utveckling, strategiutveckling 

samt de internationella industri och marknadsförhållandena. 

Under året har FMV såväl genomfört ett seminarium 

för försvarsmyndigheterna samt beskrivit och analyserat 

konsekvenserna av EUkommissionens försvars och säkerhetsupphandlingsdirektiv. 

Åtgärder har vidtagits för att 

myndigheten ska kunna effektuera den nya, svenska lagen 

för försvars och säkerhetsupphandlingar, som trädde i 

kraft från den 1 november 2011. Direktivet och lagen ökar 

behovet av att tydliggöra omfattningen av de nationella 

väsentliga säkerhetsintressen som kan motivera att Sverige 

kan göra undantag från direktivet med stöd av artikel 346. 

Inte minst som denna möjliggör att krav på offset kan 

ställas. Påverkan på FMV:s offsetverksamhet redogörs för 

nedan i avsnittet om industrisamverkan. 

Under 2011 har FMV inom verksamheten bland annat 

lämnat svar på följande anmodan från Regeringskansliet: 

Svar på regeringsbeslut avseende kompensationsåtaganden. 

Leverans på utsatt tid – en granskning av försvarets 

internationella materielsamarbeten. Svar med anledning 

av Riksrevisionens rekommendationer i rapport 

RiR 2011:13. 

Redovisning över hur FMV har kompetensanpassat sin 

personal till nya styrdokument för materielförsörjning 

till Försvarsmakten. 

Beskrivning och analys av SES (SingleEuropean Sky) 

respektive SESAR (SingleEuropean Sky ATM Research). 

Vidare har Försvarsdepartementet fått stöd av FMV att belysa 

Försvarsmaktens hemställan inom ledningssystemområdet 

rörande Stridsledning bataljon (SLB) och taktiskt 

Xradiosystem (GTRS). 

i n D u S T R i O c h M a R K n a D 

FMV analyserar kontinuerligt såväl den försvarsindustriella 

marknaden som situationen för ett antal svenska och 

internationella försvars och säkerhetsföretag som bedöms 

ha betydelse för materielförsörjningen. Analyserna används 

dels inför beslut inom materielförsörjningen utifrån 

Regeringskansliets (Försvarsdepartementet) behov, dels 

för att ge FMV ökad förståelse av möjliga vägval i upphandlingsprocessens 

tidiga skeden. Analyserna har fokus 

på marknadens möjligheter i ett brett perspektiv för att öka 

kunskapen om den internationella marknaden och dess 

olika aktörer. 

Information och bedömningar till Regeringskansliet 

(Försvarsdepartementet) kring företagens situation och 

marknadens aktörer levereras i form av promemorior, 

analyser och beslutsunderlag, såväl enligt en fastställd 

leve ranscykel som på ad hocbasis. Under 2011 har 

bland annat följande rapporter i form av företagsanalyser, 

marknadsanalyser och marknadsöversikter utarbetats: 

Årsöversikt av ett urval av försvars och säkerhetsföretag 

verksamma i Sverige. 

Kvartalsvisa rapporter över försvars och säkerhetsföretag 

för 2011, inklusive fördjupningar, till exempel 

företagens affärsområden. Rapport kvartal. 

Markbaserat luftvärn. 

Marknadsanalys fältsjukhus. 

Marknadsanalys CIED med inriktning på detektion 

och OEMutbildning. 

Marknadsanalys Teknisk tjänst för markarenan 

(TTM). 

Marknadsöversikt över vältriggar, som underlag inför 

RFI. 

Marknadsöversikt ubåtsjakt mål, som underlag inför 

upphandling. 

Ett antal PM över industrirelaterade frågor har också 

utarbetats under året kopplat till aktuella materielanskaffningsprojekt. 

n y h E T S b R E V E T V Å R O M V ä R L D 

Nyhetsbrevet Vår Omvärld tillhandahåller på veckobasis 

ett urval av aktuella nyheter inom försvarsmaterielområdet 

med relevans för den svenska materielförsörjningen. Syftet 

är att öka marknadskunskapen. Nyhetsbrevet är tillgängligt 

via myndighetens intranät, och distribueras även elektroniskt 

till intressenter inom FMV och externt, bland annat 

Försvarsdepartementet. 

FMV har under 2011 utkommit med 35 utgåvor av 

nyhetsbrevet Vår Omvärld. 

Strategier för materielförsörjningen 

FMV utformar olika typer av strategier för de materielsystem 

eller områden som har en betydande dynamik eller 

är utsatta för förändringar i materielförsörjningshänseende. 

Syftet är att bidra till att generera värdeskapande affärsmässiga 

effekter, där analyser av industrins förmåga och statens 

behov ska identifiera möjliga handlingsvägar för materielförsörjningen. 

Under 2011 har verksamheten framför allt varit inriktad 

på att genomföra beredningar av specifika områden och 

bredare systemförsörjningsperspektiv inför behovet att 

utarbeta strategier. Bland annat har det omfattat luftvärnsområdet, 

helikopterområdet och livstidsförlängning av 

strategisk flygtransport (Tp84). 

Därutöver har under året initierats ett antal beredningar 

till exempel inför renovering av Stridsfordon 90/122 samt 

generalöversyn/modifiering av Korvett Gävle, anskaffning 

av vedettbåt och produktdefinitionsfas stödfartyg. 

Under året har även underlag sammanställts avseende 

ägarfrågor, bland annat inom ramen för upphandlingen 

av lätt torped, och industrins beläggningsnivåer respektive 

vidmakthållandefrågor relaterat till detta. 

T E K n i S K u T V E c K L i n g i O M V ä R L D E n 

FMV bedriver teknisk omvärldsanalys för att identifiera 

och beskriva den försvarstekniska utvecklingen i dess tidiga 

faser. Genom detta läggs också grunden till den tekniska 

prognos som tas fram varje år för Försvarsmaktens räkning. 

Arbetet med områdena skydd, strömförsörjning, 

användarcentrerad teknikutveckling och ledningssystem 

utifrån soldaten i fokus har fortsatt under 2011 i samverkan 

med bland annat Totalförsvarets forskningsinstitut, 

nationella och internationella universitet och högskolor 

(exempelvis MIT) för att få löpande tillgång till information 

och forskning inom dessa områden. 

Likaså har spelövningar och workshops genomförts i en 

trilateral samverkan med Nederländerna och Tyskland med 

syftet att identifiera och bevaka nya teknologier. Under 

2011 har även den populärvetenskapliga rapporten kring 

Teknisk prognos sammanställts. 

i n D u S T R i S a M V E R K a n / O F F S E T 

Industrisamverkan är ett av medlen för Sverige att utveckla 

en nationell försörjningstrygghet, genom att i förlängningen 

bidra till den inom EU eftersträvade och behovsbaserade 

europeiska försvarsteknologiska och industriella 

basen, EDTIB. Detta sker genom att FMV förhandlar och 

upprättar avtal avseende industrisamverkan (offset) med 

utländska företag. Kontrakten, som är fleråriga, kräver 

uppföljning under en följd av år för att säkerställa att en 

försvarsteknologisk kompetens finns i Sverige till stöd för 

att utveckla Försvarsmaktens förmågor och skydda Sveriges 

väsentliga nationella säkerhetsintressen. 

Under 2011 har FMV deltagit i beredningar av upphandlingar 

med prövning av krav på offset, arbetat med 

uppföljning av redan avtalade kontrakt och besvarat ett 

flertal förfrågningar gällande offset. Under året har FMV 

dock inte tecknat några nya offsetkontrakt. Den svenska 

tillämpningen av industrisamverkan följer EDA:s uppförandekod 

avseende offset (från 2009), vilken föreskriver 

att krav på offset endast kan ställas i de upphandlingar som 

genomförs i enlighet med artikel 346. Då det idag saknas 

kunskap om omfattningen av de nationella väsentliga 

säker hetsintressena, vilka kan medge undantag från direktivet 

genom artikel 346, finns heller inte motiv till att ställa 

krav på industrisamverkan, eller offset. 

Verksamheten har under året extensivt följt och deltagit 

i de internationella möten som genomförts med anledning 


av medlemsstaternas skyldighet att implementera EU:s 

försvars och säkerhetsupphandlingsdirektiv. Benchmarking 

har även skett mot andra länder i hur de tillämpar och 

fortsättningsvis kommer tillämpa offset och kompensationsåtaganden. 

Den industrirådgivningsgrupp som startades 2010 för 

att stödja FMV i verifiering av aktiviteter och ge råd i det 

förutsättningsskapande arbetet kring kompensationsåtaganden, 

har genomfört 5 möten. Fokus i stort har varit 

på EU:s försvars och upphandlingsdirektiv och hur det 

påverkar verksamheten offset. 

Inom ramen för EDA har verksamheten deltagit i 

expertmöten kring offset, följt upp tillämpningen av 

uppförandekoden för offset och uppdaterat information 

i EDA:s offsetportal. FMV har också lämnat statistik 

kring kompensationsåtaganden. 

Regeringen upphävde det tidigare beslutet om kompensationsåtaganden 

i samband med upphandling av försvarsmateriel 

från utlandet i februari 2011. FMV:s generaldirektör 

fattade därefter beslut att inriktning för tillämpning av 

industrisamverkan genom Swedish Industrial Participation 

Overview upphör att gälla. Fortsättningsvis tillämpar FMV 

krav på kompensationsåtaganden, eller offset, i upphandlingar 

endast från fall till fall. 

Internationellt samarbete 

D E T i n T E R n aT i O n E L L a S a M a R b E T E T S 

K a R a K Tä R O c h O M FaT T n i n g 

Sverige deltar idag i en rad olika internationella samarbeten 

och har under åren utvecklat en allt tätare samverkan 

med internationella samarbetspartners. Flera av dessa 

samarbeten är långsiktiga, och majoriteten av dem rör 

utbyte av information eller identifiering av gemensamma 

anskaffnings och utvecklingsprojekt. Samarbetena genomförs 

i olika format, från stora projektgrupper till mindre 

teknik och expertgrupper. De projekt som direkt syftar 

till utveckling eller anskaffning av gemensamma system 

har som yttersta mål att dela risker och kostnader samt 

säkerställa interoperabilitet. 

Det internationella samarbetet sker huvudsakligen med 

de nordiska grannländerna, med länderna inom det europeiska 

sexnationssamarbetet LOI (Letter of Intent) och 

med USA. För närvarande har Sverige 27 bilaterala avtal 

om materielsamarbeten, omfattande 12 länder utanför 

Europa och 15 länder i Europa. FMV, liksom Försvarsmakten, 

FOI och FXM, deltar med en delegat i respektive 

MoUkommission. Till detta kommer avtal som möjliggör 

samarbete inom ramen för de multilaterala organisationerna 

Nordefco, Nato, EDA, LOI och ETAP. 

Under Anslag 1:11 stödjer verksamheten såväl 

Regeringskansliet som FMV med att koordinera det 

internationella arbetet samt bereda frågor för Sveriges 

arbete i bilaterala samarbeten samt inom EDA, Nato och 



övriga multilaterala fora. FMV utarbetar bland annat 

underlag och talepunkter till stabssamtal, högnivåmöten 

och regeringsframställningar samt bereder utlämnande av 

hemlig information och bistår med avtalsvård. En viktig 

insats är också att utbilda till exempel MoUdelegater och 

nationella respektive internationella försvarsattachéer kring 

principerna för den svenska materielförsörjningen. 

För att effektivisera materielförsörjningen till det 

svenska försvaret bidrar FMV med kompetens även i 

internationella forsknings och teknikutvecklingsprojekt 

som syftar till kostnadseffektivare system och en gemensam 

eller ökad standardisering av både system och teknik och 

forskningsområden. Det gäller såväl Sveriges medlemskap 

i Natos partnerskap för fred (PfF) som verksamheten inom 

EDA, där Sverige deltar i ett flertal projekt. 

FMV bistår i samverkan med Försvarsmakten och FOI 

Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) med underlag 

inför EDA:s styrelsemöten i formatet nationella försvarsmaterieldirektörer. 

FMV bistår även Försvarsmakten och 

FOI med underlag inför EDA:s styrelsemöten i formaten 

nationella förmågedirektörer respektive forskningsdirektörer. 

FMV bistår vid behov även Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) 

med underlag inför EDA:s styrelsemöten 

för de europeiska försvarsministrarna. 

Bland de större internationella samarbetsprojekt med 

kostnadsdelning som grund och som FMV bedrivit under 

2011, kan nämnas gemensam utveckling av artillerisystemet 

Archer med Norge, fortsatt utveckling av artilleri granaten 

Excalibur med USA, ett flertal projekt inom JAS39 Gripenprogrammet 

där kostnader delas med Ungern och Tjeckien 

samt gemensam utveckling och anskaffning av pansarskottet 

NLAW med Storbritannien. 

Inom den internationella verksamheten har FMV under 

2011 även ansvarat för en sekretariatsfunktion inom ramen 

för Garteur, och lagt grunden för ett industriavtal för sju 

företag inom ramen för Declarations of Principles tillsammans 

med Säkerhets och försvarsföretagen (SOFF). 

Vidare har FMV inom ramen för det multilaterala 

arbetet även genomfört en endagskonferens under oktober, 

riktad till försvarsmyndigheterna. Tyngdpunkten på programmet 

låg på former för samverkan och kommersiella 

förutsättningar, där höga företrädare inom OCCAR redogjorde 

för organisationen och dess programverksamhet. 

b i L aT E R a LT S a M a R b E T E 

I Sveriges bilaterala samarbete inom försvarsområdet utgör 

FMV stöd till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) 

som MoUsekreterare (Memorandum of Understanding). 

I rollen ingår att initiera, genomföra och följa upp åtaganden 

i MoUkommissionerna samt bereda underlag inför 

möten och delta i kommissionernas arbete. Under 2011 

har 50 möten genomförts inom det bilaterala området 

varav 13 utgjort MoUmöten. 

FMV ansvarar för att initiera, genomföra och följa upp 

arbetet med att identifiera samarbetsmöjligheter mellan 

Sverige och USA, Italien, Frankrike, Tyskland respektive 

Storbritannien inom ramen för det så kallade Senior 

National Representativeformatet (SNR, högsta nationella 

representant för internationellt försvarsmaterielsamarbete 

inom en viss försvarsgren). De informationsutbytesavtal 

(annex) som förhandlats fram utgör förhandlingsgrunden 

för arbetsgrupperna inom respektive område. Inom ramen 

för SNR har FMV genomfört sex högnivåmöten under 


Under 2011 har verksamheten bland annat genomfört 

insatser för att kvalitetssäkrat belysa och prioritera de 

internationella samarbeten som Försvarsmakten identifierat 

inom materielplanen. Arbetet att genomföra förhandlingarna 

med Nya Zeeland kring ett projektavtal inom helikopterområdet 

har också inletts, efter regeringens beslut. 

n aT i O n a L a R M a M E n T S D i R E c T O R 

På nivån för den nationella försvarsmaterieldirektören 

(National Armaments Director, NAD) har FMV under 

2011 i olika mötesfora övergripande lämnat stöd för 

åtaganden inom såväl Nato, genom CNAD, som LoI/FA 

och EDA, samt i den bilaterala verksamheten. Stödet till 

Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) har bland annat 

omfattat underlag till och rapporter efter styrelsemötena 

för både NADformatet och NAD PoC samt vid behov 

underlag för beslut om inriktningar inför styrelsemöten 

inom samtliga format. 

