Mötesplatser - Svenska kyrkan
Mötesplatser - Svenska kyrkan
Mötesplatser - Svenska kyrkan
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Mötesplatser</strong><br />
Årsredovisning<br />
2009
Kort om <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg<br />
Nästan 3 000 barn döptes<br />
2009 i Göteborg. Närmare<br />
58 procent av göteborgarna<br />
var medlemmar i <strong>Svenska</strong><br />
<strong>kyrkan</strong> 2<br />
Snabba siffror<br />
Bilden på första sidan: Diakon Thomas Kolandivelu,<br />
Tuve-Säve församling, besöker ett äldreboende där<br />
Britta Spång bor.<br />
2<br />
Så här används kyrkoavgiften<br />
Anslag till andra<br />
organisationer<br />
Guds-<br />
Ekonomisk utjämning tjänster<br />
och musik<br />
Gemensam verksamhet<br />
och stödfunktioner<br />
16,7%<br />
9,1%<br />
Demokrati 1,6%<br />
Kyrkor och<br />
andra byggnader<br />
(exkl kyrkogårdsbyggnader)<br />
4,2%<br />
19,3%<br />
4,6%<br />
Kärn-<br />
Diakoni verksamhet<br />
49,1%<br />
Barn- och ungdomsverksamhet<br />
16,2%<br />
13,2%<br />
15,1%<br />
Vuxen- och<br />
äldreverksamhet<br />
Ung, gammal, liten eller<br />
stor – <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong><br />
angår alla. Här finns<br />
frågor som engagerar<br />
människor! 4<br />
I Gemensam verksamhet och stödfunktioner ingår<br />
bland annat kostnader för församlingsexpeditioner,<br />
informationsverksamhet och IT-funktioner.<br />
3,4%<br />
2009 2008<br />
Antal gudstjänstbesök 870 770 882 056<br />
Antal konfirmerade 1 372 1 315<br />
Antal döpta 2 976 3 172<br />
Tillhörighetsgrad 31/12 57,7 59,7<br />
Antal tillhöriga 31/12 292 994 298 640<br />
Kyrkoavgift, öre per skattekrona 94 94<br />
(inkl begravningsavgift)<br />
Begravningsavgift, öre per skattekrona 13 13<br />
Resultat, tkr 26 488 2 955<br />
(efter finansiella poster)<br />
Tillgångar, tkr 960 181 942 414<br />
Likvida medel, tkr 286 048 280 607<br />
Eget kapital, tkr 770 477 744 063<br />
Soliditet, % 80,2 79,0<br />
Likviditet, % 317 308<br />
Anslag till andra organisationer, tkr 24 601 23 994<br />
Medeltal anställda 978 984<br />
I <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg<br />
arbetar präster,<br />
diakoner och musiker,<br />
men också vaktmästare<br />
och förtroendevalda 8<br />
Snabba siffror<br />
Bilder och illustrationer: sid 1–3, 6–11, 14, 15, 19, 21:<br />
Charlott Emgård, sid 2–4, 32: Martin Schild, sid 7: IKON,<br />
sid 12–13: Fastighetsenheten på kyrkoförvaltningen, sid 3,<br />
18–19: Conny Nylén, sid 3, 34: Annika Hansson<br />
Formgivning: Charlott Emgård
I kyrkovalet har<br />
16-åringar rösträtt.<br />
Om de är medlemmar,<br />
naturligtvis<br />
16<br />
Kyrkobyggnaderna är<br />
viktiga för många, och vi<br />
vill hålla dem tillgängliga<br />
och i gott skick.<br />
12<br />
Vildsvin besökte<br />
kyrkogårdarna under<br />
2009, men även 700<br />
delegater i en stor<br />
kongress 18<br />
<strong>Mötesplatser</strong> – dialogplatser<br />
Denna årsredovisning presenterar ekonomin under<br />
2009 för <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg. De närmaste<br />
åren har <strong>kyrkan</strong> anledning att räkna med minskande<br />
inkomster. Det tror jag blir av godo. Kyrkan tvingas<br />
prioritera, det vill säga inte bara fortsätta som förut<br />
utan tänka efter vad som är viktigast.<br />
Temat för denna årsredovisning är, vid sidan om<br />
ekonomin, mötesplatser. Det finns många slags mötesplatser.<br />
Längs småvägar i skogen står ibland ett<br />
vägmärke med ett M, där vägen är lite bredare, så att<br />
man kan mötas. Bilar möts där, och vi höjer kanske<br />
handen till hälsning och tack, när vi passerar, men<br />
mer blir det inte. Kommersiella köpcentra kallar sig<br />
ibland mötesplatser. Där minglar vi måhända, men<br />
framför allt vill många mångla, prångla ut varor<br />
och tjänster.<br />
Hurdan mötesplats vill <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg<br />
vara?<br />
Fastän en stor del av denna skrift<br />
innehåller uppgifter om <strong>kyrkan</strong>s ekonomi,<br />
är <strong>kyrkan</strong> inte en kommersiell<br />
aktör. Kyrkan säljer inte varor, tjänster<br />
eller idéer. Kyrkans inkomster består<br />
huvudsakligen av den kyrkoavgift<br />
som alla medlemmar betalar. Dessa<br />
inkomster använder <strong>kyrkan</strong> till att<br />
ordna möten, möten med Gud, möten<br />
oss människor emellan.<br />
Behövs det verkligen en kyrka för<br />
40 000<br />
30 000<br />
Nedgången i samhällsekonomin<br />
märks även i<br />
20 000<br />
<strong>kyrkan</strong>s ekonomi, men<br />
kommer att märkas<br />
10 000<br />
ännu mer om ett år<br />
20<br />
Kyrkonämnden är <strong>Svenska</strong><br />
<strong>kyrkan</strong> i Göteborgs styrelse<br />
och har tolv ledamöter<br />
32<br />
Karta över <strong>Svenska</strong><br />
<strong>kyrkan</strong> i Göteborg<br />
0<br />
2005 2006 2007 2008 2009<br />
Resultat efter finansiella investeringar/ Årets resultat<br />
Verksamhetens resultat<br />
34<br />
Adresser 35<br />
att vi ska kunna möta Gud? Kan man inte lika gärna<br />
möta Gud på andra sätt, till exempel genom att<br />
vistas i naturen eller lyssna på musik? Jo, man kan<br />
möta Gud överallt, men ibland kan det vara lättare<br />
att uppfatta Guds närvaro, när man är flera tillsammans.<br />
När två eller tre är samlade i mitt namn, är<br />
jag mitt ibland er, säger Jesus. Det är som med så<br />
mycket annat, till exempel med fotbollsmatcher. Det<br />
blir roligare när man är många.<br />
Med vilka ord ska vi beskriva vad som händer vid<br />
de kyrkliga mötena? Vi tackar och lovsjunger Gud.<br />
Man kan säga att vi hejar på den Gud, som kämpar<br />
mot allt ont och håller oss i sin hand.<br />
Vad hoppas vi ska hända, när människor möts i<br />
<strong>kyrkan</strong>? Gudsmöten, naturligtvis, men jag hoppas<br />
också, att kyrkorna i Göteborg ska vara dialogplatser,<br />
platser där vi möts trots att vi tänker och talar<br />
lite olika. Dialog är för mig samtal mellan jämställda:<br />
Ser du vad jag ser? Hur uppfattar du<br />
det som händer? Vi lär av varandra.<br />
Man lär, så länge man har elever.<br />
Bob Hope, den amerikanske komikern,<br />
blev en gång tillfrågad, hur han<br />
ville ha sin begravning. Han svarade:<br />
Överraska mig!<br />
Vid vår begravning kommer vi nog<br />
alla att bli överraskade.<br />
Bo Hanson<br />
Kyrkonämndens ordförande<br />
3
Medlemmarna bär <strong>kyrkan</strong><br />
I <strong>kyrkan</strong> möts det jordiska och det<br />
himmelska. I både vardag och fest i<br />
<strong>kyrkan</strong> finns stråk av det eviga och<br />
det heliga. Samtidigt finns en öppenhet<br />
för det moderna livets villkor. I<br />
gudstjänster och aktiviteter, oavsett<br />
om formerna är traditionella eller<br />
nyskapande, möter människor varandra<br />
och Gud. Tillsammans blir<br />
man en kyrka – byggnaden är ingen<br />
kyrka utan människorna i den.<br />
Samma kyrkoavgift för alla<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> bärs av sina medlemmar.<br />
Genom medlemmarnas ideella<br />
engagemang i <strong>kyrkan</strong> och deras<br />
kyrkoavgifter kan <strong>kyrkan</strong> fortsätta<br />
att existera och spela en viktig roll i<br />
många människors liv. Den som är<br />
döpt i någon kristen kyrka kan bli<br />
medlem i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>, den som<br />
inte är döpt tidigare döps och blir<br />
då medlem.<br />
Oavsett var i Göteborg en medlem<br />
bor betalar han eller hon samma<br />
kyrkoavgift. För 2009 var den 94<br />
öre per beskattningsbar hundralapp,<br />
inklusive begravningsavgift på 13<br />
öre. Pengarna fördelas bland församlingarna<br />
i Göteborg så att <strong>kyrkan</strong><br />
kan finnas även i de områden där<br />
medlemsantalet är lågt.<br />
Extra pengar till utsatta<br />
Solidaritet mellan församlingar<br />
med goda förutsättningar och dem<br />
med sämre var motivet till att man<br />
redan 1883 började arbeta tillsammans<br />
i formen av en ekonomisk samfällighet.<br />
Samarbetet har utvidgats<br />
genom åren och solidariteten finns<br />
kvar. I de sex stadsdelar i Göteborg<br />
som har högst ohäl-<br />
Anslag till andra<br />
organisationer<br />
4<br />
4,2%<br />
sotal satsar <strong>Svenska</strong><br />
<strong>kyrkan</strong> i Göteborg extra pengar för att<br />
stärka <strong>kyrkan</strong>s arbete i stadsdelarna.<br />
De fem största anslagen till andra organisationer:<br />
Tkr 2009 2008<br />
Göteborgs kyrkliga stadsmission 13 510 13 120<br />
Kyrkans jourtjänst 4 986 4 873<br />
Kyrkans familjerådgivning 2 379 2 341<br />
S:t Lukas i Göteborg 1 731 1 681<br />
Sjömans<strong>kyrkan</strong> i Göteborg 1 003 974<br />
I dopet blir barnet en del av den kristna <strong>kyrkan</strong> och vandringen på trons och livets väg<br />
börjar.<br />
Sjömans<strong>kyrkan</strong> i Göteborg<br />
S:t Lukas i Göteborg<br />
Övriga<br />
4,1 öre av kyrkoavgiften på 81 öre per beskattningsbar<br />
hundralapp ges vidare till andra organisationer. Fördelningen<br />
ser ut så här:<br />
0,3 öre<br />
Kyrkans familjerådgivning<br />
0,4 öre<br />
0,2 öre<br />
Kyrkans<br />
jourtjänst<br />
0,8 öre<br />
0,2 öre<br />
Göteborgs<br />
kyrkliga<br />
stadsmission<br />
2,2 öre
I dopet börjar vandringen<br />
”Låt barnen komma hit till mig”, säger Jesus när hans<br />
lärjungar försöker mota bort de små. ”Guds rike tillhör<br />
sådana som de”.<br />
Dopet är en rit där barnet blir en del av den kristna<br />
<strong>kyrkan</strong> och en tradition där släkt och familj samlas för att<br />
glädjas åt den nya familjemedlemmen. Under dopet ber<br />
prästen Gud hjälpa dopbarnet att leva i sitt dop dag för<br />
dag, föräldrar och faddrar får i uppgift att vara förebilder<br />
och förebedjare och tillsammans med församlingen leda<br />
barnet på trons väg genom livet.<br />
Barnkörerna bidrar med sång och glädje<br />
Ett sätt att göra det är att ta med barnet till de aktiviteter<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg har. Det kan vara öppna<br />
förskolor, förskolor eller andra barngrupper där barnet<br />
får en möjlighet att veta mer om sitt dop och den kristna<br />
tron. I alla församlingar i Göteborg finns aktiviteter för<br />
barn i olika åldrar. Hur de ser ut varierar mycket, men ofta<br />
finns en barnkör i församlingen. Barnkörerna medverkar<br />
Engagemang och solidaritet<br />
I tonåren blir många stora frågor aktuella. Duger jag? Vad<br />
är meningen med livet? Vad händer efter döden? Vem är<br />
jag och vad vill jag med mitt liv? Finns Gud? Varför finns<br />
det ondska i världen?<br />
Under konfirmationstiden i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> får ungdomarna<br />
möjlighet att dyka ner i frågorna och diskutera<br />
dem med varandra och med vuxna. Målet är att ge alla en<br />
chans att ta ställning till den kristna tron. Det är vanligast<br />
att man konfirmeras när man är 14–15 år, men det går att<br />
få konfirmandundervisning även som vuxen.<br />
Nedåtgående trend bruten<br />
Under 2009 konfirmerades 1 372 personer vilket var<br />
25,5 procent av 15-åringarna. 2008 var de siffrorna 1 315<br />
personer, vilket var 24,5 procent och 2007 konfirmerades<br />
25,9 procent av 15-åringarna (1 387 personer). Det innebär<br />
att andelen 15-åringar som väljer att konfirmeras ser<br />
ut att ha stabiliserats och till och med ökat lite. Tidigare<br />
har man kunnat se en tydlig minskning.<br />
En del ungdomar väljer att engagera sig som ledare för<br />
nästa kull konfirmander, andra fortsätter i ungdomsgrupper<br />
och -körer och några engagerar sig på andra sätt i sin<br />
församling.<br />
Alla medlemmar i <strong>Svenska</strong> kyr-<br />
kan som fyllt 16 år har också<br />
rösträtt i kyrkovalet och kan på det<br />
sättet påverka vilka som ska fatta<br />
viktiga beslut i <strong>kyrkan</strong> de närmaste<br />
åren.<br />
Kyrkans ungdomsmottagning (KUM)<br />
... finns på Götabergsgatan 28 och kan nås<br />
på telefonnummer 031–755 37 50<br />
regelbundet i gudstjänsterna och ger ett viktigt bidrag<br />
till församlingslivet. De gudstjänster barnen medverkar i<br />
brukar också vara anpassade till barn och familjer. I en<br />
del församlingar finns söndagsskolor under de vanliga<br />
söndagsgudstjänsterna.<br />
Många olika aktiviteter för barn<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>s förskolor har en kristen profil och<br />
följer samma läroplan för förskolor som kommunala<br />
förskolor gör. Flera församlingar i Göteborg har egna<br />
förskolor, en del har enskild kö, till andra står man i den<br />
kommunala kön.<br />
Det är omöjligt att räkna upp alla de olika grupper i<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg som riktar sig till barn, det<br />
finns allt från spädbarnsmassage och babysång till läxläsningshjälp<br />
för mellanstadiebarn. Det mesta finns samlat<br />
på församlingarnas hemsidor som alla är tillgängliga<br />
genom den gemensamma portalen www.svenska<strong>kyrkan</strong>.<br />
se/goteborg<br />
Barn- och ungdomsverksamhet<br />
15,1%<br />
3,4%<br />
På många skolor finns <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg närvarande<br />
genom präster eller andra medarbetare. De finns<br />
bland annat tillgängliga för samtal i uppehållsrum och är<br />
också en extra resurs vid kriser. <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg<br />
ger också stöd till Göteborg kyrkliga stadsmission som<br />
driver en ungdomsmottagning där det finns möjlighet att<br />
få samtala enskilt med någon om de frågor som känns<br />
angelägna.<br />
På många håll i Göteborg finns gudstjänster som tilltalar<br />
ungdomar och det finns ofta möjlighet att engagera<br />
sig i till exempel de internationella frågorna.<br />
Engagemang i internationella frågor<br />
Solidariteten med de utsatta sträcker sig över hela<br />
världen. Genom Hela världen, <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>s internationella<br />
arbete, stödjer <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> projekt som hjälper<br />
människor i andra delar av världen till en drägligare<br />
tillvaro. Det kan handla om att borra brunnar, delta i<br />
hjälparbetet efter en katastrof eller att vara en del av den<br />
lokala kampen mot hiv/aids. En del av arbetet är opinionsbildning<br />
för att skapa en rättvisare värld.<br />
Lokalt finns möjlighet att hjälpa till med att samla in<br />
till projekten, kanske baka bröd till försäljningar, ordna<br />
en modevisning där kläderna<br />
sedan säljs eller stå med insamlingsbössor.<br />
Bara fantasin sätter gränserna.<br />
5
En mötesplats där livets<br />
högtider och sorger ryms<br />
Mitt i vuxenlivets alla måsten och stressfaktorer, glädjeämnen<br />
och vardagslunk finns ett behov av reflektion<br />
och stillhet. En längtan efter något mer, något större än<br />
det egna jaget. <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> vill vara en plats<br />
för eftertanke. En plats att möta Gud på, men<br />
också en mötesplats mellan människor. Kyrkans<br />
gudstjänster är öppna för alla och många kyrkor<br />
är också öppna under dagen för den som vill gå<br />
in och tillbringa en stund i stillhet.<br />
För den som hellre vill diskutera livets villkor<br />
anordnas på flera håll temakvällar där olika ämnen<br />
tas upp i föreläsningar och diskussioner.<br />
Kyrkoval 20 september 2009<br />
Aktiva medlemmar är en förutsättning för <strong>Svenska</strong><br />
<strong>kyrkan</strong> och det finns många olika sätt att engagera sig<br />
på. Varje församling har ett kyrkoråd eller ett kyrkofullmäktige<br />
som väljs demokratiskt vid kyrkovalet vart fjärde<br />
år. Det senaste kyrkovalet hölls den 20 september 2009.<br />
Det finns också möjlighet att jobba ideellt i olika grupper<br />
eller med praktiska uppgifter.<br />
6<br />
4,6%<br />
Vuxen- och<br />
äldreverksamhet<br />
Medlemskapet i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> är också ett sätt att<br />
visa solidaritet på. På lokalplanet visar sig solidariteten<br />
genom att pengarna fördelas så att <strong>kyrkan</strong> kan finnas även<br />
där medlemmarna är få. Dessutom får Göteborgs kyrkliga<br />
Stadsmission anslag från <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg. Pengarna<br />
går bland annat till sängplatser för hemlösa. Global<br />
solidaritet präglar också den lokala församlingen. <strong>Svenska</strong><br />
<strong>kyrkan</strong>s internationella arbete Hela världen arbetar tillsammans<br />
med lokala organisationer i andra länder med projekt<br />
för att förbättra livsvillkoren. I Göteborg samlades 2009<br />
in drygt 520 000 kronor till Hela världen.<br />
För både lycka och motgång<br />
Men det finns också en annan global aspekt. <strong>Svenska</strong><br />
<strong>kyrkan</strong> i utlandet har utlandsförsamlingar i många olika<br />
länder. Ofta blir <strong>kyrkan</strong> en träffpunkt för utlandssvenskar,<br />
en hjälpande hand för behövande resenärer eller en annorlunda<br />
vigselplats.<br />
År 2009 gifte sig 1 084 par i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg.<br />
Det är något färre än 2008, men de senaste fem<br />
åren har antalet vigda par legat på ungefär samma nivå.<br />
Vart fjärde år väljer medlemmarna vilka som ska styra <strong>kyrkan</strong>. I september 2009 hölls det senaste kyrkovalet. Rösträtt har man<br />
från 16 års ålder.
