You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
KALLE TRYGGVESSON<br />
genom experimentella studier där man har kontroll<br />
över många eventuella samverkande faktorer (kausalitet<br />
i en begränsad mening, om alkohol i sig har<br />
en effekt inom en viss kontext).<br />
Det har genomförts ett stort antal sådana studier.<br />
En vanligt förekommande kritik är att de allra<br />
fl esta gjorts på amerikanska psykologistudenter,<br />
vilken naturligtvis är en begränsning om man vill se<br />
alkoholens betydelse i ett vidare kontex. Resultaten<br />
varierar lite mellan studier men när man väger ihop<br />
de olika resultaten brukar man säga att – alkohol<br />
ökar aggressiviteten men bara i samband med frustration<br />
och att man både tror att man dricker och<br />
att man faktiskt dricker alkohol. Det fi nns alltså<br />
en blandning av en farmakologisk effekt och en<br />
förväntanseffekt (för en översikt se Bushman 1997;<br />
Gustafson, 1993). Det fi nns naturligtvis många<br />
problem med liknande studier, förutom den tidigare<br />
nämnda begränsningen gällande variation i undersökningspopulation<br />
medger experimentsituationen<br />
(där perso<strong>ner</strong> inte ska veta om de dricker alkohol<br />
eller placebo) endast att man låter försöksperso<strong>ner</strong>na<br />
dricka små mängder alkohol. Vidare är laboratorier<br />
naturligtvis en något konstlad miljö.<br />
Tidsserieanalyser<br />
Andra forskare har använt tidsserieanalyser för att<br />
studera sambandet mellan förändringar i alkoholkonsumtionen<br />
och förändringar i våldsbrottsligheten.<br />
Oftast jämförs den polisanmälda våldsbrottsligheten<br />
med den totala konsumtionen av alkohol,<br />
ibland uppdelad på olika dryckesslag, samt ibland<br />
även uppdelat på alkohol sålt på systembolaget<br />
respektive alkohol sålt på restaurang.<br />
Rossow (2001) har tittat på sambandet mellan<br />
förändringar i alkoholkonsumtionen och förändringar<br />
i mordfrekvensen i 14 europeiska länder.<br />
Hon fann att det fanns ett signifi kant samband<br />
mellan totalkonsumtionen av alkohol och mord i<br />
fem av 14 länder. Om hon slog ihop länder med<br />
liknande dryckeskultur (norden, mitten och syd)<br />
fann hon signifi kanta effekter i alla tre regio<strong>ner</strong>.<br />
Starkast effekt fann hon i de nordiska länderna,<br />
näst starkast i mitten och svagast i syd. Helt omvänt<br />
mot den totala konsumtionen, det fi nns alltså<br />
ett samband över tid men inte regionalt! Som trolig<br />
förklaring till skillnaderna pekar hon på de nordiska<br />
ländernas explosiva dryckesmönster, där en<br />
ökning i konsumtionen också leder till en ökning av<br />
berusningstillfälle som vi vet är starkare kopplat till<br />
våld än lågintensivt drickande.<br />
Utifrån sina siffror uppskattat hon att cirka 50<br />
51<br />
procent av våldet i de olika länderna inte skulle<br />
skett om det inte funnits alkohol. I Norden kompenseras<br />
den lägre konsumtionen med ett farligare<br />
dryckesmönster. Detta skall dock tolkas försiktigt.<br />
Hon studerade också om effekten uppdelat<br />
på olika dryckesslag – enligt vissa teorier skulle<br />
sprit vara extra starkt kopplat till våld eftersom<br />
det höjer alkoholhalten i blodet snabbast. Hon<br />
fann att öl ge<strong>ner</strong>ellt hade starkast effekt, särskilt i<br />
öldrickande länder. Vin hade ingen effekt om man<br />
tittar på alla länder men hade en svag effekt i de<br />
traditionellt vindrickande länderna. Sprit inte heller<br />
någon effekt om man tittar på alla länder ihop men<br />
en effekt i Sverige och Spanien. Hennes tolkning<br />
var att sambandet var kulturellt bestämt, den dryck<br />
man traditionellt dricker är den som har effekt. Det<br />
är alltså inte kopplat till alkoholens farmakologiska<br />
egenskaper.<br />
Vidare har Norström (1998) visat att öl- och<br />
spritkonsumtion på restaurang i Sverige är signifi -<br />
kant kopplat till misshandel, medan spritförsäljning<br />
på systembolaget påverkar mord och dråp. Vin var<br />
inte kopplat till våld alls. Ett problem med dylika<br />
studier är att de inte ger information om vem som<br />
dricker eller vem som begår våld. Det är trubbiga<br />
instrument när det gäller att förstå varför alkohol<br />
kan leda till våld. Man kan t.ex. inte avgöra om det<br />
blir det mer våld för att gärningsmännen dricker<br />
eller om det är för att de potentiella offren dricker.<br />
Tvärstnittsstudier<br />
Det har också genomförts en mängd tvärsnittsstudier,<br />
där man alltså frågat folk om sina alkoholvanor<br />
och deras erfarenhet av alkoholrelaterat<br />
våld. De fl esta studier visar att de som dricker<br />
mer (huvudsakligen de som dricker sig berusade<br />
ofta) i större utsträckning också varit inblandade<br />
i våld. Ge<strong>ner</strong>ellt blir sambandet dock svagare ju<br />
fl er bakgrundsfaktorer man inkluderar i analysen.<br />
Några forskare har därför sagt att det inte är alkoholen<br />
som är orsaken till våldet utan det är i själva<br />
verket samma bakgrundsfaktorer som styr både<br />
alkoholkonsumtionen och våldsfrekvensen. Andra<br />
menar dock att alkoholen ändå står för en del av<br />
effekten (se. t.ex. Bonomo et al. 2001; Fergusson et<br />
al. 1996; Orpinas et al. 1995; Swahn et al. 2004;<br />
Rossow 1999; Rossow 1996; Tryggvesson, 2005).<br />
Sammanfattningsvis kan vi se att sambandet<br />
verkar vara mycket komplext. Alkohol är ofta inblandat<br />
i det våld som sker men våld är en ovanlig<br />
följd av alkoholkonsumtion. En höjd aggressivitet<br />
är delvis beroende på förväntanseffekter, det är
Change language