Delegat av rollen som NAD utgörs av rollerna Deputy 

NAD och NAD Point of Contact. Inom ramen för NADsamarbetet 

i EDA har under 2011 två högnivåmöten för 

NAD och två möten för NAD PoC genomförts med bland 

annat fokus på formen för hur arbetet inom områdena 

Armaments respektive Industry and market ska bedrivas 

framöver. 

E D a 

FMV har det nationella ansvaret att administrera den verksamhet 

som utgår från EDA, den europeiska försvars byrån, 

till dess medlemsländer. FMV sammanhåller frågorna 

inom ramen för direktoraten för försvarsmateriel (Armaments) 

respektive industri och marknad (Industry and 

Market). Under 2011 har FMV:s stöd främst lämnats 

genom den EDAgrupp som finns etablerad på FMV. 

I FMV:s ansvar ingår även att vara nationell expert eller 

stöd till FOI och Försvarsmakten i olika forskningsgrupper 

(så kallade Cap Techs) eller arbetsgrupper inom området 

förmåga (Capability). 

Inom direktoratet för försvarsmateriel har FMV under 

2011 medverkat i ett femtontal möten för arbetsgrupperna 

Standardisering, Defence Test & Evaluation Base (DTEB), 

Collaborative Database (CoDaBa), European Armaments 

Cooperation Strategy, Software Defined Radio (SDR), 

Unmanned Aerial Systems (UAS), Education and Training 

in Armaments Cooperation och Single European Sky 

ATM Research (SESAR). Respektive arbetsgrupp har haft 

minst ett och upp till tre möten där FMV har representerat 

Sverige med vanligtvis en person samt lämnat underlag, 

analyser och kommenterade rapporter eller PM. 

Inom direktoratet för industri och marknad har EDA 

begärt medverkan av svenska nationella experter inom 

arbetsgrupper för uppförandekod för upphandling inom 

European Defence Equipment Market (EDEM), Security 

of Supply (SoS, försörjningstrygghet), SmallMediumsized 

Enterprises (SME), offset respektive övervakning och 

rapportering enligt EDA:s uppförandekod för offset, 

Defence Industry Data (DID), analysen över ammunitionsmarknaden, 

Future Air System (FAS) och REACH. 

FMV har även deltagit i nätverket för nationella experter 

för ammunitionssäkerhetsfrågor och i arbetet med Third 

Party Logistics Support (TPLS), en plattform för marknadsstöd 

vid EDA. Arbetsgrupperna har under året haft 

möten minst en och upp till tre gånger där Sverige har representerats 

av vanligtvis en person på respektive möte och 

FMV bidragit med olika typer av underlag. Sammantaget 

har cirka 15 möten genomförts under 2011. 

Direktoratet för industri och marknad har även påbörjat 

översynen av strategin för European Defence Technology 

Industrial Base (EDTIB), för vilket arbete FMV under året 

gett Regeringskansliet stöd. 

Under 2011 har FMV lämnat underlag till sex informationsinsamlingar 

och kommenterat närmare 20 rapporter 

för uppdateringen av ett flertal av de informationsportaler 

som finns vid EDA, såsom offsetportalen och REACHportalen. 

Portalerna ska bidra till att skapa en transparent 

och öppen marknad i Europa för försvarsmateriel. EDA:s 

annonsplats EBB, Electronic Bulletin Board, bidrar till att 

internationellt öka kunskapen om de konkurrensförutsättningar 

som finns på den europeiska försvarsmarknaden 

och därmed om FMV som upphandlande myndighet. 

FMV har löpande annonserat på portalen och bedömer 

att åtskilliga anbud har inkommit som en följd av dessa 

annonser. Verksamheten ses för närvarande över då ny 

lagstiftning och europeisk reglering påverkar förutsättningarna. 

FMV:s stöd till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) 

avseende EDAfrågor har därutöver bland annat 

omfattat svar på ett flertal enkäter men även en förstudie 

över kravbilden av begreppet hållbarhet och CSR (Corporate 

Social Responsibility). Förstudien adresserar hur 

ett breddat synsätt hos både FMV och leverantörer vad 

gäller miljöhänsyn och framför allt sociala krav inom 

anskaffningsverksamheten kan utveckla livscykelanalyser 


samt kraven på governance, det vill säga hur den aktiva 

styrningen kan förändra paradigm och policies och därmed 

påverka samhällets utveckling. 

FMV har vidare gett Försvarsdepartementet stöd i 

genomförandet av en konferens med fokus på samnyttjande 

av försvarsmateriel, så kallad ”pooling and sharing”. 

Konferensen, som genomfördes i december i Budapest, 

fokuserade på möjligheterna att utveckla det centraleuropeiska 

regionala försvarssamarbetet med utgångspunkt från 

erfarenheter inom det nordiska samarbetet. Konferensen 

samlade representanter från 13 länder. 

n aT O 

FMV har i uppgift att samordna samarbetet mellan 

försvarsmyndigheterna i frågor som berör Nato/PfF (Partnerskap 

för Fred). Primärt rör detta arbete Conference of 

National Armaments Director (CNAD), men även andra 

områden, som MSIAC (Munitions Safety Information 

Analysis Center) och NAMSA (NATO Maintenance and 

Supply Agency). 

FMV ingår i ett flertal olika Natogrupper som är öppna 

för svenskt deltagande. På uppdrag av Försvarsmakten 

deltar FMV även i partnerskapets undergrupper inom 

materielområdet. 

Under 2011 har 10 högnivåmöten genomförts, bland 

annat i formaten CNAD, NNAG, NAFAG, NC3A, 

NAAG, NAMSA och AC/326. Under året har även arbetsgrupper 

för standardiseringsarbete, NAMSA och NC3A 

etablerats vid FMV. 

L E T T E R O F i n T E n T / F R a M E w O R K a g R E E M E n T 

FMV har lämnat stöd till sex nationerssamarbetet, vilket 

bland annat är inriktat på att underlätta omstruktureringen 

av europeisk försvarsindustri. FMV är Sveriges representant 

i LoI:s exekutivkommitté och subkommittéer för områdena 

leveranssäkerhet, säkerhetsskydd för sekretessbelagd 

information respektive behandling av teknisk information, 

inom vilka det skett ett flertal möten under 2011. 

E x P O R T L i c E n S E R 

FMV ansvarar för kontakterna med andra stater när det 

gäller exportlicenser när svenska staten är köpare. FMV 

har under året stöttat FXM när det gäller vidareexport av 

materiel som omfattas av svenska statens slutanvändaråtaganden 

gentemot annan stat. En stor del av kontakterna 

under året togs med USA:s exportlicensmyndighet 

av FMV:s tjänsteman på ambassaden i Washington, detta 

p.g.a. att vår försvarsmateriel innehåller många amerikanska 

komponenter och delsystem. 


E v a l u e r i n g o c h c e r t i f i e r i n g a v I T - s ä k e r h e t s p r o d u k t e r 

Evaluering och certifiering av IT-säkerhetsprodukter 

Mål och uppgift 

Sveriges Certifieringsorgan för IT-säkerhet, CSEC, är en självständig 

enhet som på regeringens uppdrag verkar som nationellt certifierings organ 

för granskning av IT-säkerhet i produkter och system enligt Common 

Criteria (ISO/IEC 15408). Syftet är att säkerställa att säkerhetsfunktioner i 

certifierade IT-produkter verkligen ger det skydd som utlovats. 

V ä S E n T L i g a P R E S TaT i O n E R 

Vid årets slut pågår behandling av ett tiotal certifieringar. 

Två certifikat har utfärdats. 

FMV/CSEC har genomfört årlig tillsyn av de två 

evalueringsföretag som har licens att granska ITsäkerhet 

i produkter inom ramen för FMV:s regelverk, 

Combitech AB och Atsec Information Security AB. 

Företag utanför Sverige har visat intresse för att bli 

licensierade inom ramen för FMV:s regelverk. 

CSEC har under våren arrangerat en utbildning 

ITsäkerhetsgranskning enligt Common Criteria för 

evaluerare. 

Certifieringsordningen har genomgått en tämligen 

stor mängd förändringar och förbättringar och två 

uppdaterade utgåvor har fastställts. 

Verksamheten har genomgått årlig tillsyn av Styrelsen 

för ackreditering och teknisk kontroll SWEDAC. 

CSEC fick förnyat förtroende att verka som ordförande 

för CCRA:s högsta beslutande organ, CCRA 

Manage ment Committee. Inom ramen för CCRA 

samt SOGISMRA medverkade CSEC under året i 

det fortsatta arbetet med att utveckla och effektivisera 

Common Criteria. 

FMV/CSEC har agerat rådgivare till berörda departe 

ment och myndigheter i frågor om hur tillit till 

ITsäkerhet kan etableras på ett sådant sätt att inte 

onödiga handelshinder uppstår. 

Tillsammans med Frankrikes nationella certifieringsorgan 

genomförde personal från CSEC en granskning 

av Nederländernas certifieringsorgan, och rapporterade 

slutsatserna rörande granskningen till CCRA för omröstning. 

Kostnad för uppbyggnad av verksamheten 

och intäkter från certifieringstjänster, tkr 

Kostnader för uppbyggnad 

av certifieringsverksamheten 

E v a l u e r i n g o c h c e r t i f i e r i n g a v I T - s ä k e r h e t s p r o d u k t e r 

2009 2010 2011 


11 092 

10 436 

10 054 

Intäkter från certifieringstjänster 124 146 168 


CSEC har tillhandahållit stöd till Myndigheten för 

samhällsskydd och beredskap i frågor som rör krav 

på ITsäkerhet i produkter. Arbetet omfattar bl.a. 

ett förslag till föreskrifter med krav på ITprodukters 

säkerhetsegenskaper baserat på Common Criteria, samt 

detaljerade krav på sådana säkerhetsegenskaper för 

vissa kategorier av ITprodukter (bl.a. säkra USB 

minnen). Detta arbete sker i nära samverkan mellan 

flera myndigheter: MSB, FMV, CSEC, Försvarsmakten 

och Försvarets Radioanstalt. 

CSEC har på beställning av Försvarsmakten levererat 

ett förslag till två nya system för granskning av ITsäkerhet, 

vid sidan av det nu etablerade systemet som 

baseras på Common Criteria. Den första beställningen 

avser utveckling av regler för granskning kryptoprodukter 

och den andra rör granskning av ITsäkerhet 

i kompletta ITsystem. 

Nationellt bidrog CSEC genom medverkan vid seminarier 

och utbildningar, samt genom samverkan med 

andra myndigheter, till ökad kunskap om hur certifiering 

kan öka förtroendet för ITsäkerhet i produkter. 

Information och nyheter om verksamheten har kontinuerligt 

publicerats på CSEC:s hemsida. 

CSEC är representerat i SAMFI (Samverkan för 

informationssäkerhet), vilket är ett samverkansorgan 

för myndigheter med ett särskilt ansvar för nationell 

informationssäkerhet. Övriga myndigheter i SAMFI 

är MSB, Försvarsmakten, FRA, PTS och Säkerhetspolisen. 

CSEC är även ledamot i Informationssäkerhetsrådet. 

CSEC arrangerade tillsammans med SAMFImyndigheterna 

i augusti en konferens om informationssäkerhet 

för offentlig förvaltning.

S ä r s k i l d a r e d o v i s n i n g a r 


Uppdrag åt andra myndigheter, åtgärder för att flytta verksamhet mot leverantörerna, 

effektiviteten i verksamheten samt redovisning av andelen små- och medelstora 

leverantörer är några av de områden som FMV redovisar under den här rubriken. 

Försvarsunderrättelseproduktion 

Redovisas till regeringen i särskild ordning. 

Militära och civila synergieffekter 

FMV har byggt upp en omfattande kompetens för att 

tillgodose Försvarsmaktens behov. Det finns möjligheter 

att använda denna kompetens även för andra kunders 

behov och därmed utnyttja statens resurser mer effektivt. 

Detta ska göras för de kunder och områden där det över 

tiden ger synergier i form av kostnadsdelning eller andra 

positiva effekter för verksamheten mot Försvarsmakten. 

I syfte att förenkla arbetssättet mellan FMV och andra 

myndighetskunder har FMV tagit fram ramavtal inom 

specifika områden. Myndigheten för samhällsskydd och 

beredskap (MSB) och Riksgäldskontoret har för närvarande 

avtal med FMV. Andra myndigheter är välkomna 

att ingå ramavtal med FMV. 

Följande myndigheter har köpt tjänster av FMV under 2011: 

Försvarets forskningsinstitut 

Försvarets radioanstalt 

Försvarsdepartementet 

Försvarsexportmyndigheten 

Kustbevakningen 



Luftfartsverket 

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap 

Rikspolisstyrelsen 

Riksgäldskontoret 

Regeringskansliets förvaltningsavdelning 

SMHI 

Statens inspektion för försvarsunderrättelse (SIUN). 

Därutöver har FMV utfört tjänster även åt ett antal försvarsrelaterade 

företag inom landet. 

Exempel på prestationer under 2011: 

L F V 

FMV har fortsatt levererat radioutrustning och programvara 

till Luftfartsverket. 

S M h i 

Försvarsmakten och SMHI har ett långtgående samarbete 

sedan flera år inom en rad områden. Ett område som är 

väl etablerat är väderradarsamarbete, både inom teknik 

och inom förvaltning. Under 2011 har ett arbete initierats 

med att modernisera väderradarstationer inom landet, 

där en del är Försvarsmaktens radarstationer och andra 

SMHI:s. Genom att genomföra ett gemensamt projekt 

vinns flera synergier. 

M S b 

Löpande ramavtal mellan FMV och MSB angående nya 

abonnenter samt ändringar av abonnentanslutningar till 

FTN (avtalet nyttjas av både Rakel och civila kunder): 

5 st. avrop har gjorts under år 2011. 

FMV har under 2010 bland annat fått ett uppdrag 

från MSB att utveckla övningsplaneringsapplikationen 

Exonaut. Uppdraget syftar till att effektivisera MSB:s 

gemensamma planering, uppföljning och utvärdering av 

övningar. Då även Försvarsmakten använder Exonaut och 

hade liknande behov av att utveckla funktioner i applikationen, 

kunde FMV samordna beställningarna, vilket 

har lett till lägre kostnader för både Försvarsmakten och 

MSB. Uppdraget slutfördes under 2011. 

F R a 

Årligt uppdrag att anskaffa signalskyddsmateriel åt FRA. 

Under år 2011 har vi anskaffat materiel för 13,3 tkr. 

R i K S g ä L D S K O n T O R E T 

Ramavtal har tecknats mellan FMV och Riksgäldskontoret 

för att FMV ska stötta med teknisk kompetens. 

FMV ska tekniskt granska att de forsknings och 

utvecklingskostnader som en låntagare/bolagen är 

skyldig att redovisa rimligen uppfyller de krav som 

ställs i tillämpligt låneavtal gällande statens finansieringsmedverkan. 

