Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
46 HATBROTT I VARDAG & ARBETSLIV. FRÅGOR, FÄLT & FILTER<br />
skulle kunna vara Om-inte-testet. Det vill säga att<br />
ställa sig frågan: skulle denna händelse ha skett<br />
med dessa inblandade om inte den misstänkta hyste<br />
negativa känslor mot homosexuella? 11 Sammantaget<br />
kan vi konstatera att den för validitetsfrågan<br />
centrala defi nitionsfrågan är komplex och ska avgöras<br />
av fl era olika aktörer i kedjan från händelse<br />
till ”hatbrott”. Man kan säga att händelsen fi ltreras<br />
genom ett antal aktörer innan den (eventuellt) kallas<br />
ett hatbrott.<br />
Frågor i svenska studier<br />
I en initial studie 1996 gällde frågorna förekomst,<br />
mönster och skadeverkningar av hot och våld mot<br />
homosexuella kvinnor och män. Detta projekt var<br />
ett uppdrag från Folkhälsoinstitutet. Den senare<br />
utförda enkätstudien innehöll klassiska kriminologiska<br />
frågor om ålder, kön, nationalitet, boendeort,<br />
yrke samt detaljfrågor om utsatthetens art, plats,<br />
tid, utövare och konsekvenser, liksom frågor om<br />
polisanmälan. 12<br />
Lite mindre klassiska var frågorna om sexuell<br />
identitet, umgängesvanor (t.ex. monogami, tillfälliga<br />
sexuella förbindelser på offentliga platser) samt<br />
kännedom om andras utsatthet. 13 Operationaliserandet<br />
av hatbrottsfrågan (och därmed validitetsfrågan)<br />
lydde: ”Har Du någonsin utsatts för något<br />
brott på grund av att Du är bi/homosexuell eller<br />
lesbisk, eller för att angriparen trodde det?” Till<br />
denna fråga fogades följande: ”Vad i brottet tydde<br />
på att Du blev utsatt på grund av din sexuella<br />
läggning?” 14<br />
Genom anslag från Brottsoffermyndigheten<br />
blev det möjligt att göra en replikationsstudie<br />
2004. Denna var dock betydligt mer begränsad än<br />
hatbrottsstudien och gällde frågor om själva utsattheten.<br />
Främst framkom att andelen som upplevde<br />
att de utsatts för homofobiska hatbrott nu hade<br />
ökat från första studiens cirka 25 procent till cirka<br />
50 procent. Huruvida detta beror på ökad faktisk<br />
utsatthet, ökad anmälningsbenägenhet eller på metodologiska<br />
skillnader diskuteras på annat ställe. 15<br />
Till exempel var svarsfrekvensen i hatbrottsstudien<br />
11 Här bortses från diskussionen om medvetna och omedvetna<br />
hatkänslor och fördomar, vilket komplicerar frågan, se Hall<br />
(2005 s 17).<br />
12 Ibid s 78. För en annorlunda ordning, se Lander i Tiby (1996<br />
s 104–106), där frågeställningarna till dokumentmaterialet<br />
redovisas inledningsvis.<br />
13 Ibid.<br />
14 Ibid s 79.<br />
15 Tiby (2005).<br />
cirka 67 procent och knappt 50 procent i replikationsstudien.<br />
16<br />
Hatbrottsfältet rymmer även myndigheten Forum<br />
för Levande Historia.<br />
Uppdraget i registerstudien gällde att undersöka<br />
hatbrottshändelser från polisanmälan till dom. Frågorna<br />
fokuserades framför allt på vad som händer<br />
med anmälningarna, går de vidare till åtal? Döms<br />
någon, skärps straffen? Används de verktyg mot<br />
homofobisk hatbrottslighet som straffskärpningsregeln<br />
i 29:2:7 brottsbalken utgör? 17<br />
Underlaget bestod av polisanmälda händelser<br />
med någon slags hatbrottsmarkör som gällde<br />
homofobi, slutredovisningsuppgifter som visar<br />
hur anmälan har bedömts, åklagaruppgifter om<br />
bedömning av åtalsfrågan samt, i förekommande<br />
fall, domar. 18 Resultatet visade att det var cirka tio<br />
procent av polisanmälningarna som ledde till åtal<br />
och dom. Och att det var i mycket få fall där straffskärpningsregeln<br />
användes (explicit). Detta kan ha<br />
berott på att det förefaller som om de anmälningsmottagande<br />
myndigheterna och de åtalande samt<br />
dömande myndigheterna arbetar med olika defi nitio<strong>ner</strong><br />
av hatbrott. 19<br />
Filtreringen eller Vad får vi egentligen<br />
kunskap om?<br />
Olika material/metoder förknippas med olika<br />
slags brister, utifrån olika syn på vad vetenskap<br />
och kunskap är. Offi ciell statistik är resultat av<br />
mänskliga beslut och den mänskliga faktorn. Den<br />
består snarare av ett beslutslopp inom och utanför<br />
rättsväsendet, än av brotts- och gärningsmannafördelningar.<br />
20 Händelsen ”fi ltreras” genom att den<br />
ska upptäckas, anmälas, registreras och klaras upp<br />
innan den hamnar i statistiken. 21<br />
Har Du någonsin utsatts för något brott på<br />
grund av att Du är bi/homosexuell eller lesbisk,<br />
eller för att angriparen trodde det? Till denna<br />
fråga fogades följande: Vad i brottet tydde på<br />
att Du blev utsatt på grund av din sexuella<br />
läggning? 22<br />
16 Här kan nämnas att Säkerhetspolisens årliga registerstudier<br />
för homofobiska hatbrott samma år, 2004, visade en ökning<br />
på ca 75 %, vilket förklarades med förändrad insamling och<br />
hantering av anmälningarna, Säkerhetspolisen (2005 s 4).<br />
17 Tiby (2006 s 13).<br />
18 Ibid. I studien ingår även Sörbergs intervjustudie, där fyra av<br />
fallen har lett till djupintervjuer, se Sörberg (2006).<br />
19 Tiby (2006 s 45-47).<br />
20 Coleman & Moynihan (2004 s 16).<br />
21 Ibid (2004 s 32–38).<br />
22 Tiby (1996 s 79).
Change language