Handelsutredning (2,81 MB) - Höörs kommun

Höör 

Handelsutredning 

Juli 2010

NIRAS

INNEHÅLL 

1 SAMMANFATTNING ............................................................................ 6 

1.1 Höör och dess detaljhandel idag .........................................................................6 

1.2 Konkurrens till detaljhandeln i Höör ...................................................................7 

1. 3 Förändringar i infrastruktur i Höör .....................................................................7 

1.4 Förutsättningar för centrumhandeln i Höör .......................................................8 

1.5 Förutsättningar för externhandel i Höör .............................................................8 

1.6 Förutsättningar för närservicen i Höör ............................................................ 10 

1.7 Slutsatser/frågeställningar om detaljhandeln i Höör ...................................... 11 

1.8 Utveckling av befintlig handel och förnyelse .................................................. 11 

1.9 Sammanfattande rekommendationer ............................................................. 12 

2 BAKGRUND OCH UTREDNINGSARBETETS GENOMFÖRANDE ........... 13 

2.1 Utredningens syfte ........................................................................................... 13 

2.2 Uppdrag ............................................................................................................ 13 

2.3 Basdata ............................................................................................................. 14 

3 MEDVERKANDE ................................................................................. 15 

4 DEFINITIONER .................................................................................... 16 

5 TRENDER INOM SVENSK DETALJHANDEL .......................................... 17 

5.1 Nationellt .......................................................................................................... 17 

5.2 Dagsläge och tillbakablick på sydvästra Skåne ................................................. 19 

5.3 Möjlig/tänkbar utveckling till år 2013 och år 2018 .......................................... 22 

6 HÖÖR OCH DESS DETALJHANDEL IDAG ............................................. 24 

6.1 En växande kommun ........................................................................................ 24 

6.2 Höör i sin region, detaljhandelns in- och utflöden ........................................... 25 

6.3 Dagens detaljhandel i Höör .............................................................................. 26 

7 KONKURRENS TILL DETALJHANDELN I HÖÖR .................................... 31 

7.1 En stark och växande konkurrens..................................................................... 31 

8 FÖRÄNDRINGAR I INFRASTRUKTUR I HÖÖR ..................................... 33 

8.1 Förändring av väg 23/13, öster om Höör ......................................................... 33 

8.2 Väg 13/100 mot Helsingborg ............................................................................ 33

8.3 Trafikomläggning i centrum, Nya Torg ............................................................. 33 

8.4 E 22, motorväg ................................................................................................. 34 

8.5 Tågtrafiken........................................................................................................ 34 

9 CENTRUMHANDEL I HÖÖR, FÖRUTSÄTTNINGAR .............................. 34 

Utbud och omsättning ............................................................................................ 34 

Tillgänglighet och parkering ................................................................................... 35 

9.1 Kolla läget ......................................................................................................... 36 

9.2 Stadskärneförnyelse – en betraktelse .............................................................. 37 

9.3 Slutsats för handel i centrum, kort – och långsiktig utveckling ........................ 39 

10 EXTERN HANDEL I HÖÖRS KOMMUN, FÖRUTSÄTTNINGAR ............. 40 

Externa handelsområden ....................................................................................... 40 

10.1 Norra verksamhetsområdet ........................................................................... 41 

Utbud och storlek ................................................................................................... 41 


10.2 Frosta center och området väster om järnvägen ........................................... 41 



10.3 Södra verksamhetsområdet ........................................................................... 42 



11 NÄRSERVICEN I HÖÖRS KOMMUN, FÖRUTSÄTTNINGAR ................. 43 

Närservice i bostadsområdena ............................................................................... 43 

Närservice i de mindre orterna .............................................................................. 43 

12 SLUTSATSER/ FRÅGESTÄLLNINGAR OM DETALJHANDELN I HÖÖR ... 44 

13 EXPANSIONSMÖJLIGHETER I HÖÖR .................................................. 45 

Efterfrågans (konsumtionens) tillväxt .................................................................... 46 

14 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER FÖR HANDELSOMRÅDEN I HÖÖR ....... 47 

14.1 Norra Verksamhetsområdet ........................................................................... 47 

14.2 Centrum - Nya Torg - Stationsområdet .......................................................... 48 

14.3 Verksamhetsområde Centrum, Frosta Center ............................................... 48 

14.4 Södra Verksamhetsområdet ........................................................................... 48 

15 NIRAS/NORDPLANS REKOMMENDATIONER ..................................... 49 

NIRAS

Centrum.. ................................................................................................................ 49 

Norra verksamhetsområdet ................................................................................... 49 

Frosta center och väster järnvägen ........................................................................ 50 

Södra verksamhetsområdet ................................................................................... 50 

Lämplig nivå och storlek ......................................................................................... 50 

16 UTVECKLING AV BEFINTLIG HANDEL OCH FÖRNYELSE ..................... 50 

16.1 Arbetssätt ....................................................................................................... 50 

16.2 Samarbetsformer ........................................................................................... 50 

16.3 Framtagande av handelspolicy ....................................................................... 51 

17 SAMMANFATTANDE SLUTSATS OCH FÖRSLAG ................................. 52 

18 UPPDRAGSGRUPP.............................................................................. 53 

19 BILAGOR ............................................................................................ 54 

NIRAS 5 (54)

1 SAMMANFATTNING 

1.1 Höör och dess detaljhandel idag 

En växande kommun 

Med en befolkningsökning på ca 0,8 % årligen för Höörs kommun och en konsumtionsökning 

för dagligvaror också på ca +1 % årligen, beräknas dagligvaruefterfrågan öka från 430 Mkr 

2008, med 50 mkr till ca 470 mkr år 2013 och sedan ytterligare med 30 mkr till 500 mkr fram 

till år 2018. 

Motsvarande efterfrågan för sällanköpsvaror i Höör var 445 Mkr år 2008. Fram till år 2013 

beräknas efterfrågan öka med 65 Mkr till 510 Mkr. Fram till år 2018 väntas den öka med 

ytterligare 65 Mkr till 575 Mkr. Allt inkl. moms och i 2008 års priser. 

Inflöde/Utflöde 

År 2008 var inflödet av handel till Höörs kommun för dagligvaror 8 % motsvarande ca 30 Mkr 

(d v s som boende utanför Höörs kommun handlade i Höör). För sällanköpsvaror hade Höör 

däremot ett utflöde på 58 %, motsvarande ca 260 mkr. Höörs kommuns läge nära 

kommuner med stort detaljhandelsutbud och stora arbetsplatser, ger stor pendling. Det 

förklarar en del av storleken på utflödet av sällanköpsvaror. För sällanköpsvaror är utbudet 

begränsat både vad gäller shopping, i första hand centrumhandel, och för volymhandel. Men 

den starka strukturen på dagligvaruhandeln med både stora, mellanstora och mindre butiker 

i kommunen har också gett en bra dagligvaruhandel med inflöde från andra kommuner. 

Handelsområden 

Flera handelsområden finns i Höör. I norr vid väg 23 ”Bilemaområdet”, Norra 

verksamhetsområdet. Ett externt handelsområde ca 2 km från centrum. Precis norr om 

centrum i Höör och längs Frostavallsvägen finns Frosta center. Väster om järnvägen en större 

byggmarknad. I centrum av Höör finns en dagligvarubutik, flera specialvarubranscher finns 

representerade med butik. Här finns även service och café/restauranger. Centrum med 

bigator är relativt stort och ligger väster om järnvägen vid Nya Torg som centralpunkt. I 

södra delen av Höör, öster om väg 23 finns Södra verksamhetsområdet. Ett mindre område 

med begränsat butiksutbud. 

Potential 

En målsättning att inom kommunen själv ta hand om den ökade efterfrågan, är rimlig. Att 

minska utflödet kräver att ett bättre utbud byggs upp, starkare än vad befintliga 

handelsplatser kan erbjuda. För att nå detta krävs ett varierat och intressant 

detaljhandelsutbud. Mer yta i lämpliga lägen behövs för att i första hand locka starka 

butikskoncept för volymhandel till kommunen. Det starka utbudet av dagligvaror kan vara till 

hjälp för att skapa attraktiva handelsplatser och locka nya butikskoncept både för 

volymhandel externt samt shopping i centrum. 

NIRAS 6 (54)

Risker för handeln i Höör 

Strukturen och utbudet av sällanköpshandeln är splittrade. Det finns flera utbudspunkter. 

Görs inte en koncentration finns risk att köptrohetstalet (försäljningsindex) ligger kvar på låg 

nivå. En koncentration av både centrumhandel och externhandel behövs. Får väg 23/13 en 

ny sträckning med ”genomfartstrafiken” flyttad utanför Höör finns risker för att handeln 

också drabbas. Det är viktigt att handeln vid den kommande norra infart-/påfarten anpassas 

till de nya förutsättningarna och markerar Höörs läge och nya inkörsport. 

1.2 Konkurrens till detaljhandeln i Höör 

En stark och växande konkurrens 

Höör läge mitt i Skåne gör att närheten till andra starka utbud påverkar möjligheterna till 

utveckling av detaljhandeln i Höör. I norr finns Hässleholms kommun med ett växande 

dagligvaruhandelsutbud, Kristianstad kommer också att få en starkare externhandel och 

centrum kommer att utvecklas. I grannkommunen Hörby kan ny sträckning av väg 13 och 

motorväg av E22 ge möjligheter till nya handelsplatser. Eslövs kommun planerar utveckla 

volymhandel i nordöstra delen av Eslöv. I sydvästra Skåne pågår och planeras flera större 

handelsprojekt bl. a Hyllie i Malmö och utökning av Mobilia/Nova i Lund. 

1. 3 Förändringar i infrastruktur i Höör 

Vägsträckningar 

I första hand koncentreras ny volymhandeln till Norra verksamhetsområdet. Utnyttja City 

Gross som magnet. I planeringen anpassa områdets utvecklingsmöjligheter till ny 

vägdragning av väg 23/13. 

Det ska inte behöva bli någon större påverkan. Shoppinghandeln är kvar i centrum och de 

två stora dagligvarubutikerna kan stå emot. Det är dock viktigt att arbetet med att utveckla 

centrum fortsätter med alla parter inblandade. Centrum och det nya handelsområdet måste 

utvecklas parallellt. 

Tågtrafik 

Fortsatt utveckling av den regionala tågtrafiken planeras. Höör kommer även fortsättningsvis 

vara en viktig hållplats med flera regionala avgångar i timman. Tjörnarp kommer från och 

med år 2015 att få pågatågstrafik. 

NIRAS 7 (54)

1.4 Förutsättningar för centrumhandeln i Höör 

Utbud 

Centrum i Höör finns till största delen runt Nya Torg, längs Mejeri- och Storgatan, mellan Nya 

Torg och Stationen samt ned mot Lilla Torg. Centrum är relativt stort och utbudspunkterna 

ligger inte koncentrerade utan det finns flera ”mellanrum”. I första hand är det shopping och 

service som finns etablerat inom detta område, förutom boende. En stor dagligvarubutik, en 

mindre köttaffär och en mindre brödbutik finns i centrum. 

Inga kedjebutiker finns i centrum. Lokala klädesbutiker är det flest av. En bokhandel finns 

också vilket är ovanligt i orter av denna storlek. 

Banker dominerar flera stora fasadytor mot torget, vilket gör att det är svårt som besökande 

att få ett samlat intryck av hela utbudet av shopping. Ingen galleria finns. 

Ett par konditorier/brödbutiker och några restauranger finns runt Nya Torg och upp mot 

Stationen. Möjligheter till uteservering finns i bra ”solläge”. 

Service i form av apotek, systembolag, banker etc. finns samlade i centrum. Detta utbud blir 

allt viktigare i samklang med shoppingutbudet för att locka till besök och ärende. 