ö V R i g T 

Under sommaren 2011 genomfördes överlåtelse av ubåt 

Hälsingland (Hgd) (slutlikvid) till Kockums AB. 

F ö R u T S äT T n i n g S S K a Pa n D E V E R K S a M h E T 

Verksamhetens omfattning (orderstock) har ökat 

under 2011 vilket visar att det finns ett intresse hos 

myndigheterna att identifiera civila och militära synergieffekter. 

FMV:s uppfattning att, inom de områden 

där synergier finns, arbeta med att identifiera och att få 

samarbeten till stånd mellan myndigheter bör fortsätta. 

Dock kan verksamheten avta till följd av den framtida 

inriktningen av materielförsörjningen. Även den fortsatta 

effektiviseringen av FMV:s eget arbete som bl.a. 

leder till en tydligare fokusering på Försvarsmaktens 

beställningar. 

Stöd till Försvarsexportmyndigheten (FXM) 

Efter bildandet av FXM har FMV fått i uppdrag av 

FXM att stödja myndigheten med kompetens vid 

exportfrämjande åtgärder inom försvars och säkerhetssektorn. 

Uppgiften för FMV:s personal innefattar 

projektledning, teknisk, ekonomisk, finansiell, 

juridisk och kommersiell kompetens, licenshantering, 

miljöfrågor, transport och tullhandlingar, granskning 

av materielsekretess samt marknadsföring. Bland annat 

har FMV bistått FXM och BAE Hägglunds med 

personal vid genomförande av verifieringsskjutningar 

för offererande av CV90 till Canada. I den offertförfrågan 

som kanadensiska staten har skickat ut ingår att 

skyddsförmågan hos de fordon som ska offereras ska 

kunna påvisas med reella testresultat enligt en fastslagen 

Natostandard. Enligt denna standard krävs att en utpekad 

expert från en myndighet deltar vid försöken för 

att påvisa att försöken gått till på rätt sätt samt att göra 

kvalificerade bedömningar av skyddens prestanda. 

FMV har även bistått FXM med medverkan i 

förberedande transportmöten för försäljning av PBV 

410 till Finland samt medverkat i möten avseende transportlösningar 

och kostnader i samband med kommande 

transporter. 

Vidare har FMV genomfört aktiviteter på uppdrag av 

FXM i bland annat Bulgarien, Ecuador, Indien, Kroatien, 

Schweiz, Slovakien, Thailand, Tjeckien och Ungern.


Systemintegration, löpande drift och underhåll 

Av regleringsbrevet framgår att FMV ska utöka åtagandena 

för industrin bland annat inom systemintegration, 

löpande drift, och underhåll. Detta är helt i linje med 

FMV:s utveckling som organisation där FMV successivt 

avvecklar egen integrationskompetens och i allt större 

utsträckning överlåter till industrin att leverera systemlösningar. 

Vid upphandlingar eftersträvar FMV att 

industrin kan ta ett helhetsansvar för aktuellt system 

vilket minskar FMV:s risktagande samt reducerar antalet 

gränsytor mot marknaden. 

Vad avser löpande drift och underhåll är förskjutningen 

av gränsytor mer komplex då en betydande del av 

denna verksamhet bedrivs av Försvarsmakten eller som 

ett direkt stöd till Försvarsmakten där FMV endast agerar 

avtalspart. För att uppnå ett utökat åtagande inom detta 

område krävs ett myndighetsgemensamt agerande där 

många av utmaningarna återfinns hos Försvarsmakten 

som bland annat måste beakta befintlig egen verksamhet. 

Som ett led i detta har regeringen gett Försvarsmakten 

och FMV i uppdrag att redovisa en plan för hur effektiviseringar 

inom försvarets materiel och logistikförsörjning 

m.m. ska kunna genomföras. Redovisningen ska ligga 

i linje med Försvarsstrukturutredningens rapport Forskning 

och utveckling samt försvarslogistik i det reformerade 

försvaret (SOU 2011:36) som bl.a. föreslår överföring av 

service, förråds och verkstadsverksamhet till Försvarets 

Materielverk. 

Av uppdraget framgår även att FMV ska pröva möjligheten 

att förlägga den ickeinsatsnära logistiken i annan 

regi s.k. utkontraktering. 

M Å L S äT T n i n g F ö R 

O F F E n T L i g P R i V aT S a M V E R K a n 

Utgångspunkten för offentlig privat samverkan (OPS) 

är att i lämpliga sammanhang undersöka om gränsytan 

kan flyttas mot industrin/marknaden för försvarsrelaterad 

materiel och tjänster. För att det ska vara möjligt behöver 

Försvarsmakten och FMV arbeta integrerat över hela 

planerings och utförandeprocessen. 

Inom ramen för kundbeställning OPS Stöd 20092011 

från Försvarsmakten får FMV information och erfarenheter 

av strategisk och operativ art avseende olika former 

av OPSarbete som berör OPSområdet i Sverige och 

internationellt. 

Inom befintliga OPSavtal följs pågående verksamhet 

upp. Från liggande OPSavtal erhålls framförallt information 

angående vad som fungerar och vad som bör förbättras 

i kommande OPSavtal. 

Inom nya OPSområden fokuserar frågeställningarna 

framförallt på hur aktuell marknad och möjliga leveran 

törer ser ut i Sverige, Norden och Europa. Med den 

kunskapen som grund ökar förutsättningarna för att 

kunna skapa framtida affärer som dels är intressanta för 

marknaden och dels säkerställer kostnadseffektivitet för 

staten. 

OPS medför kostnadseffektiviseringar. Dock är det 

väsentligt för det fortsatta arbetet att lägga än större tyngd 

på för och efterkalkyler för att tydligt kunna påvisa nyttan 

och ha som grund för nya upplägg. 

O M V ä R L D S a n a Ly S O c h 

K u n S K a P S i n h ä M T n i n g i n O M O P S 

Den 30 oktober t.o.m. den 1 november initierade FMV 

ett möte i Storbritannien med Defence Equipment and 

Support (DE&S) i Bristol. Inom ramen för logistikverksamheten 

finns en grupp/enhet som analyserar och strukturerar 

möjligheterna till förbättrade affärsförutsättningar 

i respektive affär både internt och externt. Resultatet blir 

en genomlysning av möjligheter till OPSlösning kontra 

egen intern effektivisering. Under två dagar fick FMV 

omfattande information om aktuella metoder och genomförda 

”case”. 

E t t u r vA L A v o L i k A o P S P r o j E k t 

M a R K n a D S a n a Ly S T T M 

I juni 2010 påbörjade FMV en analys inför en eventuell 

OPSlösning inom den tekniska tjänsten på markområdet 

(TTM) på uppdrag av FMLOG. Uppdraget innefattade 

att annonsera inför informationsdag TTM, organisera 

informationsdag, organisera efterföljande dialoger med 

industriföretag samt att genomföra en marknadsanalys 

TTM. 

Informationsdagen och marknadsanalysen visade att 

ett flertal aktörer på marknaden, både företag med sin 

tyngdpunkt inom försvarsområdet och företag som till 

största delen har sin tyngdpunkt inom den civila underhållssektorn, 

har ett klart intresse av att vilja delta i denna 

omdaning. 

Företagen redovisar lite olika verksamhetsidéer. 

Vissa gemensamma nämnare finns dock som är intressanta 

att nämna i ett OPS perspektiv. Förädling är ett 

nyckelord som flertalet företag nämner. Företagen tar 

över en befintlig verksamhet som tidigare har drivits i 

privat eller offentlig regi. Förädlingen koncentrerar sig 

framförallt till att ”identifiera/utveckla” nya tjänster, 

nya kundkategorier och optimera den vidareutvecklade 

verksamheten. 

Företagens slutsats: Genom att optimera management, 

strukturer och processer kan kostnaderna sänkas och tillgängligheten 

öka. 



S K 6 0 

SK 60 avtalet innebär att Saab har full dispositionsrätt 

(förfogande, ej ägande) över hela materielsystem SK 60. 

Saab ska leverera minst 95 procent tillgänglighet i form 

av luftvärdiga flygplan på avtalad plats och på avtalade 

tider. Saab svarar för drift, vidmakthållande, logistik och 

underhåll på samtliga nivåer samt för avveckling. 

Försvarsmakten är flygoperatör av SK 60systemet med 

verksamhet framför allt fokuserad till Flygskolan samt F7, 

F17, F21. 

Kontraktet är baserat på ett incitamentavtal med fast 

månadsavgift, en rörlig flygtimkostnad och viten om 

tillgängligheten är under 95 procent. Avtalsperioden är 

åtta år med start 2009 med möjlighet till viss förlängning 

alternativt förkortning av avtalstiden. Genom olika 

optioner säkerställs möjligheter till flexibilitet m.a.p. 

framtida ambitionsändringar. 

Saab Support and Service är huvudleverantör och följande 

underleverantörer finns; Saab Aeronautics för MSI, 

design/TC/tillverkning Rd samt flygtjänst, Williams för 

design och underhåll på motor, Bromma Air Maintenance 

för vissa underhållstjänster, FortF för lokalerna på baserna 

och Försvarsmakten FMLOG för lokalt stöd på baserna. 

h E L i K O P T E R 16 

Anskaffningen av Helikopter 16 Black Hawk sker som 

Foreign Military Sales från amerikanska staten. 

Underhåll för Hkp16 utgår utifrån Försvarsmaktens 

övergripande underhållskoncept för helikoptrar. Extern 

leverantör är i detta fall amerikansk myndighet. Förutom 

viss egen underhållsverksamhet kontrakterar de företag 

i såväl Sverige som USA för genomförande av underhåll 

som Försvarsmakten själva inte genomför. 

Avtalat helikopterunderhåll motsvarar en OPSupphandling 

med en privat industri, men i detta fall är 

det istället den amerikanska staten som är avtalspart. 

a V Ta L S F ö R u T S äT T n i n g a R i n O M 

T E S T O c h E V a L u E R i n g S O M R Å D E T 

Inom FMV T&E löper för närvarande två OPS avtal, 

Driften av provresurser i Vidsel samt driften av Flygfysiologiskt 

Center (FFC) i Linköping. 

Båda avtalen är uppbyggda på ett likartat sätt. Det 

finns ett grundåtagande med ett fast pris som i sig inte 

täcker hela leverantörens kostnader för verksamheten (referenskostnaden 

är FMV:s motsvarande kostnad om FMV 

hade haft verksamheten kvar) samt en incitamentskapande 

vinstdelning av överskott från extern försäljning. 

Totalt sett medför detta att verksamheten bedrivs 

till en lägre kostnad för FMV och Försvarsmakten. 

Dessutom genereras, med bidrag från leverantören vad 

gäller marknadsföring och försäljning av produktionsöverskottet, 

en vinst både hos leverantören och hos FMV. 

FMV:s del av vinsten används för att ytterligare sänka 

Försvarsmaktens kostnader för test och evaluering. 

P R E S TaT i O n E R O c h L E V E R a n S E R 

F R Å n R E S P E K T i V E L E V E R a n T ö R i n O M 

T E S T O c h E V a L u E R i n g S O M R Å D E T 

I Vidsel har SSC (Swedish Space Corporation) ansvaret 

för drift, underhåll och operation av provresurserna 

fr.o.m. april 2006. Verksamhetsomfattningen motsvarar 

ca 35 årsarbetskrafter. Berörda provresurser är framförallt 

system för baninmätning (Radar, teodolit etc.), ledningscentral, 

olika målmateriel samt analys och utvärderingsverktyg. 

Vid FFC i Linköping ansvarar sedan den 1 januari 

2011 QinetiQ Sweden AB, ett helägt, nybildat dotterbolag 

till Brittiska QinetiQ Ltd, för drift, underhåll och 

operation inom FFC. Vid övertagande ingick åtta anställda 

från FMV. FFC består av en dynamisk flygsimulator 

för Gträning. Dessutom finns en vattenbassäng samt 

både över och undertryckskammare som bl.a. används 

för träning av olika nödsituationer. 

S P E c i a L E M b a L L a g E Tj ä n S T E R 

Avtalet har inneburit att industrin ansvarat för vidmakthållande 

av verksamheten. FMV har därmed kunnat 

koncentrera sig på kravställning och utveckling av verksamheten. 

Besparingarna med detta avtal har huvudsakligen legat 

på lägre lagerhållningskostnader. 

K O n K u R R E n S u T S äT T n i n g 

FMV har de senaste åren haft stort fokus på att 

minska antalet leverantörsbeställningar samt att öka 

konkurrens utsättningen. Dessa två parametrar kan 

vara kontraproduk tiva då ett sätt att minska antalet 

leverantörsbeställningar är att skapa större uppdrag där 

industrin får ett helhetsåtagande. Större och mer komplexa 

uppdrag kan dock försvåra konkurrens då allt färre 

aktörer har tillräcklig produkt och kompetensbredd att 

ta dessa större uppdrag. 

En stor andel av FMV:s upphandlingar avser även 

kompletterande materiel och tjänster till de materielsystem 

som redan är operativa i Försvarsmakten. För dessa 

upphandlingar finns ofta bindningar till ursprungsleverantörerna 

kopplade till legala rättigheter, kompetens 

m.m. som försvårar konkurrensutsättning. Det är med 

detta som bakgrund som FMV redovisar konkurrensutsättning 

inom några skilda segment i enlighet med 

reglerings brevet.


I tabellen nedan redovisar FMV antalet leverantörsbeställningar 

för tre skilda segment. Av tabellen framgår 

för varje segment även andelen leverantörsbeställningar 

som är upphandlade i konkurrens respektive genom 

riktad upphandling. 

Materielanskaffningen har under många år präglats av 

en nära relation mellan industrin och statsmakten vilket 

tidigare resulterat i en stor andel riktade upphandlingar. 

Sedan materielförsörjningsstrategin fastställdes 2007 har 

tyngdpunkten förskjutits mot marknadens möjligheter. 

Det bekräftas av en tydlig och positiv trend mot ökad 

konkurrensutsättning samtidigt som antalet leverantörsbeställningar 

fortsatt att minska. 

Andelen konkurrensutsatta upphandlingar 

för segmenten varor, resurskonsulter och 

tjänsteprodukter 

Andel i % 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Riktad upphandling 

Upphandling i konkurrens 

Leverantörsbeställningar 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 


Antal leverantörsbeställningar för tre skilda segment 

Antal leverantörsbeställningar 

5 000 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

21 FMV definierar här små och medelstora företag som SMEmedlemmarna i SOFF och SMED. 

0 

Säkerhetsskyddsavtal 

FMV Säkerhetsskydd har under perioden bistått Utrikesdepartementet 

med industrisäkerhetsärenden samt bistått 

Försvarsmakten och Försvarsdepartementet med förhandling 

av säkerhetsskyddsavtal med Kroatien. 

Överföring av avtal 

FMV och FXM har, angående vissa avtal som avser 

försäljning, leasing eller utlåning av materiel i exportsyfte, 

kommit överens om att dessa avtal ska föras över från 

FMV till FXM. Avtalen har därefter överförts till FXM 

och myndigheterna har även vidtagit de åtgärder som 

följer av överföringen. 