Vatten är en förutsättning för liv. Därför har insamlingen före påsk<br />
fokuserat på tillgången till vatten.<br />
Att leva tillsammans är inte alltid lätt, och <strong>kyrkan</strong> vill inte<br />
bara vara med vid vigseln när det är fest och lycka. Till Kyrkans<br />
familjerådgivning är alla välkomna med sina relationer. Där<br />
finns möjligheten att tillsammans med en familjeterapeut tala<br />
om sina svårigheter och försöka hitta ett sätt att gå vidare.<br />
Hos <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg går det också alltid att nå<br />
någon för samtal. Dagtid finns församlingarnas personal tillgänglig,<br />
till exempel präster och diakoner,<br />
och på kvällar och nätter kan man ringa<br />
Kyrkans jourtjänst eller jourhavande<br />
präst. <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg finns<br />
också närvarande på sjukhus, i häktet, på<br />
Skogomeanstalten och inom psykiatrin.<br />
Kyrkan är också en bärare av kultur.<br />
Kyrkomusiken är en levande del av detta<br />
och det ges många konserter runt om i<br />
staden. De flesta är gratis. De traditioner<br />
som finns kring dop, konfirmation, vigsel<br />
och begravning är också en del av det<br />
svenska kulturarvet, liksom kyrkobyggnaderna<br />
själva och konstföremålen i dem.<br />
Kyrkans<br />
Jourtjänst<br />
... kan nås<br />
på telefonnummer<br />
031–800 650<br />
Gudstjänster<br />
och musik<br />
16,2%<br />
Lundby församling anordnar bussresor<br />
med okänt mål under sommaren.<br />
Det är ett sätt att hjälpa<br />
äldre ur isolering och ensamhet.<br />
Verksamhetssiffror 2009 2008 2007 2006 2005<br />
Antal döpta 2 976 3 172 3 189 3 349 3 281<br />
Antal konfirmerade 1 372 1 315 1 387 1 577 1 493<br />
Antal vigslar 1 084 1 121 1 202 1 291 1 280<br />
Antal begravningar 3 102 3 279 3 218 3 454 3 611<br />
Antal kyrkliga handlingar 8 534 8 897 8 996 9 671 9 665<br />
Gudstjänstbesök 1) 870 770 882 056 857 525 896 067 888 133<br />
1) Totala antalet gudstjänstbesök vid huvud- och övriga gudstjänster samt kyrkliga handlingar.<br />
Gå vidare<br />
tillsammans<br />
med andra<br />
Hos de flesta människor finns en längtan efter gemenskap<br />
och sammanhang. I dag blir många äldre alltmer<br />
isolerade och även på äldreboenden är det svårt<br />
för personalen att hinna med det personliga mötet.<br />
För många präglas de sista åren av livet av ensamhet,<br />
särskilt för den som förlorat sin livskamrat.<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg arbetar på många sätt<br />
för att bryta isolering och hjälpa människor i sorg att<br />
gå vidare. På dagtid finns många aktiviteter där den<br />
som vill kan bli en del av ett större sammanhang.<br />
Kring lunch- eller fikabord samlas man och<br />
samtalar, det finns grupper för sorgebearbetning<br />
och många församlingar har<br />
anställda/frivilliga som besöker<br />
äldre i hemmen och på äldreboenden.<br />
Arbetskretsarna, där oftast kvinnor handarbetar<br />
tillsammans, är en gemenskapsform<br />
med många år på nacken. Genom åren har<br />
stora summor samlats in till Lutherhjälpen<br />
och SKM (som tillsammans fått det nya namnet<br />
Hela Världen), den lokala <strong>kyrkan</strong>s inredning<br />
eller andra ändamål genom försäljning<br />
av det som producerats i arbetskretsarna.<br />
Formen finns kvar i många församlingar i<br />
Göteborg.<br />
En ständig inbjudan till gemenskap med<br />
andra och med Gud står gudstjänsterna för.<br />
Morgonmässor, lunchandakter, söndagsgudstjänster,<br />
kvällsmässor och aftonböner –<br />
oavsett veckodag finns ofta flera gudstjänster<br />
Diakoni<br />
13,2%<br />
att välja på. Genom att vara en del av den<br />
kristna <strong>kyrkan</strong> finns vi också i ett historiskt<br />
och andligt sammanhang, ett sammanhang<br />
där hoppet om ett evigt liv får bära även i<br />
tider av ensamhet och motgång.<br />
7
Personal<br />
Rätt person på rätt plats och<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg ska vara en attraktiv arbetsplats<br />
där rätt person med rätt kompetens finns på rätt<br />
plats och där de anställda upplever att arbetsklimatet är<br />
gott. Så kan man sammanfatta hur personalenheten på<br />
kyrkoförvaltningen ser på sitt arbetsområde. Varje församling<br />
råder själv över både arbetsmiljö, rekryteringar<br />
och kompetensutveckling, men erbjuds verktyg för att<br />
kunna göra ett bra jobb.<br />
En attraktiv arbetsplats innebär en god arbetsmiljö,<br />
både fysiskt och psykosocialt, men också bland annat<br />
kompetensutveckling, bra ledarskap, friskvård och utveckling<br />
av arbetsuppgifter och arbetssätt.<br />
För att underlätta ett systematiskt arbete med arbetsmiljön<br />
finns en pärm där allt material är samlat och som<br />
ger en överblick över arbetsmiljöfrågorna. Där finns<br />
dokument och checklistor både för den fysiska och den<br />
psykosociala arbetsmiljön och en grundtanke är att alla<br />
på arbetsplatsen ska känna ansvar för den gemensamma<br />
arbetsmiljön. På arbetsmiljöronderna som genomförs två<br />
gånger per år lyfts aktuella frågor upp och den lokala<br />
arbetsmiljön diskuteras. Fokusområden för arbetsmiljöarbetet<br />
2009 var stress- och konflikthantering.<br />
Arbetsmiljökommittén har också hand om mångfalds-<br />
och jämställdhetsfrågor. När det gäller till exempel kyrkoherdetjänster<br />
har jämställdhetsmålet på en fördelning<br />
Inom <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> finns fyra yrken som har en särskild, kyrklig utbildning, men<br />
präster, diakoner, församlingspedagoger och kyrkomusiker har fler arbetskamrater.<br />
Dessutom finns många som ger av sin fritid för att leda grupper eller vara förtroendevalda<br />
i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>. På detta och nästa uppslag berättar fem anställda och<br />
en förtroendevald hur deras uppdrag i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg ser ut.<br />
Präst: Bengt Olsson<br />
Redan som ung ville Bengt Olsson bli präst. Han minns<br />
att han ställde existentiella frågor som liten grabb. Men<br />
när han som 25-åring skulle skaffa sig ett yrke valde han<br />
att läsa till sjuksköterska.<br />
– Jag kände mig för omogen för att läsa till präst. Jag<br />
trodde inte att jag skulle passa, säger han.<br />
Sjukskötersketiden har format honom som människa,<br />
men han tycker också att det var fantastiskt att kunna<br />
ändra inriktning i livet och börja läsa till präst. För 15<br />
år sedan prästvigdes han och nu är han tf kyrkoherde i<br />
Oscar Fredriks församling.<br />
– Kyrkoherdejobbet innehåller mycket problemlösning<br />
och det är roligt, säger Bengt Olsson. Det är ett administrativt<br />
jobb, men jag är fortfarande präst.<br />
Det innebär till exempel att han delar på de gudstjänster<br />
och kyrkliga handlingar som församlingen har med<br />
de andra två prästerna i församlingen. Tidigare har han<br />
jobbat som komminister i samma församling, och det var<br />
inga problem att bli chef för sina kolleger.<br />
– Jag tycker om att jobba med organisationen, se möjligheter<br />
och ge ansvar, säger han. Det var roligt att byta<br />
8<br />
mellan könen på 40/60 procent länge varit avlägset. I<br />
nuläget är 10 av 29 kyrkoherdar kvinnor, vilket innebär<br />
34 procent. På kyrkogårdarna arbetar man aktivt med<br />
att rekrytera kvinnor och personer med annan etnisk<br />
bakgrund än den svenska.<br />
För att mäta arbetsklimatet på de olika arbetsplatserna<br />
erbjuds alla enheter att delta i en enkätundersökning<br />
– Akka (arbetsklimat i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>). Första undersökningen<br />
genomfördes 2006 och under 2007, 2008 och<br />
2009 upprepades den. Totalt har 34 församlingar (av de<br />
tidigare 37) deltagit i Akka. Kyrkogårdsförvaltningen och<br />
kyrkoförvaltningen har deltagit alla fyra åren.<br />
Resultatet visar bland annat att många i organisationen<br />
upplever att negativ stress och konflikter påverkar deras<br />
arbete. Dessa två områden har legat i fokus i utbildningar<br />
och arbetsmiljöarbete under 2009. Ledarskaps- och arbetslagsfrågor<br />
har lyfts upp i utbildningar som anordnats<br />
i samarbete med Göteborgs stift. I arbetsledarprogrammet<br />
ingår ämnen som coachning, samtal-kommunikationkonflikt,<br />
arbetsmiljö, arbetsrätt, strategisk kompetensförsörjning-rekrytering<br />
och medarbetarskap-grupprocesser.<br />
För 2010 fokuseras arbetsmiljöarbetet och utbildningar<br />
på mångfald och Hot och våld.<br />
Varje år genomförs ett antal utbildningar som erbjuds<br />
alla anställda i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg. Några av<br />
Möt några av<br />
Samtal är Bengt Olssons forum. Både med sina medarbetare,<br />
församlingsbor och samarbetspartners.<br />
Daniel Nordlund, vaktmästare, Bengt Olsson, kyrkoherde, Doris<br />
Andrén, pedagog och UllaCarin Olausson, kyrkoskrivare.<br />
arbetsuppgifter.<br />
Någonting han tycker kan vara svårt är utvecklingssamtalen<br />
med medarbetarna.<br />
– Vissa saker är svåra att säga till andra, säger han.<br />
Det är också svårt att tackla <strong>kyrkan</strong>s krympande ekonomi<br />
och vad det kommer att innebära för Oscar Fredrik.
ett bra arbetsklimat<br />
utbildningarna 2009 var stressreducerande<br />
ledarskap, gruppdynamik,<br />
konflikthantering och medarbetarskap,<br />
Kom-i-form samt ett antal datautbildningar,<br />
både grundläggande och<br />
fortsättningskurser.<br />
Sjukfrånvaron för 2009 låg på 3,3<br />
procent av den ordinarie arbetstiden.<br />
För år 2008 var siffran 3,7 procent.<br />
Långtidssjukfrånvaron har också<br />
sjunkit från cirka 45 procent av den<br />
totala sjukfrånvaron till ungefär 38<br />
procent. Den viktigaste insatsen är det<br />
förebyggande arbetet, och målet är att<br />
sänka långtidssjukfrånvaron ytterligare.<br />
Friskvård är ett sätt att jobba förebyggande. Under<br />
2009 anordnades temafrukostar med fokus stresshantering.<br />
På kyrkogårdsförvaltningen fortsatte man liksom<br />
under 2008 att under tre månader erbjuda möjligheten<br />
att motionera tre timmar i veckan på arbetstid. Ett av villkoren<br />
var att motionen skulle genomföras i grupp, för att<br />
även de sociala banden skulle stärkas. Friskvårdsbidraget<br />
är ytterligare ett sätt att stimulera till regelbunden motion.<br />
345 personer tog ut sitt friskvårdsbidrag på 1 000<br />
kronor under 2009.<br />
– Här känner jag mig ensam och skulle behöva någon<br />
att bolla med. Är den enda vägen att säga upp folk?,<br />
undrar han. Vilken roll kan frivilligarbetare få i framtidens<br />
kyrka?<br />
Men trots detta är ändå den genomgående känslan<br />
inför jobbet glädje.<br />
– Det känns bra att få vara med och göra något – då<br />
är man engagerad.<br />
– Att få vara med i processen att lära andra något – eller<br />
ta fram det som finns i dem – det är något speciellt.<br />
Orden är Gull-Marie Mares, församlingspedagog i<br />
Älvsborgs församling. Hon valde yrket för att hon ville<br />
jobba med människor och möta dem.<br />
– Jag känner att jag har något att ge, både inåt i organisationen<br />
och utåt genom att förmedla den kristna<br />
tron, säger hon.<br />
Vilka åldersgrupper hon jobbar med har varierat, men<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
580<br />
Församling Kyrkogårdsförvaltning<br />
27 21<br />
Kyrkoförvaltning<br />
Personalen i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg<br />
uppmuntras att komma med<br />
förslag till förbättringar och utveckling<br />
av arbetet genom förslagsverksamheten.<br />
De goda förslagen belönas och<br />
om förslaget innebär en förbättring<br />
för organisationen får förslagsställaren<br />
en ersättning som beror på hur stor<br />
besparingen är och hur många som<br />
berörs av förslaget.<br />
Rätt person med rätt kompetens på<br />
rätt plats handlar, förutom att erbjuda<br />
kompetensutveckling för den personal<br />
som redan är anställd, mycket om<br />
lyckade rekryteringar. För rekrytering finns en resurs på<br />
kyrkoförvaltningen som både kan hjälpa till att formulera<br />
platsannonser och vara ett stöd under rekryteringsprocessen.<br />
Det kan handla om att tänka strategiskt kring den<br />
tjänst som är vakant eller att hjälpa till med urvalet och<br />
att vara med vid intervjuer.<br />
dem som arbetar i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg<br />
Församlings pedagog:<br />
Gull-Marie Mare<br />
Könsfördelning 2009<br />
398<br />
46<br />
Kvinnor<br />
Män<br />
113<br />
just nu är det vuxna.<br />
Tillsammans med<br />
andra i arbetslaget<br />
ska hon strukturera<br />
vuxenarbetet och<br />
hitta en röd tråd i det<br />
som görs. Men hon<br />
jobbar också med<br />
konkreta aktiviteter,<br />
som Liv i balanseftermiddagar.<br />
– Vi pratar om något<br />
aktuellt ämne,<br />
men ger det en biblisk<br />
prägel, äter tillsammans<br />
och mediterar,<br />
säger Gull-Marie Mare.<br />
Läs mer i not 7 på sidan 29–30 !<br />
Gull-Marie Mare har stor frihet<br />
att påverka hur hennes arbete<br />
ser ut, och det trivs hon med.<br />
Att få prata om det väsentliga i livet är en rolig del av<br />
jobbet, men också att hon får lov att vara en idéspruta<br />
och se möjligheterna.<br />
– Vi fokuserar mycket på församlingens styrkor nu<br />
inför strukturförändringen. Det är spännande att få se<br />
möjligheterna med den, säger hon.<br />
9<br />
Personal<br />
Texten fortsätter på nästa sida
Personal<br />
Möt några av dem som arbetar i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong><br />
Men möjligheter kan ibland kännas som krav.<br />
– Jag har fått forma min tjänst mycket själv, utifrån<br />
den inriktning den har, säger Gull-Marie Mare. Ibland<br />
känns det motigt när jag känner press på mig att komma<br />
med något nytt, men i grunden är det väldigt förmånligt<br />
att få jobba så.<br />
Gunnel Claesson är diakon i Hjällbo. Hon jobbar bland annat med språkträning.<br />
”Brist på svenska språket är den största resursbristen här”, säger hon.<br />
Diakon: Gunnel<br />
Claesson<br />
Efter 25 år som ämneslärare på högstadiet sadlade Gunnel<br />
Claesson om till diakon. Ändå säger hon att det inte finns<br />
något som är så kul som att vara lärare.<br />
– Jag har alltid stormtrivts, säger hon, men för att vara<br />
en bra lärare måste man vara 100 procent engagerad hela<br />
tiden. Under långa perioder jobbade jag betydligt mer än<br />
45 timmar i veckan och började fundera på hur länge<br />
jag skulle orka.<br />
Kallelsen har inte handlat så mycket om yrkesval, utan<br />
om att leva ett öppet liv och följa Jesus oavsett om hon<br />
är lärare eller diakon.<br />
– Jag försöker jobba mycket i grupper, för att det händer<br />
så mycket då, säger Gunnel Claesson. Deltagarna kan<br />
stödja varandra och det är så jag vill jobba.<br />
Hennes tanke är att diakonens uppdrag är att leda<br />
och organisera det diakonala arbetet som sedan hela<br />
församlingen utför.<br />
– Vi är alla diakoner. I forn<strong>kyrkan</strong> upptäckte man tidigt<br />
behovet av att organisera det diakonala arbetet, säger hon,<br />
och så fick några det specifika uppdraget. Men diakoni<br />
är allas ansvar.<br />
Angereds församling, där Gunnel Claesson jobbar, har<br />
! Läs mer på sidan 18<br />
10<br />
också bestämt sig för att inte hålla på att dela ut småsummor<br />
till dem som söker <strong>kyrkan</strong>s hjälp. De två hundralapparna<br />
känns kanske bra i stunden för båda parter, men<br />
de förändrar ingenting.<br />
– Vi ser att det sättet att jobba riskerar att böja folk och<br />
göra dem mer till offer, så i stället jobbar vi med samtal<br />
där man försöker hitta lösningar utifrån<br />
den egna kraften. Från <strong>kyrkan</strong> ska människor<br />
kunna gå med rak rygg.<br />
Det arbetssättet har hon med sig från<br />
arbetet med ungdomar och hon vet att<br />
människor växer med uppgiften om någon<br />
tror på en.<br />
Organist:<br />
Rolf-Åke Fält<br />
Rolf-Åke Fält spelade piano för organisten<br />
i <strong>kyrkan</strong> som ung. Så bytte han pianolärare<br />
och organisten föreslog att han skulle börja<br />
ta orgellektioner för honom i stället.<br />
– Då blev det orgel i <strong>kyrkan</strong> och sen var<br />
jag fast, säger Rolf-Åke Fält.<br />
Under gymnasietiden gick han sommarkurser<br />
och sommaren efter att han tagit<br />
studenten tog han även kantorsexamen.<br />
Sedan följde vikariat som skolkantor och musikhögskola<br />
i Malmö.<br />
– Jag sökte på vinst och förlust och kom in! Då var jag<br />
20 år gammal, säger han.<br />
Musiken är naturligtvis den största beståndsdelen i jobbet<br />
som organist i Carl Johans församling, Rolf-Åke Fält<br />
kan ibland spela på upp till fyra begravningar i veckan,<br />
men möten och samtal är också en viktig del.<br />
– Jag vill inte vara en musikmaskin, säger han, så jag<br />
vill gärna föra en dialog i samband med dop, vigslar och<br />
Rolf-Åke Fält trivs som bäst i sitt jobb när han känner att det<br />
finns ett engagemang, en värme och hjärta i det man gör. Att<br />
alla i arbetslaget jobbar för samma sak är viktigt.