Tillgänglighet och parkering 

I centrala Höör finns ca 500 bpl i form av markparkering eller gatuparkering. De största 

parkeringsplatserna är Nya Torg, söder om Stationen, parkeringen vid Coop Konsum och 

gatuparkering. Gatuparkeringen står för drygt 30 % av parkeringsutbudet. Med ett utspritt 

centrum åker besökande bil mellan de olika utbudspunkterna och parkerar helst utanför 

butiken. Från parkering på Nya Torg når man flest utbudspunkter. 

Parkeringsutbudet är inte något hinder för besök i centrum idag utan det bedöms räcka till. 

Strax väster om Stationen finns en större pendlarparkering som tar hand om pendlarnas bilar 

som annars kunnat störa tillgängligheten. Inga avgifter tas ut för parkering. Parkeringstiden 

begränsas med p-skiva. Vid en ombyggnad av Nya Torg bör inte dessa möjligheter till bra 

tillgänglighet försämras. 

1.5 Förutsättningar för externhandel i Höör 

Externa handelsområden har antingen vuxit upp i områden tänkta att utveckla denna typ av 

handel eller vanligast är att industriområden har ändrat karaktär och fått allt mer innehåll av 

handel. Det senare beror oftast på att här har funnits tillgång till lokaler som gått att anpassa 

för rimliga kostnader till handelslokaler. De som etablerat sig här först har ofta haft lågt pris 

som en viktig konkurrensfaktor. Tillgång till stor och gratis parkering har också varit viktig. 

För att skydda centrumhandeln har flera kommuner inte aktivt arbetat för att utveckla den 

externa handeln. Man har inte i planeringen avsatt mark nära trafikleder för denna typ av 

handel. De har istället vuxit fram genom etablering först i liten skala, som varit framgångsrik, 

NIRAS 8 (54)

och sedan vuxit efterhand och då lockat till sig andra typer av handel. Ett nytt 

handelsområde har vuxit fram som sedan kommunens planering fått anpassa sig till. 

I första hand är det skrymmande varor som säljs, men ofta blandas utbuden upp med andra 

typer av sortiment. 

Norra verksamhetsområdet, City Gross/Bilema är exempel på ett externt handelsområde 

som ligger tillsammans med olika typer av lättare industriverksamhet. Det Södra 

verksamhetsområdet ligger inte lika externt. Innehållet här är också blandat. Frosta center 

och området väster om järnvägen är inte heller renodlade handelsområden utan har också 

annat innehåll. Detta område ligger väldigt nära centrum och innehållet påverkar klart 

möjligheterna till att utveckla Höörs centrum. 

Norra verksamhetsområdet 

Utbud 

Här ligger City Gross stormarknad framvuxen ur Besto/Bilema lågprishandel. City Gross är 

den stora magneten till området. I första hand säljs dagligvaror men det finns också ett bra 

utbud av sällanköpsvaror. I området, finns insprängt annan handel ofta i f.d. industrilokaler. I 

de flesta fall är det volymhandelsbutiker. 

Fler vill etablera sig i området och området har möjlighet att växa. Området kommer att 

påverkas när väg 23/13 får en ny sträckning runt Höör. 


Genom området går väg 23 och en rondell fördelar trafiken in till de olika utbuden. Området 

ligger ca 2 km utanför centrum i Höör. Besökande till området kommer hit med bil, få 

besökande kommer hit med kollektiv trafik eller med cykel. Rondellen upplevs för många 

som svår med blandad lokal handelstrafik och tung genomfartstrafik med lastbil. City Gross 

har besökande från andra grannkommuner bl.a. Hässleholm, Hörby, Eslöv än Höör. 

Frosta Center och väster om järnvägen. 

Utbud 

En mellanstor dagligvarubutik finns etablerad här. I samma byggnad finns också flera mindre 

sällanköpsvarubutiker; presentaffärer, heminredning, klädesbutik, skobutik m.fl. Denna 

byggnad utgör egentliga Frosta center. Tvärs över vägen finns också några butiker bl.a. en 

större färgbutik. 

Väster om järnvägen vid Frostavallsvägen ligger en större byggmarknad. Intill finns också 

andra mindre butiker med närliggande sortiment. Ett mindre område med mycket blandat 

innehåll finns mittemot stationsområdet också väster om järnvägen. Här ligger också en 

NIRAS 9 (54)

större pendlarparkering. Netto finns etablerade strax norr om Frosta center vid 

Frostavallsvägen. 


Handelsområdet ligger strax norr om Höörs centrum. De flesta som besöker området 

kommer med bil, men det relativt korta avståndet till boendeområden gör att det går bra att 

cykla hit. Ett visst närboende med gångavstånd finns också. Parkering finns vid varje 

utbudspunkt. Parkering upplevs inte som något större hinder. 

Södra verksamhetsområdet 

Utbud 

Vid första rondellen söder ifrån på väg 23 ligger Södra verksamhetsområdet. Tre bensinstationer 

finns här och Lidl, ca 1 200 kvm, har etablerat en dagligvarubutik. I området finns 

det också volymhandel i form av byggvaror, djurmatsbutik och butik för trädgårdsmaskiner. 


Tillgängligheten till området är bra via genomfarten väg 23 och rondellen för bilburna. 

Området ligger inte i direkt anslutning till boendeområden. Parkering finns i anslutning till 

respektive utbud. 

1.6 Förutsättningar för närservicen i Höör 

Närservice i bostadsområdena 

Ingen av dagligvarubutikerna kan sägas ligga i direkt anslutning till boendeområden. Det 

längsta avståndet från boendeområdena till närmsta dagligvarubutik är mellan 2 km i norra 

delen och 5 km i den södra. Det framförallt boende i södra delen av tätorten Höör som har 

långa avstånd. Netto och Lidl som ofta har rollen som närbutik har inte etablerat sig i de 

lägena i Höör. 

Närservice i de mindre orterna 

I Höörs kommun finns tätorterna Snogeröd, Norra Rörum och Tjörnarp. Endast i Norra 

Rörum finns en butik kvar. dagligvarubutik. För att för framtiden klara att driva en mindre 

dagligvarubutik krävs ett underlag på nästan 3 000 invånare. Vilket gör att det blir svårt att 

driva dagligvarubutik då det idag inte finns mer än ca 1 000 invånare i respektive ort. 

Ett mindre handelsutbud av mest lågpriskaraktär sällanköpsvaror finns också i Rolsberga vid 

på/avfarten från E 22 och väg 23. 

NIRAS 10 (54)

1.7 Slutsatser/frågeställningar om detaljhandeln i Höör 

En koncentration av detaljhandeln till centrum och ett större externt område kan ge 

bra förutsättning för fortsatt bra dagligvaruhandel och möjligheter till utveckling av 

både shoppinghandel i centrum och volymhandel externt. 

En förändring i strukturen tar lång tid, 5-10 år. Men en klar målinriktning ger oftast 

bäst möjligheter. 

Hyresnivåer och investeringsvilja är både pådrivande och hämmande för en 

förändring i strukturen. Låg hyresnivå i gamla lokaler kan göra det svårt att hitta 

hyresgäster till nybyggda lokaler. 

Förändringen av väg 13/23 ger möjligheter till att utveckla volymhandeln med att 

locka fler etableringar till Höör. Men det finns en risk, om det inte görs ett tydligt 

ansikte vid den nya korsningen som knyter an till Höörs tätort, kan handelsutvecklings 

möjligheterna gå kommunen förbi. 

Fler inblandade och engagerade parter i utveckling av centrum ger möjlighet till ett 

bättre resultat 

En gemensam syn på handelns utveckling av olika parter ger bättre förutsättningar 

för behövliga förändringar. 

1.8 Utveckling av befintlig handel och förnyelse 

För att få engagemang och en bättre bredd på frågor som berör utveckling av handel/service 

och andra aktiviteter i centrum eller hela orten är partsammansatta grupper vanligt i de 

flesta kommuner. Att samverka och samarbeta ger nya möjligheter att stötta och dra nytta 

av ”grannars” framgångar. Detta ger bättre möjlighet att bli konkurrenskraftigt mot andra 

starka konkurrerande utbud. 

Centrumföreningar eller andra samordningsorgan där näringsidkare, fastighetsägare och 

kommun samverkar är de vanligaste samarbetsformerna. En sådan förening kan hjälpa till 

med att marknadsföra, locka nya butiker, förbättra tillgänglighet, skapa trygghet och 

förstärka utbuden i orten eller centrum. Den kan också stödja framtida omflyttningar som 

kan vara till fördel för centrum då större lokaler med bra fasadytor kan bli lediga . Nya 

butikskoncept kan etableras, innebärande förnyelse och förstärkning av Höörs centrum. Det 

kräver dock satsning på centrum från alla parter; fastighetsägare, näringsidkare och 

kommun. Arbetet med dessa frågor ger resultat på sikt. 

För att tydligt kommunicera kommunens inriktning för handel och service bör en 

handelspolicy arbetas fram. Policyn görs dels för att befintliga aktörer ska veta vad som 

gäller för framtiden och dels för att beskriva för nya butikskoncept som är intresserade av att 

etablera. En beskrivning på hur kommunen ser på detaljhandelns roll i den framtida 

utvecklingen. 

NIRAS 11 (54)

När handelspolicyn arbetas fram bör olika parter, förutom kommunen, som näringsidkare 

inom handel/service, fastighetsägare och även andra intressenter för som påverkas av 

handels framtida utveckling, delta. 

Processen att arbeta fram en handelspolicy är viktig då ofta frågor som behöver diskuteras 

och kräver ställningstagande lyfts fram. Policyn bör inte göras för omfattande utan de 

viktigaste målsättningarna preciseras. Handelspolicyn ligger sedan som underlag då frågor 

inom kommunen med anknytning till handel diskuteras och beslutas. 

1.9 Sammanfattande rekommendationer 

Detaljhandelns förutsättningar och utveckling i Höörs kommun. 

Det finns utrymme och möjligheter för både fortsatt utveckling av centrumhandel 

och externhandel i Höör. Den starka strukturen på dagligvaruhandeln används 

som draghjälp för att utveckla sällanköpshandeln. 

En koncentration av handel/service för att stärka de viktigaste utbudspunkterna 

med en tydlig profil är viktig. 

En ny vägsträckning utanför Höörs tätort av väg 13/23 förändrar 

förutsättningarna för handeln. Detta måste arbetas in i planeringen för handelns 

utvecklingsmöjligheter. 

Hitta arbetsformer där de olika parterna för näringsidkare, fastighetsägare och 

kommun bättre samverkar. 

Arbeta fram en handelspolicy för att tydliggöra hur kommunen vill att 

detaljhandeln ska utvecklas. 

I första hand arbeta för att utveckla handeln i; centrum söder/öster om järnvägen 

och Norra verksamhetsområdet för att skapa bättre konkurrenskraft mot andra 

närliggande utbud. 

NIRAS 12 (54)

2 BAKGRUND OCH UTREDNINGSARBETETS GENOMFÖRANDE 

2.1 Utredningens syfte 

Övergripande 

Utredningen redovisar nuvarande förhållanden avseende detaljhandeln i Höörs kommun och 

i regionen samt allmänna tendenser och trolig utveckling av handeln år 2013 och år 2018. 

Några detaljer 

Utredningen ger bl. a följande detaljinformation: 

Övergripande kartläggning av efterfrågan (KU) och konkurrens i grannkommunerna, 

och mer detaljerat i Höör, idag och i framtiden. 

Detaljhandelns utveckling, generellt. 

Möjligheter för detaljhandeln i Höör. 

Förutsättningar för utveckling av detaljhandeln i centrum. 

Förutsättningar för utveckling av detaljhandeln i externt. 

