You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
KALLE TRYGGVESSON<br />
explanatory model of alcohol-related aggression<br />
involves incorporation of the effects of alcohol,<br />
the drinking situation, the characteristics of the<br />
individual and the cultural framing of both the<br />
aggression and drinking behaviour, both as main<br />
effects as well as interactions or conditional effects”<br />
(Graham, West & Wells, 2000, s 847–864).<br />
Vi behöver alltså förstå många olika aspekter av<br />
samhället och människan för att förstå kopplingen<br />
mellan alkohol och berusat beteende som våld. Min<br />
egen forskning har fokuserat på den fjärde aspekten,<br />
attityder och normer kring berusat beteende.<br />
Detta tema är mycket inspirerat av en klassisk<br />
antropologisk studie över olika dryckesmönster<br />
som heter Drunken Comportement, a social explanation,<br />
författade av MacAndrew and Edgerton<br />
(1969). Genom en genomgång av olika kulturers<br />
dryckesmönster kunde de visa på betydelsen av<br />
kulturella normer runt berusat beteende, ungefär<br />
samma sak som vi lärde oss av våra fotbollssupportrar<br />
i början av föredraget.<br />
De visade att alkoholen påverkar allas motorik<br />
på liknande sätt. När det kom till människors<br />
sociala beteende varierade de dock mycket. De<br />
visade att det kunde variera: mellan olika kulturer,<br />
över tid inom en och samma kultur och mellan<br />
olika kontext inom en och samma kultur. De visade<br />
också att det i regel alltid fanns någon regel som<br />
ingen bröt emot när de var fulla, vilket de menade<br />
talade emot idén om att alkoholen ledde till våld<br />
genom att alkoholen påverkade hjärnan på ett sätt<br />
som gjorde berusade människor inte kunde behärska<br />
sig. Genom att det fanns regler som ingen bröt<br />
menade de att man kunde förstå att berusade människor<br />
fortfarande orienterade sig inom ett regelverk,<br />
de hade inte ställt sig utanför regelsystemet.<br />
De menade därför att man inte skulle förstå våld<br />
som en farmakologisk effekt av alkoholen utan att<br />
alkoholen när den ledde till våld gjorde det därför<br />
att vissa samhällen skapat en speciell Time-out<br />
situation runt alkoholen. Det innebar alltså att berusade<br />
människor inte bröt mot regelsystemet utan<br />
att det i många kulturer var så att berusade människor<br />
bedömdes efter ett annat regelsystem, ett<br />
regelsystem som var mer tillåtande än det vanliga<br />
systemet. Det fanns alltså olika normer för nyktert<br />
och berusat beteende och det gjorde att berusade<br />
människor använde våld i högre utsträckning.<br />
Eftersom varje samhälle själv i hög grad kunde<br />
bestämma över vilka normsystem som ska gälla<br />
menade de därför att varje samhälle får de alkoholproblem<br />
som de förtjänar.<br />
53<br />
Två av fem delstudier<br />
Min forskning har gått ut på att studera normer<br />
kring berusat beteende bland unga människor i Sverige.<br />
Min avhandling (Tryggvesson, 2005) består<br />
av fem olika delstudier och den grundar sig på tre<br />
olika empiriska material: fokusgruppsintervjuer<br />
med fotbollssupportrar om alkoholens möjligheter<br />
i samband med supporterskap, fokusgruppsintervjuer<br />
med unga vuxna om alkohol som orsak och<br />
ursäkt till våld och slutligen en kvantitativ vinjettundersökning<br />
med 1 004 unga vuxna med fokus på<br />
värdering av berusat beteende. Jag skall berätta lite<br />
snabbt om två av de fem delstudier.<br />
Som jag sa gjorde vi fokusgruppsintervjuer<br />
med unga vuxna i stockholm med syftet att förstå<br />
om man kan använda alkohol som en ursäkt för<br />
våld och på vilket sätt det skulle kunna artikuleras<br />
(Tryggvesson, 2004). I intervjuerna framkom att<br />
det fanns motstridiga normer runt alkohol som<br />
ursäkt. Dels uttryckte man att man alltid skall stå<br />
för det man gjort, man skall alltså inte skylla på<br />
något och då inte heller alkohol. Dels framkom det<br />
tydligt i många olika sammanhang i intervjuerna<br />
att alkoholen ofta användes som ursäkt för våld<br />
och att man upplevde att det fungerade. Det kunde<br />
låta så här.<br />
Int: Finns det omständigheter då man kan<br />
ursäkta att bråk har uppstått med att folk har<br />
varit fulla? Vad tycker du Bosse?<br />
Bosse: Nej det tycker jag inte egentligen. Vad<br />
menar du då?<br />
I: Om det fi nns någon form av situation när<br />
man skulle ja, ja men jag var full eller de var<br />
fulla det var därför.<br />
Bosse: Nej det är väl eget ansvar, man får stå<br />
för det man gör oavsett om man är full eller<br />
nykter.<br />
Maria: Precis.<br />
Bosse: Kan man inte hantera sig själv när man<br />
är full då ska man inte dricka så pass mycket.<br />
Maria: Man ska inte skylla på det att jag var<br />
full igår. Det ska man inte göra.<br />
I: SKA man inte skylla på det eller GÖR man<br />
inte det?<br />
Maria: Man GÖR det ofta.<br />
Bosse: Man GÖR det men MAN ska inte.<br />
Man gör det alltså, men man bör inte. Hur skall<br />
det här då förstås, på vilket sätt kan alkoholen<br />
göra så att ungdomarna ser mindre allvarligt på en<br />
våldshändelse. I nästa stycke har en av våra intervjuperso<strong>ner</strong><br />
just berättat hur han blev ifattsprungen
Change language