i Göteborg<br />
begravningar. Känner jag att det är läge kan jag föreslå<br />
musikstycken.<br />
Han är även en del av teamet som jobbar med konfirmander<br />
i församlingen och förväntas också öva för<br />
egen del.<br />
– Jag jobbar med både tradition och förnyelse när det<br />
gäller vad jag spelar, säger Rolf-Åke Fält, både för min<br />
egen skull och för lyssnarnas.<br />
Om det finns någon musikalisk profil i församlingen<br />
är det nog att man sällan eller aldrig har några renodlade<br />
konserter utan att musikverksamheten är integrerad i<br />
gudstjänsterna.<br />
– Vi jobbar med att hålla en stor bredd stilmässigt och<br />
vi värnar den levande musiken, säger Rolf-Åke Fält.<br />
Arbetet som kyrkomusiker innebär jobb under många<br />
kvällar och helger, men det är inte det som han upplever<br />
som tungt.<br />
– Att spela på en begravning när någon ung gått bort<br />
eller där den döde tagit livet av sig, det är tungt och svårt,<br />
men samtidigt engagerande.<br />
Vaktmästare:<br />
Marie Rodin<br />
– Kan du trolla med knäna?,<br />
borde vara den första frågan<br />
vid en anställningsintervju<br />
för en vaktmästartjänst, säger<br />
Marie Rodin, vaktmästare i<br />
Högsbo församling.<br />
Hennes jobb följer ingen<br />
rak linje, men är å andra sidan<br />
väldigt varierat. Hon håller<br />
koll på lokalerna och ser till<br />
att lamporna och kopiatorerna<br />
fungerar och hon klipper gräs<br />
och buskar och rensar rabatter.<br />
Ett tag hade hon också en liten<br />
grupp frivilliga som hjälpte till<br />
att sköta rabatterna utanför<br />
Kaverös kyrka.<br />
Hon är också vaktmästare<br />
Marie Rodin är noggrann. Kistbockarna<br />
ska stå rakt.<br />
vid begravningar. Då ställer hon fram kistbockar och ljusstakar<br />
och ser till att altaret är fint med ljus och blommor.<br />
– Om det kommer folk tidigt till begravningen bjuder<br />
jag dem på kaffe, säger hon.<br />
Men det är inte bara begravningsföljen som Marie<br />
Rodin fixar fika till. Att duka, handla, fixa kaffe och se<br />
till att det finns smörgåsar till församlingens grupper är<br />
en uppgift som tar mycket tid.<br />
Det är variationen som hon tycker bäst om med jobbet.<br />
En nackdel är att många saker dyker upp samtidigt. Då<br />
händer allt på en gång. Man måste kunna hantera stress<br />
och kunna säga nej.<br />
Marie Rodin ser till att de som använder lokalerna vet<br />
var hon finns om de behöver fråga om något. Visst har<br />
hon checklistor på vad som ska göras inför en begravning,<br />
men hon är alltid beredd på det oväntade.<br />
– Det kan vara att det kommer fler än väntat till minnesstunden,<br />
då får man försöka fixa extra fika på något<br />
sätt, säger hon.<br />
Det är då konsten att trolla med knäna behövs.<br />
Förtroendevald:<br />
Axel Hanson<br />
Det var inte en enskild fråga som fick Axel Hanson att<br />
engagera sig i kyrkopolitiken, snarare en önskan om att<br />
<strong>kyrkan</strong> på ett tydligare sätt ska rymma fler.<br />
– Kyrkan har många medlemmar, och jag skulle önska<br />
att alla räknades in, säger han.<br />
Axel Hanson är ordförande i kyrkorådet i Lundby<br />
församling och han ser att det finns ett vi och<br />
dom-tänkande inom <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>.<br />
– En del medlemmar blir betraktade som<br />
externa personer, trots att de också är medlemmar.<br />
Han tror att en del av gränserna uppkommer<br />
genom att dem han kallar <strong>kyrkan</strong>s kärna<br />
gärna vill leverera, ge något. Han tror också att<br />
det spelar roll hur <strong>kyrkan</strong>s arbete organiseras.<br />
I Lundby församling jobbar de på att göra<br />
plats för fler. Ett litet steg i den riktningen är de<br />
distriktsråd och öppna forum som har skapats.<br />
– Församlingen vill lämna utrymme för<br />
fler åsikter och mer engagemang, säger Axel<br />
Hanson.<br />
Ett sätt att öppna för fler är att engagera<br />
fler frivilliga i församlingens arbete, och det<br />
är något som Axel Hanson gärna skulle se<br />
mycket mer av.<br />
Själv är han jurist till yrket och jobbar som<br />
föredragande i Regeringsrätten. Juridiken ser<br />
han som en resurs<br />
som han försöker<br />
bidra med vid sidan av sitt<br />
uppdrag i kyrkorådet.<br />
– Att <strong>kyrkan</strong> på ideell basis<br />
tar in det yrkeskunnande som<br />
finns hos medlemmarna vill jag<br />
jobba för, säger han. Jag önskar<br />
att <strong>kyrkan</strong>s anställda i många<br />
positioner ska se sig själva som<br />
samordnare och coacher av<br />
ideella medarbetare, säger han.<br />
Tänk så mycket <strong>kyrkan</strong> skulle<br />
kunna uträtta!<br />
Axel Hanson vill se<br />
fler ideella krafter i<br />
församlingarna.<br />
11<br />
Personal
Fastighet och miljö<br />
Banden till kyrkobyggnaderna<br />
En kyrka är inte bara en byggnad, vilken som helst. Det<br />
är en mötesplats mellan himmel och jord där viktiga<br />
ögonblick i livet högtidlighålls. Genom dop, konfirmation,<br />
vigslar och begravningar knyts känslomässiga band<br />
till <strong>kyrkan</strong>, band som är starka och betydelsefulla. Det är<br />
viktigt att <strong>kyrkan</strong> finns kvar och vårdas.<br />
Kyrkobyggnaden är också full av historia. Föremål av<br />
olika slag och till synes obetydliga detaljer rymmer berättelser.<br />
Att gå runt i ett kyrkorum kan vara som att vandra<br />
genom den kristna traditionen, att röra sig i olika tider.<br />
I kyrkorummets stillhet och tystnad finns möjlighet<br />
att tända ett ljus, sitta ner och hinna ikapp sig själv. I de<br />
samlingar och gudstjänster som hålls i kyrkorna finns<br />
utrymme för att möta det heliga, att uttrycka glädje och<br />
sorg och att få lägga ner det som tynger.<br />
Kyrkobyggnaderna är också starkt förknippade med<br />
kultur av olika slag. Konst, musik, miljöer och tankar från<br />
många tidsperioder ingår i det kulturarv som <strong>Svenska</strong><br />
<strong>kyrkan</strong> förvaltar. Kyrkans många rum och miljöer utgör<br />
en konkret del av denna kultur. Kyrkorna, de medeltida<br />
valven, konsten och kyrkogårdarna bjuder på rika kulturupplevelser.<br />
Man kan tycka olika om denna kultur men<br />
den är ett ofrånkomligt arv. Ett arv som vi kan uppskatta<br />
och ta till oss eller förkasta och ta spjärn emot. Men vi behöver<br />
veta något om det för att kunna förhålla oss till det.<br />
Från medeltid till i dag<br />
Behovet av kyrkorna som gudstjänstlokaler förändras<br />
när samhället och staden förändras. För att det ska<br />
vara lättare att se vad lokalerna faktiskt kostar togs ett<br />
internprissystem fram under 2008. De nya internhyrorna<br />
beräknades under 2009 och införs 1 januari 2010.<br />
För närvarande förvaltas totalt cirka 160 byggnader,<br />
varav 67 kyrkor, av <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg. Bland<br />
fastigheterna finns medeltida kyrkor, men också moderna<br />
lokaler, en spännvidd som är ovanlig utanför <strong>kyrkan</strong>s<br />
värld. Drygt hälften av kyrkorna är K-märkta.<br />
Öppna och tillgängliga lokaler<br />
Fastighetsskötseln är ett av de områden som utretts<br />
för att se vad som går att göra effektivare. Hur lokalvården<br />
ska vara organiserad är en del av den<br />
utredningen.<br />
Under 2009 anställdes en städchef som<br />
tillsammans med församlingarna har genomfört<br />
en planering av hur lokalvården ska<br />
kunna samordnas. Den nya organisationen<br />
träder i kraft den 1 april 2010. Samordningen<br />
av fastighetsskötseln ligger längre<br />
fram i tiden.<br />
Fastighetsenheten har under 2009 inlett ett förändringsarbete<br />
i syfte att förbättra samarbetet och kommunikationen<br />
med församlingarna. Under våren hölls<br />
en workshop med förtroendevalda, representanter från<br />
församlingarna och ledningen inom kyrkoförvaltningen.<br />
Förändringsarbetet fortsätter under 2010.<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg har en strävan att kyrko-<br />
12<br />
Kyrkor och<br />
andra byggnader<br />
(exkl kyrkogårdsbyggnader)<br />
19,3%<br />
I Maria<strong>kyrkan</strong> lades nytt golv in under renoveringen.<br />
rummen ska vara öppna och tillgängliga. Tillgängligheten<br />
handlar både om vilka tider <strong>kyrkan</strong> är öppen och om<br />
att ett eller flera funktionshinder inte ska vara något<br />
hinder för att besöka en kyrka. Större förbättringar av<br />
tillgängligheten görs vid planerade renoveringar och<br />
ombyggnationer, medan enkla åtgärder genomförs<br />
löpande.<br />
Under 2009 genomfördes ett antal byggprojekt,<br />
bland annat invändig renovering av S:t Pauli kyrka,<br />
både in- och utvändig renovering av Maria<strong>kyrkan</strong>,<br />
ombyggnad av expedition i Brämaregårdens kyrka och<br />
flyttning av Vårfru<strong>kyrkan</strong>s orgel till Allhelgona<strong>kyrkan</strong>.<br />
Miljöprogram<br />
Under 2010 planeras bland annat ombyggnad av taket<br />
till församlingshemmet i Oscar Fredriks församling,<br />
fasad- och fönsterrenovering av Oscar Fredriks kyrka och<br />
en om- och tillbyggnad av Näsets kyrka pågår redan. Det<br />
finns också indikationer på att planfrågan för den nya
är starka och betydelsefulla<br />
<strong>kyrkan</strong> i Amhult löses under året.<br />
Vid byggprojekt tillämpas ett miljöprogram som bland<br />
annat reglerar vilka material som ska användas, hur<br />
avfallet ska tas om hand och ger riktlinjer så att driften<br />
av byggnaden blir så miljövänlig som möjligt när byggprojektet<br />
är klart.<br />
Det pågår också ett arbete med att ställa om energiförbrukningen<br />
så att <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg använder<br />
förnyelsebara energikällor. Under 2009 installerades<br />
värmepumpsanläggningar i Utby församlingshem och<br />
Grevegårdens kyrka, ventilationssystem med värmeåtervinning<br />
i Lundby och Säve församlingshem, samt fjärrvärmeanläggningar<br />
i Älvsborgs kyrka, församlingshem<br />
och prästgård. Fjärrvärmen ersatte oljepannor.<br />
Åtgärderna för 2010 är bland annat att bygga om<br />
eller byta ut ventilation och styrsystem i Oscar Fredriks<br />
församlingshem, Högsbo kyrka och församlingshem och<br />
Brunnsbo kyrka. I S:ta Birgittas kapell ska den gamla<br />
oljeuppvärmningen bytas ut. Vilken uppvärmning det blir<br />
Nyckeltal<br />
Kronor/m 2 2009 2008<br />
Förebyggande underhåll<br />
och service 17 17<br />
Avhjälpande underhåll 41 44<br />
Planerat underhåll 320 169<br />
Konsulttjänster, brandsyn 18 12<br />
Försäkringar och självrisker 45 47<br />
Summa 441 289<br />
tkr<br />
60 000<br />
50 000<br />
40 000<br />
30 000<br />
20 000<br />
10 000<br />
0<br />
Utgifter fastighetsprojekt<br />
2005 2006 2007 2008 2009<br />
varav som driftskostnader<br />
varav som investeringar<br />
Kostnader för några byggprojekt 2009<br />
Byggprojekt Total kostnad (tkr) Kronor/m 2<br />
S:t Pauli kyrka,<br />
invändig renovering 12 999 18 977<br />
Maria<strong>kyrkan</strong>,<br />
in- och utvändig renovering 5 168 15 290<br />
Utby församlingshem, värmepump 1 196 2 623<br />
Grevegårdens kyrka, ventilationssystem 900 1 092<br />
Lundby församlingshem,<br />
ventilationssystem 1 770 2 445<br />
Säve församlingshem,<br />
ventilationssystem 768 1 259<br />
Älvsborgs kyrka, församlingshem och<br />
före detta prästgård,<br />
fjärrvärmeanläggning 830 429<br />
Brämaregårdens kyrka,<br />
ombyggnad av expedition 499 4 990<br />
avgörs av vad länsstyrelsen anser är godkänt att göra i<br />
byggnaden.<br />
Kyrkobyggnaden är en del av församlingens och landets<br />
historia. Som medlem i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> är man med och<br />
bevarar kyrkobyggnaden och därmed en del av Sveriges<br />
historia.<br />
Läs mer på sidan 14–15 !<br />
13<br />
Fastighet och miljö
Fastighet och miljö<br />
Miljöarbetet ska genomsyra<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> tar det växande miljöhotet på allvar. Det<br />
som driver <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> till ett aktivt miljöarbete är<br />
tanken att miljö, ekonomi, sociala frågor och kristen tro<br />
hör ihop. Därför är målet att miljöarbete inte ska vara en<br />
egen verksamhet utan i stället genomsyra allt som görs.<br />
Vi har fått ett ansvar att förvalta jorden, vi äger den inte,<br />
och det synsättet får praktiska konsekvenser.<br />
Vid de olika byggprojekten i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg<br />
tillämpas ett miljöprogram där både yttre miljöpåverkan<br />
och inomhusmiljöns hälsopåverkan beaktas. Den<br />
innehåller detaljerade regler kring bland annat<br />
l Energianvändning – både i byggprocessen och i<br />
driften<br />
l Råvaror och byggmaterial – material och system<br />
med lång livslängd ska prioriteras<br />
l Miljö- och hälsoskadliga ämnen – både under byggtiden<br />
och när det gäller inredning<br />
l Avfall – sortering av bygg- och rivningsavfall, samt<br />
källsortering när byggnaden tas i bruk<br />
l Utsläpp till mark, luft och vatten – minimera transportbehov,<br />
använd förnyelsebara bränslen om möjligt<br />
Ingen olja för uppvärmning är målet<br />
Miljötänkandet märks i både stort och smått. Samfällda<br />
kyrkofullmäktige har tagit ett övergripande beslut om att<br />
minska andelen köpt energi och avveckla fossila bränslen<br />
(olja) för uppvärmning till år 2019. För att nå dit installeras<br />
bergvärmepumpar eller fjärrvärme i fastigheterna<br />
allt eftersom. Även andra energikällor övervägs, som<br />
exempelvis solenergi för att värma vattnet till delar av<br />
kyrkogårdsförvaltningen.<br />
Under 2009 skickades en intresseanmälan till Göteborgs<br />
stift som gällde investering i vindkraftsparker.<br />
I Lundby församlingshem har ventilationen bytts ut. I taket hänger tygdon<br />
för tilluft och frånluften passerar ut genom trummorna ovanför dörren.<br />
I byggnaden finns två värmeväxlare. Nasser Rakabdar är ansvarig för<br />
värme- och ventilationsfrågor på kyrkoförvaltningens fastighetsenhet.<br />
14<br />
En sådan investering skulle på sikt kunna bidra till att<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg minskar sina kostnader för<br />
köpt el väsentligt.<br />
Energiförbrukningen följs upp varje månad och oljeförbrukningen<br />
har minskat stadigt varje år. Målet att<br />
helt utesluta olja som energikälla för uppvärmning väntas<br />
vara uppfyllt senast 2019. Elförbrukningen har minskat<br />
något jämfört med 2008, och även fjärrvärme- och oljeförbrukning.<br />
Den totala energiförbrukningen har därför<br />
också minskat.<br />
Tekniska åtgärder är bara en del av energibesparingarna.<br />
Fastighetsenheten utbildar också vaktmästare i<br />
energioptimering och effektivisering. En sådan utbildning<br />
innehåller bland annat räkneexempel på hur mycket<br />
energi man sparar på att sänka inomhustemperaturen<br />
en grad och se över när ventialtionen behöver vara igång<br />
och hur mycket. Under hösten genomfördes en sådan<br />
utbildning och fler planeras.<br />
Exempel på miljöfrämjande åtgärder är att arbetsmaskiner<br />
på kyrkogårdsförvaltningen använder alternativa<br />
drivmedel, som till exempel el, och de leasingbilar som<br />
finns är till stor del miljöbilar. Källsortering är en del av<br />
personalens rutiner, och även att hämta information via<br />
intra- och internet och använda elektroniska formulär för<br />
att minska pappersåtgången.<br />
Analys av hela miljöpåverkan<br />
Vid upphandlingar i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg används<br />
miljökriterier i en livscykelananlys. En sådan analys<br />
innebär att man följer produkten under hela livscykeln<br />
och tar reda på hur mycket energi, utsläpp och andra<br />
belastningar som krävs för att utvinna det produkten är<br />
tillverkad av, transporten till fabriken och tillverkningsprocessen.<br />
Analysen visar också hur mycket<br />
energi som går åt när produkten används,<br />
underhålls, återanvänds och återvinns, samt<br />
vad som händer när den blir avfall.<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg har avtal med<br />
Renova när det gäller skrotning och återvinning<br />
av vissa produkter, till exempel datorer.<br />
Etiska regler för kapitalförvaltning<br />
Även vid kapitalförvaltning finns riktlinjer<br />
när det gäller miljö, men framförallt en etisk<br />
policy kring placeringar. De grundar sig i att<br />
människan fått ett uppdrag av Gud att vara<br />
förvaltare av skapelsen. Därför ska <strong>Svenska</strong><br />
<strong>kyrkan</strong> inte äga företag som inte uppträder ansvarsfullt<br />
etiskt eller ur miljösynpunkt. I policyn<br />
finns restriktioner kring ägande i företag som<br />
producerar eller säljer alkohol, tobak, vapen,<br />
pornografi samt ägande i spelföretag.<br />
Fler och fler inser att det en enskild person<br />
gör påverkar andra, ibland nära och ibland<br />
långt bort. <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg vill<br />
hjälpa till att sprida den medvetenheten till både<br />
anställda och besökare.