Små och medelstora leverantörer 

Andelen av FMV:s leverantörer som utgörs av små och 

medelstora företag är ca en procent. 

Andelen leverantörsbeställningar som under 2011 lagts 

till små och medelstora företag uppgår till drygt åtta 

procent vad avser antal. Vad avser beställningsbelopp så 

är andelen ca tre procent. 

Verksamma leverantörsbeställningar till små och 

medelstora företag utgör drygt en procent av FMV:s totala 

leverantörsorderstock. 21 

Undantag från lagen om offentlig upphandling 

FMV ska redovisa de undantag från lagen (2007:1091) 

om offentlig upphandling (LOU) som myndigheten har 

fattat beslut om med stöd av 15 kap. 22 § samma lag. 

Andelen upphandlingar med undantag i förhållande till 

totala antalet upphandlingar ska redovisas. Motiven till 

undantagen ska redovisas på en aggregerad nivå och kommenteras. 

År 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Varor 

Resurskonsulter 

Tjänste 

produkter 

Leverantörsbeställningar (antal) 2 253 1 953 1 938 1 631 1 457 1 321 1 243 

Riktad upphandling (%) 59 71 70 66 61 52 46 

Konkurrensupphandling (%) 41 29 30 34 39 48 54 

Leverantörsbeställningar (antal) 374 339 339 245 198 228 269 



Leverantörsbeställningar (antal) 1 917 1 670 1 567 1 557 1 541 1 510 1 356 




Under 2011 genomförde FMV drygt 3 281 upphandlingar 

från leverantörer till ett värde av ca 20 519 mnkr. 

Av dessa gjordes undantag från LOU i 80 fall, motsvarande 

1 322 mnkr. Andelen upphandlingar med undantag 

var drygt 2,4 procent mätt i antal. Den beloppsmässiga 

andelen var 6,4 procent. 

Grunderna för undantagen är försvars och säkerhetspolitiska 

skäl kopplat till internationella insatser och 

samarbeten samt upphandlingar med hög sekretessnivå. 

Därutöver förekommer tilläggsbeställningar till äldre 

befintliga system upphandlade genom riktade upphandlingar 

p.g.a. försvars och säkerhetspolitiska skäl. 

Bestämmelserna om möjligheterna att göra undantag 

från LOU har ändrats i förhållande till 2007 och tidigare, 

vilket måste beaktas vid en bedömning av utvecklingen 

över tiden. 2007 var beloppsgränsen för undantag 10 mnkr. 

2008 har den höjts till 25 mnkr. Under slutet på 2011 har 

ny lagstiftning tillkommit avseende upphandling inom 

försvarsområdet vilket kan påverka kommande beslut och 

statistik inom området. 

2010 gjordes 79 undantag till ett värde av 616 mnkr. 

2009 gjordes 68 undantag till ett värde om 705 mnkr. 

2008 gjordes 40 undantag till ett värde om 694 mnkr. 

Tjänsteexport 

FMV ska upprätta en separat resultatrapport över samtliga 

intäkter och kostnader för internationell militär test, 

övnings och utbildningsverksamhet. FMV:s verksamhet 

avseende tjänsteexport under året omfattades av kvalitetssäkring 

för andra länder samt internationell militär test, 

övnings och utbildningsverksamhet (ITÖ). Tjänsteexport 

vad avser ITÖ omfattade försäljning av tjänster till 

Finland, Frankrike, Schweiz, Singapore, Storbritannien, 

Tyskland, Ungern samt USA. Det sammanlagda resultatet 

2004 till 2011 är 13,28 mnkr. 

Kvalitetssäkring för andra länder innebar att FMV, 

på utländska myndigheters begäran, övervakade svenska 

leverantörers kvalitetsverksamhet i lagda beställningar. 

Dessutom tecknades ett kvalitetssäkringsavtal med Sydkorea, 

avtalet med Australien uppdaterades samt fortsatta 

förhandlingar genomfördes med Danmark. 

Tjänsteexport, tkr Intäkter Kostnader Resultat 


Nordiskt samarbete 

Den 5 november 2009 slöt de nordiska ländernas försvarsministrar 

ett MoUavtal som etablerade ett nytt gemensamt 

nordiskt försvarssamarbete, NORDEFCO (Nordic 

Defence Cooperation). Syftet med NORDEFCO är att 

de nordiska länderna ska öka sin tillgängliga operativa 

effekt, genom fördjupade, samnordiska produktionslösningar 

och genom samordning av internationella insatser. 

NORDEFCO ersätter det tidigare samarbetsorganet 

inom nordiskt försvarsmateriel, NORDAC. 

Syftet är att allt materielsamarbete inom Norden ska 

ske inom ramen för ett av NORDEFCO:s fem samarbetsområden 

på den militära nivån Cooperation Areas 

Capabilities (COPA CAPA). Målet med samarbetet är att 

uppnå operativa, finansiella, tekniska och/eller industriella 

fördelar för alla medlemsstater avseende försvarsmateriel. 

Målet uppnås genom att nationerna träffas regelbundet 

och gemensamt utbyter och analyserar information runt 

framtida nationella materielprojekt i syfte att identifiera 

och utnyttja möjligheter för gemensam utveckling, 

anskaffning, vidmakthållande och/eller avveckling av 

materiel. Arbetet med att generera och följa upp materielsamarbeten 

koordineras i en stående aktivitet inom COPA 

CAPA som benämns Acquisition and Life Cycle Support 

(ALCS). 

FMV deltar i ALCS, på uppdrag av Försvarsmakten, 

och bistår där med kunskap kopplat till produkter/system 

samt anskaffning. Under 2011 har arbetet fortsatt med 

transformeringen från NORDAC till NORDEFCO. 

En tydlig förändring som reglerat ALCS arbete har varit 

implementeringen av en screeningprocess som följer 

nationernas egna planeringscykler. 

För att öka antalet samarbeten mellan nationerna 

kommer ALCS under 2012 att verka för ett ökat informationsutbyte. 

Det kan lägga grunden för ett konkret 

materielsamarbete. 

Samråd om signalspaningssystem 

Under 2011 har FMV och FRA genomfört samrådsfrämjande 

möten. Detta har skett inom ramen för projektarbete 

och varit inriktat mot teknikfrågor. Grunden har 

varit styrande målsättningsdokument från Försvarsmakten 

där såväl FRA som FMV lämnat samråd på dokumentet. 

De gemensamma projekten genomförs för att olika 

myndigheter ansvarar för olika delar av den gemensamma 

nationella förmågebilden, samt för att kunna optimera 

informationsöverföring på olika nivåer av system. 

Handlingsprogram för ett effektivare FMV 

FMV driver ett handlingsprogram med ett tiotal projekt 

som syftar till sänkta kostnader, kortare ledtider och 

ökad nytta för Försvarsmakten. Med bred förankring i 


2004 - 2010 

Totalt 9 150 


Kvalitetssäkring 306 306 0 

ITÖ 80 431 76 301 4 130 

Ackumulerat resultat 2004-2011 

Totalt 13 280 

Källa: FMV:s produktionsledningssystem.


organisationen har fem åtgärdsområden identifierats och 

beslutats: 

Ökat affärsmannaskap. 

Arbetssätt. 

Kompetens och medarbetarskap. 

Renodling, organisation och styrning. 

Reducering av kostnader i materielförsörjningen. 

Under 2011 har arbetet huvudsakligen handlat om att 

analysera och skapa förutsättningar för genomförandet 

och tydliggöra hur nyttan ska redovisas. I november 2011 

hade de flesta projekten presenterat en plan för genomförande. 

I och med detta övergick handlingsprogrammet 

från verksövergripande projekt till genomförande och 

nyttohemtagning i linjeorganisationen. Det innebar att 

cheferna fick ansvaret att genomföra projekten på sina 

enheter samt att redovisa besparingar och andra effekter. 

De resultat som hittills uppnåtts pekar på att målen 

för handlingsprogrammet i sin helhet kommer att uppnås 

enligt tidplanen, det vill säga till slutet av 2012. 

Delar av det omfattande analysarbete som har gjorts 

inom handlingsprogrammet kommer att ingå i underlagen 

för FMV:s arbete efter Försvarsstrukturutredningen. 

Det handlar om uppdraget från regeringen att, tillsammans 

med Försvarsmakten, utreda hur delar av Försvarsstrukturutredningens 

förslag ska kunna realiseras. 

Minskade kostnader i materielprocessen 

Nedan redovisas hittills genomförda åtgärder för kostnadseffektivisering 

i materielprocessen. Sammantaget uppgår 

besparingarna till 211,0 mnkr i förhållande till 2008. 

Av dessa besparingar är 52,7 mnkr redovisat i årsredovisningen 

för 2010. 

O M K V a L i F i c E R i n g a V S T R i D S a M M u n i T i O n 

I och med att ammunition åldras fortare i varmt klimat 

och att vibrationer verkar förstörande fick stridsammunition 

(40mm Kulsgr 95 LK) tidigare endast transporteras 

upp till 300 mil i Stridsfordon 90 i Afghanistan innan 

den skulle destrueras. 

FMV startade två parallella arbeten för att ta reda på 

förutsättningarna för att öka förvaringstiden och att öka 

transportlängden. Dels genomfördes försök där ammunitionen 

snabbåldrades för att utreda hur ålder påverkar 

ammunitionens egenskaper. Resultaten blev lyckade och 

en ny kvalificering genomfördes i vilken ammunitionen 

kvalificerades för ytterligare 15 års förvaring. 

Dels genomförde FMV omfattande försök i samarbete 

med industrin vilket resulterade i att ammunitionen nu 

är kvalificerad för transport upp till 850 mil innan den 

måste förstöras. Detta har stor betydelse då Stridsfordon 

90 kan användas över 1 000 mil per år i Afghanistan. 

Totalt sett ger dessa två åtgärder en årlig besparing om 

ca 10 mnkr. 

K O n V E R T E R i n g a V S T R i D S a M M u n i T i O n 

Den övningsammunition som används för Stridsfordon 

90systemet består idag av både nytillverkad och äldre 

konverterad ammunition. I syfte att spara pengar används 

äldre överbliven stridsammunition som konverteras till 

övningsammunition. Detta ger en årlig besparing på 

ca 20 mnkr. 

b E S Pa R i n g a R M E D L E M S K a P 

FMV har gjort en genomlysning av vilka medlemskap 

som finns i olika föreningar/organisationer/nätverk. Kostnaderna 

för medlemskap ska vara rimliga i förhållande till 

nyttan. Under året har ett antal medlemskap avslutats och 

kostnaderna har därmed kunnat sänkas. I förhållande till 

år 2008 innebär det en sänkning med 0,5 mnkr. 

u n D E R h Å L L S a V Ta L M S 12 0 

Vid upprättande av nya underhållsavtal för målmateriel och 

utbildningssimulatorer inom Försvarsmakten utarbetades 

en gemensam och tydligare kravspecifikation, nyttjanderätt 

till underhållsdokumentation frigjordes och upphandlingarna 

konkurrensutsattes så långt det var möjligt. 

Förutom kostnadsbesparingar ledde de nya avtalen till 

tydligare och effektivare uppföljning av leverantörerna, 

högre tillgänglighet på materielen och bättre service från 

leverantörerna. Resultatet i det första steget är en årlig besparing 

på 4,2 mnkr och arbetet fortsätter för att frigöra 

nyttjanderätter till underhållsdokumentation så att ytterligare 

konkurrenssättning kan göras i nästa treårskontrakt. 

L E D n i n g S S y S T E M F ö R Fa R T y g O c h u b ÅTa R 

Genom återbruk av systemprogramvara och maskinvara 

(konsoler och rackar) i ledningsstödsystem till stödfartygen 

HMS Trossö och HMS Carlskrona har FMV kunnat 

minska anskaffnings och vidmakthållandekostnader 

vilket uppskattas ge en årlig besparing om ca 3 mnkr per 

år under en systemlivslängd om ca 10 år. 

Genom återbruk av systemprogramvara och maskinvarulösning 

utvecklad för ubåten HMS Södermanland 

har FMV minskat kostnader för anskaffning och vidmakthållande 

avseende nya ledningsstödsystem till ubåtar typ 

Gotland, vilket uppskattas ge en årlig besparing om 5 mnkr 

under systemens livslängd beräknad till 15 år. 

M i n S K aT M O T O R u n D E R h Å L L M O T O R R M 12 

Besparingen avser minskat utbyte av detaljer i motorn till 

JAS39 Gripen på grund av ökad livslängd på roterande 

detaljer. De nya livslängderna har räknats fram av Volvo 

Aero efter beställning från FMV. Utifrån prognosticerade 

framtida drifttider och användande fram till 2030 har 

FMV beräknat en årlig snittbesparing på 23 mnkr. 

M i n S K aT u n D E R h Å L L j a S 3 9 g R i P E n 

Under 2008 bedrev FMV ett arbete för att utveckla 

underhållskonceptet för JAS39 med syfte att sänka kostnaderna. 

Exempel på genomförda åtgärder är att etablera 

underhållsresurs i Sverige och därmed flytta underhållet 

från ursprungsleverantören, att genomföra driftsäkerhetsmodifieringar 

på kostnadsdrivande apparater, upphöra 

att underhålla unika apparater för JAS39 A/B, minskad 

service och tillsyn på flygplan samt att utnyttja gemensamma 

apparater i JAS39 C/D. Besparingen är beräknad 

utifrån Försvarsmaktens ESYMdata och uppgick 2010 

till 36,3 mnkr. 

M i n S K a D E K O S T n a D E R j a S D E L S E R i E 3 

Kostnaderna för JAS39 Gripen delserie 3 underskrider 

Försvarsmaktens beställning med totalt 1 409 mnkr. 

Underskridandet är en effekt av avtalskonstruktionen med 

riktpris och med delning av mer/mindrekostnad mellan 

FMV och Industrigruppen JAS. En avskrivningstid på 

25 år ger en årlig besparing på 56,3 mnkr. 

Väsentliga händelser 

F ö R S V a R S S T R u K T u R u T R E D n i n g E n 

FMV har under senare delen av året tillsammans med 


Försvarsmakten genomfört ett omfattande beredningsarbete 

med anledning av regeringens beslut till följd av 

Försvarsstrukturutredningen. Redovisning av arbetet sker 

i samband med FMV BU 1315 i början av mars 2012. 

Arbetet är av förutsättningsskapande karaktär och har 

därmed inte föranlett några förändringar av den ordinarie 

verksamheten under 2011. FMV ska redovisa eventuella 

avvecklings och omställningskostnader samt ge förslag på 

hur dessa ska finansieras. Utöver detta ska Försvarsmakten 

och FMV vidare lämna förslag på behov av eventuella 

författningsändringar samt övriga beslut som kan bli 

nödvändiga till följd av detta beslut. 

D i R E K T u P P h a n D L i n g a R 

Konkurrensverket (KKV) har granskat ett antal så 

kallade direktupphandlingar som FMV genomfört 

eller förhandsannonserat. I tre fall har KKV valt att gå 

vidare med att i domstol kräva beslut om en upphandlingsskadeavgift 

som FMV ska betala. Konkurrensverket 

anser att det handlar om otillåtna direktupphandlingar. 