Konsekvenser av olika handlingsalternativ för aktuella ärenden. 

2.2 Uppdrag 

I NIRAS (f d Nordplan) uppdrag ingår bl a; 

Dagsläge och förutsättningar för utveckling detaljhandeln i Höör. 

Konsekvenser av olika handlingsalternativ för aktuella ärenden. 

Arbetssätt för att få bästa möjliga förutsättningar för att utveckla handeln. 

Ge förslag som ska verka som underlag för framtagande av en handelspolicy för 

Höörs kommun. 

Utredningen skall ligga som underlag till diskussioner och beslut i handelsfrågor inom 

kommunen. 

Två workshops har genomförts där förutsättningar presenterats och olika 

frågeställningar diskuterats. 

NIRAS 13 (54)

2.3 Basdata 

Utredningen baseras på insamling och analys av data, studiebesök samt avstämningsmöten 

(workshops) med nyckelpersoner i kommunen. 

Avstämningsmöten den 24 mars och 27 maj 2010 med representanter från kommunledning, 

planenhet och näringslivschef. 

Workshop med tjänstemän från Tekniska-, Miljö- och bygg, Näringsliv- och Planenheten den 

17 maj: 

Jan Sohlmér, Peter Wollin, Anna-Karin Olsson, Bo Johansson, Cecilia Johansson, Göran 

Ekblad, Jan Erik Schutt, Yvonne Hagström och Anneli Andersson. 

Workshop med KSAU, kommunstyrelsens arbetsutskott, den 8 juni 2010: 

Pehr-Ove Pehrson, Harriet Paulsson, Bo Hansson, Hans-Göran Larsson, Gunnel Hjälm, 

Annagreta Reinholdz, Jan Sohlmér, Karin Masthagen och Bo Johansson. 

NIRAS/Nordplans analys har dessutom baserats på statistisk och information från; 

• SCB om befolkning och konsumtion. 

• HUIs, Handelns Utredningsinstitut, publikationer ”Handeln i Sverige, 2009” om 

volymer och historisk utveckling. 

• Befolkningsprognoser och demografi från KAAB via Höörs kommun. 

• Delar av Översiktsplan för Höörs kommun. 

• Vägverkets planer för kommunen. 

• NIRAS/Nordplans tidigare utredning i handelsfrågor för kommuner i regionen och 

grannskapet. 

• Tidigare utredning om handeln i Höörs centrum; 

• HUR (Handelns utvecklingsråd) rapport 2009 - Hot eller möjlighet? En analys av 

externhandelns effekter på den etablerade handeln 

• Detaljhandeln i Skåne 2008, Svensk Handel. 

Prognos år för utförda beräkningar är åren 2013 och 2018. 

Alla omsättningsuppgifter är i 2008 års priser inkl moms om inte särskilt anges. 

NIRAS 14 (54)

3 MEDVERKANDE 

Från NIRAS/Nordplan, utredning och rapport. 

Jan Jonasson (Projektledare) 

Thomas Hellström (Huvudansvarig) 

Charlotte Rudling (Utredare) 

Maria Burman (utredare) 

Janne Sandahl (Back up) 

Från Höörs kommun har följande personer deltagit i förberedelser för workshops: 

Jan Sohlmér Kommundirektör 

Bo Johansson Stadsarkitekt 

Peter Wollin Näringslivschef 

På avstämningsmötena (workshops) har Jan Jonasson NIRAS/Nordplan varit föredragande. 

NIRAS 15 (54)

4 DEFINITIONER 

Detaljhandeln har i denna utredning indelats i två huvudkategorier: 

Dagligvaror (DV) som innefattar mat, blommor, kem-tekniska artiklar m.m. 

Av dagligvaror är ungefär 70 % livsmedel enligt livsmedelsstadgan 

Sällanköpsvaror (SV) är övriga egentliga detaljhandelsvaror, som indelats i två 

huvudgrupper: 

Volymhandel med sällanköpsvaror (vitvaror, möbler, TV, byggvaror m.m.) 

Shopping (kläder, skor, ur, guld m.m.) 

Dessutom diskuteras s.k. övrig service (restauranger, banker, hantverk mm), som dock ej 

omfattas av den detaljhandelspolicy som utredningen syftar till. 

Till egentlig detaljhandel räknas inte verksamheter som bilförsäljning, bensinstationer, 

system och apotek. 

Centrum handel: Handel som sker i ortens centrala delar i mindre butikslokaler oftast 

shopping. 

Extern handel: Handel som sker utanför, i utkanterna eller f.d. industriområde. Oftast 

volymhandel och där lågt pris är framträdande. 

Årsomsättning: Försäljning per år inkl moms i 2008 års priser. 

Butiksyta: Total uthyrbar yta i kvm. 

Efterfrågan (konsumtion): Den totala efterfrågan i en kommun beroende på befolkning och 

konsumtion per capita. Total detaljhandel eller indelat i dagligvaruhandel (DV) och 

sällanköpsvaruhandel (SV). Benämns också som konsumtionsunderlag (KU). 

Utflöde/inflöde: Anger hur stor andel i procent av kommunens invånare som handlar inom 

kommunen. Kommunens totala verkliga omsättning i förhållande till kommunens 

konsumtionsunderlag (antal invånare x konsumtion per capita). 

Försäljningsindex: Används för att ange utflöde/inflöde. Utgångspunkt 100 %. Då sker all 

handel inom kommun av kommuninvånarna. 

Bpl: bilparkeringsplatser. 

NIRAS 16 (54)

5 TRENDER INOM SVENSK DETALJHANDEL 

5.1 Nationellt 

En växande konsumtion 

Detaljhandelns försäljning (omsättning) motsvarar ca 1/6 av Sveriges totala BNP och utgör 

cirka 1/3 av den totala privata konsumtionen. Den totala detaljhandelsförsäljningen i Sverige 

uppgick till närmare 537 miljarder kronor år 2008 1 , varav 264 miljarder kronor dagligvaror 

och 273 miljarder kronor sällanköpsvaror. Under år 2008 ökade detaljhandelns omsättning 

med ca 4 %. Sällanköpsvaror svarade för den starkaste tillväxten, knappt 6 %. Dagligvarorna 

nådde också en årlig tillväxt på ca 2 %. Allt i löpande priser (värde). 

Efter 10 års kraftig försäljningsökning förändrades utvecklingen från hösten 2008. 

Prognoserna anger nu betydligt måttligare utveckling de kommande fem åren. 

Tillämpade tillväxttal för konsumtion per capita 

År 2008 ökade i volym (fasta priser) hela detaljhandeln med 1,1 %. Dagligvaruhandeln 

minskade med -0,7 % och sällanköpshandeln ökade med +2,5 %. NIRAS/Nordplan har för 

utredningsarbetet valt följande tillväxttal för konsumtionen per capita som årsgenomsnitt 

från och med år 2008 till och med år 2018, dvs. under totalt 10 år: dagligvaror + 1,0 % per år 

och sällanköpsvaror + 2,0 % per år i fasta priser 2 . Jfr årsvis i följande tabell. 

Dagligvaror (DV) åren 2008 – 2018 (genomsnitt) +1,0 % årligen 

Sällanköpsvaror (SV) åren 2008 – 2018 (genomsnitt) +2,0 % årligen 

Olika typer av detaljhandelsplatser utvecklas olika 

Detaljhandeln i stadskärnor och små stadsdelscentra har under det senaste decenniet inte 

ökat lika snabbt som externhandeln. Detta beror vad gäller stadskärnorna främst på 

utrymmes- och tillgänglighetsbrist, som motverkar möjligheten till större nyetableringar, 

samt ibland ett splittrat fastighetsägande som gör det svårare att ta ett samlat grepp. 

Stadsdelscentra tappar mark helt enkelt för att de alltför ofta är för små, illa lokaliserade och 

omoderna. 

Under senare år har det genomförts ett stort antal renoveringar och omdaningar av 

citygallerior och stadsdelscentra. Många stora stadsdelscentra och externa köpcentra har 

förnyats med anmärkningsvärd framgång och med växande marknadsandelar som resultat. I 

dagens hårda konkurrens är det vanligt med en förnyelsefrekvens för köpcentrum på ner 

mot fem år. 

1 Källa: HUI (Svensk Handel), ”Handeln i Sverige 2007”. Basdata från SCB. 

2 Alla konsumtions- och försäljningsuppgifter i denna rapport anges inkl moms i fasta priser om inte annat anges. 

NIRAS 17 (54)

Detaljhandelsutvecklingen kännetecknas alltmer av koncentration. Handeln samlas på stora 

handelsplatser i: 

stora stadskärnor 

stora köpcentra (ofta inbyggda) eller stora stadsdelscentra 

de starka regionerna och de stora städerna 

s.k. Retail parks med friliggande och ofta stora butiker med volymhandel och ibland 

dagligvaror 

Bild 1. Utvecklingsvägar detaljhandeln. 

Om vi räknar med att Sverige har 320 köpcentra (inkl stora stadsdelscentra) så svarar dessa 

för omkring en tredjedel av detaljhandelsomsättningen i landet. 

Dagligvaror etableras till stor del externt i stormarknader och köpcentra eller i stora 

stadsdelscentra. 

Olika typer av handelsplatser utvecklas generellt sett olika m.h.t. vilken produkt de erbjuder 

konsument avseende handelsplatsens eller centrets storlek och mångfald i utbud. Trenden i 

Sverige är f.n. att stora centrum ökar sin sällanköpsvaruförsäljning mer än den allmänna 

marknadstillväxten, medan små tappar. 

De flesta stora köpcentra, stadsdelscentra och stadskärnor innehåller även ”övrig kommersiell 

service” (restauranger, systembolaget, banker, bibliotek, upplevelseverksamheter mm). 

Andelen yta för ”övrig kommersiell service” i ett stort köp- eller stadsdelscentrum kan vara 

upp emot 20 %, i små centra ofta högre. 

Dessa utvecklingslinjer för detaljhandeln följer konsumentbeteendet som det faktiskt 

utvecklas eller som handeln bedömer att det kommer att utvecklas. 

NIRAS 18 (54)

Handeln följer också kundernas efterfrågan på andra sätt, och blir t ex alltmer mångkulturell 

med stark sortimentsbreddning och många högtider att fira. Ca 14 % av de boende i Sverige 

är utlandsfödda, i Höör ca 10 % och i Skåne län ca 17 %. Branschen söker ständigt nya 

utbudsprofiler, f.n. gärna baserade på studier av livsstilar och trender, särskilt i storstäderna. 

Miljödebatten, strävan mot det uthålliga samhället, höjda drivmedelspriser och oron för den 

globala uppvärmningen antas komma att påverka beteendena i riktning mot kortare 

resvägar. Dagens s.k. ”överkonsumtion” kan komma att dämpas även om tendensen idag är 

den motsatta. Vi har rimligtvis att se fram emot olika livsstilsförändringar. Vi behandlar detta 

i utredningen genom en saklig analys av alternativa framtidsscenarier, till underlag för 

kommunens politiska ställningstaganden. 

Internethandeln har idag ungefär 4 % marknadsandel och är växande. Andelen varierar 

starkt mellan branscherna. Av hela SV är den ca 8 %. 

Dessa tendenser gäller Sverige, men i princip även utomlands. 

5.2 Dagsläge och tillbakablick på sydvästra Skåne 

Allmänna trender 

Detaljhandeln i framför allt västra Skåne har utvecklats mycket starkt den senaste 

tioårsperioden. Inköpsbeteenden och etableringsinriktning har i stort sett följt de nationella 

trenderna. Flera nya detaljhandelsetableringar är på gång i regionen antingen under 

uppförande eller på projekteringsstadiet. En uppbromsning har skett sedan hösten 2008. 

Utvecklingen för handeln har följt den allmänna starka utvecklingen i regionen och länet. 

