Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
EVA TIBY & LENA ROXELL<br />
ten mellan 2003 och 2004?” respektive ”Finns<br />
homofobiska hatbrott?” där den första frågan är<br />
en typisk journalistfråga, och den senare en mer<br />
problematiserande forskarfråga.<br />
Hatbrott är en ganska ny fi gur på den rättsliga<br />
arenan. Det handlar, liksom vid kvinnofridskränkning,<br />
om en motivbrottslighet. Att kränka. Såtillvida<br />
är handlingen uråldrig, men begreppet nutida.<br />
Om en person begår brott mot en annan person<br />
som tillhör vissa i lagstiftningen om straffskärpning<br />
uppräknade grupper, och motivet varit att kränka<br />
gruppmedlemmen, så kan straffet skärpas. Sedan<br />
1994 har homosexuella implicit ”skyddats” av<br />
brottsbalken 29:2:7, och sedan 2002 är detta uttalat<br />
i lagtexten. 4<br />
De tidigaste hatbrottsstudierna frågade huruvida<br />
utsatthet förekom och följdes av studier om<br />
vilka som utsattes, var, när och hur, och av vem.<br />
Perioden därefter ställdes frågor om lagstiftningen<br />
och tillämpningen. En period domi<strong>ner</strong>ade frågorna<br />
om vilka konsekvenser denna typ av utsatthet förde<br />
med sig för de utsatta och för samhället i stort, detta<br />
kopplades ofta till åtgärdsfrågor. Inkilat mellan<br />
dessa studier märks enstaka studier/artiklar, ofta av<br />
juridisk art, som ställer sig kritiska till fenomenet<br />
att lagstifta mot känslor (hat). 5<br />
I viss kriminologisk forskning om hatbrott,<br />
baserad på offi ciell statistik, hävdas att sju frågor är<br />
viktiga. Vad är problemet? Hur mycket av problemet<br />
fi nns det? Vilka är inblandade/påverkade? Var<br />
sker det? När sker det? Varför sker det? Vad bör<br />
göras? 6 I andra studier ställs frågor av mer normativ,<br />
kriminalpolitisk karaktär, vilka kräver andra<br />
metoder: Är hatbrott ett allvarligt problem? Är<br />
lagstiftning om hatbrott nödvändigt? Borde hatespeech<br />
förbjudas? Hur kan hatgrupper stoppas? 7<br />
I ytterligare andra studier återfi nns frågor som<br />
kräver större närhet till dem som ska studeras. Reducing<br />
Hate Crimes and Violence Among American<br />
Youth är en postmodernistisk, aktionsargumenterande<br />
studie som presenterar ett dussintal ungdomars<br />
olika livshistorieberättelser om hatbrott. 8<br />
4 Förutom de ”äkta” hatbrotten Hets mot folkgrupp, Olaga diskrimi<strong>ner</strong>ing<br />
samt Förolämpning.<br />
5 Se särskilt Jacobs & Potter (1997), se även Dahl (2005), Tiby<br />
(1999 och 2006) respektive Perry (2003): Hate and Bias<br />
Crime. A Reader för beskrivning av forskningsläget under de<br />
senaste 20 åren. Se även Gårdfält (2005) Hatar Gud bögar?<br />
för en teologisk vinkel på hatbrottsproblematiken.<br />
6 Hall (2005 s 20).<br />
7 Connors (ed) (2007). Där frågorna dels besvaras jakande, dels<br />
nekande, med argument från olika författare/debattörer.<br />
8 Goodman (2002).<br />
Dessa tre nedslag i olika typer av frågor får<br />
representera olika ansatser som fi nns på det internationella<br />
området hatbrott. Den övergripande<br />
frågan är dock, nu som då, vad hatbrott är, hur<br />
det defi nieras, hur det bör defi nieras, av vem, och<br />
vilka konsekvenser det får för statistiken över och<br />
åtgärderna mot hatbrott. 9<br />
Antag att vi har fyra olika fall. 10<br />
45<br />
I. En person slår eller dödar en homosexuell<br />
person för att han avskyr homosexuella och vill<br />
visa det. Han kan ha samlat på sig material om<br />
och tror på en homosexuell världskonspiration.<br />
– (Urtypen av hatbrott, och därmed inte problematiskt<br />
att defi niera.)<br />
II. Ett rån begås i en s.k. bögpark, rånaren räknar<br />
med att offret inte kommer att anmäla.<br />
– (Den utsatte är homosexuell, rånaren vet<br />
det. Rånarens inställning till homosexuella är<br />
negativ, men valet av offer görs primärt för att<br />
offret inte antas anmäla händelsen till polisen.<br />
Hatbrottskategoriseringen beror på om det är<br />
tillräckligt att delvis ha ett hatmotiv.)<br />
III. En inbrottstjuv har efter research i taxeringskalendern<br />
och på diverse hemsidor/chatrum<br />
specialiserat sig på homosexuella medelålders<br />
mäns bostäder i en viss stadsdel.<br />
– (Inriktningen är inte baserad på hat mot offren,<br />
utan på föreställningen att just dessa män<br />
har gott om dyra möbler och konst.)<br />
IV. Två grannar bråkar om gränsdragningen mellan<br />
tomterna. I den allt hetsigare situationen skriker<br />
den heterosexuella grannen till den homosexuella:<br />
”jag ska döda dig, fl atjävel!”<br />
– (Händelsen kan betecknas som situationell,<br />
den uppstår i stunden och handlar primärt om<br />
gränstvisten. Hatbrottskategoriseringen är här<br />
av den svagaste arten.)<br />
Beroende på vilka nivåkrav som ställs för hat<br />
respektive kausalitet mellan detta motiv och den utförda<br />
handlingen, kommer händelsen att defi nieras<br />
eller inte defi nieras som hatbrott. En annan modell<br />
9 Hall (2005 s 1–21).<br />
10 Resonemang från Tiby (1999 s 254) samt Hall (2005 s 14<br />
f), se även Hilton (2005). Hall har hämtat sin inspiration att<br />
ifrågasätta hatbrottskategoriseringen från Jacobs & Potter, som<br />
starkt i frågasätter den rättsliga regleringen av moralfrågor<br />
(Jacobs & Potter 1997).
Change language