Förfarandet utgår ifrån förhållandevis nya regler inom 

upphandlingsområdet och berör bl.a. frågan om möjligheten 

till kompletterande beställningar för befintliga 

materielsystem där det bedömts av FMV att det skulle 

bli orimligt dyrt att byta leverantör. 


F ö r k o r t n i n g a r o c h f ö r k l a r i n g a r 

Förkortningar och förklaringar 

AK Automatkarbin 

ALCS Acquisition and Life Cycle Support 

Archer Artillerisystem 

AT4 Pansarskott 86 

AWV Hjulgående stridsfordon 

BU Begränsade utrymmen 

CCRA Common Criteria Recognition Arrangement 

CNAD Conference of National Armaments Director 

Compliance Regelefterlevnad 

COSO The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission 

COPA Cooperation Area 

COTS Commercial of the Shelf 

CSEC Sveriges Certifieringsorgan för ITsäkerhet 

EDA European Defence Agency. Europeiska försvarsbyrån 

ERM Enterprise Risk Management 

ESV Ekonomistyrningsverket 

ETAP European Technologies Acquisition Programme 

EDTIB Behovsbaserade europeiska försvars, teknologiska och industriella basen 

EU Europeiska Unionen 

FLO Norska försvarets logistikorganisation 

FM Försvarsmakten 

FMV Försvarets materielverk 

FN Förenta nationerna 

FOB Forward Operating Base 

FOI Totalförsvarets Forskningsinstitut 

Fpl Flygplan 

FRA Försvarets radioanstalt 

FUL Försvarsuppfinningslagen 

FXM Försvarsexportmyndigheten 

HKP Helikopter 

HP12 FMV:s Handlingsprogram 2012 

HTM Halvtidsmodifiering 

HTS Heat Thermal Reduction 

IED Improvised Explosive Device 

IRIS-T Kortdistansrobot 

ISAF International Security Assistance Force. Multinationell fredsbevarande styrka. 

KB Kundbeställning 

LAU Lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar 

LOI/FA Letter of Intent/Framework Agreement 

LOU Lagen om Offentlig Upphandling 

LSTAT Life Support för Trauma And Transportation 

LTS Lokala Telefon System 

MEDEVAC Medical Evacuation, Intensivvårdstransport 

MFOC Material Full Operational Capability 

MI Materielinspektionen 

MIT Massachusetts Institute of Technology 

MOTS Military of the Shelf 

MoU Memorandum of Understanding 

MS Materielsystem 

MSB Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap 

MSI Materielsystemintyg 

MSIAC Munition Safety Information Analysis Center 

NAD National Armaments Director. Nationell försvarsmaterielsdirektör 

NAMSA NATO Maintenance and Supply Agency 

Nato PfF North Atlantic Treaty Organization Partnership for Peace/Partnerskap för fred 

NBG Nordic Battle Group 

NGU Nästa Generations Ubåt 

NLAW New Light Antitank Weapon 

NORDEFCO Nordic Defence CoOperation 

OPS Offentligprivat samverkan 

PBL Performance Based Logistic 

Psyops Psykologiska operationer 

PTK Provturskommando 

Rb Robot 

RML Regler för Militär Luftfart 

SAC Strategic Airlift Capability 

SME Små och medelstora företag 

SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 

SNR Senior National Representative 

SOGIS-MRA Senior Officials Group Information Security Mutual Recognition Agreement 

SPV Statens tjänstepensionsverk 

SWEDAC Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll 

T&E FMV Test och Evaluering 

TMR-40 Transportabel Mark Radio System 

UAV Unmanned Aerial Vehicle 

F ö r k o r t n i n g a r o c h f ö r k l a r i n g a r 


e k o n o m i s k r e d o v i s n i n g 

Ekonomisk redovisning 

Sammanställning av väsentliga uppgifter 

Belopp i mnkr, löpande priser 2011 2010 2009 2008 2007 

Låneram i RGK för investeringar: 

beviljad 

utnyttjad vid årets slut 

Låneram i RGK för förskott till industrin: 

beviljad 

maximalt utnyttjad under året 

Räntekonto i RGK: 

kredit, beviljad 

maximalt utnyttjad under året 

Räntekostnader avseende RGK, utfall 

lån till anläggningstillgångar 

löpande kredit 1 

räntekonto 

Ränteintäkter avseende 

räntekonto 

5 6 F M V : s Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 

230 190 200 255 355 

168 169 160 123 117 

4 000 5 000 5 500 6 000 9 500 

3 006 1 476 1 685 2 437 4 354 

11 500 13 496 14 438 15 500 16 000 

2 481 1 890 2 264 4 775 5 370 

3 1 1 5 4 

31 48 224 75 126 

18 7 1 89 114 

12 4 6 3 

Avgiftsintäkter budget 2 18 811 18 195 19 642 17 101 17 204 

Avgiftsintäkter utfall 19 231 19 708 18 263 19 912 20 934 

Anslagskredit beviljad 2 3 3 3 3 

Anslagskredit utnyttjad 

Utgående reservationer, utfall 

Anslagssparande, utfall 7 7 4 3 7 

Intecknade framtida åtaganden 3 31 453 29 989 22 836 25 039 23 722 

Medeltal anställda 1 532 1 568 1 589 1 606 1 678 

Genomsnittligt antal årsarbetskrafter 1 471 1 500 1 516 1 518 1 595 

Driftkostnader per årsarbetskraft, tkr 4 13 056 11 513 10 960 11 482 10 896 

Myndighetskostnad 5 per 

årsarbetskraft, tkr 

dito prisläge 2011, tkr 6 

1 005 971 940 945 902 

1 005 992 986 1 022 1 011 

Balanserad kapitalförändring 501 488 451 440 374 

Årets kapitalförändring 4 13 37 11 66 

Källa: FMV:s produktionsledningssystem och personalredovisningssystem. 

1 

Utfallssiffrorna för den löpande krediten har justerats för år 2010 och 2009 jämfört med sammanställning 

i Årsredovisningen för 2010, där dessa var inkorrekt återgivna. 

2 Enligt regleringsbrev. 

3 Beloppet motsvarar de belopp av FMV:s samtliga leverantörsbeställningar, som avser varor och tjänster som 

ännu inte har levererats till myndigheten. Definitionen avviker därför från den som finns given i ESVs allmänna 

råd till 2 kap 4 § Förordningen om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) eftersom den avser 

endast anslagsfinansierad verksamhet. 

4 Enligt definition i ESVs föreskrifter till 2 kap 4 § FÅB. I driftkostnaden ingår kostnader för personal, lokaler, varor, 

materiel, tjänster och övrigt med beloppen i mnkr: 2011=19 205, 2010=17 266, 2009=16 615, 2008=17 429, 2007=17 379. 

5 

FMV:s myndighetskostnad består främst av kostnader för personal, lokaler, utrustning och IT. Myndighetskostnaden 

är rensad från extraordinära poster som avsättningar för pensioner m.m. 

6 Sammansatt index (timpris, KPI och TPI). 

Resultaträkning 

Belopp i tkr 

Verksamhetens intäkter 

Intäkter av anslag 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 

Intäkter av bidrag 

Finansiella intäkter 

Not 1 

Not 2 

Not 3 

2011-01-01 


74 453 

19 226 814 

398 

38 780 

2010-01-01 

2010-12-31 

91 770 

17 268 366 

499 

22 834 

Summa verksamhetens intäkter 19 340 445 17 383 469 

Verksamhetens kostnader 

Kostnader för personal 

Kostnader för lokaler 

Övriga driftkostnader 

Finansiella kostnader 

Avskrivningar och nedskrivningar 

Not 4 

Not 5 

Not 6 

Not 7 

Not 8 

1 187 451 

183 227 

17 834 277 

89 765 

41 896 

1 145 369 

193 321 

15 927 221 

64 798 

39 636 

Summa verksamhetens kostnader -19 336 616 -17 370 345 

Årets över-/underskott Not 9 3 829 13 124 



5 7


Balansräkning 

Belopp i tkr 2011-12-31 2010-12-31 

TILLGÅNGAR 

Immateriella anläggningstillgångar 

Balanserade utgifter för utveckling 

Rättigheter och andra immateriella 

anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 

Varulager m.m. 

Varulager och förråd 

Pågående arbeten 

Förskott till leverantörer 

Fordringar 

Kundfordringar 

Fordringar hos andra myndigheter 

Övriga fordringar 

Periodavgränsningsposter 

Förutbetalda kostnader 

Övriga upplupna intäkter 


Not 10 

Not 11 

Not 12 

Not 13 

Not 14 

Not 15 

Not 16 

Not 17 

15 801 

3 919 

2 478 

19 720 25 470 

108 404 

96 518 

22 992 

84 850 

81 368 

204 922 166 218 

88 957 

5 762 935 

2 208 233 

94 921 

6 701 031 

1 073 311 

8 060 125 7 869 263 

97 028 

3 803 695 

82 

1 077 815 

4 032 318 

101 

3 900 805 5 110 234 

42 391 

90 353 

58 940 

8 367 

132 744 67 307 

Avräkning med statsverket 

Avräkning med statsverket Not 18 7 350 6 866 

-7 350 -6 866 

Kassa och bank 

Not 19 

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 

3 250 488 

3 691 543 

Kassa och bank 

93 287 

50 720 

3 343 775 3 742 263 

SUMMA TILLGÅNGAR 15 654 741 16 973 889 

KAPITAL OCH SKULDER 

Myndighetskapital 

Statskapital 

Balanserat över/underskott 

Över/underskott enligt resultaträkningen 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner 

Övriga avsättningar 

Skulder m.m. 

Lån i Riksgäldskontoret 

Övriga krediter i Riksgäldskontoret 

Skulder till andra myndigheter 

Leverantörsskulder 

Övriga skulder 

Förskott från uppdragsgivare och kunder 

Periodavgränsningsposter 

Upplupna kostnader 

Oförbrukade bidrag 

Förutbetalda intäkter avs. pågående arbeten 

Övriga förutbetalda intäkter 

Not 20 

Not 21 

Not 22 

Not 23 

Not 23 

Not 24 

Not 25 

Not 26 

Not 27 

Not 28 

Not 13 

98 777 

501 284 

3 829 

98 777 

488 160 

13 124 

603 890 600 061 

99 372 

9 046 

73 604 

9 553 

108 418 83 157 

168 237 

2 248 601 

552 899 

2 493 245 

20 734 

1 663 

169 187 

1 113 661 

320 773 

3 097 801 

20 771 

 

5 485 379 4 722 193 

273 089 

147 

9 164 398 

19 420 

178 836 

 

11 370 639 

19 003 

9 457 054 11 568 478 

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 15 654 741 16 973 889 

Anslagsredovisning 

Redovisning mot anslag Belopp i tkr 

Anslag (ramanslag)/ 

anslagspost 

Ingående 

överförings 

belopp 

Årets 

tilldelning enligt 

regleringsbrev 

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 

Omdisponerade 

anslagsbelopp Indragning 

Totalt 

disponibelt 

belopp Utgifter 

Utgående 

överförings 

belopp 

Anslag 1:11 ap. 1 

Internationella 

materielsamarbeten, 

industrifrågor och 

exportstöd m.m. (ram) 

Anslag 1:11 ap. 2 

Evaluering och 

certifiering av IT 

xxxxx 4 298 65 632 431 2 230 * 68 131 64 399 3 732 

säkerhetsprodukter (ram) 2 568 13 293 2 189 13 672 10 054 3 618 

Summa anslag 6 866 78 925 431 -4 419 81 803 -74 453 7 350 

* Anslagssparandet avseende 1:11 ap.3, som disponeras av Regeringskansliet/ 

Försvarsdepartementet, har under året omfördelats till ap.1 samt avslutats. 

Inga monetära flöden har skett via FMV avseende omdisponeringen. 

Det faktiskt indragna beloppet som återbetalats av FMV avseende ap.1 är 1 799 tkr. 

Villkor enligt regleringsbrev Belopp i tkr 

Anslag (ramanslag)/anslagspost Anslagskredit 

Anslagsbehållning som 

disponeras 2011 

Indrag av 

anslagsbelopp 

1:11 ap. 1 1 969 3% 

1:11 ap. 2 399 3% 



5 9


Finansieringsanalys 

Belopp i tkr 

DRIFT 

Kostnader 

Finansiering av drift: 

Intäkter av anslag 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 


Övriga intäkter 


Not 29 

Not 30 



19 269 174 

74 453 

19 226 559 

398 

38 780 

2010-01-01 

2010-12-31 

17 342 941 

91 770 

17 268 318 

499 

22 834 

Summa medel som tillförts för finansiering av drift 19 340 190 17 383 421 

Ökning ()/minskning (+) av lager 

Ökning ()/minskning (+) av kortfristiga fordringar 

Ökning (+)/minskning () av kortfristiga skulder 

Not 31 

Not 32 

Not 33 

1 128 957 

2 082 088 

1 347 288 

204 839 

2 012 175 

34 304 

Kassaflöde från/till drift -323 141 1 882 120 

INVESTERINGAR 

Investeringar i materiella tillgångar 

Investeringar i immateriella tillgångar 

Summa investeringsutgifter 

Finansiering av investeringar: 

Lån från Riksgäldskontoret 

amorteringar 

Försäljning av anläggningstillgångar 

Oförklarad differens avseende anläggningstillgångar 

73 228 

2 164 

75 392 

16 850 

17 800 

309 

202 

51 536 

2 461 

53 997 

13 700 

5 000 

48 

 

Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar 439 8 748 

Kassaflöde från investeringar -75 831 -45 249 

Förändring av likvida medel -398 972 1 836 871 

Specifikation av förändring av likvida medel 

Likvida medel vid årets början 

Ökning (+)/minskning () av kassa och bank 

Ökning (+)/minskning () av tillgodohavande hos RGK 

Ökning (+)/minskning () av avräkning med statsverket 

3 735 397 

42 567 

441 055 

484 

1 898 526 

10 749 

1 829 079 

2 957 

Summa förändring av likvida medel -398 972 1 836 871 

Likvida medel vid årets slut Not 34 3 336 425 3 735 397 

Redovisningsprinciper 

Allmänt 

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen 

(2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 

Nya redovisningsprinciper 

P E R i O D aV g R ä n S n i n g S P O S T E R 

Under 2010 har FMV tagit fram en rutin för periodisering 

av levererat materiel där fakturan ännu ej kommit FMV 

tillhanda. Rutinen har nu använts i årsbokslutet för 2010 

och 2011. 

Redovisning av intäkter och kostnader 

FMV:s verksamhet finansieras till största delen med avgifter. 

Avgifternas storlek bestäms av FMV, dock inte i de fall som 

avses i 15 § avgiftsförordningen (1992:191). Inkomsterna 

disponeras av FMV. 

FMV disponerar även inkomster i form av viten, skadestånd 

och räntor hänförliga till kommersiella avtal samt inkomster 

till följd av överenskommelser med industrin i samband med 

utveckling och anskaffning av materiel (s.k. royalties) om högst 

20 000 tkr för ett enskilt kontrakt mellan FMV och industrin 

som berättigar till royalty. Inkomster av det senare slaget som 

överstiger 20 000 tkr ska anmälas till regeringen. Regeringen 

fattar därefter beslut om hur dessa inkomster ska disponeras. 