Befolkningstillväxten de senaste fem åren var drygt 4 % för länet (ca 55 000 invånare) och i 

västra Skåne 5,5 % (ca 36 000 invånare), vilket innebär ett tillskott motsvarande drygt 

dubbelt Höörs kommuns befolkning. 

Omsättning 

År 2008 var detaljhandelns årsomsättning i Skåne län ca 68 miljarder kronor inkl moms, 

uppdelat på 32 miljarder kronor dagligvaruhandel och drygt 36 miljarder kronor i 

sällanköpsvaruhandel. Motsvarande siffror för sydvästra Skånes dagligvaruhandel var drygt 

18 miljarder kronor och sällanköpsvaruhandeln var drygt 24 miljarder kronor. Av denna 

handel stod Höörs kommun för 462 miljoner kronor dagligvaruhandel och 187 miljoner 

kronor sällanköpsvaruhandel. 

NIRAS 19 (54)

Befolkning och konsumtion. Utveckling av regionens detaljhandel sedan år 

2004 

Från år 2004 har detaljhandelns omsättning i Skåne län ökat med 27 %. Dagligvaror med 

21 % och sällanköpsvaror med 33 %. Motsvarande siffror för Höörs kommun var totalt 12 %, 

för dagligvaror 30 % och sällanköpsvaror -12 %. Höörs kommun har haft en bra utveckling för 

dagligvaror men inte haft samma positiva utveckling med sällanköpsvaror utan där haft en 

klart negativ utveckling. Totalt har utvecklingen varit något sämre än regionens. 

Mellan åren 2004 och 2008 har Höörs kommun haft en befolkningsökning på 3,6 % och förra 

året (2009) en ökning med 1,5 %. Prognosen pekar på en ökning med ca 0,8 % årligen fram 

till år 2018, med något lägre tal i inledningen och högre i den senare delen. Talen ligger lägre 

än snittet för Skåne län, som är strax under 1,0 %, och är klart lägre än snittet för 

kommunerna i sydvästra Skåne. 

Med den genomsnittliga befolkningsökningen på ca 0,8 % och konsumtionsökningen 

kommer efterfrågan för Höörs kommun öka med i snitt ca 7 Mkr årligen för dagligvaror och 

13 Mkr årligen för sällanköpsvaror, med lägre utveckling de närmsta åren. 

Försäljningsindex 

105 

100 

95 

90 

85 

80 

75 

70 

65 

60 

55 

50 

45 

40 

Detaljhandelsindex Hööroch Skåne jmf riket 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Figur 1: Indexutveckling, total detaljhandel, Höör och Skåne län 2003 – 2008. 

Källa: Handeln i Sverige 2009. 

Höör 

Skåne 

NIRAS 20 (54)

Utveckling av regionens dagligvaruhandel sedan 2003 

Höörs kommun har sedan år 2005 haft en bättre utveckling av dagligvaruhandeln än Skåne 

län. Skåne har ett svagt utflöde bl. a beroende på närheten till utlandet. Inflöde/utflöde 

anger hur stor andel i procent av områdets invånare som handlar inom området. Området, 

ex. kommunens totala verkliga omsättning i förhållande till kommunens 

konsumtionsunderlag (antal invånare x konsumtion per capita). 

Nivån på dagligvaruindex år 2008 ligger över 100 vilket innebär ett inflöde av handel. Höörs 

kommun har en bra struktur och bra butiker vad gäller dagligvaruhandel. 


120 

115 

110 

105 

100 

95 

90 

85 

80 

75 

70 

65 

60 

Dagligvaruindex Höörs kommun och Skåne län 

jmf riket 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Figur 2: Indexutveckling, dagligvaruhandel, Höör och Skåne län 2003 – 2008. 


Skåne 

Höör 

NIRAS 21 (54)

Utveckling av regionens sällanköpsvaruhandel sedan år 2003 

Höörs sällanköpsvaruindex ligger på en låg nivå. Utvecklingen i Höörs kommun har inte följt 

utvecklingen i Skåne län. Sällanköpsvaruhandeln har utvecklats starkt i riket under perioden 

men Höör har inte haft motsvarande utveckling. Butiksutbudet inom sällanköpsvaror är 

svagt och strukturen allt för spridd för att vara tillräckligt attraktiv. 


105 

100 

95 

90 

85 

80 

75 

70 

65 

60 

55 

50 

45 

40 

Figur 3: Indexutveckling, sällanköpsvaruhandel, Höör och Skåne län 2003 – 2008. 


5.3 Möjlig/tänkbar utveckling till år 2013 och år 2018 

År 2008 ökade i volym (fasta priser) hela detaljhandeln med 1,1 % i riket. Dagligvaror 

minskade med - 0,7 % medan sällanköpsvaror ökade med +2,5 %. Nordplan har som nämnts 

för utredningsarbetet valt följande tillväxttal för konsumtionen per capita som 

årsgenomsnitt från och med år 2008 till och med år 2018, d v s under totalt 8 år: dagligvaror 

+ 1,0 % per år och sällanköpsvaror i genomsnitt + 2,0 % per år i fasta priser. 

Befolkningstillväxten för Höörs förutses enligt ovan ligga på 0,8 % per år 3 under perioden 

fram till år 2018. 

Av den totala efterfrågetillväxten tar elektronisk handel (internethandel) och postorder 1 till 

2 miljarder kr per år med stora branschvariationer. Denna tillväxt har hittills utgjort en liten 

del av de ovan angivna tillväxttalen. NIRAS/Nordplan bedömer att den elektroniska handeln 

kommer att växa som nischprodukt. På lång sikt kan nischen bli betydande. Möjligen ska vi 

räkna med att e-handeln i Mkr växer lite snabbare framöver, när tekniken mognat och 

konsumenten lärt sig skilja på bra och dåliga e-handelsföretag. Idag är årsomsättningen av 

detaljhandelsvaror över nätet ca 20 miljarder kr. 

3 Källa: Höörs kommun. 

Sällanköpsvaruindex Hööroch Skåne jmf riket 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Höör 

Skåne 

NIRAS 22 (54)

Utöver att internethandeln så sakta tar marknadsandelen erbjuder nätet också en 

rationaliseringsmöjlighet för inköpsplanering. 

NIRAS 23 (54)

6 HÖÖR OCH DESS DETALJHANDEL IDAG 

6.1 En växande kommun 

Höör ligger i Mellanskåne, i kanten av den växande västra delen av Skåne och den 

inre/nordöstra delen av Skåne, som har en lugnare utveckling. 

Det är ca 45 minuter från Malmö eller 20 - 30 minuter från Lund med bil eller tåg/buss. E22 

passerar i sydöstra delen av kommunen, men Höörs tätort ligger ca 1,5 mil från den. Riksväg 

23 och 13 från söder och norrut är den största pulsådern genom Höör. Stambanan går 

genom Höör med frekventa stopp av region/lokaltågen. X2000 och Intercitytågen stannar 

inte i Höör. Kommunens läge mitt i Skåne med bra förbindelser gör att det går mycket bra 

att bo i kommunen och pendla till arbetsplatser/utbud i andra kommuner. 

Boendekostnad/boendekvalité är generellt också till klar fördel för kommunen. 

Fritidsboendet är stort i kommunen, drygt 1 000 fritidshus. 

Höör 

Figur 4: Befolkningsutveckling för Höörs kommun och södra Sverige 2005-2009. 

Höör har 15 126 invånare (dec 2009). Av kommunens befolkningstal står Höörs kommundel 

för ca 70 % eller drygt 11 000 invånare. Snogeröd kommer därefter med 1 350 invånare, 

Tjörnarp med 1 150 invånare och Norra Rörum med 890 invånare är de största tätorterna. 

Kommunen är stor till ytan, 293 kvkm, vilket gör att för mindre orter och för invånare på 

landsbygden, är Höör inte alltid den närmsta större orten. 

Inkomstnivån i Höör ligger på 94 % i index jmf rikets nivå. Skåne ligger på 98 %. Kommunerna 

sydväst om Höör har en högre nivå och de i norr en något lägre. 

Höörs befolkning innehåller en högre andel barn än Skåne län och riket. 19,2 % är barn 

under 16 år. Motsvarande för Skåne län 17,9 % och för riket 18,0 %. 

NIRAS 24 (54)

6.2 Höör i sin region, detaljhandelns in- och utflöden 

Utveckling av Höörs dagligvaru-, sällanköpsvaru- och totala detaljhandel i 

relation till riket 


110 

105 

100 

95 

90 

85 

80 

75 

70 

65 

60 

55 

50 

45 

40 

Indexutveckling Höör jmf riket 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Sällanköpsvaror 

Total detaljhandel 

Dagligvaror 

Figur 5: Indexutveckling för Höörs detaljhandel reltivt riket 2003-2008. 


Höör har ett utflöde av handel till andra kommuner. Försäljningsindex var för år 2008, 

74 % d v s ett utflöde på 26 % av hela detaljhandeln relativt för riket och 20 % relativt länet. 

Uppdelat är motsvarande siffror för dagligvaruhandeln 108 %, vilket innebär ett inflöde på 

8 % relativt riket och 16 % relativt länet. För sällanköpsvaror är försäljningsindex 42 % vilket 

innebär ett utflöde på 58 % relativt riket och länet. 

Utflödet är relativt stort vad gäller sällanköpsvaruhandeln och beror på kommunens eget 

utbud och styrkan i konkurrerande utbud i kommuner intill. Höörs kommuns läge, nära flera 

starka utbud i andra kommuner förklarar en del av utflödet. För dagligvaror är bilden helt 

annorlunda. Med ett starkt butiksutbud lockas kunder från andra kommuner till Höör. 

Fritidsboende och besökande påverkar också. 

I absoluta tal har Höör ett inflöde av dagligvaruhandel på ca 35 Mkr/år. För sällanköpsvaror 

är utflödet ca 250 Mkr till grannkommunerna som Lund, Kävlinge, Burlöv och Malmö. 

NIRAS 25 (54)

6.3 Dagens detaljhandel i Höör 

I centrum ligger flera sällanköpsvarubutiker, till största delen shoppingbutiker. Klädbutiker, i 

första hand dam- och barnkläder, bokhandel och optik/ur/guld finns representerade. 

Serviceutbudet med exempelvis banker, mäklare, frisör, apotek, systembolag, turistinformation 

och kiosker är störst här. 

Bild 2. Centrum från västra Nya Torg. 

Coop Konsum med post, ligger vid Nya Torg och två speciallivsbutiker finns vid Storgatan. Ett 

par blomsteraffärer finns vid torget och på en sidogata. Konditorier, pizzerior och några 

mindre restauranger finns också i centrum. Dagligvaruhandeln har ca 1 500 kvm i yta. 

Bild 3. Konsum i sydöstra delen Nya Torg. 

NIRAS 26 (54)

Norra verksamhetsområdet, Bilema 

Här ligger City Gross stormarknad framvuxen ur Besto/Bilema lågprishandel. City Gross tog 

över verksamheten år 2007 och är den stora magneten till området. I första hand säljs 

dagligvaror men det finns också ett bra utbud av sällanköpsvaror. En butik för hushållsel och 

en klädbutik finns också i anslutning till City Gross. Ytan för City Gross och närliggande 

butiker är ca 10 000 kvm. 

Bild 4. Bilemaområdet med City Gross, Höör. 

I Bilemaområdet, Norra verksamhetsområdet, finns insprängt annan handel ofta i f.d. 

industrilokaler. I de flesta fall är det volymhandelsbutiker. En större outlet för sport/kläder 

och skor- Lager 23, en stor musikinstrumentaffär- Elmelids Musik med stort 

upptagningsområde, möbelaffär med specialmöbler- Geromar, fiskbutik- Östersjö lax, 

trädgårdsmaskiner m.fl. Ytan för detta område är svårt att beräkna men omfattar ca 8 000 

kvm. 


påverkas när Rv23/13 får en ny sträckning runt Höör. 