inte vara en egen verksamhet<br />
Under 2009 byttes det gamla värmesystemet, som var direktverkande el, i Utby kyrka och församlingshem ut<br />
mot en bergvärmepump. Vaktmästare Johan Pantzar är nöjd med det nya systemet.<br />
Nyckeltal miljö 2009 2008 2007 2006 2005<br />
Elförbrukning (GWh) 5,1 5,4 5,3 5,1 5,0<br />
Fjärrvärmeförbrukning (GWh) 10,4 11,1 11,1 10,1 10,2<br />
Oljeförbrukning (GWh) 0,8 1,3 1,3 1,3 1,6<br />
Total energiförbrukning 16,3 17,8 17,7 16,5 16,8<br />
Vattenförbrukning (m 3 ) 20 147 17 773 16 962 17 608 16 971<br />
Kommentar till nyckeltalen<br />
Normalårskorrigeringen har justerats,<br />
även för tidigare år. detta görs eftersom<br />
referensperioden för normalårskorrigeringen<br />
är ändrad från och med<br />
2003 till en referensperiod med högre<br />
temperatur, men vi har tidigare använt<br />
den gamla referensperioden.<br />
Ett normalår med nya referensperioden<br />
1970–2000, blir cirka tre<br />
procent varmare än tidigare. I energiuppföljningsprogrammet<br />
Kilowatten<br />
har den ”gamla” normalårskorrige-<br />
ringen använts. När vi 2010 övergår<br />
till energiuppföljningsprogrammet<br />
som Göteborg Energi levererar, Erapporten,<br />
används den ”nya” normalårskorrigeringen.<br />
En omräkning av energianvändningen<br />
för uppvärmning är därför<br />
gjord för att kunna jämföra energianvändningen<br />
i framtiden mot historiska<br />
uppgifter. Ett korrigeringsvärde för<br />
respektive år har använts vid omräkningen.<br />
15<br />
Fastighet och miljö
Organisation<br />
Solidaritet, samverkan och<br />
Församlingarna i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> har till uppgift att fira<br />
gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och<br />
mission. Kyrkogårdsförvaltningen arbetar med begravningar<br />
och gravskötsel. För att dessa kärnverksamheter<br />
ska fungera behövs en rad stödfunktioner – administration,<br />
fastighetsskötsel och -underhåll, IT, lokalvård,<br />
ekonomi och så vidare.<br />
I Göteborg finns sedan 1 januari 2010 30 församlingar<br />
som samarbetar i en ekonomisk samfällighet, vilket bland<br />
annat innebär att en del av stödfunktionerna samordnas.<br />
Organisationsformen är också ett uttryck för solidaritet<br />
mellan församlingarna. Den kyrkoavgift medlemmarna<br />
betalar är lika för alla i hela Göteborg och den fördelas<br />
sedan till församlingarna. På så vis kan <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i<br />
Göteborg fortsätta att finnas och fungera även i områden<br />
med låga medlemstal. Redan 1883 bildades samfälligheten<br />
och den är den största i Sverige.<br />
En hel del av stödfunktionerna utförs av kyrkoförvaltningen,<br />
som har en dubbel roll. Den ska verkställa de politiska<br />
beslut som fattas i kyrkonämnden och<br />
samfällda kyrkofullmäktige, men har också<br />
en konsultativ roll gentemot församlingarna.<br />
Exempelvis finns möjlighet att få råd och stöd<br />
vid rekryteringar, ställa frågor till IT-support<br />
eller reda ut vilka avtal som gäller.<br />
16<br />
Valnämnd<br />
5 ord + 2 ers<br />
Samfällda kyrkofullmäktige 2010–2013<br />
81 ordinarie ledamöter (ord) 77 ersättare (ers)<br />
Informations -<br />
utskott<br />
5 ord<br />
Utbildningsutskott<br />
5 ord<br />
Arbetsmiljökommitté<br />
Kyrkonämnd<br />
12 ord + 7 ers<br />
Gemensam verksamhet<br />
och stödfunktioner<br />
Kulturutskott<br />
5 ord<br />
Löneutskott<br />
5 ord<br />
Miljöråd<br />
5 ord<br />
16,7%<br />
Under 2009 har ett förändringsarbete inletts på fastighetsförvaltningen<br />
för att bland annat förbättra relationerna<br />
med dem som använder lokalerna. Den beslutade<br />
centrala städfunktionen har tagit fastare form och träder<br />
i kraft 1 april 2010. Två bokningscentraler som betjänar<br />
flera församlingar i samma kontrakt har startats.<br />
Det har blivit vanligare att två eller fler församlingar<br />
samverkar kring tjänster, så att till exempel en klockare,<br />
vaktmästare eller informatör har flera arbetsplatser. På<br />
så vis kan informatören ha en heltidstjänst trots att en<br />
enskild församling inte skulle ha råd med en heltidsinformatör.<br />
Allt eftersom ekonomin väntas krympa blir samverkan<br />
och samordning viktigare. <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg<br />
har de senaste åren lagt undan pengar för att kunna göra<br />
förändringar på ett ansvarsfullt sätt och på så sätt rusta<br />
sig för framtidens sämre ekonomi.<br />
Demokrati med rösträtt för 16-åringar<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> är en demokratisk organisation<br />
där medlemmarna genom att<br />
rösta i kyrkovalet väljer vilka som ska sitta<br />
i kyrkoråd eller kyrkofullmäktige, samfällda<br />
kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet.<br />
Valen hålls vart fjärde år och nästa<br />
Kyrkogårdsstyrelse<br />
7 ord + 3 ers<br />
Arbetsutskott<br />
3 ord<br />
Fastighetsnämnd<br />
7 ord + 3 ers<br />
Orgelutskott<br />
3 ord<br />
Valberedning<br />
6 ord + 3 ers<br />
Revision<br />
5 ord + 5 ers
demokrati i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong><br />
kyrkoval hålls 2013. Alla som tillhör <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> och<br />
har fyllt 16 år har rösträtt. Under 2001 hölls det första<br />
kyrkovalet sedan <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>s relationsändring till<br />
staten. Då röstade tio av hundra röstberättigade<br />
göteborgare, jämfört med sju av hundra<br />
i valet 1997.<br />
Vid kyrkovalet 2005 röstade åtta procent<br />
av de röstberättigade i Göteborg och i det<br />
senaste valet 2009 ökade valdeltagandet<br />
i Göteborg med en procentenhet till nio<br />
procent.<br />
Kyrkomötet är <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>s<br />
högsta beslutande organ och har 251<br />
ledamöter.<br />
I Göteborg är samfällda kyrkofullmäktige<br />
högsta beslutande organ. Det<br />
har 81 ledamöter som tillhör sex olika<br />
nomineringsgrupper.<br />
Fullmäktige fastställer kyrkoavgiften,<br />
lämnar förslag på begravningsavgift till<br />
kammarkollegiet<br />
och fördelar ekonomiska<br />
anslag till församlingarna,<br />
Demokrati 1,6%<br />
Ekonomisk enhet<br />
Verksamhetsområde<br />
Vasa<br />
Torslanda-Björlanda<br />
Tynnered Styrsö Backa Angered<br />
30 församlingar<br />
Kortedala Högsbo Björkekärr Johanneberg<br />
Askim<br />
Örgryte<br />
Bergsjön<br />
Tyska<br />
Tuve-Säve<br />
Haga<br />
Carl Johan<br />
Näset<br />
Oscar Fredrik<br />
Masthugg<br />
Gudstjänst<br />
Undervisning<br />
Diakoni<br />
Mission<br />
kyrkogårdsstyrelsen och övriga<br />
verksamheter.<br />
Älvsborg<br />
Annedal<br />
Nylöse<br />
Domkyrko<br />
Västra Frölunda<br />
Härlanda<br />
Bergum<br />
S:t Pauli<br />
Lundby<br />
Gunnared<br />
Mandatfördelning i samfällda<br />
kyrkofullmäktige<br />
bildar en<br />
S, 22 Posk, 27<br />
Öka, 28<br />
Sedan den 1 januari 2010 finns det 30 församlingar i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg.<br />
Kyrkoförvaltning<br />
Ekonomi Fastighet<br />
Information IT<br />
Personal Utveckling<br />
Administration<br />
Fullmäktige utser också ledamöterna i kyrkonämnden,<br />
fastighetsnämnden, kyrkogårdsstyrelsen, valnämnden<br />
och styrelserna i Kyrkans Jourtjänst och Kyrkans famil-<br />
jerådgivning.<br />
Kyrkonämnden är styrelsen för <strong>Svenska</strong><br />
<strong>kyrkan</strong> i Göteborg och har bland annat det<br />
löpande ansvaret för ekonomin, tar fram<br />
budgetförslag och utser ledamöterna i de<br />
olika utskotten.<br />
Varje församling har ett kyrkoråd<br />
som beslutar om den lokala verksamheten<br />
och lämnar budgetförslag till<br />
kyrkonämnden.<br />
Nomineringsgrupperna i samfällda<br />
kyrkofullmäktige:<br />
Arbetarepartiet-socialdemokra-<br />
FK, 2 terna (S)<br />
Fisk,1 Folkpartister i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong><br />
(Fisk)<br />
KVG,1<br />
Frimodig Kyrka (FK)<br />
Kyrkans väl i Göteborgs kyrkliga<br />
samfällighet (KVG)<br />
Partipolitiskt obundna i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> (Posk)<br />
Öppen kyrka – en kyrka för alla (Öka)<br />
Kyrklig samfällighet<br />
Kyrkogårdsförvaltning<br />
Begravning<br />
Gravupplåtelse<br />
Begravningsplatser<br />
Kremering<br />
Gravskötsel<br />
17<br />
Organisation
Begravning och gravskötsel<br />
Ny askgravlund, vildsvin och 7<br />
Kyrkogårdsförvaltningen ansvarar för de 34 kyrkogårdar<br />
som är i bruk i dag, fem begravningskapell, ett krematorium<br />
och drygt 30 000 skötselgravar. Förvaltningen<br />
leds av förvaltningschef Staffan<br />
Holmgren. Verksamheten är uppdelad i tre<br />
driftsenheter; Begravningsenheten, ny driftschef<br />
Katarina Evenseth, och Skötselområde<br />
Väst, driftschef Rolf Bergström, respektive<br />
Öst, driftschef Christer Mellqvist.<br />
Kunskap, inspiration och kontakter Gravöppning<br />
Den stora händelsen 2009 var NFKK:s<br />
(Nordiska Förbundet för Kyrkogårdar och Kyrkogårdsbyggnader<br />
Krematorier) kongress som hölls på <strong>Svenska</strong><br />
Mässan 10–11 september. Den arrangeras<br />
vart fjärde år, men detta var första gången<br />
som också begravningsbranschen deltog.<br />
Från alla Nordens länder kom närmare<br />
700 deltagare för att delta i ett ambitiöst upplagt program<br />
med föredrag, diskussioner och erfarenhetsutbyten.<br />
Detta är viktigt för en verksamhet i utveckling, där nya<br />
frågor, som hänger ihop med möten med andra kulturer<br />
och traditioner, ofta uppstår. För de icke svenskspråkiga<br />
tolkades på engelska och finska.<br />
Här fanns också den första fackmässan för branschen,<br />
Vilorum, där ett 70-tal utställare visade upp allt från<br />
begravningsbilar till personligt utformade kistor, nedbrytbara<br />
glasurnor och redskap för gravskötsel.<br />
Kongressen avrundades med bussrundturer till kyrkogårdar<br />
alternativt besök i gamla kyrkor eller en tur<br />
till stadens parker. Informationsmaterial på tre språk<br />
och ett bildspel på cd med bilder från ett arbetsår inom<br />
kyrkogårdsförvaltningen delades ut.<br />
Avslutningen hölls i Masthuggs<strong>kyrkan</strong> med musik,<br />
folkdanser och tal av biskop Carl-Axel Aurelius.<br />
Ny askgravlund på Västra kyrkogården<br />
I juni togs den nya askgravlunden med plats för minst<br />
2 000 askor i bruk. Utan stora ceremonier togs den i<br />
bruk genom att en man gravsatte båda sina föräldrar som<br />
önskat få sin sista vila här.<br />
Vägen till gravplatsen går i mjuka kurvor uppför en<br />
slänt och vidare upp i bergspartiet bakom.<br />
Alla besökare är inte lika välkomna<br />
Under sommaren fick Västra kyrkogården påhälsning av<br />
vildsvin som under några kvällar bökade upp mark runt<br />
gravarna. Detta väckte stor uppmärksamhet i media och<br />
hos allmänheten. Så småningom upphörde dock besöken.<br />
Gränsöverskridande samarbete<br />
Begravningsgruppen består av representanter för begravningsbyråerna,<br />
<strong>kyrkan</strong> och kyrkogårdsförvaltningen.<br />
Gruppen arbetar för ett ”gränslöst” och förenklat samarbete<br />
mellan dem som möter de anhöriga vid ett dödsfall.<br />
För att samarbetet ska fungera friktionsfritt måste ansvarsfördelningen<br />
vara klar. Präster, musiker och begravningsbyråer<br />
bjöds i höstas in till ett halvdagsseminarium<br />
18<br />
Transporter 4%<br />
Så här används<br />
begravningsavgiften<br />
8%<br />
Gemensam<br />
verksamhet<br />
och stödfunktioner<br />
6%<br />
22%<br />
Krematorium och kapell<br />
9,0%<br />
51%<br />
Skötsel av<br />
allmänna ytor<br />
Christer Mellqvist gav en livfull beskrivning av<br />
välkända göteborgsprofiler som begravts på<br />
Östra kyrkogården.<br />
om detta och om musikval vid begravningsgudstjänsten.<br />
Gruppen planerar att ta fram ett material till efterlevande<br />
om begravningsgudstjänsten och förslag på begravningsmusik.<br />
Allt nöjdare medarbetare<br />
Den arbetsmiljöundersökning (Akka) som genomförts<br />
vid flera tillfällen tidigare, genomfördes denna gång med<br />
högre svarsfrekvens och bättre betyg till ledningen.<br />
De senaste åren har ett omfattande arbete genomförts<br />
för att förbättra arbetsmiljön. Eftersom vägarna på kyrkogårdarna<br />
är allmänna vägar, har kyrkogårdsarbetarna<br />
kläder som gör att de syns bra.<br />
Personalstyrkan på totalt 165 ökade med 133 säsongsanställda<br />
under sommaren.<br />
Strax före sommaren sjösattes den nya hemsidan: www.<br />
svenska<strong>kyrkan</strong>.se/goteborg/kgf<br />
Oförändrad begravningsavgift<br />
Begravningsavgiften, som finansierar begravningsverksamheten<br />
och den allmänna skötseln av kyrkogårdarna,<br />
låg kvar på 13 öre per skattekrona, men höjdes för 2010<br />
med 0,5 öre.<br />
Under året avled närmare 4 200 göteborgare, varav<br />
drygt 80 procent kremerades.<br />
NFKK:s kong<br />
gården. Dett<br />
blir allt vanlig
00 delegater på besök<br />
ressdelegater besökte den nya askgravlunden på Västra kyrkoa<br />
gravskick, som tillåter anhöriga att delta vid gravsättningen,<br />
are.<br />
Medlem eller inte<br />
– skillnader vid begravningen<br />
Alla har rätt till:<br />
Bisättning – förvaring av kistlagt stoft<br />
Transport inom samfälligheten efter bisätt ning *<br />
Ceremonilokal (kapell) på någon av kyrko gårdarna<br />
Kremering – om man vill<br />
Gravplats – öppning och fyllning<br />
Medlem i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> har dessutom rätt<br />
till:<br />
Lokalen där begravningsgudstjänsten hålls i kan vara en<br />
kyrka i stället för ett kapell<br />
Präst som leder begravningsgudstjänsten<br />
Kyrkomusiker under gudstjänsten<br />
Processionsbärning – kistan bärs ut av bärare som en<br />
del av gudstjänsten.<br />
* Transport från bårhus till kyrkogårdsförvaltningens<br />
lokal där kistlagda stoft förvaras ingår inte. Inte heller<br />
transporter till andra kyrkogårds förvaltningar.<br />
Katarina Mil, Gun Carlsson och Marita Corrochano trivs<br />
med jobbet på begravningsexpeditionen.<br />
Assistenter: Katarina<br />
Mil, Gun Carlsson,<br />
Marita Corrochano<br />
Till begravningsexpeditionen på Kvibergs kyrkogård ringer<br />
alla som ska boka begravningar och några till. Tre assistenter<br />
svarar i telefonerna och förmedlar sedan informationen<br />
vidare så att exempelvis rätt grav blir grävd i rätt tid.<br />
– Vi är rösten och ansiktet utåt, säger Marita Corrochano.<br />
Det är både allmänhet och begravningsbyråer som<br />
ringer till expeditionen, och ibland blir det väldigt känsloladdat.<br />
– Ibland får vi nästan en kuratorsroll, säger Katarina<br />
Mil.<br />
– Jag fick ett samtal från en man som ramlat på Stampens<br />
kyrkogård och inte fått tag på någon ansvarig, säger<br />
Marita Corrochano.<br />
Mellan samtalen klaras det administrativa arbetet av,<br />
till exempel att registrera alla gravsättningar i gravboken,<br />
eller att göra de listor gravgrävarna behöver för att kunna<br />
planera sitt jobb. De tre assistenterna trivs bra tillsammans<br />
och i den gröna miljön de tittar ut på. Ibland får de också<br />
lite mer utmanande uppdrag.<br />
– På sommaren kommer ofta släktforskare in och<br />
vill veta var någon släkting ligger begravd, säger Marita<br />
Corrochano.<br />
– Det är roligt att kunna hjälpa till och att luska lite,<br />
säger Gun Carlsson.<br />
– Fast har de en lång lista får man be att få återkomma,<br />
säger Katarina Mil.<br />
Variationen är en del av tjusningen med arbetet, men<br />
även att det inte går att förutse vilka frågor som ska dyka<br />
upp under dagen.<br />
– Jag har jobbat här i 20 år, och det kommer fortfarande<br />
nya frågor, säger Gun Carlsson.<br />
Läs mer på sidan 8–11 !<br />
19<br />
Begravning och gravskötsel
Ekonomi<br />
Ekonomin bakom <strong>kyrkan</strong>s<br />
Intäkter<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg finansierar<br />
sin verksamhet i första hand genom<br />
Övriga verksamhetsintäkter<br />
kyrkoavgiften som alla medlemmar<br />
betalar. Kyrkoavgiften tas in med hjälp Gåvor och bidrag<br />
av Skatteverket och hur mycket en person<br />
betalar i kyrkoavgift står på skattsedeln.<br />
Eftersom kyrkoavgiften är en procentsats Begravnings-<br />
på den beskattningsbara inkomsten spelar avgift 16,2%<br />
konjunkturen stor roll för ekonomin i <strong>Svenska</strong><br />
<strong>kyrkan</strong> i Göteborg. <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg<br />
är även ansvarig för begravningsverksamheten i<br />
Göteborg. För den som tillhör <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> ingår<br />
begravningsavgiften i kyrkoavgiften, de som inte är<br />
medlemmar betalar bara en begravningsavgift.<br />
! Läs mer på sidan 18–19<br />
Kollekter och andra gåvor är en annan inkomstkälla.<br />
Kyrkans verksamhet är personalintensiv<br />
eftersom vi erbjuder personliga<br />
möten. Dessutom arbetar<br />
<strong>kyrkan</strong> mycket med att bevara<br />
och förvalta de många fastigheter<br />
som behövs för verksamheten.<br />
Därför är de största utgiftsposterna<br />
personal och fastigheter.<br />
Diagrammet till höger visar hur<br />
pengarna används i olika delar<br />
av verksamheten.<br />
Framåtblickar<br />
Genom dopet i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong><br />
blir man medlem. Andelen<br />
medlemmar och döpta sjunker<br />
något varje år. År 1996 var 74,6<br />
procent av göteborgarna medlemmar i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>,<br />
2009 var siffran 57,7 procent. Av de barn som föddes<br />
1996 döptes 59,5 procent i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>, medan 39,5<br />
procent döptes år 2009.<br />
Om den nedåtgående trenden på dessa områden fortsätter<br />
kommer det att få omfattande konsekvenser för<br />
framtidens kyrka.<br />
Församlingarna lägger tid och kraft på att ha kontakt<br />
med nyblivna föräldrar. Många arbetar också aktivt med<br />
att följa upp dopet genom att regelbundet inbjuda till<br />
aktiviteter som passar barnets ålder.<br />
En faktor som spelar roll för inställningen till medlemskap<br />
i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> är vilken relation man haft<br />
till <strong>kyrkan</strong> som ung och om man valt att konfirmeras<br />
eller inte. Den som själv konfirmerats gifter sig i större<br />
utsträckning i <strong>kyrkan</strong> och döper också sina barn. Andelen<br />
15-åringar som konfirmerats har sjunkit under en lång<br />
period, men de senaste fem åren har den legat relativt<br />
konstant. Av samtliga 15-åriga göteborgare konfirmeras<br />
ungefär var fjärde, och så har det varit sedan 2005, med<br />
små variationer mellan åren och med en liten ökning för<br />
2009. En stor satsning pågår i Göteborg som bland annat<br />
20<br />
Demokrati 1,6%<br />
9,0%<br />
8,4%<br />
Så här används kyrkoavgiften<br />
Anslag till andra<br />