Vidare disponeras inkomster till följd av skadestånd med 

anledning av brott samt inkomster i form av rättegångskostnader 

från annan part. Inkomster som överstiger 20 000 tkr 

ska anmälas till regeringen, som därefter fattar beslut om hur 

dessa inkomster ska disponeras. 

FMV disponerar också ett ramanslag (1:11) med två anslagsposter 

avseende: 1) internationella materielsamarbeten och 

industrifrågor (t.o.m. 20100731 avsåg den även exportstöd) 

samt 2) evaluering och certifiering av ITsäkerhetsprodukter. 

Anslagsposten 1 ska användas för FMV:s tillhandahållande 

av resurser och forskning inom teknik och materielförsörjning 

för stöd till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Den 

ska även disponeras för FMV:s egna myndighetsuppgifter och 

samverkansuppgifter med övriga myndigheter inom nämnda 

område. Anslagsposten 2 ska användas till att etablera ett nationellt 

certifieringsorgan för säkerhet i ITprodukter och system 

samt för genomförande av certifieringstjänster. I ramanslag 1:11 

fanns även en tredje anslagspost som disponerades av Regeringskansliet/Försvarsdepartementet 

för utredning avseende ny 

myndighet för exportstöd m.m. Den har under 2011 avslutats 

och omdisponerats. 

Erhållna bidrag redovisas som intäkter av bidrag. Eventuella 

lämnade bidrag redovisas som övriga kostnader. 

FMV periodiserar samtliga inomstatliga fakturor samt 

utomstatliga fakturor som överstiger 100 tkr som erhållits fram 

till brytdagen, men inte är kostnadsförda. Hänsyn tas också till 

de fakturor över 100 tkr som ankommer veckan efter brytdagen, 

samt att det görs en uppbokning av levererade material och tjänster, 

där fakturan ej erhållits på värden som överstiger 250 tkr. 

Redovisning av tillgångar och skulder 

Tillgångar värderas enligt försiktighetsprincipen till det lägsta av 

anskaffningsvärdet och verkligt värde. Fordringar värderas efter 

individuell bedömning till det belopp som beräknas inflyta. 

Skulder värderas till sitt verkliga värde. 

a n L ä g g n i n g S T i L L g Å n g a R 

Materiella anläggningstillgångar 

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med en beräknad 

ekonomisk livslängd på tre år eller längre och med ett 

anskaffningsvärde om minst 20 tkr redovisas som anläggningstillgångar. 

För förbättringsutgifter för annans fastighet 

är beloppsgränsen 1 000 tkr. 

immateriella anläggningstillgångar 

Utgifter för utveckling som är av väsentligt värde för myndighetens 

verksamhet under kommande år aktiveras som immateriell 

anläggningstillgång. Tillgångar överstigande 1 000 tkr aktiveras. 

Avskrivningar 

Avskrivningar görs enligt plan baserat på tillgångarnas anskaffningsvärden 

och beräknade ekonomiska livslängd enligt följande: 

Immateriella tillgångar 

Materiella tillgångar 

5 år 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 5–20 år 

Maskiner och tekniska anläggningar 10 år 

Datorer 3–5 år 

Övrigt 5–10 år 

Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet 

är kopplad till hyrestidens längd, dock minst fem år. 

Finansiering av anläggningstillgångar 

Anläggningstillgångar finansieras med avistalån i Riksgäldskontoret 

(RGK) med rörlig ränta. 

Va R u L a g E R 

Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip, dvs. till det 

lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde på balansdagen. 

Vid värderingen görs en individuell inkuransbedömning av 

varorna och värdering sker enligt förstinförstutprincipen 

gällande Electroshoppens lager. För värdering avseende det 

i omfattningen avsevärt mindre lagret kontorsmaterial etc. 

används dynamisk genomsnittsvärdemetod. 

Förskott till leverantörer värderas till anskaffningsvärde 

vid utbetalningstillfället. 

F O R D R i n g a R 

Pågående arbeten 

Pågående arbeten (PGA) beräknas utifrån hur stor del av upparbetade 

kostnader som bedöms utgöra underlag för framtida 

intäkter. Beräkningen utgår ifrån parametrarna prognos intäkter 

och prognos kostnader ställt i relation till bokförda intäkter och 

bokförda kostnader. Skillnaden mellan upparbetade intäkter 

och bokförda intäkter utgör sedan det periodiserade värdet av 

pågående arbeten. 



6 1


Fordringar på kunder redovisas som en tillgång under balansposten 

Pågående arbeten, medan skulder till kunder redovisas 

på balansräkningens skuldsida under posten Förutbetalda 

intäkter avseende pågående arbeten. 

Värderingen av PGA styrs som tidigare av kundbeställningens 

prismodell. FMV arbetar med tre olika prismodeller: 

löpande räkning, löpande räkning med tak och fast pris. 

För kundbeställningar från Försvarsmakten finns ett samordningsavtal 

som reglerar omförhandlingar och maximalt tillåtna 

förluster. Detta avtal innebär att befarade förluster får begränsas 

till antingen 10 procent av beställt belopp eller maximalt 

5 miljoner kronor. 

kundfordringar 

En individuell bedömning har gjorts av kundfordringarna, 

varvid kända och befarade förluster beaktats. Nedskrivningar 

har gjorts där så ansetts nödvändigt. 

T i L L g Å n g a R O c h S K u L D E R i u T L ä n D S K Va L u Ta 

Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta, såväl lång 

som kortfristiga, redovisas i bokslutet i rapportvalutan omräknade 

till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser redovisas som 

finansiella intäkter respektive kostnader under den rubrik där 

differensen uppkommit. 

Ickemonetära tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas 

enligt anskaffningsvärdemetoden och redovisas i bokslutet 

i rapport valutan omräknade till valutakursen vid anskaffningstidpunkten. 

Va L u Ta R i S K h a n T E R i n g 

FMV ska för sin valutariskhantering använda sig av terminssäkring 

i Riksgäldskontoret. Terminssäkring får användas för 

både ingående och utgående flöden. Valutakonton får användas 

som ett komplement i valutariskhanteringen. FMV ska för 

redovisningen av valutariskhanteringen samråda med Ekonomistyrningsverket 

(ESV). 

Särskilda tilläggsupplysningar 

Nedan redovisas ersättningar och förmåner för styrelseledamöter och ledande befattningshavare 

samt styrelseledamöternas övriga styrelseuppdrag. 


Förskott till leverantörer i utländsk valuta som terminssäkrats 

hos RGK, värderas i bokslutet till terminskurs. 

F M S a c c O u n T 

Foreign Military Sales (FMS) account avser inköp av försvarsmateriel 

från försvarsmyndigheter i USA. Varje beställning 

hanteras som ett så kallat ”case” och betraktas som ett förskott 

med en betalningsplan. Förskotten består av en bunden och en 

fri del. Eventuella överskott vid avslut av ett FMScase överförs 

till ett valutakonto. 

L E V E R a n T ö R S S K u L D E R 

Leverantörsskulder som är ankomstregistrerade, men ej kostnadsbokförda, 

fram till och med brytdagen, redovisas som 

leverantörsskuld enligt principen för periodiseringsposter. 

Undantag från EA-regler 

Enligt regleringsbrevet för 2011 gäller följande undantag från 

ekonomiadministrativa regelverket: 

Med avsteg från 23 § andra stycket kapitalförsörjningsförordningen 

(1996:1188) ska myndigheten lämna ett förslag till 

regeringen om hur hela överskottet ska disponeras om det ackumulerade 

överskottet samma år uppgår till mer än tre procent 

av omsättningen vid utgången av 2011. 

Regeringen medger med stöd av 24 § kapitalförsörjningsförordningen 

(1996:1188) att FMV får redovisa kapitalposten avseende 

Elektroshopens lager som ej avkastningspliktigt statskapital. 

Ytterligare lydelse i regleringsbrevet för 2010 är tillämpad 

på jämförelsesiffror avseende detta år; FMV får i myndighetens 

delårsrapport och årsredovisning frångå de regler i förordningen 

(2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag och förordningen 

(2000:606) om myndigheters bokföring som medför att 

sekretessbelagda uppgifter kan utläsas i rapporten. Undantag 

från förordningarna ska ske i samverkan med Regeringskansliet 

(Försvarsdepartementet). FMV har utnyttjat detta undantag. 

Den information som bedöms omfattas av sekretess ska 

redovisas i särskild ordning. 

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Bruttolön Månadslön Förmåner 

Gunnar Holmgren, generaldirektör 1 198 194 kr 99 500 kr Förmånsbil och 

parkeringsplats 

Dan Ohlsson, ställföreträdande generaldirektör 985 250 kr 82 000 kr Förmånsbil och 

parkeringsplats 

STyRELSEMEDLEMMAR 

Sven-Christer Nilsson, ordförande 

VD Ripasso AB 

Assa Abloy AB, ledamot 

Sprint Nextel Corporation, ledamot 

CEVA Inc, ledamot 

Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, 

Sveriges Television AB och 

Sveriges Utbildningsradio AB, 

styrelseordförande t.o.m. 31/12 2011 

Arvode 

77 000 kr 

Monica Widegren, vice ordförande 

38 500 kr 

Avdelningschef Konkurrensverket t.o.m. 31/12 2011 

Gunnar Holmgren, generaldirektör FMV 

Försäkringsföreningen för det statliga 

området (FSO), ledamot 

SkandiaLiv, ledamot 

Kerstin Paulsson, ledamot 

VD Netsoft Lund AB 

Elanders AB, ledamot 

Tillväxtverket, ledamot 

Johan Adolphson, ledamot 

Partner Corporate Finance BDO 

Arvode 

Inget arvode 

38 500 kr 

38 500 kr 

Noter 

Noter till resultaträkningen 

n O T 1 i n Tä K T E R a V a V g i F T E R 

O c h a n D R a E R S äT T n i n g a R 

Under intäkter av avgifter och andra ersättningar 

redovisas fakturering av utförda prestationer och 

leveranser, s.k. milstolpsfakturering. Prissättning av 

uppdrag och milstolpar sker enligt modell i samordningsavtal. 

Försvarsmaktens möjligheter att finansiera 

leveranser begränsas av tilldelade anslag. Tid till annan 

finns ytterligare begränsning i form av utgiftstak. 

Undantag från prismodell kan då avtalas. (Se även 

avsnitt ”fakturering i förhållande till kundernas planering” 

under avsnitt ”effektivitet i verksamheten”). 

I posten ingår även upplupna och förutbetalda intäkter 

enligt värdering av pågående arbeten. Skillnaden mellan 

åren i förändring av pågående arbeten innebär att FMV 

även i år har fakturerat något mer än upparbetade kostnader 

i projekten. De största förändringarna ligger inom 

sjöområdet och där framförallt inom Visbyprojektet, 

men även gällande anskaffning och vidmakthållande av 

minröjningsmateriel. 

Den stora ökningen av erhållna royalties avser nästan 

uteslutande projektet Gripen. I enlighet med regleringsbrevet 

sker anmälan till regeringen, då enskilda poster 

förekommer som överstiger 20 000 tkr, för att erhålla 

beslut om disponering. Övriga intäkter har ökat huvudsakligen 

beroende på uthyrning av materiel. 

(tkr) 2011 2010 

Milstolpsfakturerat under året 

Summa intäkter av avgifter 

19 230 746 19 707 839 

för varor och tjänster 19 230 746 19 707 839 

Förändring pågående arbeten 

Royalty 

Övrigt 

(viten, återvunna kundförluster m.m.) 

81 504 

49 280 

28 292 

2 302 971 

4 606 

141 108 


och andra ersättningar 19 226 814 17 268 366 

n O T 2 i n Tä K T E R a V b i D R a g 

Posten består av lönebidrag, samt under 2010 av ett 

bidrag från Skolverket för skolverksamhet i Ungern. 

Den negativa intäkten av bidrag 2011 beror på en 

periodisering av ett rehabiliteringsbidrag som utbetalts 

under tidigare år. 



Lönebidrag 

147 

545 

235 

264 

Summa intäkter av bidrag 398 499 

n O T 3 F i n a n S i E L L a i n Tä K T E R 

Ränteintäkter, förutom dröjsmålsränteintäkter, återförs 

till respektive kundbeställning (KB). Orealiserade 

kursdifferenser och mindre kursdifferenser vid utlandsbetalningar 

redovisas på en gemensam KB. 

Främsta orsaken till årets ökade ränteintäkter är det 

högre ränteläget. 


Ränteintäkter räntekonto 

i Riksgäldskontoret 

Kursdifferenser, intäkter 

Dröjsmålsräntor 

Ränteintäkter på FMS account 

Övriga ränteintäkter 

11 741 

16 391 

 

251 

10 397 

4 434 

14 315 

632 

435 

4 282 

Summa finansiella intäkter 38 780 22 834 

n O T 4 K O S T n a D E R F ö R P E R S O n a L 

Lönekostnaderna är något lägre än 2010, vilket hänger 

ihop med att antalet årsarbetskrafter har minskat. 

Dock har de sociala avgifterna ökat p.g.a. höjda avgifter 

enligt avtal från SPV. Den totala ökningen av kostnad 

för personal beror främst på ökade kostnader för pensionsavsättningar. 


Löner och andra ersättningar 

Sociala avgifter enl. lag och avtal 

Pensionskostnader 

inkl. särskild löneskatt 

Övriga personalkostnader 

712 808 

317 067 

102 469 

55 107 

713 532 

304 312 

73 770 

53 755 

Summa kostnader för personal 1 187 451 1 145 369 

n O T 5 K O S T n a D E R F ö R L O K a L E R 

Kostnaderna för lokaler är lite drygt 10 000 tkr lägre 

än 2010, både beroende på en minskning av lokalbeståndet 

samt att underhållskostnaderna under 2010 var 

jämförelsevis höga p.g.a. en uppgradering av säkerhetsanläggningen 

på Tre Vapen. 


Hyror 

Underhåll 

Övrigt 

166 772 

1 901 

14 554 

172 860 

4 183 

16 278 

Summa kostnader för lokaler 183 227 193 321 



6 3


n O T 6 ö V R i g a D R i F T K O S T n a D E R 

Ökningen av kostnaderna för materiel och varor avser 

i huvudsak marksystem och ledningssystem. Inom 

marksystem är det framförallt hjulfordon som ökat, 

men även inom finkalibersystem och förbindelsesystem 

har kostnaderna ökat. Vad gäller ledningssystem har 

både ökningar och minskningar av kostnader för 

materiel skett. Den största ökningen avser dock radiosystem. 

Inom flygområdet är kostnadsutvecklingen 

också varierande med minskningar inom Gripen och 

ökningar framförallt avseende helikopterområdet, men 

även inom området övriga flygplan ökar materielkostnaderna. 

Inom sjösystem minskar kostnaderna för 

materiel främst inom minröjningsmateriel. 

Ökningen av kostnader för tjänsteprodukter avser 

framförallt flyg och sjöområdena. Inom flyg är det 

huvudsakligen Gripen som har ökade kostnader och 

inom sjö avser kostnadsökningarna framförallt Visbyprojektet, 

men även inom ubåtssystem ökar kostnaderna 

för tjänsteprodukter. 