NIRAS 27 (54)

Frosta Center 

En mellanstor dagligvarubutik finns etablerad här, Ica Supermarket, ca 2 000 kvm. I samma 

byggnad som Ica butiken finns också flera mindre sällanköpsvarubutiker; presentaffärer, 

heminredning, klädesbutik, skobutik m.fl. Denna byggnad utgör egentliga Frosta center. 

Tvärs över vägen finns också några butiker bl.a. en större färgbutik, tillsammans med andra 

grövre serviceutbud. Ytan för sällanköpsvaror är ca 2 000 kvm. 

Bild 5. Frosta Center med Ica Supermarket, Höör. 

Väster om järnvägen 

Väster om järnvägen vid Frostavallsvägen ligger en större byggmarknad XL. Intill finns också 



större pendlarparkering. Handelsytan för detta område är ca 4 000 kvm. 

Bild 6. Handelsområdet väster om järnvägen, Höör. 

NIRAS 28 (54)

Netto 

Finns etablerad strax norr om Frosta center vid Frostavallsvägen. Butiken öppnade år 2009. I 

närområdet finns mest lättare industriverksamhet. 

Bild 7. Netto, norr om Frostavallsvägen, Höör. 


Vid första rondellen söder ifrån på väg 23 ligger Södra verksamhetsområdet. 3 bensinstationer 

finns etablerade här och Lidl har etablerat en dagligvarubutik, på ca 1 200 kvm. 

I området finns det också volymhandel som byggvaror- Kvist o Knast, djurmatsbutik- Teba 

hund&katt och en butik för trädgårdsmaskiner. Ytan för volymhandel ca 2 000 kvm 

Bild 8. Södra verksamhetsområdet med Lidl, Höör. 

Övrigt 

Det finns etablerad handel även på andra områden i Höör. Oftast enstaka butiker eller 

serviceutbud. 

NIRAS 29 (54)

Snogeröd, Tjörnarp och Norra Rörum. 

Endast Norra Rörum har kvar sin dagligvarubutik. Butiken är också ombud för post och 

apotek. Snogeröd och Tjörnarp har inte kvar någon butik. 

Bild 9. Lanthandeln i Norra Rörum. 

NIRAS 30 (54)

7 KONKURRENS TILL DETALJHANDELN I HÖÖR 

7.1 En stark och växande konkurrens 

Med det läge som Höörs kommun har geografiskt med starka grannar, är det inte 

överraskande att det finns flera starka detaljhandelsutbud relativt nära med varierat innehåll 

och stark konkurrenskraft. Flödet mellan kommunerna är stort då avstånden är korta och 

pendlingsmöjligheterna är goda. 

Hörby 

Grannkommunen i öster har ett mer tydligt uppbyggt centrum med samlat utbud. Externt i 

Hörby vid väg 13 ligger Ica Kvantum och Netto. Ingen större sällanköpsvaruhandel har följt 

efter . 

Flyttas väg 23/13 utanför Höör kommer den stora korsningen med E 22 att ligga strax väster 

om Hörbys tätort, istället för vid Rolsberga som idag. Bedömningen är att konkurrerade 

handel kan få intresse att etablera i Hörby vid denna stora, vältrafikerade korsning. 

Eslöv 

Grannkommunen i söder brottas också med utflöde till kommunerna i sydväst. Ett centrum 

som har svårt att hitta sin form och attraktion. Det planeras för handel i nordöstra delarna av 

Eslöv, i första hand volymhandel. Möjlighet finns till ca 25 000 kvm. Detta kan påverka 

handel genom att boende i södra delen av Höörs kommun än mer säker sig mot Eslöv. 

Center Syd, Kävlinge 

Ligger i Kävlinge kommun. Består både av en shoppingdel och av en volymhandelsdel. Tre 

dagligvarubutiker Ica Maxi, Willys och Lidl. 

Omsättning, 985 Mkr exkl. volymhandel. 

Yta, ca 36 000 kvm. 

Planer: Centrat håller på att byggas om och byggas ut. En ny avfart från E6:an planeras. 

Nova/Pilsåker/Mobilia, Lund 

Ligger i västra Lund. Nova har till största delen shoppinghandel men byggdes till för något år 

sedan och fick då också tillskott med volymhandel. I området har också Pilsåkers 

handelsområde vuxit upp för volymhandel. Media Markt är där den största dragaren. I 

området intill finns Mobilia som är betydligt äldre än Nova/Pilsåker. Här dominerar 

dagligvaruhandeln med City Gross och Ica Kvantum. Mindre volymhandel finns också i 

Mobiliaområdet 

Novas omsättning var ca 870 Mkr (år 2007) exklusive Pilsåker och Mobilia som säljer nästan 

lika mycket. Handelsområdet omsätter totalt upp mot 1 500 Mkr. 

Yta, för Nova ca 24 000 kvm. Totalt för Nova/Pilsåker/Mobilia ca 60 000 kvm. 

NIRAS 31 (54)

Mer handel planeras framförallt i Mobilia. En stormarknad etablerar hösten 2010, och det 

blir nya ytor för volymhandel. Med en planerad rondell får man områdena att mer fungera 

som en enhet för besökande. 

Gastelyckan, Lund 

Det planeras för ca 40 000 kvm ny detaljhandel strax öster om motorvägen E22, vid den nya 

avfarten till Lund. Volymhandel och dagligvaruhandel är det tänkta innehållet i 

handelsområdet. 

Burlövs Center, Burlöv 

Det äldsta centrat som har byggts till i omgångar, senast år 2007. Centrat har små 

möjligheter att växa ytterligare. Innehåller stormarknad, shoppingbutiker och några 

volymhandelsbutiker. 

Omsättning 2007 nästan 1 000 Mkr. 

Yta, ca 36 000 kvm. 

Malmö, regionalt handelscentrum 

Malmö är den regionalt överordnade handelsorten för dem som bor i Höör. Ett attraktivt 

centrum med butiker som bara finns i Malmö. Service och kulturutbud som lockar till besök 

av olika karaktär. 

St.Bernstorp/ Toftanäs i nordöstra Malmö/Burlöv vid Yttre Ringvägen har möjligheter att 

växa ytterligare. Dagligvaror och volymhandel med Hornbach bygg/trädgård som den största 

dragaren. 

Svågertorp, volymhandelscentra i södra Malmö också vid Yttre Ringvägen. Ikea öppnade 

under år 2009 i området. Svågertorp kommer att bli ett mycket starkt regionalt 

volymhandelsområde. Ännu ingen dagligvaruhandel. 

Strax intill nya Citytunnelstationen i Hyllie växer Emporia fram med ca 70 000 kvm för i 

första hand shopping men även dagligvaruhandel. Intill ligger Malmö Arena med 

upptagningsområde från stora delar av Skåne och även från danska sidan. Emporia öppnar 

tidigast år 2011. Malmö Entré som öppnat i mars 2009 fångar upp kunder norrifrån med 

både handel och upplevelser. 

Hässleholm - Kristianstad 

Hässleholm norr om Höörs kommun, är centralort i norra Skåne. Planer finns på etablering 

av en City Gross i Hässleholm. Detta kan bidra till en ökad etableringstakt i Hässleholms 

kommun. 

Kristianstad är den regionalt överordnade orten i nordost. Stark centrumhandel kommer att 

ytterligare förstärkas med utbyggnad av Östra Centrum. Det planeras också för 

handelsområden av mer volymhandelskaraktär både öster och väster om Kristianstad längs 

med E 22. 

NIRAS 32 (54)

8 FÖRÄNDRINGAR I INFRASTRUKTUR I HÖÖR 

Karta 1: Infrastrukturförändringar i Höör. 

8.1 Förändring av väg 23/13, öster om Höör 

Vägplanen är att väg 23/13 dras öster om Höör mot Hörby. Ny korsning med anslutning till E 

22 blir i Hörby kommun. Detta gör att väg 23 som idag går igenom Höörs tätort och vidare 

söderut genom kommunen kommer att få en annan roll med mindre genomfartstrafik. Väg 

23 och väg 13 kommer att mötas nordost om Bilemaområdet, norra verksamhetsområdet. 

Vägplanerna ligger en bit fram i tiden, 2018 – 2020, och kan också komma att ändras. 

8.2 Väg 13/100 mot Helsingborg 

På mycket lång sikt kan väg 13/100 får ny dragning avsnittet norr om Höör. 

8.3 Trafikomläggning i centrum, Nya Torg 

I samband med ombyggnaden av Nya Torg kan det bli smärre förändringar i trafikföringen 

runt torget. 

NIRAS 33 (54)

8.4 E 22, motorväg 

Beslut är nu tagna för att påbörja arbetet med att bygga motorväg från Gårdstånga vidare 

mot Kristianstad. Detta medför att korsningen väg 23 och E 22 byggs om och att infarten till 

befintliga butiker i Rolsberga ändras och blir mer indirekt. 

8.5 Tågtrafiken 

Fortsatt utveckling av den regionala tågtrafiken planeras. Höör kommer även fortsättningsvis 

vara en viktig hållplats med flera regionala avgångar i timman. Tjörnarp kommer från och 

med år 2015 att få pågatågstrafik. 

9 CENTRUMHANDEL I HÖÖR, FÖRUTSÄTTNINGAR 

Karta 2. Område för handel i centrum, Höör. 

Utbud och omsättning 

Centrum i Höör finns till största delen runt Nya Torg, längs Mejeri- och Storgatan, mellan Nya 

Torg och Stationen samt ned mot Lilla Torg. Sedan finns det mindre butiker på andra ställen 

nära detta område. Området är relativt stort och utbudspunkterna ligger inte koncentrerade 

intill varandra utan det finns flera ”mellanrum”. I första hand är det shopping- och service 

som finns etablerat inom detta område, förutom boende. Här finns en stor dagligvarubutik, 

en mindre köttaffär och en mindre brödbutik. Bedömd omsättning dagligvaror ca 70 mkr. 

Omsättningen för shoppinghandeln i centrum bedöms ligga på ca 60 Mkr på en yta av ca 

3 000 kvm. Motsvarande yta finns också för serviceutbudet. 

NIRAS 34 (54)

Inga kedjebutiker finns i centrum. Lokala klädesbutiker som Falkenklevs, Laroth Stedh, 

Modehuset är det flest av. En bokhandel Billingska Bokhandeln finns också vilket är ovanligt i 

orter av denna storlek. 

Banker dominerar flera stora fasadytor mot torget, vilket gör att det är svårt som besökande 

att få ett samlat intryck av hela utbudet av shopping. Ingen galleria finns. 

Ett par konditorier/brödbutiker ex; Boijertz konditori och några restauranger finns runt Nya 

Torg och upp mot Stationen. Möjligheter till uteservering finns i bra ”solläge”. Köttboden 

och Åkessons ost finns vid Storgatan. 

Service i form av apotek, systembolag, banker etc. finns samlade i centrum. Detta utbud blir 

allt viktigare i samklang med shoppingutbudet för att locka till besök och ärende. 

Bild 10. Östra sidan av Nya Torg. Gatuparkering och uteservering. 


I centrala Höör finns ca 500 bpl i form av markparkering eller gatuparkering. De största 

parkeringsplatserna är Nya Torg, söder om Stationen, parkeringen vid Coop Konsum och 

gatuparkering. Gatuparkeringen står för drygt 30 % av parkeringsutbudet. Med ett utspritt 

centrum åker besökande bil mellan de olika utbudspunkterna och parkerar helst utanför 

butiken. Från parkering på Nya Torg når man flest utbudspunkter. 