organisationer<br />
Guds-<br />
Ekonomisk utjämning tjänster<br />
och musik<br />
Gemensam verksamhet<br />
och stödfunktioner<br />
16,7%<br />
9,1%<br />
Kyrkor och<br />
andra byggnader<br />
(exkl kyrkogårdsbyggnader)<br />
4,2%<br />
19,3%<br />
4,6%<br />
består av utbildning av unga konfirmandledare,<br />
kvalitetssäkring Göteborgs av konfirmandundervisningen<br />
kyrkliga<br />
och stadsmission en kampanj riktad till medlemmar i åldersgruppen.<br />
2,2 öre Kampanjen fortsätter, för att<br />
förhoppningsvis kunna ändra attityderna<br />
till konfirmation. Nu när den nedåtgå-<br />
Kyrkoavgift ende trenden bromsats upp är målet att<br />
66,4% med ett gott arbete bland unga kunna<br />
öka andelen 15-åringar som konfirmeras.<br />
Utmaningar<br />
Men <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg genomgår<br />
också strukturförändringar och<br />
rationaliseringar för att anpassa sig till en framtid<br />
med snävare ekonomiska ramar. Strukturförändringarna<br />
beslutas av Göteborgs stift och handlar om att förändra<br />
församlingsgränserna i staden för att minska antalet<br />
församlingar och därmed kunna använda resurserna<br />
mer effektivt.<br />
Kärn-<br />
Diakoni verksamhet<br />
49,1%<br />
Barn- och ungdomsverksamhet<br />
16,2%<br />
13,2%<br />
15,1%<br />
Vuxen- och<br />
äldreverksamhet<br />
3,4%<br />
Karin Burstrand, domprost,<br />
tycker att behovet av att lägga<br />
samman församlingar är mindre<br />
i en stor samfällighet som Göteborg,<br />
men ser samtidigt sårbarheten<br />
i dagens församlingar.<br />
– Vi har en person på expeditionen,<br />
om hon är borta blir det<br />
besvärligt.<br />
Den krympande ekonomin<br />
gör att församlingarna måste se<br />
över sin verksamhet, men Karin<br />
Burstrand vill inte se färre gudstjänster.<br />
Därför tycker hon att<br />
det är nödvändigt att samordna<br />
administrationen.<br />
– I dagsläget är det också svårt att hinna med att hitta<br />
sätt att samverka på, det snurrar fort och vi skulle egentligen<br />
behöva prata ihop oss om vad som görs på olika håll<br />
för olika åldersgrupper. För att få till det samtalet krävs<br />
en organisationsförändring.<br />
Karin Burstrand fokuserar inte på oro över att <strong>Svenska</strong><br />
<strong>kyrkan</strong> tappar medlemmar. Däremot tycker hon att det<br />
är viktigt att ta reda på varför människor inte vill döpa<br />
sina barn eller konfirmeras.<br />
– Vi måste trampa upp nya spår. Människor bör veta<br />
och erfara att det som sker i <strong>kyrkan</strong> berör deras liv, säger<br />
hon.<br />
Hon tycker att det är tydligt att det finns en förväntan<br />
i samhället på <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> som aktör. Det kan handla<br />
om att möta människor i glädje och sorg, försvara människovärdet<br />
eller tycka till om medicinsk etik.<br />
– Kyrkans uppgift är att tydliggöra vår relation till det<br />
gudomliga i tillvaron och föra människor till ett möte med<br />
Gud, det är <strong>kyrkan</strong>s stora utmaning, säger hon.<br />
Rationaliseringar<br />
Eftersom personal och fastighet är de två största utgifts-
stora verksamhet<br />
posterna är det på de områdena rationaliseringar<br />
görs. Lokalutredningar görs löpande<br />
i samband med om- och tillbyggnader. På<br />
Hisingen har en lokalutredning redan gjorts.<br />
På personalsidan har administrationen<br />
inom <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg granskats<br />
och ingen vakant administrativ tjänst får<br />
tillsättas utan att man undersöker om det går<br />
att samverka med någon annan enhet för att<br />
fylla behovet. Planer finns också på att samordna<br />
fastighetsskötsel inom hela <strong>Svenska</strong><br />
<strong>kyrkan</strong> i Göteborg så att församlingar och<br />
kyrkogårdsenheter kan koncentrera sig på<br />
sin kärnverksamhet. När det gäller lokalvård<br />
håller beslutet om att samordna all lokalvård<br />
på att verkställas. De entreprenader som finns upphandlas<br />
gemensamt och den personal som tidigare varit anställd<br />
på enheterna blir centralt anställd och arbetar i team med<br />
olika geografiska arbetsområden.<br />
Under 2009 startades två bokningscentraler som betjänar<br />
fler än en församling i kontraktet. Arbete med att<br />
samordna kyrkobokföringen pågår.<br />
Ekonomin 2009<br />
Ekonomin för de flesta organisationer och för samhället<br />
i stort, har under 2009 varit präglat av den rådande<br />
lågkonjunkturen. För <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg är läget<br />
något annorlunda – här kommer konsekvenserna av den<br />
ekonomiska krisen först två år senare.<br />
Kyrkoavgifterna, den huvudsakliga inkomstkällan för<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg, är baserad på medlemmarnas<br />
beskattningsbara inkomst två år tillbaka. Det gör att<br />
försämringar i konjunkturen, med lägre inkomster som<br />
följd, inte slår igenom förrän två år senare. Till och med<br />
2009 har kyrkoavgifterna varit fortsatt höga beroende på<br />
den rådande högkonjunkturen under tidigare år.<br />
Resultatet för 2009 blev +26 488 tkr varav +3 807 tkr<br />
från verksamheten och +22 681 tkr från de finansiella<br />
investeringarna.<br />
l Det är svårt att säga vad som är ett bra verksam-<br />
Om du tycker att...<br />
Karin Burstrand,<br />
domprost<br />
... det är viktigt att kunna högtidlighålla viktiga händelser i livet, som dop, konfirmation,<br />
vigsel och begravning, i <strong>kyrkan</strong><br />
... det är bra att <strong>kyrkan</strong> hjälper människor som är utsatta i samhället<br />
... <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> påminner om att vi lever i Guds hand<br />
... traditioner som advent, jul, påsk, pingst hör ihop med <strong>kyrkan</strong><br />
... det i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> finns möjlighet att växa och utvecklas i tron<br />
... det är bra att <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> stöttar den som behöver det i olika skeden i livet<br />
... <strong>kyrkan</strong> står för värden som skyddar människors integritet, frihet och utveckling<br />
... det är bra att <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> arbetar med internationellt biståndsarbete och mission<br />
... man kan hitta stillhet och eftertanke i öppna kyrkor<br />
... det är bra att <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> bevarar kulturarvet genom att underhålla kyrkobyggnaderna<br />
... har du minst tio skäl till att vara medlem<br />
hetsresultat i <strong>kyrkan</strong>s värld, vinst eller förlust? Ett<br />
lågt verksamhetsresultat betyder att intäkter och<br />
kostnader har gått jämnt upp och innebär i praktiken<br />
förmodligen att man ”gjort verksamhet” för pengarna.<br />
Ett högt verksamhetsresultat betyder att man<br />
av olika anledningar inte förbrukat alla intäkter, till<br />
exempel för att spara inför kommande sämre tider.<br />
l 2009 års verksamhetsresultat utgör en vinst<br />
med +3 807 tkr men är samtidigt väsentligt lägre än<br />
föregående års verksamhetsresultat som var +20 586<br />
tkr. Orsaken till det är främst att det 2008 fanns ett<br />
antal engångshändelser som påverkade resultatet<br />
positivt i större utsträckning.<br />
l Det höga resultatet från de finansiella investeringarna,<br />
+22 681 tkr, beror framförallt på att tidigare<br />
gjorda nedskrivningar av de kortfristiga placeringarna<br />
kunde återföras igen under 2009 eftersom placeringarnas<br />
marknadsvärde ökade väsentligt under året. Återföringen<br />
påverkade resultatet positivt med +19 520 tkr. Exklusive<br />
återförda nedskrivningar uppgick resultat från finansiella<br />
investeringar till +3 161 tkr. Även efter återföringen av<br />
nedskrivningarna är marknadsvärdet på placeringarna<br />
15 618 tkr högre än det bokförda värdet per 31/12 2009.<br />
Det nya året, 2010, är redan en bit på väg och planeringen<br />
för 2011 och kommande år pågår nu för fullt. Kyrkoavgifterna<br />
för 2010 är 4,1 % högre än för 2009 och det<br />
budgeterade resultatet för 2010 är 16 490 tkr. För 2011<br />
och 2012 däremot förväntas kyrkoavgifterna minska med<br />
ca 4,5 % per år. Det innebär minskade intäkter om ca<br />
22 000 tkr per år, pengar som måste kompenseras genom<br />
lägre kostnader.<br />
För <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg väntar förmodligen<br />
bist rare tider framöver medan många andra organisationer<br />
kanske redan är på väg upp ur krisen igen. Eftersläpningen<br />
för kyrkoavgifternas storlek kan dock säkert<br />
vara en fördel för oss på många sätt. Vi har tid att fundera<br />
på hur kostnaderna ska kunna anpassas till de lägre<br />
intäkterna och kan förhoppningsvis göra förändringar<br />
i verksamheten utan att behöva ge avkall på utbud eller<br />
kvalitet. Förändringsarbeten pågår för fullt inom flera<br />
områden och tankar om framtid och<br />
utveckling är i fokus.<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg står<br />
också finansiellt starkt rustat med<br />
hög likviditet såväl som soliditet.<br />
Placeringarna förväntas ge fortsatt<br />
god avkastning och det egna kapitalet<br />
överstiger samfällighetens målkapital<br />
med god marginal. De mänskliga resurserna<br />
är än större. <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong><br />
i Göteborg bärs upp av medlemmar,<br />
anställda och volontärer med stort<br />
engagemang och kompetens.<br />
Möjligheterna är stora – spännande<br />
tider väntar!<br />
Läs mer på kommande uppslag !<br />
21<br />
Ekonomi
Ekonomi<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Göteborgs kyrkliga samfällighet, organisationsnummer<br />
252003-1234, omfattade till och med den 31/12<br />
2009 samtliga de 36 territoriella församlingarna<br />
inom Göteborgs stad och den icke territoriella Tyska<br />
församlingen. Från och med 2010 omfattar samfälligheten<br />
totalt 30 församlingar och 29 pastorat.<br />
Göteborgs kyrkliga samfällighet ansvarar också<br />
för begravningsverksamheten inom Göteborgs stad.<br />
Till samfälligheten hör stadens 34 kyrkogårdar.<br />
Göteborgs kyrkliga samfällighet profilerar sig under<br />
namnet <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg.<br />
Resultat och ställning<br />
Årets resultat efter finansiella poster uppgick till<br />
26 488 tkr jämfört med 2 955 tkr för 2008. Budgeterat<br />
resultat för 2009 var 4 900 tkr vilket ger en<br />
positiv budgetavvikelse på 21 588 tkr, varav 12 807<br />
tkr avser verksamhetsresultatet och 8 781 tkr avser<br />
resultat från finansiella investeringar.<br />
Budgetavvikelsen för verksamhetsresultatet är<br />
främst hänförlig till högre intäkter än budgeterat,<br />
bl a vinst från försäljning av fastighet om 5 986 tkr<br />
samt erhållna gåvor och bidrag. Resultatet från finansiella<br />
investeringar inkluderar återföring av tidigare<br />
gjorda nedskrivningar av kortfristiga placeringar<br />
med 19 520 tkr. Återföringen var inte budgeterad.<br />
Ytterligare kommentarer till 2009 års resultat och<br />
ställning lämnas i de inledande ekonomisidorna samt<br />
i anslutning till resultat- och balansräkning samt<br />
kassaflödesanalys.<br />
För närvarande är i princip all verksamhet som<br />
bedrivs inom samfälligheten skattebefriad.<br />
! Läs mer på sidan 20–21, 24, 26–27<br />
Målsatt kapital<br />
Beslut om målkapital fattades av samfällda kyrkofullmäktige<br />
under 2008. Samfällighetens mål för<br />
det egna kapitalets storlek uppgår till 700 000 tkr.<br />
Eget kapital överstiger fastställt målkapital med 70<br />
477 tkr.<br />
Väsentliga händelser under räkenskapsåret<br />
Arbetet med att se över församlingsgränserna i<br />
Göteborg fortskrider. Den 1/1 2010 lades de elva<br />
församlingarna på Hisingen samman och fyra nya<br />
större församlingar bildades. Utredningen om församlingsgränser<br />
inom övriga delar av <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong><br />
i Göteborg pågår och förslag kommer troligen<br />
att läggas om förändringar från och med den 1/1<br />
2012 och den 1/1 2014.<br />
Ansvariga för utredningarna är Göteborgs stift<br />
som ser möjligheter till bland annat en flexiblare<br />
organisation, tydligare beslutsvägar och större möjligheter<br />
till kompetens och karriärutveckling med<br />
färre och större församlingar.<br />
22<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg har under flera år<br />
arbetat med att se över möjligheter till rationaliseringar<br />
av gemensamma funktioner. Syftet är att<br />
frigöra resurser till kärnverksamheten. Samfällda<br />
kyrkofullmäktige beslutade 2008 om att all lokalvård<br />
inom <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg ska vara<br />
samordnad vilket bland annat innebär att personal<br />
inom lokalvården överförs till central samordning<br />
och att befintliga entreprenader upphandlas samordnat.<br />
Arbetet med att genomföra beslutet pågår.<br />
Under 2009 startades två bokningscentraler som<br />
betjänar fler än en församling i kontraktet. Arbete<br />
med att samordna kyrkobokföringen pågår.<br />
Större investeringar under 2009 omfattar bl a om-<br />
och tillbyggnad av Näsets kyrka samt askgravlund<br />
på Östra kyrkogården. Fastigheten Vårfru<strong>kyrkan</strong><br />
(Kortedala 18:5) har avyttrats under året. Under<br />
2010 planeras den pågående om- och tillbyggnaden<br />
av Näsets kyrka att färdigställas. Utöver detta<br />
planeras inga större investeringar annat än löpande<br />
åtgärder på fastigheterna för 2010. Uppförandet av<br />
den nya <strong>kyrkan</strong> i Torslanda församling (Amhults<br />
kyrka) är ännu inte påbörjat med anledning av att<br />
beslut om detaljplan dröjer.<br />
Finansiella instrument<br />
Samfälligheten gör regelbundet en översyn av<br />
sina riktlinjer för finansiella instrument. För <strong>Svenska</strong><br />
<strong>kyrkan</strong> i Göteborg regleras riktlinjerna för kapitalförvaltningen<br />
i en av samfällda kyrkofullmäktige<br />
fastställd placeringspolicy. Gällande reglemente antogs<br />
under år 2003 och innehåller bland annat etiska<br />
kriterier för placeringsval, regler för portföljsammansättningen<br />
och avkastningskrav. En ny placeringspolicy<br />
är för närvarande under upprättande och<br />
kommer att antas av kyrkonämnden under 2010.<br />
Vid utgången av 2009 uppgick marknadsvärdet<br />
på de kortfristiga placeringarna till 259 040 tkr (239<br />
178 tkr) medan det bokförda värdet var 243 422<br />
tkr (239 177 tkr). Samfällighetens långfristiga värdepappersinnehav<br />
(Berling Media AB och Kyrkans<br />
försäkrings AB) är upptagna till anskaffningsvärdet<br />
om 7 133 tkr (7 133 tkr). Uppgift om marknadsvärdet<br />
saknas.<br />
Framtida utveckling<br />
Förändring<br />
jämfört<br />
2010 (tkr) med 2009<br />
Kyrkoavgift 507 849 4,1 %<br />
Begravningsavgift 131 795 8,8 %<br />
Ekonomisk utjämning -54 260 2,3 %<br />
585 384 5,3 %<br />
Kyrkoavgiftens utveckling styrs av beskattningsunderlagets<br />
utveckling för de Göteborgare som är
tkr<br />
50 000<br />
40 000<br />
30 000<br />
20 000<br />
10 000<br />
0<br />
Resultatutveckling<br />
2005 2006 2007 2008 2009<br />
Resultat efter finansiella investeringar/ Årets resultat<br />
Verksamhetens resultat<br />
medlemmar i <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> med två års eftersläpning.<br />
De tidigare årens högkonjunktur har därför<br />
medfört att kyrko- och begravningsavgiften har<br />
ökat 2009 och även kommer att öka för 2010. Från<br />
2011 och framåt antas avgifterna däremot minska<br />
väsentligt när lågkonjunkturens effekt på beskattningsunderlaget<br />
slår igenom. För 2011 förväntas<br />
kyrkoavgiften minska med 21 939 tkr (4,6 %) och<br />
för 2012 med ytterligare 21 814 tkr (4,5%). Med<br />
nuvarande nivå på verksamhetskostnaderna skulle<br />
det innebära att <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg gör<br />
förlust. Den stora utmaningen för de kommande<br />
åren blir därför att anpassa verksamheten efter de<br />
minskande intäkterna.<br />
Den ekonomiska utjämningen avser en avgift<br />
som <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg betalar till <strong>Svenska</strong><br />
<strong>kyrkan</strong> på nationell nivå inom ramen för ett inomkyrkligt<br />
utjämningssystem. Systemet syftar till att<br />
ge stöd åt ekonomiskt svagare församlingar i Sverige.<br />
Samtidigt erhåller <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg<br />
även inomkyrkliga bidrag. Exempel på sådana är<br />
strukturbidrag från Göteborgs stift för bland annat<br />
sjukhuskyrka och kriminalvårdspräst.<br />
Miljöinformation<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg bedriver tillståndspliktig<br />
verksamhet enligt miljöbalken med prövningsnivå<br />
B. Tillståndet avser utsläpp till luft från Kvibergs<br />
krematorium. Tillståndet är löpande och en årlig<br />
rapport lämnas till Miljöförvaltningen i Göteborgs<br />
stad med kopia till Länsstyrelsen i Västra Götaland.<br />
Verksamheten påverkar miljön genom utsläpp av<br />
rökgaser och stoft i luften. I övrigt finns det ett antal<br />
bisättningsrum med kylaggregat som är anmälningspliktiga<br />
enligt miljöbalken.<br />
Kollekter<br />
Genom att förmedla insamlade kollekter stödjer<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> en rad olika verksamheter och ändamål.<br />
En riks- eller stiftskollekt tas upp till samma<br />
ändamål och på samma dag i hela landet/stiftet. Kollektändamål<br />
och dagar fastställs av Kyrkostyrelsen<br />
respektive Domkapitlet. Församlingskollekter beslutas<br />
i församlingen. En förmedlad församlingskollekt<br />
tas upp till förmån för en annan juridisk person.<br />
Förmedlade kollekter tas inte upp i samfällighetens<br />
resultaträkning.<br />
Förvaltade stiftelser<br />
Inom samfälligheten förvaltas totalt 160 stiftelser<br />
med ett bokfört värde vid balansdagen på 108 314 tkr<br />
(102 673 tkr). Uppgiften är inte fullständig då alla<br />
församlingar inte har lämnat in uppgifter om sina<br />
förvaltade stiftelser.<br />
Organisationsnummer<br />
Organisationsnumren för de 30 församlingarna inom<br />
Göteborgs kyrkliga samfällighet (fr o m 1/1 2010) finns<br />
redovisade i adressförteckningen på sidan 35.<br />
Kollekter (tkr) 2009 2008 2007 2006 2005<br />
Förmedlade rikskollekter 1 755 1 848 2 102 2 091 2 075<br />
Förmedlade stiftskollekter 470 473 456 569 418<br />
Förmedlade församlingskollekter<br />
Församlingskollekter<br />
2 300 2 372 2 632 2 600 2 469<br />
till egen verksamhet 948 858 712 615 860<br />
Summa kollekter 5 473 5 551 5 902 5 875 5 822<br />
23<br />
Ekonomi
Ekonomi<br />
Resultaträkning<br />
Resultat exklusive<br />
begravningsverksamhet*<br />
Tkr Not 2009 2008 2009 2008<br />
Verksamhetens intäkter<br />
Kyrkoavgift 487 994 465 390 487 994 465 390<br />