I övriga kostnader ingår bl.a. hyra av transportmedel, 

maskiner och inventarier, datorutrustning, kostnader 

för representation, diverse skatter samt förluster vid 

avyttring av anläggningstillgångar m.m. 


Varor/materiel 11 737 126 10 964 620 

Tjänster: 

Resurskonsulter 229 153 195 466 

Tjänsteprodukter: 

Materielförsörjningstjänster 

Resekostnader 

Övriga köpta tjänster 


4 988 494 

71 430 

723 343 

4 183 913 

67 799 

459 688 

Summa tjänsteprodukter 5 783 267 4 711 400 

Summa tjänster 6 012 420 4 906 866 

Övriga kostnader 84 731 55 735 

Summa övriga driftkostnader 17 834 277 15 927 221 

n O T 7 F i n a n S i E L L a K O S T n a D E R 

Räntekostnader Riksgäldskontoret avser ränta på 

investeringslån, räntekonto samt övriga krediter. Räntekostnader 

för investeringslån till anläggningstillgångar 

belastar den verksamhet som inventarien anskaffats för. 

Räntekostnader för löpande kredit för finansiering av 

förskott till leverantörer belastar den verksamhet som 

leverantörsförskottet avser (se not 14 och 23). I posten 

räntekostnader räntekonto ingår den del av FMV:s 

räntekostnader som belöper på upparbetade kostnader 

som inte fakturerats Försvarsmakten. 

Realiserade kursdifferenser avseende utländska 

leverantörsförskott, dock ej FMS, och större kursdifferenser 

vid utlandsbetalningar bokförs mot respektive 

verksamhet. Ej realiserade och mindre kursdifferenser 

vid utlandsbetalningar samt kursdifferenser avseende 

FMS redovisas på ett gemensamt uppdrag. 

De ökade räntekostnaderna är hänförliga till det högre 

ränteläget, men även ett högre kreditutnyttjande. De 

för året utmärkande höga kostnaderna för dröjsmålsräntor 

beror till största delen på ett enskilt tvisteärende 

som genererat en räntekostnad på nästan 1 200 tkr. 

I övrigt beror ökningen på en handfull fakturor på 

stora belopp som betalts med cirka en veckas försening. 

Kostnaderna för kursdifferenser beror främst på 

volymerna och valutafluktuationer. 


Räntekostnader Riksgäldskontoret: 

Räntekostnader lån till 

anläggningstillgångar 

Räntekostnader löpande kredit 

Räntekostnader räntekonto 

3 078 

31 219 

17 531 

832 

47 696 

6 569 

Summa räntekostnader 

Riksgäldskontoret 51 828 55 097 

Övriga finansiella kostnader: 

Övriga räntekostnader 12 746 598 

Dröjsmålsräntor 2 293 309 

Kursdifferenser, kostnad 

Summa övriga finansiella 

22 898 8 794 

kostnader 37 937 9 701 

Summa finansiella kostnader 89 765 64 798 

n O T 8 a V S K R i V n i n g a R O c h n E D S K R i V n i n g a R 

Avskrivningar har gjorts enligt plan. Avskrivningsplanen 

baseras på ekonomisk livslängd, individuellt 

bedömd för varje post i anläggningsreskontran. 

Avskriv ningsplanen följer generellt de schabloner som 

finns angivna i anläggningsregistret. 


Immateriella tillgångar 7 916 8 652 

Materiella tillgångar: 

Förbättringsutgifter på 

annans fastighet 

Maskiner och tekniska anläggningar 

Datorer 

Övrigt 

14 124 

12 960 

624 

6 273* 

13 233 

12 094 

960 

4 697 

Summa avskrivningar, 

materiella tillgångar 

Summa avskrivningar 

33 980 30 984 

och nedskrivningar 41 896 39 636 


Avskrivningar 

Nedskrivningar 

41 896 

 

39 636 

 

Summa avskrivningar 

och nedskrivningar 41 896 39 636 

* Beloppet är nedjusterat om 1 034 tkr p.g.a. rättning från 2010, då inventarie 

felaktigt anskaffades mot avskrivningskontot. 

n O T 9 Å R E T S K a P i Ta L F ö R ä n D R i n g 

Hela årets överskott härrör sig från avgiftsfinansierad 

verksamhet. 

Noter till balansräkningen 

nOT 10 iMMaTERiELL a a nL äggningSTiLLg Å ngaR 

Posten avser anpassning av datasystem. Märk att i uppställningen 

för noten 2010 är 675 tkr överförda mellan 

balanserade utgifter för dataprogram och pågående 

nyutveckling. Detta medför i sin tur att pågående 

nyutveckling 2010 ligger i den ingående balansen för 

anskaffningsvärde utveckling 2011. 

Balanserade utgifter för 

utveckling (tkr) 

Ingående balans anskaffningsvärde 

Årets anskaffningar 

Pågående nyutveckling, 

årets anskaffning 

Årets avyttringar 

2011 2010 

88 104 

1 017 

609 

14 158 

85 643 

901 

1 560 

 

Utgående balans anskaffningsvärde 74 354 88 104 

Ingående balans ack. avskrivningar 

Årets avyttring avskrivningar 

Årets avskrivningar 

Årets nedskrivningar 

65 787 

14 158 

6 924 

 

57 436 

 

8 351 

 

Utgående balans ack. avskrivningar 58 553 65 787 

Bokfört värde 15 801 22 317 

Balanserade utgifter för 

dataprogram (tkr) 



Pågående nyutveckling, årets 

anskaffning 



3 726 

2 432 

674 

 

3 726 

 





Årets nedskrivningar 

573 

 

992 

 

 

 

272 

 

301 

 

Utgående balans ack. avskrivningar 1 565 573 


n O T 1 1 M aT E R i E L L a a n L ä g g n i n g S T i L L g Å n g a R 

Det arbete som påbörjats under 2010 med underhåll 

och ombyggnationer inom Tre Vapen Stockholm främst 

för att öka tillgängligheten för personer med funktionshinder, 

har fortskridit under 2011 och är bidragande till 

ökningen av förbättringsutgifter under året. 

Posten pågående nyanläggning som 2010 redovisades 

separat har justerats och ligger fr.o.m. 2011 med inom 

förbättringsutgifter på annans fastighet. Nedan uppställning 

för 2010 följer den nya klassificeringen. 

Förbättringsutgifter på annans 

fastighet (tkr) 





147 768 

37 909 

1 717 

127 459 

20 309 

 





62 918 

1 487 

14 125 

49 685 

 

13 233 



Maskiner, inventarier, 

installationer m.m. (tkr) 





638 062 

36 151 

34 917 

630 391 

30 193 

22 522 





556 694 

34 806 

20 890 

562 499 

22 523 

16 718 



n O T 12 V a R u L a g E R O c h F ö R R Å D 

Omfånget av T&E:s lager av förbrukningsmateriel har 

under året tagits ner efter att ha varit betydligt mer 

tilltaget under 2010. 


Elektronikkomponenter, 

försvarets telenät 

Förbrukningsmateriel T&E 

Övrigt lager och förråd 

86 260 

1 324 

1 373 

89 429 

4 534 

958 

Summa varulager och förråd 88 957 94 921 



6 5


n O T 13 PÅ g Å E n D E a R b E T E n 

Värdering av pågående arbeten (PGA) har gjorts på 

kundbeställningsnivå (KB). I värderingen har hänsyn 

tagits till att ränta på rörelsekapital kan faktureras utöver 

beställt belopp per KB enligt samordningsavtalet med 

Försvarsmakten. 

Principen för värdering av PGA har begränsat förlusterna 

på beställningar från Försvarsmakten enligt reglerna 

i samordningsavtalet till maximalt 10 procent av beställt 

belopp eller 5 000 tkr. Förlustbegränsningen berör sju 

kund beställningar (fem kundbeställningar) och ökar 

FMV:s förväntade intäkter med 20 835 tkr (197 140 tkr). 

Av bokfört värde avser 5 762 935 tkr (6 701 031 tkr) 

fordringar på kunder för upplupna intäkter, och 

9 164 398 tkr (11 370 639 tkr) skulder till kunder för 

förutbetalda intäkter (se not 28). 

n O T 14 F ö R S K O T T T i L L L E V E R a n T ö R E R 

Förskott till utländska leverantörer uppgår till 1 905 264 

tkr (642 575 tkr), varav 1 704 127 tkr (457 975 tkr) avser 

FMS (Foreign Military Sales). 

Posten har mer än fördubblats jämfört med föregående 

år, huvudsakligen beroende på ett nytt FMScase. 


Materiel och tjänster 2 208 233 1 073 311 

Summa förskott till leverantörer 2 208 233 1 073 311 

n O T 15 K u n D F O R D R i n g a R 

Posten består av kundfordringar avseende företag och 

privatpersoner. Den minskade volymen beror på färre 

affärer med dessa. Kundfordringar totalt, inklusive kundfordringar 

på andra myndigheter (se not 16) uppgår till 

3 312 944 tkr (4 524 311 tkr). 


Kundfordringar 

Värdereglering kundfordringar 


97 028 

 

1 077 815 

 

Summa kundfordringar 97 028 1 077 815 

n O T 16 F O R D R i n g a R h O S a n D R a M y n D i g h E T E R 

Här redovisas huvudsakligen kundfordringar på statliga 

myndigheter och ingående mervärdesskatt. En faktura 

om 200 000 tkr till en annan myndighet är utställd efter 

brytdagen. 


Kundfordringar statliga myndigheter 

Ingående mervärdesskatt 

Övriga fordringar 

3 215 916 

587 408 

371 

3 446 496 

583 608 

2 214 

Summa fordringar hos andra 

myndigheter 3 803 695 4 032 318 

n O T 17 P E R i O D a V g R ä n S n i n g S P O S T E R 

Under rubriken redovisas diverse upplupna intäkter 

och förutbetalda kostnader. Den stora ökningen av 

upplupna intäkter består i intäkter avseende uthyrning 

av utrustning, Arte740 och UndE23, till andra länder 

via industrin. 


Förutbetalda hyror 

Övriga förutbetalda kostnader 

21 150 

21 241 

22 024 

36 916 

Summa förutbetalda kostnader 42 391 58 941 

Upplupna bidragsintäkter, 

statlig motpart 

Övriga upplupna intäkter, 

ej statlig motpart 

 

90 353 

 

8 366 

Summa upplupna intäkter 

Summa period- 

90 353 8 366 

avgränsningsposter 132 744 67 307 

n O T 18 a V R ä K n i n g M E D S TaT S V E R K E T 

Anslag i räntebärande flöde (tkr) 2011 2010 

Ingående balans 

Redovisat mot anslag 

Anslagsmedel som tillförts 

räntekonto 

Återbetalning av anslagsmedel 

6 866 

74 453 

78 925 

3 988 

3 909 

91 770 

95 925 

1 198 

Utgående balans -7 350 -6 866 

n O T 19 K a S S a O c h b a n K 

Behållningen på räntekontot i Riksgäldskontoret har, i 

jämförelse med föregående år, minskat något vilket hänger 

ihop med flödet i den avgiftsfinansierade verksamheten. 

I posten valutakonton och konton för samarbetsavtal 

ingår medel som FMV har för olika samarbetspartners 

räkning. 


Kassa 

Räntekonto i RGK 

Valutakonton och konton för 

samarbetsavtal 

Övriga valutakonton 

FMS account fri del 

2 

3 250 488 

76 574 

4 703 

12 008 

2 

3 691 543 

42 906 

3 377 

4 435 

Summa kassa och bank 3 343 775 3 742 263 

n O T 2 0 M y n D i g h E T S K a P i Ta L 


Ingående statskapital 98 777 98 777 

Utgående statskapital 98 777 98 777 

Ingående balanserat kapital 

Föregående års överskott 

488 160 

13 124 

451 547 

36 613 

Utgående balanserat kapital 501 284 488 160 

Årets över/underskott enligt 

resultaträkningen 3 829 13 124 

Summa myndighetskapital 603 890 600 061 

n O T 2 1 a V S äT T n i n g a R F ö R P E n S i O n E R 

Posten avser huvudsakligen avsättning för förtida 

avgång med pensionsersättning enligt det statliga 

trygghetsavtalet 14 §. Årets markanta ökning av 

pensionskostnader beror på åtgärder vidtagna utifrån 

FMV:s handlingsprogram 2012. 


Ingående avsättning 

Årets pensionskostnad 

Årets pensionsutbetalningar 

Utgående avsättning 

– varav särskild löneskatt 

73 604 

73 489 

47 721 

99 372 

19 401 

85 836 

29 181 

41 413 

73 604 

14 370 

n O T 2 2 ö V R i g a a V S äT T n i n g a R 

Posten består dels av kompetensavsättningar. För 2010 

redovisades denna del under upplupna kostnader, tabellen 

nedan visar de aktuella jämförelsetal med 2011 års 

uppställning. 

I övrigt består den av en avsättning för särskild 

pensionsersättning. 


Kompetensavsättning 


9 553 11 932 

Årets avsättning 

2 163 2 212 

Årets kostnad 

4 206 4 591 

Utgående avsättning 

Avsättning särskild pensionsersättning 

7 510 9 553 


 

 

Årets avsättning 

1 536 

 

Årets kostnad 

 

 

Utgående avsättning 1 536 0 

Summa övriga avsättningar 9 046 9 553 

n O T 2 3 S K u L D E R T i L L R i K S g ä L D S K O n T O R E T 

Här redovisas skuld till RGK avseende lån till anlägg ningstillgångar, 

räntekontokredit samt den löpande kredit som 

FMV har för finansiering av leverantörsförskott. 

Den löpande krediten avser finansiering av förskott 

till leverantörer. Kreditutnyttjandet har ökat eftersom 

förskotten har ökat (se not 14). Den utnyttjade krediten 

om 2 248 601 tkr avviker dock något från förskottsfordringarna 

på leverantörer, 2 208 233 tkr. Differensen 

på 40 368 tkr mellan dessa två poster avser en förskottsavräkningar 

gjord på fakturor bokförda under januari 

2012 avseende december 2011. 

Lån till anläggningstillgångar (tkr) 2011 2010 

Låneram 

Utnyttjad låneram 

Ingående skuld 

Lån upptagna under året 

Årets amorteringar 

230 000 

168 237 

169 187 

16 850 

17 800 

190 000 

169 187 

160 487 

13 700 

5 000 

Summa lån till 

anläggningstillgångar 168 237 169 187 

Räntekontokredit (tkr) 2011 2010 

Kreditlimit 

Utnyttjad kredit 

Maximalt utnyttjad 

11 500 000 

- 

20110921 

2 480 506 

13 495 800 

- 

20101115 

1 890 078 

Löpande kredit (tkr) 2011 2010 

Låneram 

Utnyttjad kredit 

Maximalt utnyttjad 

4 000 000 

2 248 601 

20110901 

3 006 085 

5 000 000 

1 113 661 

20100422 

1 475 813 

n O T 2 4 S K u L D E R T i L L a n D R a M y n D i g h E T E R 

Under 2010 redovisades en avräkning gentemot 

Tull verket under rubriken övriga skulder inomstatliga. 

