You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
62 MISSFÖRHÅLLANDEN INOM ÄLDREOMSORG<br />
förekomsten av ett profi tmotiv på gott och ont<br />
skapar misstänksamhet inom äldrevården. Och jag<br />
menar att just denna fråga om elakartade motiv har<br />
stor betydelse när samhället formulerar förslag på<br />
problemlösningar. Om övergrepp och vanvård relateras<br />
till profi tmotivet så är det ju rimligt med mer<br />
kontrollerade och polisiära insatser. Detta behöver<br />
för övrigt inte vara dåligt, det kan ju tänkas att det<br />
sker många övergrepp och att det mer eller mindre<br />
kalkyleras med vanvård, men att problemen slätas<br />
över med hänvisning till att alla gör så gott de kan<br />
utifrån de begränsade resurserna.<br />
Politikerna<br />
När man studerar vårdskandaler kän<strong>ner</strong> man<br />
ganska snabbt igen en problemformulering som<br />
handlar om folket mot makthavarna: vi här <strong>ner</strong>e<br />
– ni däruppe. Det är ett perspektiv som tydligast<br />
utvecklas på tidningarnas insändarsidor och av populistiska<br />
partier, men som också förekommer när<br />
journalister ska ställa politikerna mot väggen. I sin<br />
populistiska version anses missförhållandena visa<br />
att de äldre som har ”byggt landet” inte får den<br />
vård de har rätt till eftersom besuttna makthavare<br />
gynnar sig själva eller andra ”ovärdiga” grupper.<br />
Förslagen till lösningar brukar formuleras i termer<br />
av ett platsbyte: Tvinga politikerna att jobba inom<br />
äldrevården eller bo där, men inte för att de ska få<br />
en bättre inblick i verksamheten utan som ett straff.<br />
Byt plats på inter<strong>ner</strong> på fängelser och gamla på äldreboenden,<br />
så får de äldre bättre mat och omvårdnad.<br />
Dessutom minskar kriminaliteten eftersom<br />
brottslingarna inte vill hamna på ett äldreboende.<br />
Stoppa invandringen och ge inte invandrare något<br />
ekonomiskt stöd utan satsa pengarna på de gamla<br />
som byggt landet. Det här är en argumentation som<br />
förts av företrädare för Sverigedemokraterna och<br />
Sveriges Pensionärers Intresseparti. Det intressanta<br />
med den här problemformuleringen är att man<br />
skulle kunna se den som ett svar på frånvaron av en<br />
moralisk uppladdning inom det etablerade politiska<br />
landskapet. Frånsett frågan om privata aktörer så<br />
är partiernas företrädare påfallande överens om<br />
att äldre ska ges en god omsorg, men ofta är man<br />
också överens om att avsaknaden av resurser skapar<br />
problem. Detta problem relateras i nästa steg<br />
till den ökande andelen vårdbehövande äldre. Som<br />
jag tidigare noterat är det mer omoraliskt att tjäna<br />
pengar än att spara och det som populisterna ändå<br />
lyckas med är att ladda upp frågan om missförhållanden<br />
inom äldreomsorgen moraliskt. De fl esta av<br />
oss tar dock avstånd från det sätt som dessa debat-<br />
törer ställer äldres välfärd mot de resurser som<br />
satsas på ”ovärdiga” grupper.<br />
Ett perspektiv om medborgarskap och<br />
diskrimi<strong>ner</strong>ing<br />
Avslutningsvis vill jag skissera ett perspektiv om<br />
medborgarskap och diskrimi<strong>ner</strong>ing, som jag tror<br />
skulle kunna tillföra en del nytänkande i analysen<br />
och debatten av äldrevårdens missförhållanden.<br />
Moralisk upprördhet behöver ju i sig inte vara fel,<br />
för sådan upprördhet kan driva fram reformer och<br />
mobilisera människor till kamp mot orättvisor. Frågan<br />
är, som jag ser det, om man kan tänka sig en<br />
problemformulering som laddar upp den här frågan<br />
moraliskt utan att så starkt fokusera politikerna eller<br />
personalen. 2 Mitt förslag går ut på att vi i högre<br />
grad skulle kunna betrakta missförhållanden inom<br />
äldreomsorgen som fall av åldersdiskrimi<strong>ner</strong>ing –<br />
det som numera kommit att benämnas ålderism.<br />
Skandalen består då i att samhället berövar äldre<br />
sitt fulla medborgarskap. Förekomsten av vanvård<br />
och övergrepp kunde defi nieras som fall av strukturell<br />
diskrimi<strong>ner</strong>ing eller varför inte strukturellt<br />
våld? Vägen till ett sådant perspektiv går genom<br />
jämförelser och inlåning av analyser från forskning<br />
och aktivism som riktar sig mot andra kategoriers<br />
underordning.<br />
Vad skulle hända om vi valde att tänka på användningen<br />
av fysiska restriktio<strong>ner</strong> inom särskilda<br />
boenden som ett fall av strukturellt våld, riktat mot<br />
den särskilda kategorin ”de äldre”? Om så många<br />
som var fjärde boende blir föremål för detta våld<br />
så handlar det ju om 25 000 perso<strong>ner</strong>. Nu kan man<br />
hävda att många av dessa behöver fysiska begränsningsåtgärder<br />
eftersom alternativet vore medici<strong>ner</strong>ing.<br />
Men reso<strong>ner</strong>ar vi så i andra sammanhang?<br />
Att eftersom många behöver spännas fast så är det<br />
inte så oacceptabelt att en hel del andra åker med<br />
på köpet? Var fi nns nollvisionen? Den intressanta<br />
forskningsfrågan är varför det inte fi nns någon<br />
moralisk upprördhet över dessa missförhållanden,<br />
varför de rent av inte betraktas som missförhållanden.<br />
Ett möjligt svar är att det i dagsläget saknas ett<br />
”vi äldre” som i debatten talar för de perso<strong>ner</strong> som<br />
återfi nns på särskilda boenden såsom inkluderade i<br />
samma ideologiska ”vi” (jfr Gamson 1992). Sådana<br />
”vi” har haft stor betydelse i debatter om kön/genus,<br />
invandring/etnicitet, sexualitet och funktionshinder.<br />
2 Frågan om vårdbolagen lämnar jag här eftersom den frågan<br />
redan har en ideologisk laddning inom det etablerade politiska<br />
landskapet.
Change language