Begravningsavgift 1 121 188 113 646 0 0<br />
Ekonomisk utjämning 2 -53 057 -52 794 -53 057 -52 794<br />
Utdelning från prästlönetillgångar 3 - 938 0 938<br />
Erhållna gåvor och bidrag 4 63 467 63 193 63 467 63 193<br />
Övriga verksamhetsintäkter 59 158 59 067 49 943 49 678<br />
Summa verksamhetens intäkter 678 750 649 440 548 347 526 405<br />
Verksamhetens kostnader<br />
Övriga kostnader 5, 6 -243 743 -226 813 -196 545 -178 168<br />
Personalkostnader 7 -397 060 -376 855 -325 668 -308 751<br />
Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar 10, 11, 12 -33 767 -32 317 -23 338 -21 551<br />
Summa verksamhetens kostnader -674 570 -635 985 -545 551 -508 470<br />
Förändring av ändamålsbestämda medel 8 -185 -2 863 -185 -2 863<br />
Eliminering av begravningsverksamhetens resultat 1 -188 9 994 0 0<br />
Verksamhetens resultat 3 807 20 586 2 611 15 072<br />
Resultat från finansiella investeringar<br />
Resultat från finansiella anläggningstillgångar 118 160 118 160<br />
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 23 327 24 107 23 213 23 955<br />
Räntekostnader och liknande resultatposter -20 284 -22 378 -18 974 -16 712<br />
Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar<br />
av kortfristiga placeringar 19 520 -19 520 19 520 -19 520<br />
Summa resultat från finansiella investeringar 9 22 681 -17 631 23 877 -12 117<br />
Resultat efter finansiella poster 26 488 2 955 26 488 2 955<br />
ÅRETS RESULTAT 26 488 2 955 26 488 2 955<br />
! För kommentarer till resultaträkning, läs mer på sidan 20–21, samt 22<br />
* Visar resultaträkningen exklusive de kostnader och intäkter som avser begravningsverksamhet. Se även not 1.<br />
Kommentarer till balansräkning<br />
l Tillgångssidan i balansräkningen domineras av<br />
materiella anläggningstillgångar (64%) samt likvida<br />
medel (30%) Skuldsidan uppvisar en soliditet, d v s<br />
andelen av samfällighetens tillgångar som finansierats<br />
med eget kapital, på 80%.<br />
l Det totala värdet av anläggningstillgångar har ökat<br />
med 12 643 tkr vilket är en kombination av nyinvesteringar<br />
om +48 192 tkr, avskrivningar om -33 767<br />
tkr, försäljning/utrangeringar/omklassificeringar om<br />
netto -1 663 tkr, tillkommande fordringar om +100<br />
tkr samt amortering/omklassificering av långfristiga<br />
fordringar med -219 tkr. Diagrammet till höger visar<br />
volymen på samfällighetens investeringar under den<br />
senaste femårsperioden.<br />
l Bakgrunden till förändringen av likvida medel<br />
24<br />
under året framgår av kassaflödesanalysen.<br />
80000<br />
70000<br />
60000<br />
50000<br />
40000<br />
30000<br />
20000<br />
10000<br />
0<br />
tkr<br />
Investeringar 2005–2009<br />
2005 2006 2007 2008 2009
Balansräkning<br />
TILLGÅNGAR, tkr Not 2009 2008<br />
Anläggningstillgångar<br />
Immateriella anläggningstillgångar<br />
Balanserade utgifter 10 412 1 214<br />
Summa 412 1 214<br />
Materiella anläggningstillgångar<br />
Byggnader och mark 11 541 406 516 128<br />
Inventarier, verktyg och installationer 12 43 493 41 351<br />
Pågående nyanläggningar och förskott<br />
avseende materiella anläggningstillgångar 13 30 480 44 336<br />
Summa 615 379 601 815<br />
Finansiella anläggningstillgångar<br />
Långfristiga värdepappersinnehav 14 35 343 35 343<br />
Långfristiga fordringar 15 1 919 2 038<br />
Summa 37 262 37 381<br />
Summa anläggningstillgångar 653 053 640 410<br />
Omsättningstillgångar<br />
Kortfristiga fordringar<br />
Kundfordringar 4 533 5 487<br />
Skattefordringar 1 007<br />
Fordran på begravningsverksamheten 1 1 260 1 448<br />
Övriga kortfristiga fordringar 1 319 2 589<br />
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 16 13 968 10 866<br />
Summa 21 080 21 397<br />
Kortfristiga placeringar 14 243 422 239 177<br />
Kassa och bank 17 42 626 41 430<br />
Summa omsättningstillgångar 307 128 302 004<br />
Summa tillgångar 960 181 942 414<br />
EGET KAPITAL OCH SKULDER, tkr<br />
Eget kapital 18<br />
Balanserat resultat 743 989 741 108<br />
Årets resultat 26 488 2 955<br />
Summa eget kapital 770 477 744 063<br />
Ändamålsbestämda medel 8 33 713 33 529<br />
Avsättningar 19 4 755 10 424<br />
Långfristiga skulder 20<br />
Gravskötselskulder 21 61 081 63 330<br />
Summa långfristiga skulder 61 081 63 330<br />
Kortfristiga skulder<br />
Leverantörsskulder 33 013 29 947<br />
Gravskötselskuld 21 4 838 4 888<br />
Skatteskuld 35 -<br />
Övriga kortfristiga skulder 14 258 15 478<br />
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 38 011 40 755<br />
Summa kortfristiga skulder 90 155 91 068<br />
Summa eget kapital och skulder 960 181 942 414<br />
Ställda säkerheter Inga Inga<br />
Ansvarsförbindelser Inga Inga<br />
25<br />
Ekonomi
Ekonomi<br />
Kassaflödesanalys<br />
tkr 2009 2008<br />
Den löpande verksamheten<br />
Resultat efter finansiella poster<br />
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet<br />
26 488 2 955<br />
Av- och nedskrivningar 33 767 32 317<br />
Förändring av avsättningar -5 669 -7 873<br />
Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar -6 773 -9 051<br />
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet -24 -8 565<br />
26<br />
47 789 9 783<br />
Kassaflöde från den löpande verksamheten<br />
före förändringar av rörelsekapitalet 47 789 9 783<br />
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital, långfristig gravskötselskuld och ändamålsbestämda medel<br />
Förändring av kortfristiga fordringar 350 -7 936<br />
Förändring av kortfristiga skulder -914 -10 996<br />
Förändring av långfristig gravskötselskuld -2 249 -2 060<br />
Förändring av ändamålsbestämda medel 185 2 863<br />
Kassaflöde från den löpande verksamheten 45 161 -8 346<br />
Investeringsverksamheten<br />
Förvärv av materiella och immateriella anläggningstillgångar -48 191 -63 254<br />
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 8 435 9 051<br />
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -100 -1 400<br />
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 136 107<br />
Kassaflöde från investeringsverksamheten -39 720 -55 496<br />
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0<br />
Årets kassaflöde 5 441 -63 842<br />
Likvida medel vid årets början 280 607 344 449<br />
Likvida medel vid årets slut<br />
Specifikation av likvida medel vid årets slut<br />
286 048 280 607<br />
Kassa och bank 42 626 41 430<br />
Kortfristiga placeringar 243 422 239 177<br />
286 048 280 607<br />
Kommentarer till kassaflödesanalys<br />
l Samfällighetens likvida medel har under 2009 ökat<br />
med 5 441 tkr vilket fördelar sig på kassaflöde från<br />
den löpande verksamheten med 45 161 tkr samt kassaflöde<br />
från investeringsverksamheten med -39 720<br />
tkr. Motsvarande förändring av kassaflödet 2008<br />
var -63 842 tkr vilket främst förklaras av ett lägre<br />
resultat och en högre investeringsvolym.<br />
l I kassaflödet från den löpande verksamheten<br />
har årets resultat exklusive avskrivningar och övriga<br />
poster bidragit med 47 789 tkr medan förändringen<br />
i rörelsekapitalet påverkat med -2 628 tkr. Det är<br />
främst minskningen av den långfristiga gravskötselskulden<br />
som ligger bakom den negativa förändringen<br />
av rörelsekapitalet.<br />
l Ett sätt att beskriva likviditet är med hjälp av<br />
rörelsekapitalet som visar skillnaden mellan omsättningstillgångar<br />
och kortfristiga skulder. Vid utgången<br />
av 2009 uppgick rörelsekapitalet till 216 973 tkr<br />
vilket motsvarar en ökning med 6 037 tkr jämfört<br />
med 2008. Diagrammet till höger visar rörelsekapitalets<br />
utveckling under den senaste femårsperioden.<br />
Ett kompletterande mått är likviditet i procent<br />
som beskriver relationen mellan likvida medel och<br />
kortfristiga skulder. Likviditeten vid utgången av<br />
2009 uppgick till 320 %.
Flerårsöversikt<br />
Allmänna förutsättningar 2009 2008 2007 2006 2005<br />
Tillhöriga per den 31 december (antal) 292 994 298 640 301 121 305 983 309 975<br />
Tillhöriga per den 31 december (%) 57,7 59,7 61,0 62,5 63,9<br />
Kyrkoavgift exklusive begravnings- och stiftsavgift (%) 1) 0,81 0,81 0,81 0,81 0,81<br />
Begravningsavgift(%) 0,13 0,13 0,14 0,14 0,14<br />
Medeltal anställda 978 984 1 007 940 914<br />
Intäkts- och kostnadsanalys (tkr)<br />
Verksamhetens intäkter 678 750 649 440 609 488 596 367 595 922<br />
Verksamhetens kostnader -674 570 -635 985 -609 688 -593 427 -569 469<br />
Förändring av ändamålsbestämda medel -185 -2 863 -78 0 0<br />
Eliminering av begravningsverksamhetens resultat 2) -188 9 994 1 156 2 641 798<br />
Verksamhetens resultat 3 807 20 586 878 5 581 27 251<br />
Resultat från finansiella investeringar 22 681 -17 631 16 157 20 587 16 600<br />
Årets resultat 26 488 2 955 17 035 26 168 43 851<br />
Kyrkoavgift exkl begravnings- och stiftsavgift (tkr) 487 994 465 390 448 787 448 176 451 418<br />
-varav slutavräkning 3) 25 806 17 742 12 405 18 270 27 441<br />
Personalkostnader/verksamhetens intäkter (%) 58,5 58,0 59,7 58,9 57,8<br />
Av-och nedskrivningar/<br />
verksamhetens intäkter (%) 5,0 5,0 5,1 5,1 4,9<br />
Ekonomisk ställning (tkr)<br />
Fastställt mål för det egna kapitalet – målsatt kapital (tkr) 700 000 700 000 - - -<br />
Eget kapital (tkr) 770 477 744 063 741 108 724 200 698 032<br />
Soliditet (%) 80,2 79,0 76,7 76,5 76,6<br />
Värdesäkring av eget kapital (%) 3,6 0,4 2,4 3,7 6,7<br />
Likvida medel (tkr) 286 048 280 607 344 449 325 415 302 123<br />
Likviditet (%) 317 308 337 365 337<br />
1) Tillkommer 0,03 % som avser stiftsavgift.<br />
2) För specifikation av begravningsverksamhetens resultat, se not 1.<br />
3) För förklaring av kyrkoavgift och begravningsavgift, se Redovisningsprinciper.<br />
Nyckeltalsdefinitioner<br />
l Kyrko- och begravningsavgift (%) – Anges i procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten.<br />
l Varav slutavräkning – För förklaring, se Redovisningsprinciper.<br />
l Personalkostnader/verksamhetsintäkter (%) – Uppgiften beräknas som resultaträkningens personalkostnader dividerat med resultaträkningens summa verksamhetens<br />
intäkter.<br />
l Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%) – Uppgiften beräknas som resultaträkningens av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar dividerat med<br />
resultaträkningens summa verksamhetens intäkter.<br />
l Soliditet (%) – Uppgiften beräknas som utgående eget kapital dividerat med balansomslutningen (totala tillgångar i balansräkningen).<br />
l Värdesäkring av eget kapital (%) – Uppgiften beräknas som årets resultat dividerat med ingående eget kapital.<br />
l Likvida medel (tkr) – Summan av kassa och bank samt kortfristiga placeringar.<br />
l Likviditet (%) – Uppgiften beräknas som likvida medel dividerat med summa kortfristiga skulder.<br />
300000<br />
250000<br />
200000<br />
Rörelsekapital 2005–2009<br />
tkr<br />
2005 2006 2007 2008 2009<br />
l Kassaflödet från investeringsverksamheten avser<br />
till övervägande del årets nyinvesteringar som uteslutande<br />
finansierats med egna medel. Investeringarna<br />
har fördelat sig på de olika verksamhetsområdena<br />
enligt följande:<br />
Församlingar 1 983<br />
Kyrkogårdsförvaltning 15 805<br />
Fastighetsnämnden 45 044<br />
avgår underhåll -17 840<br />
Central förvaltning 3 199<br />
48 191<br />
27<br />
Ekonomi
Noter<br />
Noter<br />
Allmänna redovisningsprinciper<br />
Grunder för upprättande<br />
Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående<br />
år, om inget annat anges. Samtliga belopp är i tusentals<br />
kr (tkr) om inget annat anges. Belopp inom parentes anger föregående<br />
års värden.<br />
Årsredovisning<br />
Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen<br />
(1995:1554), begravningslagen (1999:728) och Bokföringsnämndens<br />
(BFN) allmänna råd. Kassaflödesanalysen har upprättats<br />
med utgångspunkt i Redovisningsrådets rekommendation RR7,<br />
Redovisning av Kassaflöden. Vidare tillämpas rekommendationer<br />
utgivna av <strong>Svenska</strong> Kyrkans Redovisningskommitté (KRED).<br />
Värderingsgrund<br />
Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inget<br />
annat anges.<br />
Intäktsredovisning<br />
Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller<br />
kommer att erhållas.<br />
Kyrkoavgift och begravningsavgift<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>s huvudintäkt utgörs av kyrkoavgiften. Staten svarar<br />
för uppbörd, taxering och indrivning av kyrkoavgiftsmedlen.<br />
Det slutliga utfallet av <strong>kyrkan</strong>s avgiftsunderlag erhålls först två<br />
år efter avgiftsgrundande år och därför är <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> berättigad<br />
att uppbära ett förskott från staten, fördelat med en tolftedel<br />
per månad. Samtidigt med utbetalningen av förskottet erhålls<br />
en avräkning av det slutliga avgiftsunderlaget två år tillbaka.<br />
Kyrkoavgiften intäktsredovisas i takt med utbetalningarna från<br />
staten. Begravningsavgiften intäktsredovisas på motsvarande sätt.<br />
Erhållna gåvor/Ändamålsbestämda medel<br />
Erhållna gåvor redovisas fullt ut enligt BFNAR 2002:10, Redovisning<br />
av gåvor i ideella föreningar och registrerade trossamfund,<br />
vilket innebär att de intäktsredovisas i den period de har mottagits.<br />
Intäkten motsvarar tillgångens anskaffningsvärde.<br />
För ändamålsbestämda gåvor tillämpas KRED:s rekommendation,<br />
Redovisning av ändamålsbestämda gåvor, vilket innebär att<br />
under året erhållna men ej förbrukade gåvor, tillsammans med<br />
under året förbrukade gåvor erhållna under tidigare år, redovisas<br />
i resultaträkningen på raden Förändring av ändamålsbestämda<br />
medel.<br />
En ändamålsbestämd gåva innehåller ett av givaren, i samband<br />
med överlämnandet av gåvan, angivet villkor för användningen,<br />
vilket innebär att den har ett rättsligt skydd och inte får användas<br />
till annat ändamål.<br />
Enligt BFNAR 2002:10 ska ej förbrukade ändamålsbestämda<br />
medel ingå i årets resultat och eget kapital. <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong><br />
finner det dock angeläget att gentemot givare och andra intressenter<br />
tydligt visa att erhållna medel hålls åtskilda från övriga<br />
medel och inte är möjliga att använda för andra ändamål. För att<br />
uppnå detta görs en avvikelse från BFNAR 2002:10 som består<br />
i att ej förbrukade ändamålsbestämda medel redovisas i särskild<br />
post i balansräkningen mellan eget kapital och avsättningar och<br />
att förändringen av denna post redovisas i resultaträkningen.<br />
Anpassningen av uppställningsformen för balans- och resultaträkningen<br />
har skett med stöd i Årsredovisningslagens 2 kap. 3 §<br />
och 3 kap. 4 § 3 st.<br />
Genom den tillämpade redovisningsprincipen anser <strong>Svenska</strong><br />
<strong>kyrkan</strong> att arten av ej förbrukade ändamålsbestämda medel<br />
tydligare markeras och att redovisningen av förändringen av<br />
ej förbrukade ändamålsbestämda medel i resultaträkningen ger<br />
bättre information till en läsare än om BFNAR 2002:10 tillämpas.<br />
Erhållna bidrag<br />
Erhållna bidrag redovisas enligt BFNAR 2002:11, Redovisning av<br />
bidrag av likvida medel till ideella föreningar och registrerade trossamfund<br />
från offentligrättsliga organ, vilket innebär att intäkten<br />
ställs mot den kostnad bidraget är avsett att täcka.<br />
28<br />
Materiella anläggningstillgångar<br />
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet<br />
efter avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar.<br />
Till anskaffningsvärdet räknas även in kostnader som är direkt<br />
hänförliga till förvärvet. Materiella anläggningstillgångar skrivs<br />
av systematiskt genom linjär avskrivning över den bedömda<br />
nyttjandeperioden. Mark, utöver kyrkogårdsmark, skrivs inte av,<br />
då nyttjandeperioden är obegränsad. Följande avskrivningstider<br />
tillämpas:<br />
Kyrkogårdsmark: 50 år (2%/år)<br />
Övrig mark: Avskrivs ej<br />
Markanläggning: 10–50 år (2–10%/år)<br />
Byggnader: 33–50 år (2–3%/år)<br />
Fordon: 5–10 år (10–20%/år)<br />
Datautrustning: 3–5 år (20–33%/år)*<br />
Övriga inventarier, installationer<br />
och verktyg: 5–10 år (10–20%/år)<br />
* Persondatorer direktavskrivs vid inköpstillfället<br />
Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens<br />
värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än<br />
bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående.<br />
Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den.<br />
Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen.<br />
Statliga stöd<br />
Statligt stöd som avser förvärv av anläggningstillgång och omsättningstillgång<br />
redovisas enligt BFN R 5, Redovisning av statliga<br />
stöd, vilket innebär att de reducerar tillgångens anskaffningsvärde.<br />
Tillgången redovisas följaktligen till nettoanskaffningsvärde, vilket<br />
även utgör grund för beräkning av avskrivningarnas storlek.<br />
Finansiella instrument<br />
Finansiella anläggningstillgångar<br />
Finansiella anläggningstillgångar i form av aktier, obligationer<br />
och andra långfristiga värdepappersinnehav redovisas till anskaffningsvärdet<br />
minskat med eventuell nedskrivning.<br />
Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens<br />
värde. Nedskrivning görs vid väsentlig eller bestående<br />
värdenedgång. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen<br />
återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen.<br />
Fr o m 2008 redovisas fordran för de en gång inbetalade<br />
medlen för allframtidsskötsel som en anläggningstillgång i stället<br />
för en omsättningstillgång.<br />
Fordringar<br />
Fordringar har efter individuell värdering upptagits till de belopp<br />
varmed de beräknas inflyta.<br />
Kortfristiga placeringar<br />
Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet<br />
och verkligt värde, d v s marknadsvärdet. Denna typ av<br />
värdering får dock inte ske i de fall en sådan värdering skulle ge<br />
ett icke tillförlitligt värde på den kortfristiga placeringen.<br />
Avsättningar<br />
Med avsättningar avses förpliktelser på balansdagen som är säkra<br />
eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den<br />
tidpunkt då de ska infrias. Avsättning redovisas med det belopp<br />
som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som<br />
krävs för att reglera åtagandet.<br />
Gravskötselskuld<br />
Med hänvisning till övergångsbestämmelserna till 1960 års<br />
begravningslag, använder <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg inte den<br />
av KRED rekommenderade metoden för redovisning av skulden<br />
för allframtidsskötsel av gravar. De en gång inbetalade medlen<br />
för allframtidsskötsel särredovisas som både skuld och tillgång.<br />
Begravningsverksamheten tillförs den faktiska avkastningen på<br />
dessa medel. Grund för den valda redovisningsmodellen är att<br />
den aktuella lagstiftningen inte har upphävts.
