Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
EVA TIBY & LENA ROXELL<br />
Problemen med dessa operationaliseringar är att de<br />
bygger på att respondenten ska spekulera, att det är<br />
oklart om händelsen uteslutande skedde på grund<br />
av läggningen och att det är svårt att veta vad som<br />
är brott. Men huvudinvändningen borde vara att<br />
ansvaret/skulden läggs på respondenten. Rimligtvis<br />
begås inte hatbrott på grund av att någon är homosexuell,<br />
utan för att någon annan har problem<br />
med detta. 23 Däremot spelar det stor, och säkerligen<br />
olika, roll för respondentens svar om hon/han<br />
är benägen att tolka händelsen som kopplad till<br />
homofobi.<br />
När det gäller registerstudien 24 bygger anmälningarna,<br />
som Säkerhetspolisen har kodat som<br />
hatbrott, på markörer av homofobi, spårade genom<br />
s.k. sökord. Finns det i anmälningens så kallade<br />
fritext ord som bögjävel, lebbäckel, homo o dylikt,<br />
ingår anmälningen i Säpos årliga presentation av<br />
brott mot rikets inre säkerhet. 25 Vid genomläsning<br />
av 367 sådana fritexter från 2004 års anmälningar,<br />
framgår att det är ytterst vanskligt att dra slutsatser<br />
av vilka motiv gärningsmannen har haft för sin<br />
handling. Det kan vara fråga om en skolscen där<br />
en elev mobbas och kallas för en uppsjö av förklenande<br />
omdömen, däribland bög. Det kan vara<br />
fråga om en make som ratats av sin fru som valt<br />
en annan man. Ex-maken hotar den nya mannen<br />
och kallar honom bögdjävel. Det vill säga den typ<br />
av fall där det inte står helt klart om lagstiftarens<br />
skydd av minoriteter är aktuellt. Å andra sidan<br />
ryms i materialet även fall där kända s.k. gayaktivister<br />
blir utsatta för hotelser och trakasserier. Den<br />
övergripande frågan blir förstås vad ett hatbrott är,<br />
och vilka som kan utsättas för det. Studien visar<br />
att polisanmälansmaterialet vilar på begreppet<br />
homofobiska hatbrott, dvs. att vem som helst kan<br />
utsättas, oavsett läggning. Här är det fokus på vad<br />
som uttrycks, inte vem som är mottagaren.<br />
Vid analys av de 24 domar som de 367 anmälningarna<br />
resulterade i, förefaller det vara en annan<br />
defi nition som är ledande, nämligen hatbrott mot<br />
homosexuella. Där är den utsattes sexuella läggning<br />
avgörande för vad händelsen kommer att kallas. 26<br />
Utan en enhetlig defi nition är det vanskligt att<br />
23 Tiby (1999 s 243, tabell 10:1). Av de ca 400 svar som har<br />
givits på frågan om vad som tydde på homofobisk brottslighet<br />
gällde merparten, att gärningsmannen skrek ”djävla bög/fl ata”<br />
(65 %), att han väntade vid ett eller kom in på ett gayställe (13<br />
respektive 9 %).<br />
24 Tiby (2006).<br />
25 Fr o m 2006 Brottsförebyggande rådet, se Brottsförebyggande<br />
rådet (2006).<br />
26 Tiby (2006 s 46).<br />
47<br />
uttala sig om fl ödet från anmälan till dom. En central<br />
fråga gäller här varför polisens, åklagarnas och<br />
domstolarnas defi nitio<strong>ner</strong> skiljer sig åt. Ett svar är<br />
att dessa olika aktörer i rättskedjan befi n<strong>ner</strong> sig på<br />
olika stadier och har olika uppgifter i relation till<br />
ärendet. Polisen är först i den kedjan och är satt att<br />
bekämpa hot mot demokratin, mänskliga rättigheter<br />
och att tillämpa straffl agstiftningen. I många fall<br />
fi nns order om prioritering, och det blir då en fråga<br />
om legitimitet. 27 Det vill säga att i strävandena från<br />
polisens håll att erhålla medborgarnas legitimitet<br />
för maktutövandet, så är man mån om att följa en<br />
vid defi nition, även om denna leder till att cirka 90<br />
procent av anmälningarna inte leder till åtal. 28<br />
De frågor som ställts i hittillsvarande studier<br />
leder till en ökad kunskap om fenomenet hatbrott.<br />
Kritiken mot teoritomhet 29 på hatbrottsfältet kan<br />
bara delvis bemötas med att området, både juridiskt<br />
och kriminologiskt sett, är komplext konstruerat<br />
i och med att alla brottstyper och en mångfald<br />
av målgrupper ingår. För att utveckla hatbrottstemat<br />
ytterligare behövs således nya frågor, vinklar<br />
och studier för att komma genom och förbi kartläggnings-<br />
och metodproblematiseringsfaserna.<br />
Nya frågor<br />
Hur konstrueras hatbrott i Sverige?<br />
1. Vad händer med anmälningar om hatbrottshändelser?<br />
Innehåller de faktiskt frågor om hatbrott?<br />
– Utifrån ett anmälansmaterial om dels homofobiska,<br />
dels främlingsfi entliga hatbrott, undersöks<br />
likheter och skillnader. En replikation och<br />
utveckling av 2006 års registerstudie.<br />
2. Skiljer sig polisers, åklagares och domares tolkning<br />
av hatbrott?<br />
– En vinjettstudie granskar attityder till lagstiftning<br />
och tillämpning.<br />
3. Vilka är gärningsperso<strong>ner</strong>na?<br />
– Med utgångspunkt i registermaterial om misstänkta<br />
för hatbrott ställs frågor om kön, ålder,<br />
gruppbeteende, specialisering och kriminella<br />
27 Se Hall (2005 s 198).<br />
28 De olika defi nitio<strong>ner</strong>na av hatbrott inom samma land men mellan<br />
olika myndigheter har uppmärksammats (Hall 2005 s 6, 8,<br />
194f).<br />
29 Roxell (2008 s 11).
Change language