Rutinen för hanteringen av dessa fakturor under året 

förenklats och införlivats i det ordinarie fakturaflödet 

och återfinns numera under posten leverantörsskulder. 



Övriga skulder inomstatliga 

Utgående mervärdesskatt 

Sociala avgifter 

393 968 

15 

139 794 

19 122 

240 478 

9 337 

51 546 

19 412 

Summa skulder till andra 

myndigheter 552 899 320 773 



6 7


n O T 2 5 L E V E R a n T ö R S S K u L D E R 

Utländska leverantörsfakturor enligt reskontra uppgick 

till 1 072 273 tkr (660 721 tkr). Vid omräkning till 

balansdagens kurs värderades dessa 1 072 857 tkr 

(660 788 tkr). Orealiserade kursdifferenser är uppdelade 

på intäkter och kostnader netto per valuta. 



Omvärdering utländska 

leverantörsskulder 


2 492 661 

584 

3 097 734 

Summa leverantörsskulder 2 493 245 3 097 801 

n O T 2 6 ö V R i g a S K u L D E R 

Här redovisas diverse skulder till personalen samt övriga 

skulder. Den största posten utgörs av skuld avseende 

personalens preliminärskatteavdrag. 


Personalskulder 

Övrigt 

20 719 

15 

67 

20 740 

31 

Summa övriga skulder 20 734 20 771 

n O T 2 7 F ö R S K O T T F R Å n 

u P P D R a g S g i V a R E O c h K u n D E R 

Här redovisas förskott från samarbetspartners avseende 

deras andel av kassa och bank. 


Förskott från samarbetspartners 1 663 

Summa förskott från 

uppdragsgivare och kunder 1 663 0 

n O T 2 8 P E R i O D a V g R ä n S n i n g S P O S T E R 

Under denna rubrik redovisas diverse upplupna kostnader 

och förutbetalda intäkter. 

Den tidigarelagda brytdagen återspeglas som huvudorsak 

till den stora ökningen av upplupna kostnader 

utan statlig motpart. 

För 2010 redovisades i posten interimsskulder övriga 

leverantörer en avräkning för kompetensavsättning. 

Fr.o.m. 2011 är denna avräkning (för 2010; 9 553 tkr) 

klassad under övriga avsättningar. Tabellen nedan visar 

aktuella jämförelsetal med 2011 års uppställning. 

Den del av pågående arbeten som avser skulder till 

kunder samt periodiseringsavgränsningsposter avseende 

materiel som levererats till FMV eller kund, men där 

FMV ännu inte mottagit någon faktura för leveransen, 

återfinns också här. 


Ej statlig motpart: 

Interimsskulder övriga leverantörer 

Semesterlöneskulder 

178 635 

62 979 

25 564 

64 224 

Summa upplupna kostnader, 

ej statlig motpart 241 614 89 788 

Statlig motpart: 

Sociala avgifter semesterlöneskuld 

Interimsskulder statliga leverantörer 

31 475 

 

32 098 

56 950 

Summa upplupna kostnader, 

statlig motpart 31 475 89 048 

Summa upplupna kostnader 273 089 178 836 

Oförbrukade bidrag, inomstatliga 147 

Summa oförbrukade bidrag 147 0 

Förutbetalda intäkter avs. 

pågående arbeten 9 164 398 11 370 639 

Övriga förutbetalda intäkter, 

statlig motpart 19 420 19 003 

Summa övriga förutbetalda 

intäkter 

Summa periodavgränsnings- 

9 183 818 11 389 642 

poster 9 457 054 11 568 478 

Noter till Finansieringsanalysen 

n O T 2 9 K O S T n a D E R 

Från kostnader enligt resultaträkningen dras avskrivningar 

och realisationsförluster. 

Förändringar av posterna avsatt till pensioner och 

övriga avsättningar återförs också från kostnaderna för 

att erhålla de kostnader som är likviditetspåverkande. 


Kostnader enligt resultaträkning 

Avskrivningar enligt 

resultaträkning 

Realisationsförluster 

Förändring avsatt 

till pensioner m.m. 

19 336 616 

41 896 

287 

25 260 

17 370 345 

39 636 

 

12 232 

Summa kostnader -19 269 174 -17 342 941 

n O T 3 0 i n Tä K T E R a V a V g i F T E R 

O c h a n D R a E R S äT T n i n g a R 

Realisationsvinster tas bort ifrån intäkter enligt resultaträkningen. 


Intäkter av avgifter och andra 

ersättningar enligt resultaträkning 

Realisationsvinster 

19 226 814 

255 

17 268 366 

48 


och andra ersättningar 19 226 559 17 268 318 

n O T 3 1 ö K n i n g / M i n S K n i n g a V L a g E R 

I förändring av lager ingår även förändring av förskott 

till leverantörer. Förändring av PGA redovisas i förändring 

av fordringar. 


Förändring av lager 

Förändring av förskott till leverantör 

5 965 

1 134 922 

8 565 

196 273 

Summa förändring av lager -1 128 957 -204 838 

n O T 3 2 ö K n i n g / M i n S K n i n g 

a V K O R T F R i S T i g a F O R D R i n g a R 

I förändring av fordringar ingår även förändring av 

periodavgränsningsposter och förändring av PGA. 


Förändring av fordringar 

Förändring av 

periodavgränsningsposter 

Förändring av pågående arbeten 

1 209 430 

65 438 

938 096 

116 578 

3 850 

2 124 903 

Summa förändring av 

kortfristiga fordringar 2 082 088 2 012 174 

n O T 3 3 ö K n i n g / M i n S K n i n g 

a V K O R T F R i S T i g a S K u L D E R 

I skulder m.m. ingår investeringslån och eventuellt 

utnyttjande av räntekontokredit som redovisas på 

annat ställe i finansieringsanalysen. Utnyttjandet av 

räntekontokrediten har varit 0 både innevarande och de 

föregående åren. Förutom förändring av skulder redovisas 

här även förändring av periodavgränsningsposter. 


Förändring av skulder m.m. 

Justering för investeringslån 

763 186 

950 

1 042 329 

8 700 

Summa förändring skulder m.m. 764 136 1 033 629 

Förändring av 

periodavgränsningsposter 

Summa förändring av 

2 111 424 999 325 

kortfristiga skulder -1 347 288 34 303 

n O T 3 4 L i K V i D a M E D E L V i D Å R E T S S L u T 

Finansieringsanalysen för 2010 innehöll en inkorrekt 

avrundning av likvida medel vid årets slut. Uppställningen 

har justerats för korrekt ingående balans 2011. 



6 9

I n t e r n s t y r n i n g o c h k o n t r o l l 

K O n T R O L L M i L j ö 

Mot bakgrund av bland annat förordningen om intern 

styrning och kontroll (2007:603) har FMV utarbetat och 

anpassat myndighetens regelverk och arbetssätt. Detta 

dokumenteras i FMV:s verksamhetsledningssystem vilket 

utgör en del av myndighetens kontrollmiljö för att säkerställa 

en effektiv intern styrning och kontroll. Verksamhetsledningssystemet 

omfattar bland annat myndighetens 

verksamhetsordning med delegering av beslutsrätt, policyer, 

verksamhetsprocesser, checklistor och vägledningar. 

Kontrollmiljön utgör grunden för den interna styrningen 

och kontrollen. Faktorer inom kontrollmiljön innefattar 

god förvaltningskultur, kompetensen hos medarbetarna i 

organisationen, ledningens inriktning och styrning samt 

den uppmärksamhet och vägledning som ledningen ger. 

Intern styrning och kontroll 

R i S K h a n T E R i n g 

FMV följer ramverket för kontroll och styrning, COSO 

ERM (the Committee of Sponsoring Organizations of 

the Treadway Commission, Enterprise Risk Management) 

och riskhanteringen syftar till att minimera 

risker men också att tillvarata möjligheter på bästa 

sätt. Riskhanteringen är integrerad i den löpande 

verksamhetsstyrningen och målsättningen är att med 

ett enhetligt synsätt förbättra kontrollen över riskexponeringen, 

öka riskmedvetenheten, förbättra operativt 

beslutsfattande och ge stöd för strategiska beslut. 

Detta sammantaget ökar möjligheten att nå fastställda 

mål. FMV sammanställer varje år ett samlat underlag 

över riskhanteringsarbetet som baseras på genomförd 

riskhantering i FMV:s olika verksamheter. FMV:s 

modell för riskidentifiering omfattar fyra riskkategorier, 

strategiska, finansiella, operativa och compliance risker. 

I samband med den årliga verksamhetsplaneringen 

genomförs en förnyad riskanalys och uppdatering av 

respektive resultatenhets riskportfölj. Den aktuella 

riskanalysen ligger sedan till grund för utarbetande 

av verksamhetsplan, verksamhetsutvecklingsplan, 

resultatkontrakt, planering av uppdragsportfölj och 

budgetering. Vid behov sker uppdatering löpande under 

året av enheternas riskportföljer. Samtliga risker som 

identifieras tilldelas en riskägare. Riskerna ska hanteras 

och riskhanteringsstrategier vidtas då risken inte kan 

accepteras. Riskutvecklingen ska kontinuerligt bevakas 

och riskerna ska, liksom de åtgärder som är knutna till 

dessa, kontinuerligt följas upp. Ansvaret för riskhanteringen 

är tydliggjord i FMV:s verksamhetsordning. 

i n F O R M aT i O n O c h K O M M u n i K aT i O n 

För att säkerställa en effektiv och korrekt informationsgivning 

internt och externt krävs att alla delar inom 

verksamheten kommunicerar och utbyter relevant och 

väsentlig information såväl inom resultatenheterna som 

uppåt och nedåt till och från myndighetens ledning. 

Återkoppling avseende den interna styrningen och kontrollen 

sker till myndighetens ledning vid flera fastställda 

tillfällen under året. Uppföljningar sker också vid behov 

för avstämning av risksituationen. Särskilda nätverk finns 

etablerade inom området risk och uppföljning och som 

regelbundet sammanträder. Inom området regelefterlevnad 

(compliance) har FMV etablerat en systematik 

för bevakning av nya/förändrade författningskrav. Detta 

innebär bland annat att ansvariga kravföreträdare finns 

utsedda i organisationen för att bevaka och kommunicera 

förändringar i lagstiftningen. Förändringar och tillägg 

integreras löpande i verksamhetsledningssystemet. I syfte 

att bredda kunskapen om intern styrning och kontroll 

samt riskhantering har fortsatt utbildning genomförts 

under året. 

I n t e r n s t y r n i n g o c h k o n t r o l l 

K O n T R O L L a K T i V i T E T E R 

FMV genomför olika aktiviteter och rutiner för att säkerställa 

att genomförda riskhanteringsstrategier genomförs 

på ett effektivt sätt och fungerar på det sätt som var 

avsett. Egenkontroll inom respektive resultatenhet samt 

revisioner är exempel på kontrollaktiviteter som genomförs 

för att säkerställa effekt av beslutade åtgärder. 

Internrevisionen är en oberoende granskningsfunktion 

vars chef rapporterar direkt till styrelsen. Ytterligare 

kompetens finns inom rättsenheten för att genomföra 

verksamhetsgranskningar. 

u P P F ö L j n i n g 

Mål och resultatuppföljning samt uppföljning av 

myndighetens riskexponering sker tertialt. Dessutom 

genomförs en särskild aktivitet benämnd ledningens 

uppföljning där en fördjupad uppföljning och utvärdering 

sker vid två tillfällen per år. Då beaktas även iakttagelser 

som lämnats i samband med extern och intern revision, 

arbetet med regelefterlevnad, status och effekter 

på verksamhetsutvecklingsplanen samt utvärdering av 

processen för intern styrning och kontroll. Resultatet 

av denna utvärdering dokumenteras och utgör underlag 

för styrelsens bedömning av den interna styrningen och 

kontrollen. 

Myndigheten har infört system för elektronisk hantering 

av fakturor. Avseende inkommande fakturor finns 

fungerande processer och rutiner. Avseende utgående 

fakturor finns inte funktionalitet i ekonomisystemet som 

tillgodoser FMV:s krav och Agresso AB har avsagt sig 

att bygga sådan lösning. Således har FMV inte till fullo 

efterlevt regeringens krav på införande av elektronisk 

hantering av fakturor. Efter två avslag från ESV (Ekonomistyrningsverket) 

på ansökan om dispens har FMV 

sökt finna en systemlösning tillsammans med Logica AB. 

Under året har en fungerande lösning kunnat utvecklas. 

Under året har också tydliggjorts tillkommande redovisningskrav 

i fakturor med anledning av Försvarsmaktens 

införande av stödsystemet PRIO. FMV arbetar med 

lösningar för tillkommande funktionalitet. 


S t y r e l s e 

Styrelse 

Kerstin Paulsson 

VD Netsoft Lund AB 

Johan Adolphson 

Partner Corporate 

Finance BDO 

Personalföreträdare 

Göran Stolpe 

Arbetstagarrepresentant 

SEKO 

Henrik Rudolfsson 


Officersförbundet 

Sven-Christer Nilsson 

Ordförande 

VD Ripasso AB 

Ewy Johannesson 


Försvarsförbundet 

Monica Widegren 

Vice ordförande 

Avdelningschef 

Konkurrensverket 

Gunnar Holmgren 

Generaldirektör FMV 

Hans Norinder 


SACO 

Härmed fastställes FMV:s årsredovisning 2011. Samverkan har skett med verkets personalorganisationer 

den 1 februari 2012. 

Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av 

kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. 

Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. 

Sven-Christer Nilsson Gunnar Holmgren 

Monica Widegren Kerstin Paulsson 

Johan Adolphson 

Stockholm 16 februari 2012 


S t y r e l s e

Foto (copyright ©) 

FMV, sid 2, 3 (alla), 6 (liten nr. 1, 3, 7 uppifrån), 31 (uppe vänster och båda nere), 

32 (alla utom överst), 33 (alla), 35 (vänster och höger), 36 (båda nere), 37 (alla), 

38 (vänster och höger) 

FMV Info, sid 6 (liten nr. 4, 5, 6 uppifrån), 7 (höger), 9, 10, 22, 27, 32 (överst), 

39, 44, 46, 72 (nere) 

Försvarsmakten, sid 6 (överst), 30 (höger), 31 (uppe höger) 

Hans Björkman, Försvarsmakten, sid 4, 36 (uppe) 

Kristoffer Sjöström, SSC, sid 38 (mitten) 

Lars Forsstedt, sid 72 (uppe) 

PRV, sid 35 (mitten) 

Sikorsky, sid 8, 30 (vänster) 

Stefan Jelheden, sid 6 (liten nr. 2 uppifrån), 7 (vänster), 34, 70 

Omslagsbild framsida 

Combat camera, Försvarsmakten 

Omslagsbilder baksida 

FMV (näst längst åt höger) 

FMV Info (vänster, näst längst åt vänster) 

Försvarsmakten (höger) 

Grafisk form och produktion Infab 

Tryck Mixi Print 



Försvarets materielverk 

115 88 Stockholm 

Besöksadress: Banérgatan 62 

Tel 08782 40 00 

Fax 08667 57 99 

registrator@fmv.se 

www.fmv.se

FMV:s årsredovisning 2011

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?