1<br />
2<br />
3<br />
Omräkning av utländsk valuta<br />
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagskurs,<br />
vilket är växelkursen på balansdagen.<br />
Leasing<br />
Leasingavgifter redovisas som en kostnad i resultaträkningen och<br />
fördelas linjärt över leasingperioden. Med leasingperiod avses den<br />
period som leasetagaren har avtalat att leasa en tillgång.<br />
Kassaflödesanalys<br />
Kassaflödesanalysen visar församlingens in- och utbetalningar<br />
hänförliga till den löpande verksamheten, investeringsverksamheten<br />
eller finansieringsverksamheten under en period. Kassaflödesanalysen<br />
upprättas enligt indirekt metod, vilket innebär att<br />
nettoresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller<br />
utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter och<br />
kostnader, där kassaflödeseffekt hänförs till investerings- eller<br />
finansieringsverksamheten.<br />
Begravningsverksamhet<br />
Samfälligheten är huvudman för begravningsverksamheten inom<br />
Göteborgs kommuns geografiska område. Begravningsverksamheten<br />
finansieras av begravningsavgiften. Begravningsavgiften<br />
får inte användas till annat än de uppgifter som anges i begravningslagen.<br />
Tkr<br />
Verksamhetens intäkter<br />
2009 2008<br />
Begravningsavgift 121 188 113 646<br />
Övriga intäkter 9 215 9 389<br />
Summa verksamhetens intäkter<br />
Verksamhetens kostnader<br />
130 403 123 035<br />
Personalkostnader -46 494 -43 885<br />
Övriga kostnader<br />
Av- och nedskrivningar av materiella<br />
-73 893 -74 683<br />
anläggningstillgångar -8 632 -8 947<br />
Summa verksamhetens kostnader<br />
Finansiella poster<br />
-129 019 -127 515<br />
Ränteintäkter 114 152<br />
Räntekostnader -1 310 -5 666<br />
Summa finansiella poster -1 196 -5 514<br />
Begravningsverksamhetens resultat 188 -9 994<br />
Begravningsverksamhetens ackumulerade resultat<br />
Ingående ackumulerat resultat<br />
Årets resultat<br />
-1 448 8 546<br />
för begravningsverksamheten 188 -9 994<br />
Utgående ackumulerat resultat -1 260 -1 448<br />
Resultat och ställning<br />
Utfallet avviker mot budget med +6 280 tkr. Det förbättrade<br />
resultatet mot 2008 och budget beror framförallt på lägre internränta<br />
och återhållsamhet med anställning av vikarier. Vissa<br />
underhållsåtgärder har också skjutits på framtiden.<br />
Utgående ackumulerat resultat i förhållande till begravningsavgiften<br />
är -1,0% (-1,3%).<br />
Då intäkterna från begravningsavgiften oavkortat ska användas<br />
till begravningsverksamhet ska årets resultat för begravningsverksamheten<br />
alltid reserveras på särskilda avräkningskonton.<br />
Detta för att resultatet ska kunna återföras till begravningsverksamheten.<br />
Samfällighetens fordran på begravningsverksamheten<br />
uppgår till 1 260 tkr (1 448 tkr).<br />
Kommentar<br />
Alla gravskötselintäkter inklusive avkastningen av allframtidsavtalen<br />
(Donationsfonden) redovisas under ”Övriga intäkter”.<br />
Internränteintäkten på visstidsavtalens skuld redovisas under<br />
”Ränteintäkter”.<br />
Ekonomisk utjämning<br />
Alla församlingar och kyrkliga samfälligheter omfattas av ett<br />
inomkyrkligt utjämningssystem. Syftet med utjämningen är att<br />
omfördela en del av kyrkoavgiften och därigenom bibehålla<br />
möjligheten till en rikstäckande kyrklig verksamhet. Kyrkomötet<br />
beslutar om kriterierna för utjämningen.<br />
Utdelning från prästlönetillgångar<br />
Samfälligheten har en andel på 6,051 % (6,051 %) i avkastningen<br />
från de stiftvis förvaltade prästlönetillgångarna. Prästlönetillgångarna<br />
är stiftelseliknande förmögenheter. Minst 50% av avkast-<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
ningen går till andelsägande församlingar och resterande går till<br />
det inomkyrkliga utjämningssystemet. Andelarna innebär inget<br />
inflytande i förvaltningen och går ej heller att överlåta. Under<br />
2009 fick samfälligheten utdelning från prästlönetillgångarna<br />
med 0 tkr (938 tkr).<br />
Erhållna gåvor och bidrag<br />
Tkr<br />
Gåvor<br />
2009 2008<br />
Församlingskollekter till egen verksamhet 949 858<br />
Ändamålsbestämda gåvor 5 324 7 954<br />
Övriga gåvor 2 970 3 227<br />
Bidrag<br />
9 243 12 039<br />
Kyrkoantikvarisk ersättning 247 766<br />
Övriga bidrag från stiftet 4 986 5 172<br />
Driftbidrag till <strong>kyrkan</strong>s förskola 44 251 42 568<br />
Övriga bidrag 4 740 2 648<br />
Summa<br />
54 224 51 154<br />
63 467 63 193<br />
Läs mer om kollekter på sidan 23 !<br />
Arvode och kostnadsersättning till revisorer<br />
Tkr<br />
Kvalificerade revisorer<br />
Öhrlings PricewaterhouseCoopers:<br />
2009 2008<br />
Revisionsuppdrag 475 475<br />
Andra uppdrag<br />
Övriga valda revisorer<br />
343 35<br />
Revisionsuppdrag 84 82<br />
902 592<br />
Med revisionsuppdrag avses arbetsuppgifter som det enligt lag<br />
ankommer på samfällighetens revisorer att utföra, rådgivning eller<br />
annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådana arbetsuppgifter<br />
samt verksamhetsrevision och granskning av kollekträkenskaper<br />
enligt kyrkoordningen. Allt annat är andra uppdrag.<br />
Leasing<br />
Samfälligheten har under året haft leasingkostnader om 2 670<br />
tkr (3 606 tkr).<br />
Personal<br />
2009 2008<br />
Medeltal anställda<br />
Kvinnor 580 591<br />
Män 398 393<br />
Totalt 978 984<br />
I medelantalet anställda ingår inte anställda som uppburit ersättning<br />
som understiger ett halvt prisbasbelopp, 21400 kr (20 500<br />
kr). Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2002:9.<br />
Könsfördelning i kyrkonämnd<br />
Kvinnor(%) 53 48<br />
Män(%) 47 52<br />
Sjukfrånvaro<br />
Sjukfrånvaron har under 2009 uppgått till 70 222 (81 167) timmar<br />
varav 38 % (38 %) avser lång sjukfrånvaro (mer än 60 dagar).<br />
Den sammanlagda ordinarie arbetstiden uppgick till 2 152 111<br />
(2 178 668) timmar.<br />
Sjukfrånvaro i olika grupper<br />
(sjukfrånvaro/ordinarie arbetstid)<br />
Kvinnor(%) 3,4 4,1<br />
Män(%) 3,1 3,2<br />
0-29 år(%) 2,2 2,3<br />
30-49 år(%) 3,1 3,7<br />
50 år och äldre(%) 3,9 4,3<br />
Samfällighetens sammanlagda sjukfrånvaro<br />
i förhållande till arbetstid(%) 3,3 3,7<br />
Löner, arvoden och andra ersättningar<br />
Anställda 266 089 253 769<br />
Ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige,<br />
kyrkonämnd, kyrkoråd och övriga nämnder 2 911 1 441<br />
269 000 255 210<br />
29<br />
Noter
Noter<br />
8<br />
9<br />
I uppgiften om löner och arvoden ingår inte anställda som uppburit<br />
ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp, 21 400<br />
kr (20 500 kr). Samfälligheten har betalt ut sådan ersättning med<br />
totalt 6 789 tkr (6 313 tkr) vilket inte har tagits med i uppgiften<br />
om löner och andra ersättningar. Detta har gjorts med stöd av<br />
BFNAR 2002:9. I uppgiften ingår inte heller förändring av semesterlöneskuld<br />
om -665 tkr (2 394 tkr) samt erhållna lönebidrag<br />
om -4 524 tkr (-4 682 tkr).<br />
Ersättning till ordförande i kyrkonämnd<br />
Till ordföranden i kyrkonämnden har ersättning utgått med 67<br />
tkr (66 tkr).<br />
Pensionskostnader<br />
och andra sociala avgifter 2009 2008<br />
Pensioner, anställda 24 856 17 277<br />
Sociala avgifter enligt lag och avtal 85 203 85 394<br />
110 059 102 671<br />
Samfälligheten tillämpar <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>s kollektivavtal. Det<br />
innebär att samtliga anställda omfattas av olika typer av försäkringar,<br />
bl a tjänstepensionsförsäkring, sjukförsäkring och<br />
arbetsskade- och olycksfallsförsäkring. Vid sidan av detta finns<br />
även ett omställningsavtal som träder in vid arbetsbrist och ett<br />
utvecklingsavtal som innebär rätt till fortbildning mm. Samfälligheten<br />
har även upprättat olika typer av policys för t.ex. jämställdhet<br />
och mångfald.<br />
Samfälligheten har inga övriga utfästelser om pensioner eller<br />
avgångsvederlag till personer i ledande ställning. Övriga personalkostnader<br />
(friskvård, utbildning, rekrytering, mm) uppgår till<br />
16 401 tkr (14 949 tkr).<br />
Ändamålsbestämda medel<br />
Tkr 2009 2008<br />
Ingående värde 33 529 30 666<br />
Erhållna gåvor under året 5 702 8 721<br />
Ianspråktagna gåvor -5 518 -5 858<br />
Utgående värde 33 713 33 529<br />
Specifikation av utgående värde<br />
Diakoni inom Annedals församling 3 001 3 077<br />
Diakoni inom Johannebergs församling 2 709 2 818<br />
Utsmyckning av Dom<strong>kyrkan</strong>s kyrktorn 1 068 1 019<br />
Övrigt (enskilda gåvor < 1 Mkr) 26 935 26 615<br />
Belopp vid årets utgång 33 713 33 529<br />
Erhållna men ej förbrukade gåvor redovisades tidigare under<br />
övriga kortfristiga skulder men särredovisas fr o m 2005 som en<br />
särskild post i blansräkningen i enlighet med KREDs rekommendation,<br />
Redovisning av ändamålsbestämda gåvor. Fr o m 2007<br />
redovisas gåvor fullt ut enligt BFNAR 2002:10, Redovisning av<br />
gåvor i ideella föreningar och registrerade trossamfund, samt<br />
KREDs rekommendation. Tidigare har erhållna gåvor intäktsredovisats<br />
i den takt de tagits i anspråk för angivet ändamål.<br />
Resultat från finansiella investeringar<br />
Tkr 2009 2008<br />
Resultat från finansiella anläggningstillgångar<br />
Räntor 39 33<br />
Utdelningar 79 127<br />
118 160<br />
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter<br />
Räntor 3 883 7 527<br />
Utdelningar 5 138 13 337<br />
Realisationsvinster 14 306 3 243<br />
23 327 24 107<br />
Räntekostnader och liknande resultatposter<br />
Räntor -1 419 -2 012<br />
Realisationsförluster -18 821 -20 330<br />
Kursdifferenser -6 -20<br />
Övriga finansiella kostnader -38 -16<br />
-20 284 -22 378<br />
Nedskrivn/återföring av nedskrivn av kortfristiga placeringar<br />
Nedskrivningar av kortfristiga placeringar - -19 520<br />
Återföring av nedskrivningar 19 520 -<br />
19 520 -19 520<br />
Summa 22 681 -17 631<br />
Jämförelsestörande poster<br />
Återföring av nedskrivningar 19 520 -<br />
30<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
Nedskrivningar av kortfristiga placeringar - -19 520<br />
Justering av gravskötselskuld,<br />
allframtid enligt ny redovisningsprincip - 8 593<br />
19 520 -10 927<br />
Balanserade utgifter<br />
Tkr 2009 2008<br />
Ingående anskaffningsvärden* 2 406 2 366<br />
Årets aktiverade utgifter, inköp - 40<br />
Utgående ackumulerade 2 406 2 406<br />
anskaffningsvärden<br />
Ingående avskrivningar -1 192 -394<br />
Årets avskrivningar -802 -798<br />
Utgående ackumulerade avskrivningar -1 994 -1 192<br />
Utgående bokfört värde 412 1 214<br />
* Uppgift om till vilken del ingående ackumulerat anskaffningsvärde<br />
har reducerats för statliga stöd har ej kunnat tas fram.<br />
Balanserade utgifter avser utgifter för datorprogram med en<br />
nyttjandetid överstigande tre år.<br />
Byggnader och mark<br />
Tkr 2009 2008<br />
Ingående anskaffningsvärden * 957 553 919 843<br />
Inköp under året 52 522 37 710<br />
Under året erhållna statliga stöd -738 -<br />
Försäljningar och utrangeringar -6 982 -<br />
Utgående ackumulerade<br />
anskaffningsvärden<br />
1 002 355 957 553<br />
Ingående avskrivningar -441 419 -417 947<br />
Försäljningar och utrangeringar 5 337 -<br />
Omklassificeringar -5 14<br />
Årets avskrivningar -24 862 -23 492<br />
Utgående ackumulerade<br />
avskrivningar<br />
-460 949 -441 425<br />
Utgående bokfört värde 541 406 516 128<br />
* Uppgift om till vilken del ingående ackumulerat anskaffningsvärde<br />
har reducerats för statliga stöd på kvarvarande byggnader<br />
och mark har ej kunnat tas fram.<br />
Under 2009 har Vårfru<strong>kyrkan</strong> (fastigheten Kortedala 18:5)<br />
avyttrats för 8 000 tkr. Försäljningen genererade en realisationsvinst<br />
på 6 355 tkr.<br />
Eftersom merparten av fastigheterna är specialfastigheter, så<br />
kallade ecklesiastikbyggnader, finns det stora svårigheter med att<br />
bedöma ett rimligt marknadsvärde. det är tänkbart att försäljningsvärdet<br />
understiger det bokförda värdet. Samtidigt uppgår<br />
försäkringsvärdet på fastigheterna till ca 4 600 000 tkr. Specialfastigheterna<br />
erhåller inget taxeringsvärde. Det sammanlagda<br />
taxeringsvärdet för övriga fastigheter uppgår till 6 192 tkr, varav<br />
3 487 tkr avser byggnader och 2 705 tkr avser mark.<br />
Inventarier, verktyg och installationer<br />
Tkr 2009 2008<br />
Ingående anskaffningsvärden * 122 463 111 971<br />
Inköp under året 10 263 10 900<br />
Försäljningar och utrangeringar -1 367 -408<br />
Utgående ackumulerade 131 359 122 463<br />
anskaffningsvärden<br />
Ingående avskrivningar -81 112 -73 501<br />
Försäljningar och utrangeringar 1 349 416<br />
Årets avskrivningar -8 103 -8 027<br />
Utgående ackumulerade avskrivningar -87 866 -81 112<br />
Utgående bokfört värde 43 493 41 351<br />
* Uppgift om till vilken del ingående ackumulerat anskaffningsvärde<br />
har reducerats för statliga stöd på kvarvarande inventarier,<br />
verktyg och installationer har ej kunnat tas fram.<br />
Pågående nyanläggningar avseende materiella<br />
anläggningstillgångar<br />
Tkr 2009 2008<br />
Ingående balans 44 336 29 732<br />
Investeringar under året 48 651 63 254<br />
Under året erhållna statliga stöd -460 -<br />
Under året färdigställda tillgångar -62 047 -48 650<br />
Utgående balans 30 480 44 336
14<br />
15<br />
16<br />
17<br />
Pågående nyanläggningar avser bland annat följande projekt:<br />
Projekt Belopp Beräknas Total<br />
färdigställt beräknad<br />
investering<br />
Askgravlund, Östra kyrkogården 9 490 2010 10 200<br />
Om- och tillbyggn. av Näsets kyrka 6 704 2010 11 100<br />
Invänd. renovering av S:t Pauli kyrka 1 447 2010 12 900<br />
Värdepappersinnehav<br />
Anskaffnings- Bokfört Marknads-<br />
Värdepappersinnehav (tkr) värde värde värde<br />