Parkeringsutbudet är inte något hinder för besök i centrum idag utan det bedöms räcka till. 

Strax väster om Stationen finns en större pendlarparkering som tar hand om dessa bilar som 

annars kunnat störa tillgängligheten. Inga avgifter tas ut för parkering. Parkeringstiden 

begränsas med p-skiva. 

Vid en ombyggnad av Nya Torg bör inte dessa möjligheter till bra tillgänglighet försämras. 

NIRAS 35 (54)

Bild 11. Parkering på Nya Torg idag. 

9.1 Kolla läget 

För att analysera och utveckla bl. a centrumhandel har Nordplan arbetat fram en modell som 

förenklar och hjälper. Den kan användas för att bedöma kvaliteten i befintliga stråk och ligga 

som underlag för förnyelse arbete i Höörs centrum. (Denna analys görs inte i denna 

utredning för Höörs kommun.) 

Kolla läget – om modellen, en beskrivning 

Kolla Läget visar lägeskvaliteter och försäljningsmöjligheter i ett centrum eller en stadskärna. 

Den är uppbyggd av sex huvudparametrar, se nedanstående blockschema. 

Modellen är validerad, testad, för sex olika branscher och kan bl. a användas för att studera 

vilka effekter olika fysiska förändringar i ett centrum eller en stadskärna som Höör skulle få 

på detaljhandelns försäljningsmöjligheter eller för att visa lönsamheten för en verksamhet 

att flytta från ett läge till ett 

annat i centrum. 

Läget kan förklara mellan 25 och 

75 procent av en butiks framgång, 

beroende på bransch. 

Figur 6: Kolla Lägets principuppbyggnad. 

Källa: Nordplan AB. 

Kolla Läget har ett poängsystem, där poängsumman står i relation till försäljningsmöjligheterna 

i ett befintligt läge (med en befintlig eller eventuellt nyetablerad butik). 

NIRAS 36 (54)

Bild 12. Samlat handelsutbud vid mynningen av Storgatan i Nya Torg. 

9.2 Stadskärneförnyelse – en betraktelse 

Vi gör här ett mellanstick om generellt nödvändig och lönsam stadskärneförnyelse. 

Nödvändig stadskärneförnyelse 

Stadskärneförnyelse har alltid förekommit, oftast som ett led i en övergripande 

stadsförnyelse med en miljömässig/estetisk/arkitektonisk inriktning. Under de senaste 

decennierna har förnyelseansträngningarna i allt högre grad inriktats mot att skapa bättre 

konkurrenskraft gentemot externa alternativ och stadskärnor i grannkommunerna. 

Externhandelns tillväxt har sin bakgrund i 

konsumtionstillväxten, 

en efterfrågeförändring i polariserad riktning (shopping i små butiker kontra 

storhandel), 

det alltmer utspridda boendet och 

den alltjämt ökande bilismen… 

… som tillsammans med tilltagande kapacitets- och miljöproblem i stadskärnorna öppnat för 

externa alternativ. Detta har varit särskilt tydligt för detaljhandel och liknande 

servicefunktioner, det vi kallar besöksintensiva verksamheter. Stadskärnorna försvagades, 

såväl relativt som absolut, i många fall med allvarliga negativa miljökonsekvenser. Förluster 

för stadskärnans detaljhandel på tiotals procent noterades, t ex i nu relativt framgångsrika 

Jönköpings centrum när A6 Center etablerades. 

Så här är det i hela västvärlden. I många europeiska länder har man antagit stränga lagar för 

att hindra externetableringar och därigenom skydda stadskärnorna. I Sverige har vi inga 

sådana lagar utan måste agera utifrån andra utgångspunkter, baserade på frivillighet och 

förstånd, syftande till att stärka stadskärnorna. Som det visat sig: en mödosam och ibland 

framgångsrik väg. 

NIRAS 37 (54)

Ett dilemma är att stadskärnorna har en förhållandevis svårhanterlig 

intressentsammansättning, betydligt mer komplex än i köpcentra. ”Stadskärneparterna”, 

som alltså samtliga bör få sina mål i rimlig utsträckning uppfyllda, är: 

kommunen och kommuninvånarna, 

stadskärnans fastighetsägare, 

stadskärnans verksamheter och 

ortens näringsliv. 

För framgång krävs därför målmedveten samverkan, baserad på en helhetssyn. 

Lönsam stadskärneförnyelse 

Många studier världen över visar att stadskärneförnyelse är lönsam. Nordplan, KTH, Svensk 

Handel, ett antal stora nationella fastighetsägare m.fl. publicerade år 1994 den i detta 

sammanhang grundläggande rapporten ”Stadskärneförnyelse och fastighetsvärde”. Den 

visade hur ett antal svenska och utländska stadskärnor utvecklats ekonomiskt efter 

förnyelsesatsningar. Slutsatsen var entydig: 

”Det sannolikt mest lönsamma en fastighetsägare med fastigheter i centrala stadskärnelägen 

kan ägna sig åt är att satsa pengar på stadskärneförnyelse”. Avkastningen i relativa termer 

blir extremt god, förutsatt att förnyelsen görs på rätt sätt och man satsar uthålligt. 

Viktigast är att alla parter satsar tillsammans på bättre inre och yttre tillgänglighet, bättre 

miljö, bättre utbud och bättre skötsel/marknadsföring. För att klara av dessa 

mångfacetterade krav måste man ha en väl finansierad ledningsorganisation som arbetar 

med minst tre års framförhållning och disponerar högklassig kompetens för såväl visionär 

och konkret planering som löpande skötsel. 

1994 års forskning har gång på gång bekräftats av verkligheten och betraktas idag som 

närmast självklar. Enkelt uttryckt kan man med fog hävda att en väl genomförd 

förnyelsesatsning i en något eftersatt stadskärna i en medelstor till stor svensk stad: 

ökar de besöksintensiva näringarnas intäkter med allra minst 5 à 10 % 

ökar de besöksintensiva verksamheternas hyresförmåga med ca 10 % 

ökar fastighetsvärdena med minst 5 % 

ökar kommuninvånarnas uppskattning av stadskärnan 

Detta oräknat om man i förnyelsearbetet också tillför nya större utbud, som då ökar de 

positiva effekterna. 

Alla någorlunda stora svenska städer har idag aktivt arbetande och oftast framgångsrika 

stadskärneorganisationer. 

NIRAS 38 (54)

9.3 Slutsats för handel i centrum, kort – och långsiktig utveckling 

För att detaljhandeln och annan service i centrala Höör skall utvecklas och stå emot 

konkurrerande ny handel måste enligt NIRAS/Nordplans bedömning aktiviteten kring 

utveckling av centrum förstärkas. Detta för att uppnå: 

> Ett så brett och spännande utbud i centrum som möjligt, analysera alla lokaler som går att 

anpassa till nya detaljhandelsbutikers behov. 

> En stråkstruktur ( dvs hur butiker och service ligger i förhållande till varandra ) som är 

genomtänkt och lockar till flera typer av besök. Varierat utbud som medför längre vistelse i 

centrum vid varje besök. 

> Högklassig och omväxlande fysisk miljö, som konkurrerande externa lägen inte kan 

erbjuda. 

> Tillgänglighet för alla trafikanter. Gående och cyklande ska även fortsättningsvis erbjudas 

goda, trygga besök till centrum. Även för bilar gör besöket till centrum så enkelt att andra 

biltillgängliga utbudspunkter inte ska kännas alltför lockande. 

> Att aktivt från olika parter bygga upp och stödja någon form av centrumorganisation som 

kan medverka i utveckling av Höörs centrum. 

> Marknadsföra möjligheterna till bra affärsmöjligheter i Höörs centrum. 

NIRAS 39 (54)

10 EXTERN HANDEL I HÖÖRS KOMMUN, FÖRUTSÄTTNINGAR 

Centrum 

Karta 2. Externa handelsområden i Höör. 

Externa handelsområden 

Frosta center 

Verksamhetsområde 

Söder 

Bilema 

Externa handelsområden har antingen vuxit upp i områden tänkta att utveckla denna typ av 

handel eller vanligast är att industriområden har ändrat karaktär och fått allt mer innehåll av 

handel. Det senare beror oftast på att här har funnits tillgång till lokaler som gått att anpassa 

för rimliga kostnader till handelslokaler. De som etablerat sig här först har ofta haft lågt pris 

som en viktig konkurrensfaktor. Tillgång till stor och gratis parkering har också varit viktig. 

För att skydda centrumhandeln har flera kommuner inte aktivt arbetat för att utveckla den 

externa handeln. Man har inte i planeringen avsatt mark nära trafikleder för denna typ av 

handel. De har istället vuxit fram genom etablering först liten skala, som varit framgångsrik, 

och sedan vuxit efterhand och då lockat till sig andra typer av handel. Ett nytt 

handelsområde har vuxit fram som sedan kommunens planering fått anpassa sig till. 

I första hand är det skrymmande varor som säljs, men ofta blandas utbuden upp med andra 

typer av sortiment. 

Norra verksamhetsområdet, City Gross/Bilema är exempel på ett externt handelsområde 

tillsammans med olika typer av lättare industriverksamhet. Det Södra verksamhetsområdet 

NIRAS 40 (54)

ligger inte lika externt. Innehållet här är också blandat. Frosta center och området väster om 

järnvägen är inte heller renodlade handelsområden utan har också annat innehåll. Detta 

område ligger väldigt nära centrum och innehållet påverkar klart möjligheterna till att 

utveckla Höörs centrum. 

10.1 Norra verksamhetsområdet 

Utbud och storlek 

Här ligger City Gross stormarknad framvuxen ur Besto/Bilema lågprishandel. City Gross tog 

över verksamheten år 2007 och är den stora magneten till området. I första hand säljs 

dagligvaror men det finns också ett bra utbud av sällanköpsvaror. En butik för hushållsel och 

en klädbutik finns också i anslutning till City Gross. Ytan för City Gross och närliggande 

butiker är ca 10 000 kvm. 

I Bilema området, Norra verksamhetsområdet, finns insprängt annan handel ofta i f.d. 

industrilokaler. I de flesta fall är det volymhandelsbutiker. Affärshuset Gothia innehåller flera 

outlets bl.a. för sport/kläder och skor - Lager 23, vid sidan om finns en stor 

musikinstrumentaffär - Elmelids Musik med stort upptagningsområde, möbelaffär med 

specialmöbler - Geromar, fiskbutik - Östersjö-lax, trädgårdsmaskiner - Elva motortjänst, 

Soffhuset m.fl. Ytan för detta område är svårt att beräkna men omfattar ca 8000 kvm. 


påverkas när väg23/13 får en ny sträckning runt Höör. 


Genom området går väg 23 och en rondell fördelar in trafiken till de olika utbuden. Området 

ligger ca 2 km utanför centrum i Höör. Besökande till området kommer hit med bil, få 

besökande kommer hit med kollektiv trafik eller med cykel. Rondellen upplevs för många 

som svår med blandad lokal handelstrafik och tung genomfartstrafik med lastbil. City Gross 

har besökande från andra grannkommuner bl.a. Hässleholm, Hörby, Eslöv än Höör. 

Parkering finns utanför respektive handelsutbud och för City Gross finns ca 200 bpl. 

10.2 Frosta center och området väster om järnvägen 


En mellanstor dagligvarubutik finns etablerad här, Ica Supermarket, ca 2 000 kvm. I samma 

byggnad som Ica butiken finns också flera mindre sällanköpsvarubutiker; presentaffärer, 

heminredning, klädesbutik, skobutik m.fl. Denna byggnad utgör egentliga Frosta center. 

Tvärs över vägen finns också några butiker bl.a. en större färgbutik, tillsammans med andra 

grövre serviceutbud. Ytan för sällanköpsvaror är ca 2 000 kvm. 