Långfristiga värdepappersinnehav<br />
Aktier 7 133 7 133 -<br />
varav<br />
Berling Media AB 5 133 5 133 -<br />
Kyrkans Försäkrings AB 2 000 2 000 -<br />
Aktiefond, Allframtid 28 210 28 210 30 451<br />
Summa 35 343 35 343 30 451<br />
Kortfristiga placeringar<br />
Aktier 117 265 117 265 129 850<br />
Övriga placeringar 123 134 123 134 126 167<br />
240 399 240 399 256 017<br />
Gåvomedel 3 023 3 023 3 023<br />
Summa 243 422 243 422 259 040<br />
Nedskrivningarna av kortfristiga placeringar som gjordes 2008<br />
har under 2009 kunnat återföras i sin helhet. Vid utgången av<br />
2009 finns därför ingen skillnad mellan anskaffningsvärde och<br />
bokfört värde.<br />
Övriga placeringar består av olika räntebärande papper.<br />
Förvaltningen av gåvomedel håller på att föras över från<br />
församlingarna till samfälligheten varpå gåvomedel ingår i den<br />
totala likviditeten istället för att särredovisas bland kortfristiga<br />
placeringar. För ett färre antal församlingar slutförs överföringen<br />
först 2010.<br />
Tkr 2008 2009<br />
Förändring av långfristiga värdepappersinnehav<br />
Utgående ackumulerade<br />
anskaffningsvärden 35 343 35 343<br />
Utgående bokfört värde 35 343 35 343<br />
Långfristiga fordringar<br />
Tkr 2009 2008<br />
Ingående anskaffningsvärden 2 038 850<br />
Tillkommande fordringar 100 1 400<br />
Amorteringar, avgående fordringar<br />
Utgående ackumulerade<br />
-219 -212<br />
anskaffningsvärden 1 919 2 038<br />
Utgående bokfört värde 1 919 2 038<br />
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter<br />
Tkr 2009 2008<br />
Förutbetalda kostnader<br />
Försäkringspremier 3 073 3 097<br />
Göteborgs stad, arrende 1 009 1 141<br />
Resekostnader 366 -<br />
Övriga poster 3 108 1 919<br />
Summa förutbetalda kostnader 7 556 6 157<br />
Upplupna intäkter<br />
Krediterade försäkringspremier 2 682 -<br />
Kyrkoantikvarisk ersättning 2 300 450<br />
Räntor - 1 548<br />
Ersättning från Boverket - 285<br />
Övrigt 1 430 2 426<br />
Summa upplupna intäkter 6 412 4 709<br />
Totalt 13 968 10 866<br />
Kassa och bank<br />
Tkr 2009 2008<br />
Kassa och bank 42 152 40 312<br />
Gåvomedel 474 1 118<br />
Summa 42 626 41 430<br />
Av behållningen på kassa och bank utgör 2 tkr (32 tkr) behållning<br />
på det sk Kyrkkontot. Kyrkkontot utgör i juridisk mening<br />
en fordran på <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>s nationella nivå eftersom det är<br />
en del av <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong>s koncernkonto. De regelverk som styr<br />
Kyrkkontot är dock av en sådan karaktär att fordran i redovis-<br />
18<br />
19<br />
20<br />
21<br />
22<br />
ningssammanhang ses som ett ordinärt banktillgodohavande.<br />
Samfälligheten har en beviljad checkräkningskredit på 10 000<br />
tkr (10 000 tkr).<br />
Eget kapital<br />
Enligt Kyrkoordningen ska samfällda kyrkofullmäktige fastställa<br />
ett mål för det egna kapitalets storlek. Samfällighetens målkapital<br />
uppgår till 700 000 tkr.<br />
I balanserat resultat har församlingskyrkas fastighetsfond<br />
tidigare ingått. Fonden utgjorde ett ändamålsbestämt eget kapital<br />
att användas till underhåll av Västra Frölunda kyrka. Den<br />
kvarvarande delen av fonden (74 tkr) har använts under 2009.<br />
Avsättningar<br />
Tkr 2009 2008<br />
Avsättning för kompletterande/<br />
förmånsbestämd ålderspension 3 943 7 724<br />
Avsättning för särskild ålderspension 812 2 683<br />
Övriga avsättningar - 17<br />
Summa 4 755 10 424<br />
Enligt <strong>kyrkan</strong>s tjänstepensionsavtal har anställda med en månadslön<br />
överstigande cirka 32 tkr (2009) under vissa förutsättningar<br />
rätt till förmånsbestämd tjänstepension. Försäkring av intjänad<br />
pensionsrätt sker året efter inkomståret. Vid upprättande av denna<br />
årsredovisning är premiekostnaden inte känd för inkomståret<br />
2009 varför den förmånsbestämda tjänstepensionen redovisas<br />
som en avsättning.<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg har under åren 2000-2009 beviljat<br />
särskild ålderspension för 26 medarbetare på kyrkogårdsförvaltningen<br />
och kyrkoförvaltningen, varav 4 fortfarande är pågående.<br />
Avsättningen, som har påverkat resultatet för respektive år, motsvarar<br />
ännu ej utbetald pension till och med 65 års ålder.<br />
Långfristiga skulder<br />
Tkr 2009 2008<br />
Andel långfristiga skulder som förfaller senare än 5 år efter<br />
balansdagen<br />
Gravskötselskuld 52 922 54 545<br />
Summa 52 922 54 545<br />
Avsatta medel för allframtidsskötsel av gravar motsvarar inte det<br />
verkliga åtagandet.<br />
Gravskötselskuld<br />
Tkr<br />
Långfristig gravskötselskuld<br />
2009 2008<br />
Begravningsverksamhetens åtaganden 31 213 31 660<br />
Serviceverksamhetens åtaganden 29 868 31 670<br />
Summa<br />
Kortfristig gravskötselskuld<br />
61 081 63 330<br />
Serviceverksamhetens åtaganden 4 838 4 888<br />
Summa 4 838 4 888<br />
Skötselåtaganden påbörjade före år 2000 utgör begravningsverksamhet<br />
medan åtaganden påbörjade från år 2000 utgör<br />
serviceverksamhet<br />
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter<br />
Tkr 2009 2008<br />
Upplupna kostnader<br />
Semesterlöne- och övertidsskuld 26 772 27 438<br />
Försäkringspremier 1 943 -<br />
Avgångsvederlag 727 -<br />
Arvode kapitalplacering 534 -<br />
F-skatt 488 477<br />
Revisionstjänster 150 75<br />
Bokbinderiarbete - 615<br />
Fastighetskostnader - 389<br />
Bidrag strukturarbete - 300<br />
Övrigt 5 511 7 228<br />
Summa upplupna kostnader 36 125 36 522<br />
Förutbetalda intäkter<br />
Bidrag integrationsprojekt 747 2 673<br />
Hyror 566 584<br />
Bidrag filmprojekt - 518<br />
Övrigt 573 458<br />
Summa förutbetalda intäkter 1 886 4 233<br />
Totalt 38 011 40 755<br />
31<br />
Noter
Styrelsen kallas kyrkonämnd<br />
Göteborg 2010-04-26<br />
Bo Hanson<br />
Ordförande<br />
(Öka)<br />
Rita Ludwick<br />
(Posk)<br />
Nils Kaiser<br />
(Öka)<br />
32<br />
Angela Boëthius<br />
1:e vice ordförande<br />
(Posk)<br />
Eva-May Melander<br />
(Posk)<br />
Jenny Nilsson<br />
(Öka)<br />
Vår revisionsberättelse har avgivits 2010-04-26<br />
Marianne Bengtson<br />
2:e vice ordförande<br />
(S)<br />
Bo Lennartsson<br />
(S)<br />
Nils Olof Ericsson<br />
(Öka)<br />
Jan-Erik Lindström Lars Jönsson Jean Andréasson<br />
Bengt Kjellgren Astrid Linárd Ehrman<br />
Carina Etander Rimborg<br />
(Posk)<br />
Karin Svensson<br />
(S)<br />
Ewa Selin<br />
(kyrkoherderepr)<br />
Klas Björnsson<br />
Auktoriserad revisor
Revisionsberättelse<br />
Till samfällda kyrkofullmäktige<br />
i Göteborgs kyrkliga samfällighet<br />
Org nr 252003-1234<br />
Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen<br />
samt styrelser och nämnders förvaltning i Göteborgs<br />
kyrkliga samfällighet för räkenskapsåret 2009.<br />
Det är kyrkonämnden som har ansvaret för räkenskapshandlingarna<br />
och förvaltningen och för att<br />
årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av<br />
årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om<br />
årsredovisningen och förvaltningen på grundval av<br />
vår revision.<br />
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed<br />
i Sverige. Det innebär att vi har planerat<br />
och genomfört revisionen för att med hög men<br />
inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen<br />
inte innehåller väsentliga felaktigheter.<br />
En revision innefattar att granska ett urval av<br />
underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna.<br />
I en revision ingår också att<br />
Göteborg 2010-04-26<br />
pröva redovisningsprinciperna och kyrkonämndens<br />
tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla<br />
uppskattningar som kyrkonämnden gjort när<br />
den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera<br />
den samlade informationen i årsredovisningen. Som<br />
underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi<br />
granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden<br />
i samfälligheten för att kunna bedöma om någon<br />
ledamot har handlat i strid med kyrkoordningen. Vi<br />
anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra<br />
uttalanden nedan.<br />
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med<br />
årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande<br />
bild av samfällighetens resultat och ställning i enlighet<br />
med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen<br />
är förenlig med årsredovisningens<br />
övriga delar.<br />
Vi tillstyrker att samfällda kyrkofullmäktige<br />
fastställer resultaträkningen och balansräkningen<br />
för samfälligheten och beviljar kyrkonämnden, kyrkogårdsstyrelsen<br />
samt övriga styrelser och nämnder<br />
ansvarsfrihet för räkenskapsåret.<br />
Jan-Erik Lindström Lars Jönsson Jean Andréasson<br />
Bengt Kjellgren Astrid Linárd Ehrman Klas Björnsson<br />
Auktoriserad revisor<br />
33
Karta över <strong>Svenska</strong><br />
<strong>kyrkan</strong> i Göteborg<br />
34
<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg<br />
Göteborgs kyrkliga samfällighet<br />
Box 1526, 401 50 GÖTEBORG<br />
Fakturaadr: Box 444, 401 26 GÖTEBORG<br />
031–731 88 00<br />
Org.nr.: 252003-1234<br />
Församlingar<br />
Angered<br />
Box 2038<br />
424 02 ANGERED<br />
031–731 82 00<br />
Org.nr.: 252001-5088<br />
Annedal<br />
Haga Östergata 30<br />
411 22 GÖTEBORG<br />
031–731 61 60<br />
Org.nr.: 252001-4941<br />
Askim<br />
Hovåsvägen 1<br />
436 50 HOVÅS<br />
031–731 63 10<br />
Org.nr.: 252001-5187<br />
Backa<br />
Box 4044<br />
422 04 HISINGS-BACKA<br />
031–731 62 50<br />
Org.nr.: 252004-3296<br />
Bergsjön<br />
Box 55006<br />
400 53 GÖTEBORG<br />
031–731 82 30<br />
Org.nr.: 252001-5146<br />
Bergum<br />
Lyckåsvägen 5<br />
424 70 OLOFSTORP<br />
031–731 94 00<br />
Org.nr.: 252001-5096<br />
Björkekärr<br />
Sörensens gata 1<br />
416 79 GÖTEBORG<br />
031–731 80 00<br />
Org.nr.: 252002-5921<br />
Carl Johan<br />
Carl Johans kyrkoplan 1<br />
414 55 GÖTE BORG<br />
031–731 92 00<br />
Org.nr.: 252001-4982<br />
Domkyrkoförsamlingen<br />
Kyrkogatan 28<br />
411 15 GÖTEBORG<br />
031–731 61 30<br />
Org.nr.: 252001-4883<br />
Gunnared<br />
Gunnareds kyrkväg 1<br />
424 67 ANGERED<br />
031–731 69 20<br />
Org.nr.: 252001-5161<br />
Gemensamma förvaltningar<br />
Göteborgs kyrkoförvaltning<br />
Box 1526, 401 50 GÖTEBORG<br />
031–731 88 00<br />
Göteborgs kyrkogårdsförvaltning<br />
Box 1526, 401 50 GÖTEBORG<br />
031–731 88 00<br />
Haga<br />
Haga Östergata 30<br />
411 22 GÖTEBORG<br />
031–731 61 60<br />
Org.nr.: 252001-4958<br />
Härlanda<br />
Härlandavägen 23<br />
402 61 GÖTEBORG<br />
031–731 80 20<br />
Org.nr.: 252001-4917<br />
Högsbo<br />
Box 30084<br />
400 43 GÖTEBORG<br />
031–731 66 20<br />
Org.nr.: 252001-5047<br />
Johanneberg<br />
Walleriusgatan 1<br />
412 58 GÖTEBORG<br />
031–731 86 30<br />
Org.nr.:252001-4933<br />
Kortedala<br />
Årstidsgatan 1<br />
415 13 GÖTEBORG<br />
031–731 82 50<br />
Org.nr.: 252001-4909<br />
Lundby<br />
Hisingsgatan 26<br />
417 03 GÖTEBORG<br />
031–731 68 00<br />
Org.nr.: 252004-3288<br />
Masthugg<br />
Storebackegatan 15<br />
413 18 GÖTEBORG<br />
031–731 92 30<br />
Org.nr.: 252001-4974<br />
Nylöse<br />
Måns Bryntessonsg 25<br />
415 03 GÖTEBORG<br />
031–731 80 50<br />
Org.nr.: 252001-4891<br />
Näset<br />
Hammarvägen 6<br />
421 65 V FRÖLUNDA<br />
031–731 63 50<br />
Org.nr.: 252002-6036<br />
Oscar Fredrik<br />
Oscar Fredriks Kyrkogata 1A,<br />
413 17 GÖTEBORG<br />
031–731 92 50<br />
Org.nr.: 252001-4996<br />
Gravskötselexpedition<br />
Västra kyrkogården, 414 73 GÖTEBORG<br />
031–731 80 80<br />
Begravningsexpedition<br />
Kvibergs kyrkogård, 415 05 GÖTEBORG<br />
031–731 80 80<br />
S:t Pauli<br />
Box 6034<br />
400 60 GÖTEBORG<br />
031–731 58 40<br />
Org.nr.: 252001-5153<br />
Styrsö<br />
Box 2<br />
430 84 STYRSÖ<br />
031–731 81 20<br />
Org.nr.: 252001-5195<br />
Torslanda-Björlanda<br />
Torslanda Torg 10<br />
423 32 TORSLANDA<br />
031–731 90 00<br />
Org.nr.: 252004-3312<br />
Tuve-Säve<br />
Box 10007<br />
400 70 GÖTEBORG<br />
031–731 55 20<br />
Org.nr.: 252004-3304<br />
Tynnered<br />
Turkosgatan 1<br />
421 50 V FRÖLUNDA<br />
031–731 64 30<br />
Org.nr.: 252001-5070<br />
Tyska Christinæ<br />
Viktoriagatan 26<br />
411 25 GÖTEBORG<br />
031–731 61 92<br />
Org.nr.: 252001-5996<br />
Vasa<br />
Vasa Kyrkoplan<br />
411 27 GÖTEBORG<br />
031–731 86 70<br />
Org.nr. 252001-4925<br />
Västra Frölunda<br />
Frölunda Kyrkog 2<br />
421 47 V FRÖLUNDA<br />
031–731 64 80<br />
Org.nr.: 252001-5054<br />
Älvsborg<br />
Box 5100<br />
426 05 V FRÖLUNDA<br />
031–731 87 00<br />
Org.nr.: 252001-5062<br />
Örgryte<br />
Herrgårdsgatan 2<br />
412 74 GÖTEBORG<br />
031–731 83 00<br />
Org.nr.: 252001-4990<br />
Alla församlingar och enheter nås via den gemensamma hemsidan www.svenska<strong>kyrkan</strong>.se/goteborg<br />
35
Vill du veta mer om vilken verksamhet <strong>Svenska</strong><br />
<strong>kyrkan</strong> i Göteborg bedriver finns flera sätt att gå<br />
vidare och söka information.<br />
Om <strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i Göteborg:<br />
www.svenska<strong>kyrkan</strong>.se/goteborg<br />
Om kyrkogårdsförvaltningen:<br />
www.svenska<strong>kyrkan</strong>.se/goteborg/kgf<br />
Om församlingarnas verksamhet:<br />
Respektive församlings uppföljning av verksamheten<br />
2009. Församlingarnas hemsidor går att nå via<br />
den gemensamma webbadressen.<br />
Via mobiltelefonen:<br />
mobil.svenska<strong>kyrkan</strong>.se/goteborg<br />
Via telefon:<br />
Informationscentralen: 031–731 88 80 (hjälper<br />
till att hitta svar på vitt skilda frågor) Vill du besöka<br />
informationscentralen finns den i Dom<strong>kyrkan</strong>.<br />
Tryckt på Multioffset på Billes, maj 2010
Change language