NIRAS 41 (54)

Väster om järnvägen vid Frostavallsvägen ligger en större byggmarknad XL. Intill finns också 



större pendlarparkering. Netto finns etablerade strax norr om Frosta center vid 

Frostavallsvägen. 

Handelsytan för detta område är ca 5 000 kvm. 


Handelsområdet ligger strax norr om Höörs centrum. De flesta som besöker området 

kommer med bil, men det relativt korta avståndet till boendeområden gör att det går bra att 

cykla hit. Ett visst närboende med gångavstånd finns också. Parkering finns vid varje 

utbudspunkt. Frosta center har ca 80 bpl. Parkering upplevs inte som något större hinder. 

10.3 Södra verksamhetsområdet 


Vid första rondellen söder ifrån på väg 23 ligger Södra verksamhetsområdet. Tre bensinstationer 

finns här och Lidl, ca 1 200 kvm, har etablerat en dagligvarubutik. I området finns 

det också volymhandel som Kvist o Knast, byggvaror, djurmatsbutik och butik för 

trädgårdsmaskiner. Ytan för volymhandel ca 2 000 kvm. 


Tillgängligheten till området är bra via genomfarten väg 23 och rondellen för bilburna. 

Området ligger inte i direkt anslutning till boendeområden. Till Lidl går det bra med cykel. 

Parkering finns i anslutning till respektive utbud. Intill Lidl finns ca 200 bpl. 

NIRAS 42 (54)

11 NÄRSERVICEN I HÖÖRS KOMMUN, FÖRUTSÄTTNINGAR 

DAGLIGVARUBUTIKER HÖÖR 

Närbutik 

Ica Supermarket 

Coop Konsum 

Karta 3. Dagligvarubutiker i Höörs kommun 

Närservice i bostadsområdena 

Ingen av dagligvarubutikerna kan sägas ligga i direkt anslutning till boendeområden. Coop 

Konsum vid Nya Torg ligger bäst till för boende i centrum. Det längsta avståndet från 

boendeområdena till närmsta dagligvarubutik är mellan 2 km i norra delen och 5 km i den 

södra. Det framförallt boende i södra delen av tärorten Höör som har långa avstånd. Netto 

och Lidl som ofta har rollen som närbutik har inte etablerat sig i de lägena i Höör. Ica har inte 

heller någon närbutik här. 

Närservice i de mindre orterna 

Lidl 

City Gross 

Netto 

Ica Nära 

I Höörs kommun finns tätorterna Snogeröd, Norra Rörum och Tjörnarp. Endast i Norra 

Rörum finns en butik kvar. dagligvarubutik. För att för framtiden klara att driva en mindre 

dagligvarubutik krävs ett underlag på nästan 3 000 invånare, om inte speciella 

omständigheter finns (ex, låga kostnader för lokal, inventarier, personal). Vilket gör att det 

blir svårt att driva dagligvarubutik då det idag inte finns mer än ca 1 000 invånare i 

respektive ort. 

Ett mindre handelsutbud av mest lågpriskaraktär sällanköpsvaror finns också i Rolsberga vid 

på/avfarten från E 22 och Rv 23. 

NIRAS 43 (54)

12 SLUTSATSER/ FRÅGESTÄLLNINGAR OM DETALJHANDELN I HÖÖR 

Slutsatser/ frågeställningar som diskuterats vid workshops: 

För splittrad detaljhandelsstruktur i Höör. 

I princip bra struktur vad gäller dagligvaruhandel (DV). 

Flera utbudspunkter (för många) vad gäller sällanköpsvaruhandel (SV). 

Konsekvenser/möjligheter vid ny vägdragning av väg 23/13. 

Hur ”utnyttja” City Gross för att förstärka sällanköpsvaruhandeln (SV)? 

Hur få en bättre centrumhandel. Lokaler/intressenter/tillgänglighet/miljö? 

Samarbetsformer som utvecklar handeln/servicen. 

Hur ”styra upp” nya handelsetableringar? 

NIRAS 44 (54)

13 EXPANSIONSMÖJLIGHETER I HÖÖR 

Karta 4. Handelsområden i Höör, centrum och externt. 

NIRAS 45 (54)

Efterfrågans (konsumtionens) tillväxt 

Efterfrågan på dagligvaror (DV) i Höör var 430 Mkr år 2008 och fram till år 2013 beräknas 

efterfrågan öka till 470 Mkr, en ökning med 40 Mkr. Sedan fram till år 2018 kan den 

ytterligare öka med 30 Mkr till 500 Mkr. 

Motsvarande efterfrågan för sällanköpsvaror (SV) i Höör var 445 Mkr år 2008. Fram till år 

2013 beräknas efterfrågan öka med 65 Mkr till 510 Mkr. Fram till år 2018 kan den ytterligare 

öka med 65 Mkr till 575 Mkr. 

Ökningarna i efterfrågan beror på ökad befolkning i kommunen, samt ökad konsumtion per 

capita. 

Utveckling detaljhandel, beräkningar 

Höörs kommun 2008 2013 2018 

Befolkning prognos antal inv. ca 0,8% /år 15000 15600 16000 

KU DV 28500kr/cap plus 1 % /år 430 470 500 

SV 29500 kr/cap plus 2 %/år 445 510 575 

Försäljningsindex DV 108 110 110 

SV 42 47 52 

Omsättning DV 462 515 550 

SV 187 240 300 

Tabell 1. Beräkning detaljhandelsutveckling i Höörs kommun, år 2013 och 2018. 

Dagligvaror (DV) 

År 2008 var det ett inflöde från kommunen på 8 % eller ca 32 Mkr. Utvecklingen av 

försäljningsindex framöver beror på kvaliteten i Höör kommuns dagligvaruutbud i jämförelse 

med konkurrerande utbud nära kommunen som kan locka kommuninvånarna till inköp. 

Bra struktur och konkurrensaktiga butiker i kommunen ger möjlighet till fortsatt inflöde av 

dagligvaruhandel. 

Sällanköpsvaruhandel (SV) 

Utflödet av sällanköpshandel från Höörs kommun är stort, 58 % år 2008 eller ca 140 Mkr. 

Mer än hälften av sällanköpshandeln sker således i annan kommun. Både shoppinghandeln 

och volymhandeln har svårigheter att attrahera i tillräcklig utsträckning. Starka utbud i 

pendlingskommuner påverkar möjligheterna att vara tillräckligt stark i utbuden. 

NIRAS 46 (54)

Om den starka dagligvaruhandeln utvecklas ytterligare ger den draghjälp åt 

sällanköpshandeln och då i första hand volymhandeln. 

14 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER FÖR HANDELSOMRÅDEN I HÖÖR 

Centrum 

Karta 5: Handelsområden i Höör. 

Frosta center 

Verksamhetsområde 

Söder 

14.1 Norra Verksamhetsområdet 

Bilema 

I samband med planerna för en ny vägdragning av väg13/23 förtydligas bör planerna för hur 

området kring den nya avfarten ska användas göras klara. Här ges möjligheter till att 

utveckla mer detaljhandel och då i första hand volymhandel. City Gross är en bra magnet för 

att locka ny handel till Höör och detta område. 

När den nya vägdragningen realiseras finns risk att Höör tappar mycket av trafiken som idag 

går genom samhället och som genererar underlag för handel. I värsta fall kommer Höörs 

tätort att passeras och istället blir det Hörby som ges möjligheter till att utveckla mer handel 

i Mellanskåne. Hörby kommer att få ett bra trafikläge i korsningen mellan E22 och väg 13. 

För Höör är det viktigt att tydligt markera den norra infarten till tätorten om kommunen vill 

ha del av den verksamhet som trafiken ger underlag för. Denna del kommer att bli det 

viktigaste ansiktet utåt. 

Troligtvis vill City Gross justera sin etablering så den även i fortsättningen blir väl synlig mot 

korsningen. Detta gör att stora delar av Bilema området kommer att förändras. Här finns 

också möjligheter till betydligt mer handel i planerade verksamhets ytor i området som 

NIRAS 47 (54)

uppstår. Även om en ny vägsträckning kan dröja måste planeringen hållas aktuell så att 

etableringstillfällen inte glider förbi beroende på osäkra förutsättningar. 

14.2 Centrum - Nya Torg - Stationsområdet 

Handel och andra centrumfunktioner har möjligheter att utvecklas mer. Nya Torg kommer 

att byggas om och få ett nytt spännande utseende. Följer sedan fastighetsägare efter och ser 

över sina fastigheter, lokaler, fasadytor och fräschar upp, förnyar kan området här omkring 

utgöra en bra balans för ett bra och attraktivt utbud i centrala Höör. Stationsområdet med 

allt fler pendlare bör tydligt integreras och bilda en ändpunkt för ett stråk i centrum. Idag är 

centrumområdet stort och om möjligt mår området bättre av att koncentreras till vissa delar 

som har naturliga samhörigheter. Den största koncentrationen bör finnas från Mejerigatan 

och Storgatan, norra delen av Nya Torg och vidare mot stationsområdet utgör hjärtat i 

centrum med flest utbudspunkter. 

14.3 Verksamhetsområde Centrum, Frosta Center 

Frosta Center ligger väldigt nära Höörs centrum. Handelsområdena påverkar varandra. 

Etableringar som sker i ena området förändrar förutsättningarna för handeln i det andra 

området. Delar av området behöver förstärkas och fräschas upp. Blandningen av handel och 

lättare industri gör områdets karaktär otydligt och kan klart förbättras med en annan 

uppdelning, handel för sig och lättare industri för sig. 

Området omedelbart väster om järnvägen, har idag ett blandat innehåll och varierad 

karaktär. En stor pendlarparkering genererar trafik till och från området. Detta har gett 

upphov till en viss handelsverksamhet i området. Flera orter/städer har samma problematik 

med en järnväg som skär igenom och delar upp bl.a. Hässleholm, Lund och Eslöv. Järnvägen 

är en stor barriär och det är svårt att få handel och service att fungera på båda sidor. För 

Höör som inte är en så stor tätort är det mycket tveksamt till att handels och serviceutbuden 

räcker till båda sidorna. En koncentration till öster om järnvägen är att föredra. 

Bostadsbyggande i området kan vara ett alternativ. Boende nära pendlarstationen kan vara 

attraktiv för exempelvis yngre som inte har tillgång till bil och snabbt vill röra sig till/från de 

större städerna i sydväst. 

14.4 Södra Verksamhetsområdet 

När väg 23 dras utanför Höör kommer Södra verksamhetsområdet få andra förutsättningar. 

Idag finns det tre bensinstationer längst fram vid stora vägen, troligtvis kommer ett par av 

dessa att söka ny lokalisering. Handeln i området är inte så stor, det finns jämförelsevis få 

utbud lokaliserade här. Troligtvis kommer handelsinslagen inte heller att öka framöver. 

NIRAS 48 (54)

14.5 Kommentar från NIRAS/Nordplan 

En koncentration av detaljhandeln till centrum och ett större externt område kan ge 

bra förutsättning för fortsatt bra dagligvaruhandel och möjligheter till både 

utveckling av shopping i centrum och volymhandel externt. 

En förändring i strukturen tar lång tid, 5-10 år. Men en klar målinriktning ger oftast 

bäst möjligheter. 

Hyresnivåer och investeringsvilja är både pådrivande och hämmande för en 

förändring i strukturen. 

Förändringen av väg 13/23 ger möjligheter till att utveckla volmhandeln med att 

locka fler etableringar till Höör. Men det finns en risk, om inte det görs en tydlig 

knytning mellan Höörs tätort och den nya korsningen, att 

handelsutvecklingsmöjligheterna går kommunen förbi. 

Fler inblandade och engagerade parter i utveckling av centrum ger möjlighet till ett 

bättre resultat 

En gemensam syn på handelns utveckling av olika parter ger bättre förutsättningar 

för behövliga förändringar. 

15 NIRAS/NORDPLANS REKOMMENDATIONER 

Centrum 

Inventera hur mycket lokaler det går att göra om till butiker eller serviceinrättningar. Arbeta 

för att koncentrera handels/serviceutbuden till ett stråk med Storgatan och Mejerigatan som 

utgångspunkter, norra delen av Nya Torg vidare upp mot stationsområdet. Arbeta för att få 

ett engagemang från fastighetsägare och näringsidkare i centrum. Tillsammans med 

kommunen arbeta för profilera centrum. Marknadsföra för att locka entreprenörer som 

finns i kommun idag eller nya som vill starta någon form av verksamhet i centrum. Försöka 

koncentrera möjliga verksamheter hit. 

Inte utveckla centrumaktiviteter till väster om järnvägen. Området kan ge ett bra boende för 

de som frekvent utnyttjar pendlarmöjligheterna till större städer i sydväst, boende för yngre 

som inte har bil i samma utsträckning. Det ger då också ett tillskott av närboende till 

centrums utbud. 

Ett bra och attraktivt centrum är viktigt för att kommunens invånare och besökande ska få 

en positiv bild av Höör. 

Norra verksamhetsområdet 

Den externa handeln koncentreras hit för att ge ett så sammanhängande och innehållsrikt 

utbud som bättre kan konkurrera andra kommuners kommersiella utbud. Här är det lättast 

att utveckla volymhandeln i samband med de förändringar det kan bli när Rv 13/23 får en ny 

NIRAS 49 (54)

sträckning. Ett utbyggt volymhandelsområde här kan också markera den norra infarten till 

Höörs tätort. Här finns utrymme för att expandera med större byggnader då det finns 

tillgång till större markområden. 

Frosta center och väster järnvägen 

En tydligare uppsortering i vad som är handel och vad som är lättare industri ger bättre 

förutsättningar för fortsatt attraktion. Frostavallsvägen är även i fortsättningen motorn till 

området. Områdets inslag av handel bör inte växa ytterligare. 


Handelsutbudet i Södra verksamhetsområdet är begränsat. När väg 23 dras utanför Höörs 

tätort kommer förutsättningarna för området att förändras. Omläggning av Sätoftavägen gör 

att mer trafik kommer att passera genom området, vilket innebär nya förutsättningar. 

Lämplig nivå och storlek 

Höörs kommun har en bra dagligvaruhandelsstruktur. Målsättningen bör vara att behålla och 

inom kommunen ta hand om tillväxten av dagligvaror eller när möjligheter ges ytterligare 

höja attraktionen och öka inflödet något till försäljningsindex 110 %. Det innebär på 5 års 

sikt, fram till år 2013, ytterligare ca 45 mkr i dagligvaruomsättning inom Höörs kommun. 

Detta klaras på befintliga ytor för dagligvaruhandel. 

Målsättningen för sällanköpsvaror är att få fler Höörsbor att handla inom kommunen istället 

för att söka sig till konkurrerande utbud i andra kommuner. Hälften av sällanköpshandeln 

görs inom kommunen eller ca 50 % i försäljningsindex. För att klara detta måste både 

handeln i centrum i första hand shopping förstärkas och volymhandeln i mer externa lägen 

få fler nya aktörer. På 5 år, fram till år 2013, innebär det att tillvarata ca 50 mkr i 

sällanköpsvaruomsättning och ytterligare 60 mkr, år 2013 – 2018. För detta krävs nya ytor 

för handel både i centrum och externt samt effektivisering av befintliga handelsytor. En 

inventering av möjliga handelsytor i centrum bör genomföras. 

16 UTVECKLING AV BEFINTLIG HANDEL OCH FÖRNYELSE 

16.1 Arbetssätt 

För att få engagemang och en bättre bredd på frågor som berör utveckling av handel/service 

och andra aktiviteter i centrum eller hela orten är partsammansatta grupper vanligt i de 

flesta kommuner. Att samverka och samarbeta ger nya möjligheter att stötta och dra nytta 

av ”grannars” framgångar. 

16.2 Samarbetsformer 

Centrumföreningar eller andra samordningsorgan där näringsidkare, fastighetsägare och 

kommun samverkar är de vanligaste samarbetsformerna. En sådan förening kan hjälpa till 

NIRAS 50 (54)

med att marknadsföra, locka nya butiker, förbättra tillgänglighet, skapa trygghet och 

förstärka utbuden i orten eller centrum. Stödja en framtida omflyttning som kan vara till 

fördel för centrum då större lokaler med bra fasadytor kan bli lediga . Nya butikskoncept kan 

etableras, innebärande förnyelse och förstärkning av Höörs centrum. Det kräver dock 

satsning på centrum från alla parter; fastighetsägare, näringsidkare och kommun. Arbetet 

med dessa frågor ger resultat på sikt. 

16.3 Framtagande av handelspolicy 

För att tydligt kommunicera kommunens inriktning för handel och service arbetas en 

handelspolicy fram. Dels görs detta för befintliga aktörer för att de ska veta vad som gäller 

för framtiden och dels för att beskriva för nya butikskoncept som är intresserade av att 

etablera. En beskrivning på hur kommunen ser på detaljhandelns roll i den framtida 

utvecklingen. 

När handelspolicyn arbetas fram bör olika parter delta, förutom kommunen, näringsidkare 

inom handel/service, fastighetsägare och även andra intressenter som påverkas av handels 

framtida utveckling. 

Processen att arbeta fram en handelspolicy är viktig då ofta frågor som behöver diskuteras 

och kräver ställningstagande lyfts fram. Policyn bör inte göras för omfattande utan de 

viktigaste målsättningarna preciseras. Handelspolicyn ligger sedan som underlag då frågor 

inom kommunen med anknytning till handel diskuteras och beslutas. 

NIRAS 51 (54)

17 SAMMANFATTANDE SLUTSATS OCH FÖRSLAG 

Detaljhandelns förutsättningar och utveckling i Höörs kommun. 

Det finns utrymme och möjligheter för både fortsatt utveckling av centrumhandel 

och externhandel i Höör. Den starka strukturen på dagligvaruhandeln används 

som draghjälp för att utveckla sällanköpshandeln. 

En koncentration av handel/service för att stärka de viktigaste utbudspunkterna 

med en tydlig profil är viktig. 

En ny vägsträckning utanför Höörs tätort av väg 23/13 förändrar 

förutsättningarna för handeln. Detta måste arbetas in i planeringen för handelns 

utvecklingsmöjligheter. 

Hitta arbetsformer där ett de olika parterna för näringsidkare, fastighetsägare 

och kommun bättre samverkar. 

Arbeta fram en handelspolicy för att tydliggöra hur kommunen vill att 

detaljhandeln ska utvecklas. 

I första hand arbeta för att utveckla; centrum söder/öster om järnvägen och 

Norra verksamhetsområdet för att skapa bättre konkurrenskraft mot andra 

närliggande utbud. 

Centrum 

Norra 

verksamhetsområdet 

NIRAS 52 (54)

18 UPPDRAGSGRUPP 

Hör gärna av er om ni har frågor eller funderingar avseende rapporten och dess innehåll. 

NIRAS Sweden AB 

Box 5782 

114 87, Stockholm 

Jan Jonasson (Projektledare) 

070-3250385 

jan.jonasson@niras.se 

Thomas Hellström (Huvudansvarig) 

08-5038 4475 

thomas.hellstrom@niras.se 

Janne Sandahl (Back up) 

070-7436378 

janne.sandahl@revsudden.com 

NIRAS 53 (54)

19 BILAGOR 

1. Detaljhandelns utveckling 1956 – 2007. Källa: SCB 

2. Handel i grannkommuner till Höör. Ur Handeln i Sverige 

2009, HUI. 

3. Detaljhandelsstruktur i Höör. 

a. Kommun 

b. Tätort 

4. Handelsområden i Höör idag. 

5. Pendling till och från Höörs kommun. Källa: Höörs kommun 

6. Konkurrerande handel i grannkommuner. 

7. Befolkningsutveckling 2004 – 2009, Höör och Skåne. Källa: SCB 

8. Beräkningar KU för detaljhandel i Höör, 

år 2008 – 2013 – 2018. 

9. Bebyggelseplaner för Höör, Källa: Höörs kommun 

ur Översiktsplan 2002. 

10. Till Rapporten hör också underlag ( PowerPoints ) 

för Workshops den 17 maj och 9 juni. Biläggs inte denna 

rapport. 

NIRAS 54 (54)

Handelsutredning Höörs kommun 

BILAGOR 

1 - 9 

2010-08-08 NIRAS Nordplan Jan Jonasson 1

Bilaga 1.Handelsutredning Höörs kommun 

Detaljhandelns utveckling 

Detaljhandelns försäljning, 1956 - 2007 

(Årsutveckling). Egentlig detaljhandel. 

Förändring från föregående år, i procent. Fasta 

priser. 

2010-08-08 NIRAS Nordplan Jan Jonasson


Ur Handeln i Sverige 2009, HUI 

Kommun Kommun Befolkning Ökning %Inkomst Oms DV Oms SV Trend DV Trend SV Försälj.ind Försälj.ind Not. 

grupp 2008 5 år index 2008 2008 5 år 5 år DV 2008 SV 2008 

4 Höör 15039 3,6 94 462 187 30 -12 108 42 

7 Hässleholm 50006 2,2 90 1220 1231 11 29 86 84 

4 Hörby 14757 3,8 91 362 140 18 34 86 32 

8 Klippan 16336 2,1 89 349 193 25 24 75 40 

4 Eslöv 31123 4,7 95 643 418 6 39 72 46 

4 Kävlinge 28255 8,6 110 1053 1490 40 18 131 179 

4 Svalöv 13184 1,6 91 190 62 15 47 50 16 

3 Kristianstad 77977 3,2 97 2205 2596 16 31 99 113 

3 Lund 107351 5,8 105 2978 3392 20 29 97 107 

Området 

Skåne län 1214758 4,6 98 31914 35939 21 33 92 100 

Riket 9256347 2,7 100 264102 272938 20 31 100 100 

3 



Närbutik 

City Gross 

Ica Supermarket 

Netto 

Coop Konsum 

Lidl 

Ica Nära 

DAGLIGVARUBUTIKER HÖÖR 


Bilaga 4. Handelsutredning Höörs kommun 

Handelsplatser i Höör 

• Nya Torg/Centrum 

• Frosta Center 

• Väster om järnvägen 

• Norra verksamhetsområdet 

• Södra verksamhetsområdet 



PENDLING FRÅN HÖÖR, 2007 

PENDLING TILL HÖÖR, 2007 

TILL Lund 848 

Malmö 842 

Eslöv 659 

Hässleholm 341 

Hörby 338 

Kristianstad 113 

FRÅN Hörby 432 

Eslöv 293 

Hässleholm 245 

Lund 118 

Malmö 100 

Kristianstad 68 

Övriga 750 

Övriga 288 

SUMMA 3891 

SUMMA 1544 

6 







Utveckling detaljhandel, beräkningar 

Höörs kommun 2008 2013 2018 

Befolkning prognos antal inv. ca 0,8% /år 15000 15600 16000 

KU DV 28500kr/cap plus 1 % /år 430 470 500 

SV 29500 kr/cap plus 2 %/år 445 510 575 

Försäljningsindex DV 108 110 110 

SV 42 47 52 

Omsättning DV 462 515 550 

SV 187 240 300 



Bebyggelseplaner ur 

ÖVERSIKTSPLAN 2002 

Höörs kommun

Handelsutredning (2,81 MB) - Höörs kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?